ÅRSREDOVISNING KIL.SE
INNEHÅLL Förord 4 Vision 5 Kils kommuns organisation 6 Vart gick skattepengarna? 7 Förvaltningsberättelse 8 Personalstatistik 19 Sammandrag per nämnd och styrelse 22 Kommunstyrelsen 23 Miljö- och byggnadsnämnden 28 Tekniska nämnden 31 Kommunens va-verksamhet 36 Resultaträkning va-verksamhet 37 Balansräkning va-verksamhet 38 Noter va-verksamhet 39 Barn- och utbildningsnämnden 40 Socialnämnden 45 Samverkansnämnden 51 Valnämnden 54 Revisionen 55 Kils Energi AB och Kils Avfallshantering AB 57 Hantverkshuset i Kil AB 58 Kilsbostäder AB och Kilvision AB 59 KIL I KORTHET VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Etapp 1 av Sannerudsskolan invigdes enligt tidplan till skolstart höstterminen. En ny fritidsgård öppnade i nya Sannerudsskolan. Kommunen gjorde en särskild satsning på att anställa fler chefer inom äldreomsorgen och hemtjänsten för att förbättra kvaliteten och styrningen. Befolkningen fortsatte öka i Kils kommun. En extra satsning på totalt 2 mnkr gick till landsbygdsutveckling i Fagerås och Boda. Kommunens resultaträkning 60 Kommunens balansräkning 61 Kommunens kassaflödesanalys 62 Kommunens noter 63 Sammanställd resultaträkning 66 Sammanställd balansräkning 67 Sammanställd kassaflödesanalys 68 Sammanställda noter 69 Redovisningsprinciper 70 Begreppsförklaringar 71 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Innehåll 3
FÖRORD Kils kommun fortsätter sin positiva utveckling även. De flesta av kommunfullmäktiges övergripande mål uppfylls. Därmed genomförs i verkligheten det som demokratiskt beslutas av kommunens förtroendevalda. Samtidigt som omfattande satsningar görs i den kommunala verksamheten kan summan av verksamheten redovisa överskott som överträffar budget. Samtliga kommunala bolag redovisar positivt resultat samtidigt som de bidrar till att utveckla kommunen. Kilvision t.ex. med att bygga ut modernt bredband på landsbygden likaväl som i Kils tätort. Bostadsbolaget har genomfört strategiska satsningar för att utveckla Kils centrum samtidigt med snabba lösningar för att tillgodose det ökade behovet av barnomsorgslokaler. Den stora investeringen i Sannerudsskolan fortsätter. Lagom till höstterminsstarten invigdes etapp 1, dessutom med ny fritidsgård i skolan. Utformningen av den nya skolan fortsätter väcka intresse i form av studie- besök från många kommuner. Fageråsskolan har fått ett renoverat och modernt kök. Kommunen har dessutom byggt nya gång- och cykelvägar i Fagerås och centrala Kil, gator fått ny asfaltsbeläggning samtidigt som VA-nät uppgraderats och lekparker upprustats. Nya attraktiva planer för bostadsbyggande färdigställs för att välkomna fler framtida Kilsbor. Tack vare ekonomiskt överskott i verksamheten kan dessa omfattande satsningar göras utan att det går ut över kommunens ekonomiska styrka. Det egna kapitalet och soliditeten fortsätter att stärkas under året. Återbetalning av AFA pengar har möjliggjort särskilda satsningar för att främja tillväxten i hela kommunen. Ny industriväg, informationsskyltar vid 61-an och riktade landsbygdssatsningar i Boda och Fagerås för ökad attraktionskraft. Samtidigt blev det en intressant erfarenhet i att utveckla närdemokrati och medborgardialog som inspirerar till fortsatt utveckling. Kil är på rätt spår. Mikael Johansson (S) Georg Forsberg (C) 4 Förord KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
VISION KIL DEN TRYGGA MÖTESPLATSEN, EN KRAFTKÄLLA FÖR UTVECKLING OCH VÄLMÅENDE Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss. Den goda gemenskapen mellan människor i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen. Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv. Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen. DEN FAMILJEVÄNLIGA OCH OMHÄNDERTAGANDE KOMMUNEN MED VALFRIHET Den mest familjevänliga kommunen i regionen. Det bästa boendealternativet för alla åldrar. Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid. Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov. KIL.SE VÅR GEMENSAMMA VÄRDEGRUND (KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-06-21) I Kils kommun respekterar vi alla människor oavsett ålder, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Vi försäkrar oss om att alla ska känna sig bemötta med värdighet och respekt. Vi bemöter människor på det sätt vi själva vill bli bemötta. Kommunens alla verksamheter ska aktivt arbeta för jämställdhet och mångfald. Vi lyssnar aktivt och skapar möjlighet till dialog och delaktighet. Vi använder de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt. Vi ger våra medborgare bra service och goda tjänster till så låg kostnad som möjligt. Detta grundläggande synsätt präglar och genomsyrar allt vi gör och genomsyrar alla våra möten. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunens vision 5
KILS KOMMUNS organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Samverkansnämnden Kommunrevisionen Valnämnden Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningskontoret Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning SFI Miljö och hälsoskydd Plan- och byggnadsfrågor Naturvård Gemensam ledning Tillväxt Kost Näringsliv Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd till funktionshindrade Fastigheter Vägar Parker Lek- och idrottsanl. Vatten och avlopp KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen Kilsbostäder AB Hantverkshuset i Kil AB Kils Energi AB Kilvision AB Kils Avfallshantering AB Kommunen samverkar i följande nämnder och gemensamma kommunalförbund: 1. Överförmyndarnämnden i samverkan 2. Drift- och servicenämnden 3. Hjälpmedelsnämnden 4. Karlstadregionens Räddningsförbund 5. Region Värmland 6. Fryksdalens samordningsförbund 7. Värmlands läns kalkningsförbund 8. Värmlands läns vårdförbund 9. Gemensam kost- och servicenämnd 10. Karlstadregionens krisledningsnämnd vid extraordinära händelser 6 Kils kommuns organisation KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
