ANT- Förebyggande arbetet inom fri5dsverksamhet Malmö 10 april Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och förebyggande arbete i skola och andra ungdomsmiljöer.
Innehåll ANT och ungdomar Problema5k och samband. Risk och skyddsfaktorer En skyddande fri5dsmiljö Verktyg för ANT- arbete på fri5dsgården. Summering - Hur kan ni gå vidare?
Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 11 procent daglig rökare Kvinnor 11 procent daglig rökare Så varför ska vi arbeta med tobaksfrågan? Är tobak överhuvudtaget ett problem?
Det är inte vuxna utan barn och unga som börjar röka och snusa Barn och unga behöver stöd för a3 hålla fönstret mot tobaken stängt!
Statistik ungdomar och tobak Rökning Nationellt 2013 Pojkar Flickor År 9 12% 16% År 2 25% 31%
Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka Foto: Ulrika Zwenger Varje år beräknas 15 000 ungdomar börja röka eller Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag 30 50% av ungdomarna är i riskzonen att fastna i ett livslångt beroende.
Rökning som hälsoproblem 6 400 människor dör i förtid varje år Sverige p.g.a. rökning. Fler än 200 dör av passiv rökning. För totalt sett 12 000 människor/år är dödsorsaken rökrelaterad. Att 40-tal sjukdomar beror på rökning, bl.a. cancer. Flest dödsfall sker i hjärt- och kärlsjukdomar. Foto: Ulrika Zwenger Varannan rökare dör i förtid. Rökare förlorar 7 8 år av förväntad livstid.
Vattenpipa ofarligt eller? Enligt CAN ca 30% i årskurs 9 och över 60% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet rökt vattenpipa. De flesta av ungdomarna hade rökt vid upprepade tillfällen.
Risker med vattenpipsrökning Enligt WHO kan en röksession på en timma motsvara röken från 100 cigaretter Nikotin motsvarande 6-7 cigaretter Tjära motsvarande 20 cigaretter Man får i sig kolmonoxid, tungmetaller och andra cancerframkallande ämnen, fördubblar risken att få lungcancer Att använda samma munstycke leder till smittspridning. Man kan bli nikotinberoende. Att dra in rök i lungorna är alltid farligt vare sig den innehåller tobak eller ej. Det behövs mer forskning!
eller opium? QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.
Med och utan niko5n E- cigareper Kan fungera som inkörsport 5ll tobaksrökning för unga Ska (i rökfria miljöer) likställas med cigareprökning enligt Folkhälsomyndigheten Tobaksindustrin redan på gång med yperligare produktutveckling.
Snus är väl inte så farligt eller?
Statistik snusning Nationellt 2013 Pojkar Flickor År 9 10% 2% År 2 22% 5%
Unga och Alkohol Andelen som debuterar 5digt med alkohol minskar 56% av år 9 elever uppger ap de dricker alkohol (nästan hälzen gör det inte) Minskat även i år 2 på gymnasiet 82% uppger ap de dricker. Trend en klar minskning! MEN!
Därför ska unga inte dricka alkohol Ungdomars hjärnor är inte färdigutvecklade, därför drabbas de hårdare av alkoholens skadliga effekter än den som börjar dricka senare. En liten kropp riskerar ap ta större skada ezersom den innehåller mindre vätska ap späda ut alkoholen med. Flickor än mer känsliga. Ungdomar blir läpare, snabbare och mer berusade. Det går betydligt snabbare ap utveckla ep alkoholberoende i unga år än för en vuxen. Ökad risk ap utsäpas för/utsäpa andra för våld Kan bidra 5ll ap utveckla en nega5v självkänsla
Sambanden
Rökning tobak Rökning cannabis 64 procent av de elever som röker regelbundet har testat cannabis. Bland elever som aldrig rökt vanlig tobak har bara fyra procent testat cannabis. Det visar en undersökning som Statens folkhälsoins5tut lå5t genomföra bland elever på sex gymnasieskolor i Skåne. Det är e3 bro3 a3 inneha och bruka cannabis
Reflektion - tankepaus» Hur tänker ni kring unga och ANT?» Funderingar och frågor?
Tänk på dig själv i 15-års åldern Frisyr och klädstil Förebild Vad var viktigt för dig? Retroaktivt råd Gick du på fritidsgård? Hur var det i så fall?
Fråga: Vad anser du är fri5dsverksamhetens / fri5dsledarnas vik5gaste uppdrag?
Grunden för allt förebyggande arbete - Risk och skyddsfaktorer Individ Familj Skola Fri5d/ vänner Samhälls nivå
Grundläggande skyddsfaktorer ap sträva ezer i skola och fri5dsmiljö AP känna sig trygg AP känna 5llit 5ll och goda rela5oner med vuxna AP bli sedd AP trivas AP ingå i gemenskapen AP lära sig saker AP lyckas u5från sina förutsäpningar Låter kanske självklart men hur gör vi?
