Föräldrar spädbarn Hagadal Förebyggande verksamhet i samverkan mellan Linköpings kommun och Östergötlands landsting
Målgrupp Familjer som känner behov av extra stöd under graviditet och den första spädbarnstiden vars livssituation kan antas medföra svårighet att skapa en trygg anknytning för barnet
Personal 2 socionomer 2 förskollärare 1 sjuksköterska 1 miljöterapeut/barnsköterska 1 psykolog / teamchef 2 personer är legitimerade psykoterapeuter
Remisskriterier Psykosociala riskfaktorer Psykisk ohälsa Speciella sociala omständigheter Missbruk Övrigt
Remittenter Mödrahälsovård Barnhälsovård / BVC Barnklinik KK / BB Psykiatri Distriktsläkare Socialtjänst
Hörnstenar Prevention Salutogent tänkande Helhetsperspektiv Utvecklingspsykologi Attachment teori Professionell hållning
Forskning och utvärdering har bedrivits sedan Föräldrar-spädbarn Hagadal startade 1993
Utfall av behandling Skattning av mor-barn kontakten vid inskrivning och utskrivning av två personal oberoende av varandra och av två externa barnpsykologer oberoende av varandra (videoinspelningar) Signifikanta förbättringar enl både personal och externa skattare
Mammornas inställning till Hagadal: (n=63) I början I slutet av beh. av beh. Pos inställn 54% 89% Neg inställn 46% 11%
Uppföljning 8 år efter behandling Alla mödrar och barn som under 2 år aktualiserades för behandling på Hagadal (N=103): Stöd och åtgärder från Socialtjänstens sida Intervjuer med mödrarna som genomgått behandlingen + frågeformulär (n=45): Mödrarnas uppfattning om behandlingen på Hagadal, barnens beteende, barnens upplevda livshändelser, mödrarnas sociala nätverk Två referensgrupper
Aktuell livssituation 1/3 lever ihop med båda biologiska föräldrarna Gemensam vårdnad i drygt hälften av fallen Ca häften av mödrarna arbetar hel- eller deltid, övriga är huvudsakligen arbetslösa, sjukskrivna eller sjukpensionerade Tre av fem mödrar uppfattar sin psykiska hälsa som periodvis labil
Barnens beteende- och emotionella problem vid 8 år Barnen hade signifikant färre externaliserande symptom jämfört med barn till riskmödrar som ej gått i behandling. Samma förekomst som bland barn till mödrar utan psykosociala problem
N = 103 Finns ej i Sociala förvaltningens register n = 29 Finns med i Sociala förvaltningens register n = 74 Ej deltagit i behandlingen på Hagadal n = 42 Deltagit i behandlingen På Hagadal n = 32 Enbart ekonomiskt stöd n = 22 Enbart ekonomiskt stöd n = 15 Sociala insatser/åtgärder n = 20 Sociala insatser/åtgärder n = 17
Publikationer i urval: Wadsby, M. & Blom, L. (2005). Short-term intervention programme for psychosocial risk-mothers and their babies: reaching the target group, evaluation of intervention, and consumers satisfaction. In M.J. Kane (Ed.), Contemporary issues in parenting (pp. 125-144). New York: Nova Science Publishers. Wadsby, M., Sydsjö, G., & Svedin, C.G. (2001). Evaluation of an intervention programme to support mothers and babies at psychosocial risk: assessemnt of mother/child interaction and mother s perception of benefit. Health and Social Care in the Community, 9, 125-133. Wadsby, M., Sydsjö, G., & Svedin, C.G. (1998). Evaluation of a short-term intervention program for psychosocial riskmothers and their infants. Nordic Journal of Psychiatry, 52, 501-511.
Johansson, G. (2004). Papporna påp Föräldrar-spädbarn Hagadal. Faderskap, föräldraroll f och framtid. Påbyggnadsutbildning P i psykoterapi steg II, Inst. för f r beteendevetenskap/imk, Avd. för f barn och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet. Karlsson, F. (2003). Anknytningsmönster nster och känsla k av sammanhang hos mammor i psykosocial risk. Fördjupningsarbete F läkarlinjen, IMK, Avd. för f r barn och ungdomspsykiatri, Hälsouniversitetet. Andersson, E. (1999). Unga mammor påp Hagadal fallbeskrivning med teoretiska reflektioner. Fördjupningsarbete F läkarlinjen, l IMK, Avd. för f r barn och ungdomspsykiatri, Hälsouniversitetet. H Granath, J. (1998). Vilket utrymme får f r pappa när n r mamma mammas?? C-uppsats, C Inst. för f r pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.