VAD GÅR SKATTEPENGARNA TILL? 100 KR I SKATT, VAD GÅR PENGARNA TILL? Skola och förskola varav förskola varav grundskola varav gymnasieskola 44,67 kr 10,02 kr 21,14 kr 7,78 kr Vård och omsorg varav särskilt boende varav eget boende varav ekonomiskt bistånd 32,63 kr 8,52 kr 6,55 kr 2,60 kr Kommunal service, bland annat kultur, fritid, bibliotek, kost färdtjänst varav räddningstjänst varav buss och tåg 11,14 kr 1,41 kr 1,56 kr Bygglov, livsmedelstillsyn, mm 0,56 kr Gator och vägar 5,32 kr Övrig politisk verksamhet 5,68 kr KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Vad går skattepengarna till? 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KIL OCH OMVÄRLDEN Kil är en kommun med en positiv utveckling. Befolkningen fortsätter att öka, och det ökar i sin tur efterfrågan på kommunala tjänster som skola, förskola och en bra infrastruktur. ökade befolkningen med 28 personer. Kommunen satsar på bredbandsutveckling för att göra det möjligt för företag att bedriva sin verksamhet även på landsbygden. Flera av Kils företag arbetar på den internationella marknaden och uppskattar fördelen med närhet till flyg och järnväg. Kommunen har gjort stora investeringar i skola, förskola och bättre vägar. Kommunen planerar också för nya former för särskilda boenden. Investeringen i nya Sannerudsskolan har uppmärksammats av flera kommuner i landet och även av Trysil, vår vänortskommun. Efter att representanter för Trysils kommun besökte Kil under hösten och fick se skolan beslutade de att skicka en delegation för att få en visning av projektet under 2014. Kils kommun ingår numera i Karlstad Business Region, ett samarbete med Karlstads kommun och dess kranskommuner. Karlstad Business Region ska arbeta med utvecklingsfrågor för företag. Även om befolkningen ökar i Kil är arbetslösheten och möjligheten att behålla och skapa ny sysselsättning för invånarna i regionen en utmaning för både kommunen och Värmland. Fler väljer att flytta till större städer där det finns fler jobb. Kommunikationer och pendlingsmöjligheter är därför en viktig fråga. RESULTATETS UTVECKLING (mnkr) 2008 2009 2010 2011 2012 Resultat 1,5 11,8 22,6 25,2 19,4 27,6 RESULTATETS FÖRÄNDRING (mnkr) 2012 Förändring Verksamhetens netto 514,4 533,5 19,2 Avskrivningar 16,3 18,3 2,0 Skatteintäkter 438,6 451,6 13 Statsbidrag utjämn 116,8 133,1 16,3 Finansnetto 5,3 5,3 0,0 Årets resultat 19,4 27,6 8,2 JÄMFÖRELSE MED JUSTERAD BUDGET (mnkr) Budget Bokslut Budgetavvikelse Verksamhetens netto 540,4 533,5 6,9 Avskrivningar 18,3 18,3 0,0 Skatteintäkter 455,4 451,6 3,8 Statsbidrag 124,5 133,1 8,6 Finansnetto 10,1 5,3 4,8 Årets resultat 11,1 27,6 16,5 8 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
EKONOMISK ÖVERSIKT Kommunen har de senaste åren arbetat med att ta fram en mer långsiktig planering för ekonomin och verksamheterna. Genom att ta fram övergripande mål kan medborgare följa upp vad de kan förvänta sig av kommunen och vad skattepengarna går till. God ekonomisk hushållning ska känneteckna kommunens arbete, vilket innebär att använda pengarna på ett effektivt sätt och planera för kommande generationers behov. Nedan beskrivs kommunfullmäktiges övergripande mål och hur verksamheterna har följt upp målen. EKONOMI Uppfylles På väg att uppfyllas Uppfylles ej Kommunfullmäktiges mål Överskottet ska vara minst 2 procent av skatter och statsbidrag, 2,5 procent 2014 och 3 procent 2015. Soliditeten ska stärkas fram till 2020, delmål fram till 2014 att bibehålla 2010 års nivå. Uppfyllt. Uppfyllt. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Nämnderna ska hålla sin budget i balans. Inte uppfyllt. Inte uppfyllt. Kils kommun har de senaste tre åren haft samma övergripande finansiella mål och de två första målen, att överskottet och soliditeten ska öka, har kommunen uppfyllt under hela perioden. På grund av stora investeringar klarade inte kommunen att göra reinvesteringar med egna pengar utan var tvungen att låna pengar. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 9
UTVECKLING Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimat, och som delmål högre placering årligen. Nyföretagandet ska öka årligen. Planlagd mark för företagsetableringar ska alltid finnas tillgänglig. Turistomsättningen ska öka årligen. Kommunen ska vara öppen för alternativa driftformer. Attraktiva områden för boende och rekreation ska utvecklas. Projekt som utvecklar landsbygden ska uppmuntras och stödjas och strandskyddsbestämmelserna ska ses över för att skapa möjligheter för attraktivt boende. Inte uppfyllt. Uppfyllt. Uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. Vad gäller målen inom utvecklingsperspektivet pågår mycket arbete, bland annat Lis-utredningen (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) och flera detaljplaner som beräknas bli klara 2014. Positivt är att kommunen under har sålt flera industritomter och gjort nyetableringar. MEDBORGARE Kommunfullmäktiges mål Barns och ungdomars levnadsvillkor ska förbättras. Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Det ska finnas ett rikt och varierat fritids- och kulturliv. Kommunen ska ha en öppen och aktiv dialog med sina medborgare. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. Uppfyllt. Uppfyllt. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har brutit ner målet att förbättra barn och ungas hälsa till egna prioriterade mål, exempelvis att se till att ha godkända lekparker, attraktiva och tillgängliga fritidsanläggningar, ge föräldrastöd och arbeta förebyggande. Flera nämnder arbetar med att ta fram tjänstegarantier. Miljöoch byggnadsnämnden och socialnämnden arbetar redan med 10 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
tjänstegarantier som ger medborgarna en tydlig bild av vilken service de kan förvänta sig i olika ärenden. Alla nämnder arbetar med medborgardialog på olika sätt. MEDarbetare Kommunfullmäktiges mål Arbetet ska bygga på ett tydligt ledarskap, delaktighet, tydliga roller och ansvarsområden för alla medarbetare. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Alla medarbetare ska ha kännedom om och arbeta efter kommunens övergripande mål. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. För medarbetarperspektivet är det svårt att mäta när ett mål är uppfyllt. Arbete med ledarskap och delaktighet pågår hela tiden, liksom jämställdhets- och mångfaldsarbete. De flesta verksamheter har arbetat med kommunens övergripande mål på olika sätt, exempelvis på personalmöten. MILJÖ Kommunfullmäktiges mål Vid all upphandling ska miljö- och klimatkrav ställas. Närproducerade livsmedel ska väljas i kommunens verksamheter när det är möjligt. Andelen ekologiska livsmedel ska utgöra 25 procent under planperioden. Andelen kollektivtrafikresande ska öka. Kommunen ska ta fram en modell för klimatkompensation. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter. På väg att uppfyllas. Uppfyllt. Uppfyllt. Kunde inte mätas. Uppfyllt. Uppfyllt. Det går inte att ställa klimat- och miljökrav på all upphandling, men där det går har nämnderna gjort det. Övriga miljömål uppfylldes. Målet att öka kollektivtrafikresandet kunde inte mätas eftersom det saknas statistik över detta. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 11
