Täby Kommun 1 (7) s likabehandlingsplan 2010/2011
Täby Kommun 2 (7) INLEDNING OCH BAKGRUND s personal och elever skall tillsammans arbeta förebyggande mot alla former av kränkande behandling. Skolan skall vara en plats där mobbning och trakasserier aktivt bekämpas. arbetar för att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt alltid måste tas på allvar. LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT All form av diskriminering och kränkande behandling är enligt lag förbjuden. Utifrån gällande lagstiftning gäller: Förbud mot diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön eller sexuell läggning, funktionshinder av fysisk eller psykisk karaktär, ålder. Förbud mot annan kränkande behandling som till exempel: mobbning av fysisk, psykisk eller elektronisk karaktär. rasistiska beteenden. Skollagen (1 kap, 2 ) Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: 1. främja jämställdhet mellan könen. 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Lag 1999:886) Läroplanen, Lpo94 Ingen skall i skolan utsättas för mobbning och tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Skolan skall sträva efter att varje elev ska respektera andra människors egenvärde samt ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att bistå andra människor. "Läraren skall uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling".
Täby Kommun 3 (7) SKARPÄNGSSKOLANS ARBETE MOT MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Med anledning av gällande lagstiftning har utarbetat dessa riktlinjer i sitt arbete mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Arbetet är både förebyggande och verkställande. Elever och vuxna på ska respektera varandra och känna sig respekterade. Skolan ska verka för en fysisk och social studiemiljö där eleverna upplever trygghet. Skolan har därför en gemensam värdegrund för alla vuxna och elever. På tillämpar vi ett förhållningssätt där vi ser och reagerar på allt som strider mot likabehandlingsplanen och skolans värdegrund. Alla vuxna som arbetar på skolan ska alltid ingripa vid incidenter som de bevittnar under lektionstid, i korridorer, på skolgården etc. Konkret innebär detta att personal och elever på arbetar på följande sätt för att upprätthålla ett positivt skolklimat: FÖREBYGGANDE ARBETE Elever som kamratstödjare i klasserna arbetar med ett kamratstödjarsystem i samtliga årskurser. Alla klasser har minst två kamratstödjare och vi ser helst att det både är en pojke och en flicka. Klassen väljer kamratstödjare i år 6 och vi arbetar för att de ska vara kamratstödjare hela sin tid på skolan. Kamratstödjarnas uppgift är att vara extra ögon och öron åt de vuxna på skolan. Kamratstödjarna rapporterar om stämningen i klasserna då de träffar mobbningsteamet Skarpänglarna. Dessa möten hålls årskursvis 2-3 gånger per termin. Skarpänglarna träffas i anslutning till dessa möten. Protokoll från dessa möten distribueras till klassföreståndarna och a-lagsledarna. Kamratstödjarnas uppgifter är: Att om någon annan elev berättar något eller anförtror sig till en kamratstödjare så förs detta bara vidare till någon vuxen, inte till andra elever. Att inte berätta för andra om vad man pratar om på kamratstödjarmötena. Att säga till någon vuxen om de vet att någon är ensam, diskrimineras, kränks eller mobbas. Att vara en bra kompis och därigenom inte själv utsätta någon annan för någon form av kränkning diskriminering eller mobbning.
Täby Kommun 4 (7) Trygghetskontrakt har utarbetat ett trygghetskontrakt där skolans värdegrund beskrivs. Detta kontrakt ska alla elever i skolan, alla föräldrar till elever på skolan samt alla vuxna som arbetar på skolan ha tagit del av. Se bilaga. Fadderverksamhet har ett faddersystem där äldre elever, framförallt vid skolstart, har aktiviteter tillsammans med nya eleverna i år 6. Syftet är att eleverna ska lära känna varandra över årskursgränserna vilket bidrar till en trygg skola. Livskunskap s elever har i år 6 och 7 Livskunskap på schemat. I högre årskurser arbetar man med Livskunskap integrerat i övriga ämnen. Arbetet sker bland annat genom värderingsövningar och gruppstärkande övningar. Stor vikt läggs också vid att stärka elevernas självkänsla. Detta syftar till ett klimat där alla elever kan känna trygghet och glädje. Klassrumsregler Skolan har klassrumsregler som anger den värdegrund som ska råda i undervisning och andra situationer på skolan, se bilaga. Syftet med detta är att skapa en god miljö för kunskapsinlärning och trivsel. Utvärdering och uppföljning Täby Kommun gör årligen en elevenkät om hur eleverna upplever sin skolsituation. Under läsåret 10/11 kommer under oktober månad att genomföra en egen enkät i alla årskurser för att få veta om eleverna trivs och känner sig trygga. Skolans egen enkät ska vara underlag för vad som ska prioriteras under läsåret. Elevrådet, arbetslagen, skolrådet kommer att ges utrymme att komma med förslag. Därefter skrivs prioriteringen in i Likabehandlingsplanen.