Den förebyggande fritidsgården Fritidsgården som: Har en klar verksamhetsidé, struktur och klara mål Har en helhetssyn på ungdomar Har en personalgrupp med gemensam värdegrund. Har en personalgrupp med möjlighet till kompetensutveckling och utbildning
Den förebyggande fritidsgården Fritidsgården som: Har personal som är konsekvent och drar tydliga gränser, de ifrågasätter unga som glorifierar droger och kriminalitet, de motverkar kränkningar och sexuella trakasserier. Tar tillvara ungdomarnas skicklighet och färdigheter Har en trygg miljö, kontinuitet i öppettider och innehåll. Samverkar med lokalsamhället
Vad bör vi satsa på.. i det drogförebyggande arbetet? Vad är specifika risk och skyddsfaktorer inom ANT- området?
Faktorer till varför unga börjar använda tobak, alkohol och även andra droger. Tillgång Acceptans Förebilder Socialt tryck Attityder och värderingar
Att göra. Begränsa tillgången Acceptera inte Reflektera över din roll som förebild och sträva efter att vara en god sådan. Uttryck förväntningar Lyft fram och stärk positiva attityder och värderingar
Tre olika nivåer Hälsofrämjande insatser Riktar sig till alla och fokuserar på friskfaktorer (ex trygghet och trivsel) Förebyggande insatser Fokuserar på ett problemområde eller grupperingar som uppvisar stort antal riskfaktorer Åtgärdande insatser Riktade insats till individ eller mindre grupp. Ofta akut
Tobaken vanligt förekommande Fyra olika ambi5onsnivåer: RökfriP område TobaksfriP område Rökfri fri5dsverksamhet/verksamhets5d Tobaksfri fri5dsverksamhet/verksamhets5d
Och ibland är det bråttom! 1. Förberedelser Barnets möte med tobak, föräldrars inställning, lärare, förebilder, kändisar, TV 2. Första gången 10-12 års ålder. Rökning/snusning i smyg, mer lek än allvar. 3. Experimenterande Tackar ja till snus/cigaretter, snusar/röker på fester. 4. Regelbunden rökning Köper snus/cigaretter själv. Uppskattar smaken. 5. Tobaksberoende Röker / snusar dagligen. Utvecklar vana. Nikotinberoende.
Vad innehåller cigarettrök?
Manipulation av PH-värdet i snus
Reflektion - tankepaus» Vad innebär det här för er verksamhet / för ert arbete? Hur tänker ni kring er roll? Vad har ni för möjligheter?
Fritidsverksamhetens förhållningssätt Steg 1 - Att diskutera Övergripande frågor hur ser vi på uppdraget, vår roll, våra möjligheter, vårt ansvar och våra målsättningar? Gemensam bild = Gemensamt förhållningssätt kan formuleras i form av en policy eller vision. OBS Börja med kollegorna men involvera ungdomarna i arbetet.
Varför Policy? Visar att frågan är prioriterad Ger mål att jobba mot Mer sampratade Ger mandat att agera Styr resurser Uttalar ansvar och för att nå mål Efterfrågar uppföljning Driver utveckling
Policy - Innehåll Förhållningssätt / vision Regler om ANT Och hur gör vi när de överträds. Ansvarsfördelning Hur samarbeta med besökare och föräldrar Samarbete med närsamhället Återkommande aktiviteter Plan för personalens fortbildning Tobaksavvänjning personal ungdomar Uppföljningsplan
Hur får vi med ungdomarna på en helt drogfri (inkl. tobak) fritidsverksamhet Diskutera ambitionen som ni har på fritidsgården Rökning/ snusning smittar / Förhindra smittspridning (Omtanke!) Bjud in ungdomarna på ett respektfullt sätt att vara delaktiga i arbetet med att göra fritidsgården helt drogfri inkl. tobaken. (Medaktörer inte målgrupp). Det är då inte en rättighet eller rebellisk handling att röka eller snusa när man är på fritidsgården det är en osolidarisk handling. Erbjud tobaksbrukande ungdomar stöd att sluta/alternativt klara av att låta bli röka/snusa under tiden de är på fritidsgården. Låt förankring och arbete ta tid. Lägg tid på att få ungdomarnas förståelse och acceptans för förhållningssättet.
Reflektion - tankepaus» Tre tankar som ni tar med er» -------------------------------------------------
SammanfaPning Den förebyggande fri5dsverksamheten arbetar med ap: Öka de generella skyddsfaktorerna Minska de ANT- specifika riskfaktorerna Utvecklar den förebyggande fri5dsverksamhetens styrkor Arbetar med främjande, förebyggande och åtgärdande insatser.
Tack för visat intresse och lycka 5ll i ert vik5ga arbete. Kontakt Niklas Odén 070 637 05 02 niklas@skoluppdraget.se www.skoluppdraget.se