KOMMUNENS EKONOMI Kommunen ska arbeta enligt den kommunala redovisnings- lagen, enligt god redovisningssed och ska följa principen om god ekonomisk hushållning. Nämnderna har brutit ner kommunfullmäktiges mål på nämndnivå, och redovisar sin egen måluppfyllelse. Många mål är uppfyllda eller kommer att uppfyllas 2014. Kommunens resultat för blev ett överskott på hela 27,6 mnkr, vilket var drygt 16,5 mnkr bättre än budget. I delårsbokslutet var prognosen +15,5 mnkr eftersom återbetalningen från AFA Försäkring på 9,5 mnkr inte var medräknad. Nämndernas avvikelser, både underskott och överskott, beror mycket på personalkostnader. Personalkostnader utgör mer än hälften av kommunens kostnader och kräver noggrann uppföljning. Det är viktigt att analysera verksamheternas resultat i relation till antal arbetade timmar för att se om kommunen uppnått mål och förväntad kvalitet. De två största nämnderna, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, ökade sina personalkostnader med 4,4 procent jämfört med 2012 trots att löneökningen var endast 2,5 procent. Kommunen löste också in 4 mnkr i intjänade pensioner från ansvarsförbindelsen, det vill säga pension som är intjänad före 1998. ÅRETS RESULTAT Kommunens resultat var 27,6 mnkr mot budgeterade 11,1 mnkr. Det betyder att överskottet blev 4,7 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Orsaken till överskottet är främst ökade statsbidrag och låga räntor på kommunens lån, samt lägre sociala avgifter än budgeterat. Ökad befolkning medför även ökade statsbidrag. Sänkning av arbetsgivaravgiften jämfört med budget påverkade också resultatet. AFA Försäkring betalade tillbaka premier från 2005 och 2006, vilket för Kils kommun innebar en återbetalning på 9,5 mnkr. Dessa intäkter har bokförts som en jämförelsestörande post. Kommunstyrelsen beslutade att låta 4,5 mnkr gå till extra satsningar i kommunen en industriväg på Lersätter, informationsskyltar vid båda infarterna vid väg 61 till Kil och riktad stöd till landsbygdsutveckling i Fagerås och Högboda. 12 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
Nämndernas totala budget var på 552,7 mnkr. Resultatet blev 556 mnkr, vilket innebar ett underskott på 4,1 mnkr mot budget. Som tidigare nämnts stod ökade personalkostnader för en stor del av underskotten. Vid årets slut har kommunen gjort prövningar på nerskrivningar och skrivit av några fastigheter som kommunen inte äger längre samt resten av Scan-fastigheten. Kommunens resultat har stärkt det egna kapitalet och minskat behovet av lån till kommande investeringar. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen redovisade ett överskott jämfört med budget och lyckades samtidigt uppfylla nästan alla nämndmål. Arbetet med några mål startade sent under och dessa beräknas bli uppfyllda 2014. Orsaken till den positiva avvikelsen mot budget är främst föräldraledigheter och andra tjänsteledigheter, samtidig som kollektivtrafiken och färdtjänst kostade mindre. En mycket viktig händelse för kommunstyrelsen var att etapp 1 av Sannerudsskolan blev klar för invigning till skolstarten i augusti. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Miljö- och byggnadsnämnden höll sin budget och fick överskott av miljöskyddsintäkter och livsmedelsintäkter på grund av fler tillsyner. Samtidigt ökade personalkostnaderna med 12 procent jämfört med 2012, bland annat för en ny miljöskyddsinspektör som nämnden fick utökad budget för. Nämnden uppfyllde målen under medborgarperspektivet, medan övriga mål är på väg att uppfyllas. NÄMNDERNAS BUDGETAVIKELSE 2010 (mnkr) 2010 2011 2012 Nämndernas budgetavvikelse 1,3 1,5 2,7 4,1 NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE (mnkr) 2012 Kommunfullmäktige 2,5 3,8 Kommunstyrelsen 0,3 0,8 Miljö- och byggnadsnämnden 0,0 0,0 Tekniska nämnden 2,7 1,1 Barn- och utbildningsnämnden 1,6 3,0 Socialnämnden 4,3 4,6 Övriga nämnder 0,1 0 Totalt 2,7 4,1 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 13
TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämnden uppfyllde de flesta av sina nämndmål som har mycket fokus på medborgarna, exempelvis tillgänglighet för alla på gång- och cykelvägar samt säkra lekplatser. Nämnden redovisade ett underskott mot budget, främst på grund av ökade personalkostnader inom va-verksamheten och högre elkostnader inom fastigheter, dels på fritidsanläggningar, dels på Sannerudsskolan på grund av ombyggnationen. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden är på väg att uppfylla sina nämndmål genom pågående arbete. Mycket av arbetet inom nämnden präglades av den nya skollagen och läroplanen. Dessutom har Sannerudsskolan haft sin verksamhet på en byggarbetsplats, vilket har tagit tid och kraft för att planera det praktiska och säkerheten för elever och personal. Nämnden redovisade ett underskott mot budget, främst beroende på många vikarier och extra personal i grundskolan vilket medfört ökade personalkostnader. Kostnader för interkommunala ersättningar och skolskjuts har också ökat mer än beräknat. Kostnader för gymnasieeleverna var lägre än budgeterat. SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden uppfyllde 80 procent av sina nämndmål, som fokuserar på att förbättra barns och ungas levnadsvillkor genom föräldrastöd och förebyggande arbete. Nämnden redovisade ett underskott på grund av många kostsamma placeringar av barn och ungdomar samt ökat ekonomiskt bistånd. SAMVERKANSNÄMNDEN Samverkansnämnden höll sin budget och uppfyllde flera av målen. Under året flyttade hela it-verksamheten till gemensamma lokaler i Cenit-huset i Kil, vilket var ett lyft för verksamheten. Mycket av årets verksamhet bestod i att byta ut operativsystem och installera nytt Office-paket. 14 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