Täby Kommun 5 (7) SKARPÄNGSSKOLANS AKTIVA ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING När en incident eller fall av kränkande behandling kommer till någon vuxens kännedom ska detta omgående utredas och åtgärdas. Det är ett ansvar som all skolpersonal delar gemensamt, oavsett om man sitter med i mobbningsteamet eller ej. Dokumentation av incidenter samt kränkande behandling ska alltid fyllas i och lämnas till berörda klassföreståndare. Se bilaga. Klassföreståndarens och arbetslagsledarens roll Klassföreståndaren har det övergripande ansvaret för klimatet i klassen och enskilda elevers skolsituation i stort. I år 6 är klassföreståndarna extra viktiga för våra allra yngsta elever som är nya på skolan. Klassföreståndaren i år 6 har därför ansvaret för att handlägga och dokumentera fall av kränkande behandling. Arbetslagsledarna ser till att frågor om kränkande behandling finns med på dagordningen under varje a- lagsmöte dvs varannan vecka. I år 7-9 har a-lagsledarna ansvaret för att handlägga fall av kränkande behandling i samråd med klassföreståndarna. När elever i flera årskurser och/eller klasser är inblandade avgör ansvariga enligt ovan i samråd vem som ska göra vad. Samtliga ärenden ska dokumenteras i Dokumentation av incidenter samt kränkande behandling. Föräldrar ska alltid kontaktas när ärenden utreds. Mobbningsteamet Skarpänglarna Skarpänglarna är skolans mobbningsteam med vuxna representanter från skolans arbetslag samt från elevvården enligt nedan: År 6 Annika Wilandh År 7 Gurutze Uria År 8 Karina Engzell, Bo Wahlsten År 9 Eva Cato, Christina Fridman Skarpänglarna ansvarar för att ha en överblick av skolklimatet samt även vid behov utreda problem som kommer till deras kännedom där övriga lärarinsatser inte är tillräckliga. Skarpänglarna är också ett expertteam som klassföreståndarna och a- lagsledarna kan få råd och stöd av. Hur får övriga lärare information? Händelser som rör arbetslagets elever tas alltid upp på arbetslagsmöten kring elevvård varannan torsdag. Detta för att inblandade elever kan hållas under uppsikt.