KONCERNENS EKONOMI För redovisade de kommunala bolagen ett samlat resultat på 4,5 mnkr efter skatt, vilket var ungefär detsamma som 2012 (4,4 mnkr). Totalt för koncernen blev resultatet 32,1 mnkr, mot 23,8 mnkr 2012. KILSBOSTÄDER OCH KILVISION Kilsbostäder och Kilvision redovisade ett koncernresultat på 2 mnkr före skatt och bokslutsdispositioner, drygt 100 tkr bättre än 2012. Kilsbostäder har under året satsat på att koppla in fiber till fastigheterna i centrala Kil, vilket ger hushållen snabbt bredband. Kilsbostäder byggde även om tre lägenheter till förskola, vilket fördubblade kapaciteten och hjälpte barnoch utbildningsnämnden att ta hand om barnomsorgskön. Kilvision har fokuserat på fiberutbyggnad både i tätorten och på landsbygden. Kilvision är numera enbart ett fiberbolag, efter att Sappa AB tog över kabel-tv-tjänsten. KILS ENERGI OCH KILS avfallshantering Kils Energi och Kils Avfallshantering redovisade ett koncernresultat på 1,8 mnkr, jämfört med 2,6 mnkr 2012. Det var främst avfallsbolaget som fick ett sämre resultat, på grund av minskade intäkter från deponiavfall. Energibolaget ökade däremot sitt resultat på grund av ökad värmeförsäljning i början av året, samt bra avtal med leverantörer av bränsle till värmeverket. HANTVERKSHUSET Hantverkshusets resultat blev 1,2 mnkr, en förbättring med nästan 400 tkr jämfört med föregående år. Bolaget köpte in stationsfastigheten under året, eftersom det är en strategiskt viktig fastighet för kommunen. Hantverkshuset hade alla fastigheter uthyrda hela året, vilket var huvudorsaken till det förbättrade resultatet. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 15
BALANSKRAVSAVSTÄMNING Balanskravsavstämningen innehåller inga realisationsvinster. Balanskravet blev därmed detsamma som resultatet. NYCKELTAL EGNA KAPITALET (mnkr) 2011 2012 Eget kapital 145,1 164,5 192,0 Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kommunens kapital har stärkts tack vare goda resultat de senaste åren. Pensionsskulden för pensioner intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen enligt blandmodellen, som föreskrivs i den kommunala redovisningslagen. Det innebär att om kommunen räknar det egna kapitalet inklusive pensionsskulden blir det egna kapitalet negativt. Under löste kommunen in 4 mnkr av pensionsskulden. SOLIDITET (%) 2011 2012 Soliditet 27,5 28,3 31,1 Soliditet exklusive koncernlån 35,6 35,5 38,4 Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Trots höga investeringskostnader under året ökade soliditeten något. LIKVIDITET (mnkr) 2011 2012 Likvida medel 22,0 22,0 10,1 varav checkkredit 0 0 10,1 (%) 2011 2012 Likviditet 90,7 82,1 42,3 vid fullt utnyttjad kredit 131,2 166,2 129,5 Under försämrades kommunens likviditet på grund av investeringen i Sannerudsskolan, och kommunen har utnyttjat checkkrediten i slutet av året. Checkkrediten för hela kommunkoncernen är 100 mnkr. Det var ett medvetet val att utnyttja checkkrediten under byggtiden av Sannerudsskolan. I stället för att ta upp nya lån använde kommunen checkkrediten för att undvika extra räntekostnader på nya lån. Eftersom kommunens skatteintäkter och statsbidrag ökar från och med januari 2014 kommer likviditeten att förbättras. 16 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
LÅN Kommunen hade budgeterat för att ta upp 34 mnkr i nya lån på grund av höga investeringskostnader. Noggrann planering av betalplaner, omläggning av lån till lägre ränta och utnyttjande av checkkrediten gjorde att kommunen bara behövde ta upp 12 mnkr i nya lån. Energibolaget och Hantverkshuset amorterade på lån av kommunen, vilket också har en positiv inverkan på kommunens behov av nya lån. Kilvision lånade 5,5 mnkr till fiberutbyggnad. (mnkr) 2011 2012 Låneskuld 269,5 286,0 298,0 varav vidareutlånat till koncernbolag 119,2 116,7 116,7 NETTOKOSTNADEN Nettokostnaden visar hur stor andel av totala skatteintäkter och statsbidrag som verksamheterna förbrukat. Nettokostnaden var 91,2 procent. Tabellen till höger visar även hur stor andel som är avskrivningar och räntekostnader (finansnetto). Kommunens verksamheter är stabila och ligger på ungefär samma nivå från år till år. (%) 2011 2012 Verksamhetens nettokostnad 91,6 92,6 91,2 Avskrivningar 3,0 3,0 3,1 Finansnetto 0,8 1,0 0,9 Totalt 96,2 96,6 95,2 SAMLAD REDOVISNING av KOMMUNENS INVESTERINGAR Etapp 2 av 3 på Sannerudsskolan är genomförd, och i augusti färdigställdes den första delen av skolan inför skolstarten. Om- och tillbyggnaden av Sannerudsskolan är det största investeringsprojektet som genomförts i Kils kommun. Kommunen har även gjort stora satsningar inom va-sidan. Skolköket i Fageråsskolan renoverades och här finns nu ett modernt kök med mer energisnåla maskiner. (mnkr) Belopp Om- och tillbyggnad av Sannerudsskolan etapp 2 av 3 Etapp1 (2011) 1 mnkr, Etapp 2 (2012) 27,5 mnkr 83,9 Pumpstation Fryksta 5,1 Kväverening, slutföring 2,2 Nytt skolkök Fageråsskolan 1,6 Nytt tak Dallidenskolan 1,2 (mnkr) 2011 2012 FRAMTIDEN OCH FÖRVÄNTAD UTVECKLING Nettoinvestering 37,0 63,3 102,9 Kils kommuns utveckling är positiv med ökande befolkning och fler som vill bo kvar i kommunen. Det ställer nya krav på kommunen att uppfylla förväntningar och kommunal service. Jämfört med grannkommuner till storstäder i Sverige växer Kil i en takt som kommunen bör kunna hantera. Flexibilitet och framförhållning är viktigt för att lättare kunna anpassa verksamheterna efter behov och efterfrågan. Att använda KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 17
resurserna på bästa sätt, hitta vägar att samverka på över förvaltningsgränserna och inte minst över kommungränserna och använda lokalerna optimalt. Kanske måste man inte alltid bygga nytt nya Sannerudsskolan är ett exempel där fler aktörer kan använda skolan även på helger och kvällstid. Kommunen står inför många pensionsavgångar vilket medför en risk för att kunskap försvinner. Det är därför viktigt att planera för framtiden redan när det går bra. Hur kan man ta vara på den kunskap som finns i organisationen och locka hit duktiga medarbetare? En annan utmaning är integrationsfrågan som innefattar bostäder, arbeten, skola, barnomsorg och språkundervisning. Antalet flyktingar ökar och antalet ensamkommande flyktingbarn fördubblas kommande år. Statsbidragen och skatteintäkterna ökar i takt med att invånarna blir fler. Kommunens och bolagens resultat är bra, vilket skapar handlingsutrymme till andra saker än den dagliga verksamheten. Det ger utrymme för att planera för framtiden, kanske amortera av en del på skulderna och göra satsningar på att utveckla kommunen och skapa tillväxt. Tillväxt är en stor utmaning för hela Värmlands län. Befolkningsökningen i Sverige sker i dag nära storstäder. Kil kan på så sätt bidra till att öka befolkningen i länet genom närheten till Karlstad, bra infrastruktur och närhet till kommunikationer. Men då krävs att Kil hänger med i utvecklingen i Karlstadsområdet, med efterfrågan på olika bostadsformer. Kils kommun har goda förutsättningar till en bra framtid, men det gäller att hela tiden styra och leda efter målen och ha långsiktiga strategier, och samtidigt vara öppen för influenser och intryck från omvärlden. 18 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
PERSONALSTATISTIK PERSONALKOSTNADER EXKLUSIVE ARBETSGIVARAVGIFT (tkr) 300000 250000 200000 PERSONALKOSTNADER Personalkostnaderna, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 13,3 mnkr till 279 mnkr. Av ökningen stod löneökningar för 6,7 mnkr medan resten berodde på fler årsarbetare och timvikarier. 150000 100000 50000 0 2009 2010 2011 2012 ARVODE FÖRTROENDEVALDA EXKLUSIVE ARBETSGIVARAVGIFTER (tkr) 2400 2000 1600 ARVODE FÖRTROENDEVALDA Förtroendemannaarvoden uppgick till 2,0 mnkr och bestod av fasta årsarvoden på 1,3 mnkr, sammanträdesarvoden på 0,6 mnkr och förlorad arbetsinkomst på 0,1 mnkr. 1200 800 400 0 2009 2010 2011 2012 ANSTÄLLDA (antal) 1200 1000 800 600 Tillsvidare Årsarbetare ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA OCH ÅRSARBETARE Antalet tillsvidareanställda ökade med nio personer till totalt 864 anställda under året. Det var samtidigt en ökning med 14 årsarbetare (anställdas sammanlagda arbetstid omräknat till 400 heltider) vilket innebär att den genomsnittliga sysselsättnings- 200 graden fortsatte att öka, till 91 procent. Av alla anställda arbe- 0 2009 2010 2011 2012 tar nu 64 procent heltid. Förändringarna var i stort sett desamma på alla förvaltningar. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Samverkansnämnden 19
KÖNSFÖRDELNING PER FÖRVALTNING Könsfördelningen förändras väldigt lite under åren och andelen kvinnor är fortfarande 83 procent, vilket är ungefär som i andra kommuner. KÖNSFÖRDELINING PER FÖRVALTNING (procent) 100 80 60 Män Kvinnor 40 20 0 Kommunledning, it, miljö och bygg Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt PENSIONSAVGÅNGAR Stapeldiagrammen visar hur många som gått i pension mellan 2010 och och hur många som väntas gå i pension de närmaste åren. I och med den rörliga pensionsåldern är det svårt PENSIONSAVGÅNGAR (antal) 40 30 att göra prognoser. Allt fler arbetar efter att de fyllt 65 år. Över 20 tiden väntas dock Kil ha stora pensionsavgångar med cirka 30 personer per år. 10 0-10 -11-12 -13-14 -15-16 -17 ÅLDERSSTRUKTUR Trots de stora pensionsavgångarna är snittåldern fortfarande relativt hög (48 år) bland de anställda och nästan varannan har fyllt 50 år. Intressant är att skillnaden mellan de olika förvaltningarna inte är större. Socialförvaltningen har den lägsta snittåldern (47 år), medan tekniska förvaltningen har den högsta (51 år). ÅLDERSSTRUKTUR (antal) 250 200 150 100 50 0 20 29 30 39 40 49 Män Kvinnor 50 59 60 20 Samverkansnämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
SJUKFRÅNVARO I PROCENT av ARBETSTIDEN FÖR ALL PERSONAL, FÖRDELAD PÅ ÅLDER OCH KÖN (procent) Kvinnor 6 Totalt 5 4 3 2 1 0 < 29 30 49 Män > 50 SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ARBETSTIDEN FÖRDELAT PER FÖRVALTNING OCH ÅR (procent) 7 6 5 4 3 2 1 0 Kommunledning, it, miljö och bygg Tekniska 2011 2012 Barn och utbildning Sociala Totalt Totalt SJUKFRÅNVARO Glädjande nog minskade sjukfrånvaron igen efter att ha ökat 2012. Kommunen har här gått i motsatt riktning än riket i stort. Sedan tio år tillbaka har sjukfrånvaron nästan halverats, till 5,1 procent. Oroande är ändå att det skett en ökning bland de yngre medarbetarna och särskilt bland kvinnor. Åldersgruppen upp till 30 år har den största sjukfrånvaron och bland dem har främst korttidsfrånvaron ökat. Sjukfrånvaron har minskat i hela kommunen, men i olika grad inom olika förvaltningar. Exempelvis varierar sjukfrånvaron inom barn - och utbildningsförvaltningen, där förskoleverksamheterna sammanlagt hade en sjukfrånvaro på 6,5 procent medan den var 3,2 procent inom rektorsområdena. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Samverkansnämnden 21
SAMMANDRAG PER NÄMND OCH STYRELSE DRIFTREDOVISNING Inklusive interna poster (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget 2012 Kommunfullmäktige 376 2 940 2 940 0 6 779 3 839 Kommunstyrelsen 63 761 65 118 89 976 24 858 66 400 1 282 Miljö- och byggnadsnämnden 2 871 3 299 4 959 1 660 3 375 76 Tekniska nämnden 30 964 31 084 103 884 72 800 29 901 1 183 Barn- och utbildningsnämnden 251 848 261 182 281 794 20 612 258 095 3 087 Socialnämnden 182 501 190 829 251 564 60 735 186 209 4 620 Överförmyndaren 895 1 442 1 442 0 956 486 Valnämnden 2 2 2 0 24 22 Revisionen 695 638 638 0 637 1 Samverkansnämnden 368 358 15 885 15 527 358 0 Summa nettokostnad nämnder 534 246 556 892 753 084 196 192 552 733 4 159 Nettointäkt finansförvaltningen 553 623 584 456 0 584 456 563 824 20 632 Totalt 19 377 27 564 753 084 388 264 11 091 16 473 Budgetavvikelse INVESTERINGSREDOVISNING (tkr) Netto 2012 Netto Budget Budgetavvikelse Kommunstyrelsen 29 014 85 847 77 438 8 409 Miljö- och byggnadsnämnden 0 0 0 0 Barn- och utbildningsnämnden 0 0 0 0 Socialnämnden 0 669 810 141 Tekniska nämnden 35 285 16 346 17 675 1 329 Samverkansnämnden 0 0 0 0 Totalt 64 299 102 862 95 923 6 939 NÄMNDERNAS NETTOUTFALL Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 22 Sammandrag per nämnd och styrelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Ordförande: Mikael Johansson Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Antal ledamöter: 11 Kommunfullmäktige Ordförande: Rita Gunnarnsson Antal ledamöter: 35 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget Budget- 2012 avvikelse Intäkter 32 438 24 858 19 546 5 312 Personalkostnader 37 765 34 839 32 892 1 947 Övriga kostnader 59 329 56 579 54 010 2 569 Nettokostnad 64 656 66 560 67 356 796 Procentuell förändring Personalkostnader 7,75 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader VERKSAMHET Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen har också ansvar för kultur- och fritidsfrågor, kostfrågor och näringslivsfrågor, och ska ha översyn över verksamheten i nämnder och kommunala bolag. Övriga verksamhetskostnader KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGSUPPGIFTER Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning och är indelad i kansli-, ekonomi-, personal-, kommunikations-, tillväxt-, biblioteks- och kost- enheten. De sju enheterna ska främst stödja och ge service till övriga förvaltningar, till kommunens politiker och till allmänheten. Kostenheten är en egen resultatenhet och den verksamheten styrs i huvudsak av behovet och efterfrågan hos brukarna inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I kommunledningskontoret ingår även energirådgivningen som är en gemensam funktion för Kils, Forshaga, Grums och Munkfors kommuner. Kommunledningskontoret stöder även kommunstyrelsen i det övergripande arbetet med att utveckla den kommunala servicen och kommunen i stort. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 23