Täby Kommun 6 (7) Utredning gällande kränkande behandling Samtalen med de berörda eleverna ska vara av kartläggande natur och ha en neutral karaktär. Samtalen dokumenteras i Dokumentation av incidenter samt kränkande behandling. Denna ska vara utformad på ett sakligt och neutralt sätt. 1. Samtal med den/de som upplevs vara utsatt. 2. Samtal med den/de som enligt uppgift har utsatt en eller flera elever. 3. Vid behov kan kamratstödjare, andra elever eller personal kontaktas för att få fram deras bild. 4. Informera berörda föräldrar. Samtalen följs upp med nya enskilda samtal inom två veckor med de inblandade. Samtal med den/dem som upplevs vara utsatt: 1. Vad har hänt? 2. Hur ofta har det inträffat? 3. Vilka är de som har utsatt dig/er? Samtal med den eller dem som uppfattats ha utsatt annan elev: 1. Enligt uppgifter som har framkommit är det en elev (eller flera elever) som upplevs ha blivit utsatt för någon form av kränkande behandling av dig. Hur vill du kommentera det? (Vid ett medgivande, gå till punkt 4. Vid ett nej, se punkt 2) 2. Den vuxne beskriver vad som har framkommit. Dock lämnas aldrig uppgifter ut om vem den vuxne har fått uppgifterna ifrån. 3. Nu när du har fått veta lite mer, kan du då säga om du känner igen det? 4. Oavsett om eleven erkänner eller nekar klargörs att skolan inte accepterar händelser som är kränkande. 5. Samtalet avslutas med att man gör en överenskommelse med eleven om att denne ska göra vad den kan för att inte kränkning ska återkomma. Detta gäller även om eleven inte anser sig har varit inblandad (de kan t.ex. lova att vara schyssta mot den som varit utsatt). 6. Man uppmanar eleven att inte ta upp innehållet i samtalet med andra elever. Det vill säga: det som har sagts stannar i rummet. 7. Eleven uppmanas att själv berätta för föräldrar om samtalet. Man informerar dock om att någon vuxen från skolan kommer att kontakta föräldrarna. 8. Den som håller i samtalet dokumenterar vad som har framkommit vid samtalet samt informerar föräldrarna alternativt ber klassföreståndaren göra det. Incidentrapporten skickas inte till föräldrarna eftersom den innehåller känsliga uppgifter om andra barn. Den används dock som dokumentation och utgör därför underlag för information till föräldrarna.
Täby Kommun 7 (7) Vad kan jag som elev göra för att bidra till tryggheten på skolan? Eleven har ett ansvar att vara en god kamrat och behandla skolkamrater och vuxna på ett trevligt och bra sätt. Detta gäller även om man inte är en nära vän. Något så enkelt som att säga HEJ till sina klasskamrater bidrar till ett bra klimat. Genom att berätta för en vuxen, t.ex. klassföreståndaren, om man är ensam utsatt eller märker att någon annan är det, bidrar man till att det blir en lugn och trygg skola. Vad kan man som förälder göra för att bidra till tryggheten på skolan? Det är värdefullt om föräldrar pratar med sina barn om hur barnen har det i skolan, t.ex. med kamratrelationer. Man kan även samtala med sina barn om hur man är en bra skolkamrat. Vår erfarenhet är att det är bäst om skolan utreder och handlägger incidenter och kränkande behandling. Om föräldrar kontaktar varandra utan skolans medverkan kan effekten bli att situationen förvärras eftersom en förälders naturliga reaktion är att försvara sitt barn. Vi rekommenderar därför föräldrar att alltid kontakta klassföreståndaren om man märker att ens barn eller någon skolkamrat är ensam eller utsatt. Prioriterat arbete läsåret 2010-2011 De områden som skolan ska prioritera fastställs vecka 47. Underlag för detta blir den enkät som görs v 43, se bilaga. Enkätens resultat diskuteras i elevråd och skolråd. Skolrådets medlemmar får innan detta möte Likabehandlingsplanen (exklusive prioriterade områden) samt enkätresultatet. Samma enkät genomförs i maj 2011 för att följa upp årets arbete. De områden som kommer prioritera under läsåret är följande: Ökad trygghet i skåphallen. Detta kommer vi arbeta med genom att: Flytta skåp från skåphallen och på så sätt göra det mindre trångt. Ökad belysning i samtliga skåphallar. Rastvakterna prioriterar skåphallarna samt att personal som passerar tar en extra runda i skåphallarna. Personalen i cafeterian tittar in extra i den röda skåphallen dagligen. Ökad fokusering på fadderverksamheten. En väl fungerande och kontinuerlig fadderverksamhet bör öka tryggheten mellan eleverna i olika årskurser. Att eleverna i skolan ska känna att de vuxna bryr sig om dem. Detta kommer vi arbeta med genom att: Informationen till elever ska bli tydligare, exempelvis schemabrytande aktiviteter. Låta eleverna bli mer delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Uppmärksamma positivt beteende hos eleverna i större utsträckning. Ta sig tid att stanna och prata med eleverna mellan lektioner.