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Etapp 1 av Sannerudsskolan stod klar till skolstarten och invigdes i augusti. Det är den hittills största investeringen för Kils kommun både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Bygget har väckt intresse hos andra kommuner som står inför nybyggnation och renoveringar. Under året övergick nämndadministrationen till att bli mer papperslös genom att alla kallelser och beslutsunderlag numera administreras i digital form via bland annat läsplattor för nämndens ledamöter. Kommunstyrelsen startade en filmkanal på webben, kil.se/play. Under året publicerade kommunen 30 filmer som har visats 15 515 gånger. De filmer som varit mest populära är Sveriges bästa skola del 3, Delinvigningen av Sannerudsskolan och Grissläppets 5-årsjubileum. MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas Uppfylles ej EKONOMISKT PERSPEKTIV Prioriterade mål Måluppfyllelse Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning och Inte uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden skapa en kultur där nämnderna håller givna ekonomiska ramar. och tekniska nämnden överskred budget. Kommunen ska behålla 25,4 procent i soliditet 2012 2014. Investeringsplanen anpassas efter det ekonomiska utrymmet. Uppfyllt. Inte uppfyllt på grund av ombyggnation av Sannerudsskolan. 24 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
UTVECKLINGSPERSPEKTIV Prioriterade mål Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimatet, och som delmål högre placering årligen. Nyföretagandet ska öka årligen. Planlagd mark för företagsetableringar ska alltid finnas tillgänglig. Turistomsättningen ska öka årligen. Kommunen arbetar utifrån översiktsplanens riktlinjer. Kommunen ser över sina strandskydds-bestämmelser. Målupfyllelse Inte uppfyllt. 2011 plats 186, 2012 plats 235. Uppfyllt. Uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas, planarbete pågår. På väg att uppfyllas, tillägg till översiktsplanen (Lis-plan, landsbygdsutveckling i strandnära läge) är framtagen, men inte beslutad. MEDBORGARPERSPEKTIV Prioriterade mål Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Kommunen skapar yttre och inre miljöer som många i Kil kan använda. Kommunen ska införa fler sätt att kommunicera med medborgarna i Kil. Ungdomsråd införs. Måluppfyllelse Inte uppfyllt. På väg att uppfyllas, arbete med utvecklingsplan för Kils tätort pågår. Uppfyllt. Bland annat genom webbfilmer på kil.se/play. Inte uppfyllt. Ingen årlig ungdomspeng avsattes. MEDARBETARPERSPEKTIV Prioriterade mål Alla avdelningar inom förvaltningen har en verksamhetsbeskrivning. Samma som det övergripande målet. Alla förvaltningar ska ha en fungerande verksamhetsplan. Måluppfyllelse Uppfyllt. Ett ständigt pågående arbete. Uppfyllt. Ett ständigt pågående arbete. Uppfyllt MILJÖPERSPEKTIV Prioriterade mål Vid all upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier, i kombination med kommunens miljömål, användas. Närproducerade livsmedel ska väljas i kommunens verksamheter när det är möjligt. För vissa produkter kommer man endast att ställa upphandlingsförfrågan på de ekologiska alternativen, t ex kaffe, bananer, mjölk och socker. Kils kommun ska förbli Fairtrade City. Andelen kollektivtrafikresande ska öka. En modell för klimatkompensation håller på att tas fram. Måluppfyllelse Uppfyllt. Uppfyllt. Uppfyllt, 25 procent. Uppfyllt. Inte uppfyllt, statistiskt säkerställt underlag saknas. Uppfyllt. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 25
KOMMUNSTYRELSENS EKONOMI DRIFTREDOVISNING Verksamhetsområde (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget- 2012 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 2 380 2 900 2 900 0 2 979 79 Stöd till politiska partier 167 167 167 0 175 8 Övrig politisk verksamhet 4 699 3 247 3 247 0 3 306 59 Fysisk och teknisk planering 662 828 888 60 972 144 Näringslivsfrämj åtgärder 1 332 1 507 1 938 431 1 509 2 Konsument- och energirådg 0 2 2 841 2 839 0 2 Turistverksamhet 270 275 339 64 277 2 Gator och vägar samt parkering 1 48 48 0 0 48 Miljö, hälsa och hållbar utv 440 636 636 0 804 168 Räddningstjänsten 7 950 8 223 8 223 0 8 223 0 Totalförsvar och samhällsskydd 137 177 699 522 215 38 Allmän fritidsverksamhet 3 699 3 775 3 897 122 3 769 6 Stöd till studiestödsorganis 0 226 226 0 224 2 Allmän kulturverksamhet 1 080 1 082 1 184 102 933 149 Bibliotek 4 330 3 980 4 205 225 4 180 200 Idrotts- och fritidsanläggn 874 858 911 53 918 60 Färdtjänst / Riksfärdtjänst 1 348 1 742 1 790 48 1 830 88 Arbetsmarknadsåtgärder 886 1 031 1 174 143 972 59 Arbetsområden och lokaler 2 400 664 664 0 655 9 Kommersiell verksamhet 156 160 0 160 100 60 Bostadsverksamhet 360 1 320 1 320 0 919 401 Buss-, bil- och spårbunden trafik 9 514 9 127 9 127 0 9 517 390 Gemensamma lokaler 5 010 5 519 5 519 0 5 691 172 Gemensamma verksamheter 16 378 17 945 37 742 19 797 18 432 487 Totalt nämnden 63 761 65 118 89 976 24 858 66 400 1 282 Verksamhetsområde (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget- 2012 avvikelse netto Överförmyndaren 895 1 442 1 442 0 956 486 26 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
BUDGETAVVIKELSE DRIFT Kils kommun minskade sin del av ägarbidraget i Värmlandstrafik med 0,2 procent vilket gav ett överskott mot budget för Värmlandstrafik, och även mindre kostnader än beräknat för färdtjänst och riksfärdtjänst. Flera föräldraledigheter under året bidrog till överskottet. Anslaget till revidering av klimat- och energiplan utnyttjades inte under året. Överförmyndarnämnden redovisade återigen ett underskott mot budget. INVESTERINGAR Projekt (tkr) Bokslut Budget Avvikelse Fördjupad ÖP Nedre Fryken 152 200 48 Plan nytt bostadsområde Runnevål 31 150 119 Plan nytt industriområde Humletorp 67 200 133 Åtg för säker ledningsplats 1 397 1 388 9 Detaljplan kommunhuset 9 100 91 LIS-områden 222 400 178 Skommita-Tallåsen 0 200 200 Utvecklingsprogram Kils tätort 48 400 352 Hannäsudden 22 400 378 Sannerudsskolan 7 9 83 899 74 000 9 899 Totalt nämnden 85 847 77 438 8 409 BUDGETAVVIKELSE INVESTERING Inom investeringar fick kommunstyrelsen ett överskott mot budget på grund av att flera planer inte blev klara. Planer för det nya bostadsområdet Runnevål och detaljplanen för kommunhuset är färdiga, medan arbetet fortsätter 2014 med den fördjupade översiktsplanen för Nedre Fryken, planen för nytt industriområde i Humletorp, Lis-områden, planen för Skommita- Tallåsen samt utvecklingsprogrammet för Kils tätort och Hannäsudden. Ombyggnationen av Sannerudsskolan 7 9 blir helt färdig under 2014. FRAMTIDEN Kommunstyrelsen fortsätter att prioritera utvecklingen av styrning och ledning av kommunens verksamheter. Arbetet handlar om att förbättra målstyrningen och beskriva verksamheternas resultat på ett tydligt sätt. Här krävs ett större fokus på kvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES EKONOMI DRIFTREDOVISNING Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budgetavvikelse 2012 netto Nämndverksamhet 376 2 940 2 940 0 6 779 3 839 Totalt 376 2 940 2 940 0 6 779 3 839 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 27
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Leif Askeröd Förvaltningschef: Kalle Ekelund och Dag Midböe Antal ledamöter: 7 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget Budget- 2012 avvikelse Intäkter 1 893 1 604 1 660 99 Personalkostnader 3 402 3 832 3 831 1 Övriga kostnader 1 362 1 127 1 148 21 Nettokostnad 2 871 3 299 3 375 76 Procentuell förändring Personalkostnader 12,64 % BRUTTOKOSTNADER VERKSAMHET Nämndens verksamhet består främst av myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen samt plan- och bygglagen. I uppdraget ingår även allt mer arbete med kommunens miljömål. Nämnden arbetar med nya detaljplaner, befintliga planer, primärkartan och adressregistret. Naturvårdsarbetet hör också till miljö- och byggnadsnämndens ansvar. Övriga verksamhetskostnader VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Personalkostnader Personalmässigt har året varit turbulent, främst på grund av att förvaltningschefen varit sjukskriven. Miljöinspektören har haft en hög arbetsbelastning, och på grund av det anställde förvaltningen en extra resurs under andra halvåret. MÅLUPPFYLLELSE MÅL Utifrån kommunens vision Kil på rätt spår har kommun fullmäktige beslutat att kommunen ska arbeta med ett antal övergripande mål under planperioden 2015. Utifrån de övergripande målen har miljöoch byggnadsnämnden utarbetat egna mål för sin verksamhet. 28 Miljö- och Byggnadsnämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
Uppfylles På väg att uppfyllas Uppfylles ej UTVECKLINGSPERSPEKTIV Prioriterat mål Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimat, och som delmål nå en högre placering årligen. Gamla planer för industrimark ska revideras årligen. På väg att uppfyllas, med viss eftersläpning. Turistomsättningen ska öka årligen. Gamla planer för bostäder ska revideras årligen. Nämnden ska utreda lämpliga sjöar för strandnära bebyggelse, så kallade Lis-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Måluppfyllelse Inte uppfyllt. På väg att uppfyllas, med viss eftersläpning. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas, med viss eftersläpning. På väg att uppfyllas, arbetet påbörjades under året. MEDBORGARPERSPEKTIV Prioriterat mål Nämnden ska ha en snabb och rättssäker myndighetsutövning. Allmänheten ska vara nöjd med nämndens verksamhet. Måluppfyllelse Uppfylles Uppfylles MEDARBETARPERSPEKTIV Prioriterat mål Nämnden ska ha en fungerande verksamhetsplan. Måluppfyllelse På väg att uppfyllas. DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING Verksamhet Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget- 2012 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 166 148 148 0 205 57 Övrig politisk verksamhet 595 972 1 065 93 1 356 384 Fysisk och teknisk planering 792 854 1 362 508 1 043 189 Miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning 1 275 1 041 2 100 1 059 675 366 Miljö, hälsa och hållbar utveckling 43 284 284 0 96 188 Totalt nämnden 2 871 3 299 4 959 1 660 3 375 76 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Miljö- och Byggnadsnämnden 29
BUDGETAVVIKELSE Överskottet gentemot budget beror på att planarbetet släpat efter, liksom mätningsverksamheten. Intäkterna inom miljöskydd och livsmedel bidrog också till årets överskott. FRAMTIDEN Förvaltningen ställs inför vissa utmaningar 2014 när flera medarbetare slutar sin anställning, främst genom pensionsavgångar. 30 Miljö- och Byggnadsnämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
TEKNISKA NÄMNDEN Ordförande: Berndt Björkman Förvaltningschef : Jan Westerberg Antal ledamöter: 7 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget 2012 Budget- avvikelse Intäkter 65 295 72 800 68 079 4 721 Personalkostnader 15 107 15 724 15 138 586 Övriga kostnader 81 152 88 160 82 842 5 318 Nettokostnad 30 964 31 084 29 901 1 183 Procentuell förändring Personalkostnader 4,08 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHET Tekniska nämnden har ansvar för kommunens tekniska förvaltning, som består av tre olika avdelningar: vaverken, fastighetsavdelningen och gatuavdelningen. Förvaltningen har även en administrativ stab med förvaltningschef, nämndsekreterare/assistent och säkerhetsrådgivare. Va-verken ansvarar i huvudsak för att tillhandahålla dricksvatten och rening av spillvatten. Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens fastigheter, som innefattar kommunens olika verksamheter som skolor, förskolor, idrottshallar, äldre- och gruppboenden, brandstationer, sociala aktiviteter och fritidsverksamhet med mera. Totalt omfattar kommunens fastigheter cirka 53 000 kvm. Fastighetsavdelningen har i uppdrag att tillgodose lokalbehovet för kommunens verksamheter. Här ingår ny- och ombyggnationer, lokalplanering, hyresadministration, fastighetsdrift samt akuta reparationer och planerat underhåll. Avdelningen har från och med våren sju medarbetare. Via ramavtal beställer förvaltningen även tjänster av utomstående leverantörer. Gatuavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunala gator och vägar samt enskilda vägar. Parkverksamhet ingår också i gatuavdelningens område, liksom drift och skötsel av kommunens industrispår samt ledningsnätet för va-försörjning. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Tekniska nämnden 31
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Förvaltningen började bygga pumpstationen Fryksta södra under våren. Projektet slutbesiktigades i augusti, men den ekonomiska redovisningen blev inte klar innan årsredovisningen. En ny väg in till industriområdet vid Årstidsvägen byggdes. Kostnaden för detta projekt togs från pengar som förvaltningen fått i återbetalning från AFA Försäkring 2012 (kollektivavtalade försäkringar). Ett annat projekt var nytt tak på Dallidenskolan, och en ombyggnation av skolköket i Fagerås genomfördes under året. MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas Uppfylles ej Prioriterade mål Nämnden ska följa investeringsplan och driftbudget. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Kommunen ska ha en väl fungerande infrastruktur som bidrar till ett bra näringslivsklimat. Kommunens fritidsanläggningar ska vara attraktiva. Kommunen ska vara öppen för alternativa driftformer. Kommunen ska ha välskötta bostadsområden och ett utvecklat gång- och cykelvägnät. Gatu- och vägnät ska ha en hög standard. Kommunen ska ha ett sammanhängande gång- och cykelvägnät, och godkända och säkra lekparker. Tillgängligheten för funktionshindrade ska vara god. Kommunen ska ha attraktiva och tillgängliga fritidsanläggningar. Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Yttre och inre miljöer ska uppfylla kommunstyrelsens mål. Befintliga fritidsanläggningar ska vara välskötta. En öppen och aktiv dialog med Kils medborgare ska införas. Arbetet ska bygga på ett tydligt ledarskap, delaktighet, tydliga roller och ansvarsområden för alla medarbetare. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Nämnden ska ha en fungerande verksamhetsplan. Vid all upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier, i kombination med kommunens miljömål, användas. Det ska vara lätt att ta sig till busshållplatser och järnvägsstation. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter. Måluppfyllelse På väg att uppfyllas. Investeringsplanen klarades, men driftbudgeten överskreds. Uppfylls ej. Uppfyllt. Uppfylldes delvis Uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas Inte uppfyllt. Delvis uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. Uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. Uppfyllt. Delvis uppfyllt 32 Tekniska nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
TEKNISKA NÄMNDENS EKONOMI DRIFTREDOVISNING Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget- 2012 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 131 165 165 0 176 11 Övrig politisk verksamhet 2 085 2 719 2 868 149 2 786 68 Gator och vägar 17 583 15 910 19 547 3 637 16 853 944 Parker 2 426 2 498 2 810 313 2 383 114 Miljö- och hälsoskydd myndigh 2 0 0 0 0 0 Allmän fritidsverksamhet 314 325 325 0 325 0 Idrotts- och fritidsverksamhet 4 759 5 475 6 103 628 4 969 506 Grundskola 0 0 0 0 0 0 Arbetsområden och lokaler 300 307 312 5 306 1 Kommersiell verksamhet 37 425 899 474 140 286 Bostadsverksamhet 181 182 182 0 182 0 Vattenförsörjning och avloppshantering 1 528 852 23 809 22 957 160 692 Avfallshantering (slam) 371 363 1 030 1 393 195 167 Gemensamma lokaler 1 973 2 576 45 819 43 243 1 817 759 Gemensamma verksamheter 14 14 14 0 0 14 Personalbefrämjande åtgärder 3 0 0 0 0 0 Totalt nämnden 30 964 31 084 103 884 72 800 29 901 1 183 BUDGETAVVIKELSE DRIFT Tekniska nämnden redovisade ett underskott med 1,2 mnkr mot budget. Tekniska nämnden uppfyllde nästan 90 procent av målen och utförde de planerade projekten. Underskottet beror till stor del på energikostnader i samband med skolbygget, samt en del konsult- och personalkostnader inom va-verksamheten. Inom gator och vägar beror överskottet på lägre kostnader för vinterväghållning och barmarksunderhåll samt att man sparat in på kostnaderna för asfaltering med mera för att klara andra delar av budgeten. Reparationer av trafikbelysning överskred budget, vilket dock kompenseras av lägre elkostnader. Kostnaden per belysningspunkt har minskat. Inom fritidsområdet blev resultatet ett underskott mot budget på grund av högre kostnader än beräknat för personal och el på fritidsanläggningar. Ett av de största underskotten uppstod inom vaverksamheten, främst beroende på ökade konsultkostnader. Kostnaderna för el och fjärrvärme har ökat, bland annat medförde skolbygget ökade energikostnader. Underskottet beror också på ökade kostnader inom utemiljö (extra kostnader vid avveckling av entreprenör), va (höjd taxa), bilar samt en icke budgeterad fiberanslutning i Fagerås. Överskott redovisades däremot inom brandskydd, larm och bevakning samt Scan-fastigheten. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Tekniska nämnden 33
INVESTERINGAR NYCKELTAL Projekt (tkr) Utfall Budget Budget (tkr) Bokslut Bokslut Budget Bokslut avvikelse 2011 2012 Upprustning lekparker 301 300 1 Handikappanpassning trottoarer 201 200 1 Kväverening 2 240 1 800 440 Modernisering larmutrustning 47 250 203 Energibesparande åtgärder 839 900 61 Anslutning gamla avlopp 540 600 60 Gång- och cykelvägar 515 750 235 Reservvattentäkt 30 30 Konstgräsplan Sannerudsvallen 45 45 Panelbyte samt ny avrinning, D 1 230 1 330 100 Pumpstation Fryksta 5 075 5 000 75 Industrigata Årstidsvägen Brandskyddsåtgärder 949 1 150 201 Kök, Fageråsskolan 1 627 1 500 127 Köksutrustning, Dalliden 137 125 12 Kils reningsverk, slambehandling 873 920 47 Pumpstationer, dataövervakning 171 150 21 Skydd av dricksvattenförsörjning 295 300 5 Va-sanering m m, Sannerudsgatan 300 300 Ny förskola Mons Backe 373 1 300 927 Byte av ventilpaket, Fryksta 457 400 57 Lekutrustning 302 300 2 Dekontaminatorer 100 100 Totalt nämnden 16 346 17 675 1 329 Trafikbelysning Antal belysningspunkter 4 100 4 105 4 105 4 108 Kostnad kr/ belysningspunkt 676 772 697 691 Vattenverk, Kil Antal m 3 debiterat vatten 512 096 501 298 500 000 498 276 Antal m 3 producerat vatten 773 767 740 986 700 000 793 096 Kostnad kr/m 3 producerat vatten 4,56 4,44 4,96 4,65 Reningsverk Antal m 3 renat avloppsvatten 1 185 486 1 338 280 1 100 000 912 012 Kostnad kr/m 3 renat avloppsvatten 5,87 7,20 9,68 13,00 Fastigheter Planerat underhåll kr/m 2 46 41 57 52 Reparationer kr/m 2 25 39 27 26 BUDGETAVVIKELSE INVESTERINGAR Överskottet på 1,3 mnkr beror främst på att två projekt inte kunde genomföras enligt budget, utan avslutas under 2014. Övriga investeringsprojekt genomfördes i stort sett enligt plan. Ett antal projekt överskred dock budget, vilket tekniska förvaltningen har kompenserat genom besparingar inom andra projekt. 34 Tekniska nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING