Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. grundskola, grundsärskola och fritidshem. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för grundskola, grundsärskola och fritidshem lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3

Sammanfattning Redovisningen avser det systematiska kvalitetsarbetet utifrån de nationella mål som finns för grundskoleverksamhet och grundsärskoleverksamhet. I Götene kommun finns sju grundskoleområden som består av grundskola, fritidshem och grundsärskola. Grundsärskolans elever deltar antingen i verksamhet som är specifik för dem eller är integrerade i en grundskoleklass. I verksamheten har det under läsåret funnits totalt ca 1 390 elever varav ca 450 har varit inskrivna på fritidshemmet. Kompetensutvecklingsinsatserna för grundskolan har under läsåret inriktats på matematik, likvärdig utbildning för pojkar och flickor, öka lusten att lära och därmed höja meritvärdet samt elevens lärandeprocesser ur ett helhetsperspektiv. Kompetensutveckling har skett kommunövergripande för att öka möjligheten till erfarenhetsutbyte och likvärdig grundskoleverksamhet. Varje grundskoleområde har valt ut ett antal områden utifrån de nationella styrdokumenten som de satt mål för. De har i slutet av läsåret värderat måluppfyllelsen på en fyrgradig skala där fyra är mycket hög måluppfyllelse. Måluppfyllelsen varierar något men ligger i huvudsak på nivå två och tre. Arbetet med barn och elever i Götene kommun syftar till att eleverna ska nå så goda resultat som möjligt när de slutar åk 9 och att de under sin skolgång ska trivas och må bra. Lärandet börjar redan när barnen är små och det är i förskolan och pedagogisk omsorg som grunden läggs för barnets lust att vilja lära. Analysen av årets kvalitetsarbete visar att ett fortsatt helhetsgrepp i ett 1 16- årsperspektiv behöver tas på olika sätt för att eleverna ska nå så goda resultat som möjligt i åk 9. Övergången mellan förskola och grundskola via förskoleklassen har utvecklats genom att förskoleklasslärarna deltar på viss kompetensutveckling för förskolan. Ett fortsatt fokus behövs på matematik liksom på språket. Under slutet av läsåret 2012/2013 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Götene kommun. Den har lett till olika utvecklingsåtgärder på de olika skolorna. Den har också resulterat i ett extra fokus på skolutveckling och hur sådan kan bedrivas på bred front. Rektor behöver i sitt arbete att driva pedagogisk utveckling på skolan, ett antal personer som är förändringsagenter. Arbetet med att skapa dessa förutsättningar kommer få stöd från förvaltningen genom en riktad insats. 1

Innehåll INLEDNING... 4 RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET... 4 HUR BLEV DET?... 4 VAR ÄR VI?... 5 Grundfakta... 5 Personal... 6 Kompetensutveckling under året... 6 Lokaler och utrustning... 7 Underlag i redovisningen... 8 Resultat och måluppfyllelse utifrån nationella mål... 8 Nationella prov åk 3... 9 Matematik... 9 Svenska... 11 Bedömd måluppfyllelse i samtliga ämnen åk 3... 12 Resultat åk 6... 13 Matematik... 13 Svenska... 14 Engelska... 15 NO... 16 SO... 17 Betyg åk 6... 18 Resultat åk 9... 19 Betyg åk 9... 20 Andel elever som ej nått målen i ett eller flera ämnen... 20 Meritvärde... 20 Betygsstatistik för samtliga ämnen... 21 Slutbetyg i respektive ämne... 22 Nationella prov åk 9... 23 Behörighet till gymnasieskolan... 24 Arbetsmiljö... 25 Arbetsmiljöenkät åk 2, 5 och 8... 25 Frånvaro... 26 Kränkande behandling... 26 2

Klagomålshantering... 27 Anmälningar till Skolinspektionen under läsåret... 27 Elevuppgifter, personaluppgifter och kostnader... 27 Uppföljning av enheternas utvecklingsplaner... 28 VART SKA VI?... 30 HUR GÖR VI?... 31 3

INLEDNING Redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet utgår från de nationella mål som skollagen anger att kvalitetsarbetet ska bygga på (SFS 2010:800 4 kap 5 ) och gäller läsåret 2012/2013. Denna redovisning är huvudmannens. Varje grundskoleområde har en redovisning av enhetens systematiska kvalitetsarbete som är ett internt utvecklingsmaterial för skolan. Redovisningen omfattar grundskola, fritidshem och elever som finns inskrivna i särskolan. RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Det systematiska kvalitetsarbetet sker kontinuerligt under året i olika grupperingar och utifrån olika fokus och frågeställningar. Gemensamma större delutvärderingar görs utifrån utvecklingsplanen i varje arbetslag på respektive enhet minst två gånger per läsår. Dessa kan ses som formativa bedömningar av hur arbetet bör gå vidare. Målen i utvecklingsplanen tar sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I slutet av läsåret görs en summerande redovisning under ledning av rektor på respektive enhet. Redovisningen bildar därefter underlag för nästa års utvecklingsplan på enheten. Samtliga enheters redovisningar utgör grunden för huvudmannens kvalitetsredovisning, som ska ge en samlad bild av kommunens grundskoleverksamhet och grundsärskoleverksamhet så att huvudmannen kan ge rätt förutsättningar för verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet inom olika områden sker enligt Skolverkets modell som är: HUR BLEV DET? Hur blev det? Utifrån redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet för föregående läsår, alltså läsåret 2011/2012, kunde följande utvecklingsområden identifieras inför lå 2012/2013: Matematik Resultaten på de nationella proven i åk 3 och 6 visar att skillnaderna mellan skolors resultat är stor. Utbildningen i matematik är inte likvärdig. Resultatet på nationella prov i matematik i åk 9 är lågt då endast 71 % av eleverna når målen på provet. Likvärdig utbildning för pojkar och flickor Pojkarna har generellt sätt lägre resultat än flickor. 4

Ökat meritvärde och lusten att lära Meritvärdet är lågt vilket tyder på att eleverna inte utmanas att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Arbetsmiljöenkäten visade att elevernas lust att lära avtar med stigande ålder liksom deras möjlighet till inflytande. Lärandet i ett helhetsperspektiv Lärandet börjar redan i förskolan. För att kunna höja elevernas resultat måste det därför ske en medveten och gemensam satsning i ett förskole- till åk 9-perspektiv där alla verksamheter i detta perspektiv fyller viktiga funktioner. VAR ÄR VI? Var är vi? Under denna rubrik ges en nulägesbeskrivning av hur verksamheten sett ut under läsåret 2012/2013 och vilka förutsättningar som funnits för den. Underlag i redovisningen och uppföljning av grundskolornas utvecklingsplaner finns också med i nulägesbeskrivningen. Grundfakta Enheten består av sju skolor där fem av dessa bedriver verksamhet från förskoleklass till och med åk 6 inklusive fritidshem och två bedriver verksamhet för åk 7 till och med 9. Särskola finns för de yngre eleverna på Prästgårdsskolan och på Fornängsskolan för de äldre eleverna. På några av de övriga enheterna finns särskoleelever integrerade i grundskolans verksamhet. Enheterna är: Förskoleklass åk 6 inkl fritidshem Hällekis skola: 140 elever varav 41-45 är inskrivna på fritidshemmet Källby gård: 205 elever varav 119 är inskrivna på fritidshemmet Prästgårdsskolan: 245 elever varav 86-110 är inskrivna på fritidshemmet Ljungsbackenskolan: 271 elever varav 135 är inskrivna på fritidshemmet Lundabyn: 123 elever varav 45-50 är inskrivna på fritidshemmet Årskurs 7 9 Fornängsskolan: 248 elever Västerbyskolan: 158 elever Särskola 5 elever går i grundsärskola i Götene 3 elever i grundsärskolan är integrerade i grundskoleklass i Götene 4 elever går på grundsärskola/träningsskola på Stenportsskolan i Lidköping 2 elever går på grundsärskola/träningsskola på Mariebergsskolan/Teglaskolan i Skara Varje enhet leds av en rektor. Lundabyn och Ljungsbackenskolan har gemensam ledning med en rektor på 100 % och en biträdande rektor på 80 %. Samma organisation gäller för Prästgårdsskolan och Hällekis skola. Övriga enheter har en rektor på 100 %. Alla enheter har i olika omfattning tillgång 5

till en handläggare. På samtliga skolor finns arbetslagsledare och dessa tillsammans med rektor utgör enhetens utvecklingsgrupp eller ledningsgrupp. Rektorer, förskolechefer, elevhälsans chef och kommunutvecklaren träffas en heldag ca två gånger per månad för att diskutera övergripande frågeställningar. Vid träffarna deltar i olika omfattning sektorschef, ekonom och personalsekreterare. Samtliga enheter har en homogen klassindelning. En strävan efter ett inkluderande förhållningssätt råder på enheterna. Det finns mindre undervisningsgrupper på skolorna där elever utifrån behov kan vistas längre eller kortare perioder, något som ständigt omprövas med elevens bästa i fokus. På varje skola finns tillgång till elevhälsopersonal i form av specialpedagog, skolsköterska och kurator. Ett antal spetskompetenser finns bland elevhälsans personal och dessa nyttjas mellan skolorna. Skolorna har också tillgång till skolpsykolog och skolläkare. Personal Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom de olika verksamheterna redovisas i nedanstående tabell. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets statistik och avser läsåret 2012/2013. Siffran inom parentes visar uppgifter för läsåret 2011/2012. Läsår 2012/2013 Antal årsarbetare* Andel (%) årsarb./lärare m ped högsk.utb. i Götene Andel (%) årsarb./lärare m ped högsk.utb. i kommungruppen Andel (%) årsarb./lärare m ped högsk.utb. i riket Fritidshem 30 (29) 64 (66) 66 (68) 54 (55) Förskoleklass 10 (8) 77 (88) 92 (92) 84 (85) Grundskola 107 (107) 90 (91) 89 (88) 88 (89) Källa: Skolverkets kommunfaktablad * Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Personalkategori Antal tjänster Antal verksam personal Eventuell kommentar elevhälsan lå 2012/2013 Specialpedagog 6,30 7 0,9 tjänst är i förskolan Skolsköterska 3,75 4 I snitt 373 elever/skolsköterska Skolläkare 0,1 160 h/år dvs 4h/vecka Kurator 2,20 3 0,6 tjänst Fornäng 0,4 tjänst Västerby Psykolog 0,9 1 Källa: Elevhälsans kvalitetsredovisning Personalstatistiken är i stort sett densamma för föregående och innevarande läsår förutom när det gäller andelen årsarbetare i förskoleklass med pedagogisk högskoleutbildning. Den har som minskat något. Kompetensutveckling under året Utifrån de identifierade utvecklingsområdena har det under läsåret genomförts följande kommungemensamma kompetensutvecklingsinsatser: Matematik o Matematikutvecklarna i kommunen genomför kommungemensamma träffar där undervisning och bedömning diskuteras. 6

o o o o Matematikutvecklarna besöker arbetslag för att diskutera undervisning. Matematikutvecklarna stödjer arbetslag i analys av nationella provresultat (främst i åk 3) Learning study under ledning av Högskolan i Skövde. Farid Nolen, handelskammaren, har en inspirationsdag om hur alla elever kan stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling när det gäller matematik. Samtliga elever i åk 8 och alla kommunens matematiklärare deltar. Likvärdig utbildning för pojkar och flickor o Undervisning diskuteras under ledning av matematikutvecklare och läs- och skrivutvecklare samt på kommungemensamma träffar. Lärare i åk förskoleklass, åk 1-3, åk 4-6 träffas i respektive grupper liksom lärare i praktiskestetiska ämnen. Undervisningen i förhållande till det centrala innehållet och kunskapskraven diskuterats. Lärare i åk 4-6 har även samtalat med lärarrepresentanter från åk 7-9 om detta. o Diskussioner förs på alla enheter om lärandets betydelse i ett förskole- till och med åk 9-perspektiv. o Fritidshemmet diskuterar läroplanens innehåll liksom hur de kan möta alla elever i lärandeuppdraget. o Föreläsning och olika typer av diskussioner genomförs på temat En skola för alla (inkludering). o Personal deltar i genrepedagogikkurs (språkets betydelse i alla ämnen). Inom loppet av tre år ska all personal deltagit i kursen. o Farid Nolen, handelskammaren, har en inspirationsdag om hur alla elever kan stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling när det gäller matematik. Ökat meritvärde och lusten att lära o Farid Nolen, handelskammaren, har en inspirationsdag om hur alla elever kan stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling när det gäller matematik. Förhållningssättet kan appliceras på alla ämnen. o Föreläsning om IUP och analys av respektive skolas IUP i syfte att sätta fokus på hur IUP:n kan stödja och förtydliga elevens lärande. Lärandet i ett helhetsperspektiv o Lärare i förskoleklass deltar i kompetensutvecklingsinsatser för förskolan som handlar om matematik och pedagogisk dokumentation. o Kompetensutvecklingsinsatser i förskolan och grundskolan går hand i hand. Det gäller matematik och genrepedagogik. Lokaler och utrustning När det gäller skollokaler finns ett behov av att anpassa dessa till dagens tankar om hur lärmiljöer stimulerar och bidrar till elevens utveckling. En skola för alla innebär att det dessutom måste finnas flexibilitet av olika slag, både lokalmässigt och pedagogiskt. Dagens skolor är byggda under en tid då andra pedagogiska tankegångar gällde. Digital teknik används i allt högre utsträckning och därför har det inskaffats olika typer av teknik. Huvuddelen av teknikinköpen består av ipads och datorer. Även om utrustningen finns uppstår det problem vid användningen pga inloggningsproblem liksom svårigheter att nå nätverket. Detta är 7

något som skapar stor frustration på skolorna. Datorvagnar har införskaffats under året. På dessa finns det datorer för en hel klass vilket underlättar praktiskt för läraren i undervisningssituationen. Skolgårdarna ska stimulera till lek och lärande samtidigt som de ska ge avkoppling. Det får inte heller finnas utrymmen där kränkningar uppstår. Flera skolgårdar behöver moderniseras för att leva upp till dessa behov och krav. Underlag i redovisningen Följande gemensamma underlag finns redovisade för grundskolan: NP åk 3, 6 och 9. Jämförelse över tid och med riket. Andelen elever som nått kravnivån för de ämnen som det finns kravnivå angiven för i åk 3, 6 och 9 Betygsstatistik åk 9: Jämförelse över tid och med riket. Meritvärde åk 9: Jämförelse över tid och med riket. Andelen behöriga elever till gymnasiet åk 9: Jämförelse över tid och med riket. Arbetsmiljöenkät åk 2, 5 och 8 Klagomålshantering Frånvaro Kränkningsärenden Anmälningsärenden till Skolinspektionen Statistik från skolverket angående kostnader, elevgrupper och personaltäthet. Resultat och måluppfyllelse utifrån nationella mål År 2011 infördes en ny läroplan och nya kursplaner i grundskolan, Lgr 11. Kursplanen innehåller ett centralt innehåll som beskriver innehållet i undervisningen uppdelat på de tre stadierna samt vilka kunskapsförmågor eleven ska nå. I åk 3 finns en godtagbar kunskapsnivå angiven medan det för åk 6 och 9 finns angivet kunskapskrav för betygen A, C och E. Kunskapskraven beskriver olika förmågor i en progression där A står för den högsta nivån. Nationella prov genomförs för åk 3 i svenska och matematik. För åk 6 och 9 genomförs proven i svenska, matematik, engelska, något so-ämne och i något no-ämne. Vilket so- respektive so-ämne provet genomförs i varier mellan läsår och skolor. Förutom resultat på nationella prov redovisas även betygsstatistik. 8

Nationella prov åk 3 Matematik Antalet och andelen (%) elever i kommunen som klarat respektive delprov på de nationella proven Delprov Prov A Muntlig kommunikation Prov B Skriftliga räknemetoder statistik Prov C Bråk, uppdelning av tal Prov D Geometriska begrepp Prov E Taluppfattning huvudräkning Prov F Problemlösning Prov G Mätning Antal som klarat 141/143 132/143 142/143 134/143 139/143 132/143 140/143 provet Andel som klarat 98,6 % 92,3 % 99,3 % 93,7 % 97,2 % 92,3 % 97,9 % provet Riket 94,5 % 77,9 % 95,1 % 88,1 % 92,5 % 80,7 % 92,2 % Antalet elever per skola som klarat respektive delprov i matematik Delprov Prov A Muntlig kommunikation Prov D Geometriska begrepp Prov B Skriftliga räknemetoder statistik Prov C Bråk, uppdelning av tal Prov E Taluppfattning huvudräkning Prov F Problemlösning Prov G Mätning Hällekis 25/25 22/25 25/25 21/25 23/25 23/25 24/25 Källby 30/30 27/30 30/30 30/30 30/30 25/30 30/30 Ljungsbacken 45/47 44/47 46/47 42/47 45/47 45/47 45/47 Lundabyn 12/12 12/12 12/12 12/12 12/12 11/12 12/12 Prästgårdsskolan 29/29 27/29 29/29 29/29 29/29 28/29 29/29 Nedan redovisas andel (%) elever som nått kravnivån på de nationella proven i åk 3, 2009 2013 och delprovsresultaten i Götene kommun vt 2013 jämfört med riket i matematik. Matematik 2009 2010 2011 2012 2013 Hällekis sk 81 84 80 94 76,0 Källby Gård 86 76 75 91 76,7 Ljungsb. sk 88 100 95 92 85,1 Lundabyn 93 84 100 92 ~100 Prästg. sk 82 81 88 81 ~100 Kommunsnitt 86 85 88 90 83,9 Riket 67,7 Om antalet elever som inte nått behörighet/kravnivån är 1-4 elever redovisas resultat som ~100. Källa: Skolornas kvalitetsredovisning t o m år 2012. SIRIS från år 2013. Årets resultat på det nationella provet i matematik är mycket bra. I den nedersta tabellen visar Hällekis skola och Källby gårds skola ett negativt resultat. Resultatet beror för Källbys del på att resultatet på ett av de sju delproven (F) var sämre. Resultaten på övriga delprov är mycket bra. När det gäller Hällekis är det inget delprov som eleverna hade svårare att klara utan olika elever missade olika delprov. Det finns en tendens som visar att samma elev ofta fallerar på flera delprov. Dessa elever är väl kända av skolan och extra insatser görs för eleven utifrån elevens förutsättningar och behov. Det kan exempelvis vara att lärare får handledning av matematikutvecklarna för att utveckla sin undervisning. Vissa elever screenas varje termin för att kunna diagnostisera och följa upp. Det kan 9

i sin tur leda till att elever exempelvis får ett anpassat läromedel, får möjlighet att möta annan undervisning osv. Det är här är något som kommer ske med större systematik på samtliga skolor framöver. Att måluppfyllelsen generellt sett är god är ett tecken på att undervisningen är likvärdig oavsett i vilken skola och i vilken klass eleven går. Värt att notera är att det sker en progression i elevens kunskapsutveckling även om det inte per automatik behöver innebära att eleven når kunskapskraven. Någon skola har också uppmärksammat att de varit för läromedelsstyrda vilket i sin tur lett till att eleverna inte mött alla områden så som de borde. Gemensamt för skolorna är att delprov B (skriftliga räknemetoder), D (geometriska begrepp) och F (problemlösning) har lägre måluppfyllelse än övriga delprov. Undervisningen i dessa ämnen bör utvecklas. Skolverkets diagnosmaterial Diamant liksom fortbildningssatsningen Matematiklyftet II kommer vara till hjälp i detta arbete. Kommunens matematikutvecklare fortsätter att stödja lärarna i syfte att kartlägga var varje elev befinner sig i sin lärandeprocess och hur undervisningen kan utvecklas och anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Nedan redovisas hur antalet och andelen elever som når en hög måluppfyllese på de olika delproven. Åk 3 matte Prov B Skriftliga räknemetoder statistik Prov C Bråk, uppdelning av tal Prov D Geometriska begrepp Prov E Taluppfattning huvudräkning Prov F Problemlösning Prov G Mätning Maxpoäng 20 13 14 21 8 13 Antal elever med maxpoäng eller högst 74/143 131/143 88/143 106/143 118/143 113/143 två poäng under max. Ovanstående antal i % 52 % 92 % 62 % 74 % 83 % 79 % Antal elever med maxpoäng eller högst två poäng under max per delprov och skola Hällekis 10/25 22/25 11/25 18/25 19/25 16/25 Källby 11/30 28/30 23/30 22/30 20/30 25/30 Ljungsbacken 26/47 41/47 16/47 34/47 40/47 37/47 Lundabyn 6/12 12/12 10/12 12/12 11/12 9/12 Prästgårdsskolan 21/29 28/29 28/29 20/29 28/29 26/29 Andelen elever som når långt i sin kunskapsutveckling är lägre på delprov B (skriftliga räknemetoder) och D (geometriska begrepp). Antalet elever som når långt i sin kunskapsutveckling varierar mellan skolorna. Hur matematikundervisningen organiseras och genomförs så att eleverna når långt i sin kunskapsutveckling på Prästgårdsskolan, kan vara till inspiration för andra skolor. På Prästgårdsskolan finns en medveten flexibilitet när det gäller arbetssätt, skoldagens upplägg och grupperingar efter elevernas behov och förutsättningar. När det gäller resultatet på delprov D (geometriska begrepp) och G (mätning) kan Prästgårdsskolan även här vara en källa för kunskap och inspiration för övriga skolor i kommunen. Faktorer som behörighet, hur undervisningen organiseras och utveckling av undervisningsmetoder bör ses över i syfte att öka eleverna måluppfyllelse ytterligare. En annan framgångsfaktor är att vara två lärare samtidigt i klassrummet. 10

Svenska Andelen elever som klarat nationella proven i svenska Delprov Prov A Muntlig uppgift Prov B Läsa skönlitterär text Prov C Läsa faktatext Prov D Enskild högläsning Prov E Enskilt textsamtal Prov F Skriva berättande text Prov G Skriva stavning och interp. Prov H Skriva faktatext Antal som klarat 140/143 140/143 139/142 139/143 141/143 135/143 132/143 120/143 provet Andel som klarat 97,9 % 97,9 % 97,2 % 97,2 % 98,6 % 94,3 % 92,2 % 84,4 % provet Riket 95,5 % 94,9 % 94,0 % 93,7 % 97,1 % 91,1 % 87,5 % 88,9 % Måluppfyllelsen på delprov H (skriva faktatext) är betydligt lägre än på övriga delprov. Eleverna verkar inte få rätt undervisning rörande just det momentet alternativt för lite undervisning. För att tidigt stimulera och utveckla eleven när det gäller läsning och skrivning, kommer alla elever i åk 1 nästa läsår delta i satsningen att skriva sig till läsning (Arne Tragetons metod). Momentet skriva faktatext uppmärksammas extra på skolorna så att undervisningen kring detta utvecklas. Läs- och skrivutvecklaren stödjer detta arbetet. Antalet elever per skola som klarat respektive delprov i svenska Delprov Prov A Muntlig uppgift Prov C Läsa faktatext Prov D Enskild högläsning Prov B Läsa skönlitterär text Prov E Enskilt textsamtal Prov F Skriva berättande text Prov G Skriva stavning och interp. Prov H Skriva faktatext Hällekis 24/25 24/25 24/25 23/25 24/25 24/25 23/25 23/25 Källby 30/30 30/30 29/30 30/30 30/30 27/30 25/30 26/30 Ljungsbacken 45/47 46/47 46/47 47/47 47/47 44/47 44/47 32/47 Lundabyn 12/12 12/12 12/12 12/12 12/12 12/12 12/12 12/12 Prästgårdsskolan 29/29 27/29 28/28 27/29 28/29 28/29 28/29 27/29 Det totala antalet elever som klarar de nationella proven på respektive skola skiljer sig inte nämnvärt åt. Det tyder på att eleverna får en likvärdig utbildning. Nedan redovisas hur antalet och andelen elever som når en hög måluppfyllelse på de olika delproven. Siffror för detta finns enbart för delprov B och C. Prov B Prov C Maxpoäng 18 18 Antal elever med poängen 16-18 118/143 126/142 Ovanstående antal i % 83 % 89 % Antal elever i Hällekis med poängen 16-18 21/25 20/25 Antal elever i Källby med poängen 16-18 26/30 28/30 Antal elever på Ljungsbacken med poängen 16-18 39/47 43/47 Antal elever på Lundabyn med poängen 16-18 12/12 12/12 Antal elever på Prästgårdsskolan med poängen 16-18 20/29 23/28 11

Nedan redovisas andel (%) elever som nått kravnivån på de nationella proven i åk 3, 2009 2013 och delprovsresultaten i Götene kommun 2012 jämfört med riket i svenska. Svenska 2009 2010 2011 2012 2013 Hällekis sk 84 84 87 88 80,0 Källby Gård 93 72 89 94 70,0 Ljungsb. sk 90 100 93 92 66,0 Lundabyn 83 79 100 96 100,0 Prästg. sk 88 87 80 91 ~100 Kommunsnitt 88 84 90 90 77,9 Riket 78,3 Om antalet elever som inte nått behörighet/kravnivån är 1-4 elever redovisas resultat som ~100. Källa: Skolornas kvalitetsredovisning t o m år 2012. SIRIS från år 2013. Resultatet visar att en hög andel elever når de högsta poängen på delproven. Att en så stor del av eleverna når de högsta poängen är ett tecken på att de stimuleras och utmanas att nå långt i sin kunskapsutveckling samt att stor vikt tidigt läggs vid läs- och skrivinlärning. Med tanke på det nationella provresultatet behöver ännu större vikt läggas vid att utveckla elevernas skrivförmåga när det gäller att skriva faktatext. Det låga resultatet på detta delprov ger genomslag på den totala andelen elever som klarat nationella provet både för den enskilda skolan och i kommunresultatet. Bedömd måluppfyllelse i samtliga ämnen åk 3 I tabellen redovisas andelen (%) elever som bedöms nå kravnivån i de ämnen de fått undervisning i. Ämne Hällekis Källby gård Ljungsbacken Lundabyn Prästgårdsskolan Antal elever 25 100 47 12 29 Bild 100 100 96 100 100 Musik 100 100 96 100 100 Slöjd 100 100 100 100 100 Idrott 100 100 96 100 100 Matematik 84 79 85 100 93 Biologi 100 100 96 100 97 Fysik 100 100 96 100 97 Kemi 100 100 96 100 97 Geografi 100 100 96 100 97 Historia 100 100 96 100 97 Religion 100 100 96 100 97 Samhällskunskap 100 100 96 100 97 Engelska 100 100 96 100 89 Svenska 84 79 66 100 89 I många fall bedöms elevernas måluppfyllelse till 100 % i de ämnen de inte har nationella prov i. Bedömningskompetensen hos lärarna måste ständigt uppmärksammas så att de elever som behöver extra stöttning får det tidigt. 12

Resultat åk 6 Matematik År 2012 infördes för första gången nationella prov i åk 6. Nedan visas andelen elever som klarat nationella proven i matematik över tid och mellan skolor. Meritvärdet är betygssumman där ett E (lägsta godkända betyg) ger 10p, D ger 12,5p, C ger 15p, B ger 17,5p och A ger 20p. Matematik 2012 2013 Andel Andel Meritvärde Hällekis sk 81 100 13,9 Källby Gård 86 100 15,5 Ljungsb. sk 88 ~100 15,3 Lundabyn 93 100 17,6 Prästg. sk 82 100 16,1 Kommunsnitt 83,7 ~100 15,6 Riket 78,6 93,7 14,1 Källa: Skolans kvalitetsredovisning och SIRIS Om antalet elever som inte nått behörighet/kravnivån är 1-4 elever redovisas resultat som ~100. Eleverna får utifrån de fem delproven ett sammanvägt betyg på det nationella provet. A till E är godkända betyg där A är det högsta. Betyget F är ett underkänt betyg. Betyg Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Antal som fått betygssteget 38/136 23/136 27/136 33/136 14/136 1/136 Andel som fått betygsteget 28 % 17 % 20 % 24 % 10 % 1 % Antalet elever per skola och per betygssteg. Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Hällekis 2/18 3/18 2/18 7/18 4/18 0/18 Källby 9/26 2/26 3/26 9/26 3/26 0/26 Ljungsbacken 10/49 10/49 14/49 10/49 4/49 1/49 Lundabyn 7/17 6/17 2/17 2/17 0/17 0/17 Prästgårdsskolan 10/26 2/26 6/26 5/26 3/26 0/26 Andelen (%) av elevgruppen som nådde målen på det nationella provet i matematik när eleverna gick i åk 3 var: Matematik 2010 Hällekis sk 84 Källby Gård 76 Ljungsb. sk 100 Lundabyn 84 Prästg. sk 81 Kommunsnitt 85 Källa: Respektive skolas kvalitetsredovisning Resultatet visat att en högre andel av eleverna når målen/det lägsta betygssteget på det nationella provet i åk 6 än vad de gjorde i åk 3. Med vilken marginal eleverna nådde målen i åk 3 framgår inte av 13

de nationella proven eftersom de inte redovisas på ett sådant sätt. Resultatet kan trots det förstås som att eleverna på Ljungsbackenskolan fortfarande har en hög måluppfyllelse. Eleverna i Källby hade en låg måluppfyllelse i åk 3, ett resultat som har ändrats till åk 6 där många elever når betyget A. Det förbättrade resultatet på Källby gård beror på att det är lärare med rätt behörighet som undervisar i matematik. Många lärare på Källby gård har fortbildats i matematik de senaste åren, något som visar sig vara en framgångsfaktor. Övriga skolors resultat är förhållandevis stabila mellan åk 3 och åk 6. När det gäller Hällekis skola är det många elever som når kravnivån men meritvärdet är lågt. På Hällekis skola kommer det därför under nästa läsår vara fokus på hur undervisningen organiseras och anpassas efter alla elevers behov. Lärarna kommer föra kollegiala samtal kring detta. Eftersom ett antal nyrekryteringar är gjorda till Hällekis skola finns det grund för att innehållen i samtalen kommer ha ett annat innehåll än tidigare. På kommunens lärplattform har lärarna tillgång till korta forskningsartiklar. Dessa kan bidra till att fördjupa och bredda samtalen. Resultatet av det nationella provet i matematik i åk 6 visar att en stor andel av eleverna når de högsta betygen (A-C). Det innebär att många elever har stimulerats att nå långt i sin kunskapsutveckling. Ett fortsatt arbete med att undervisa så att många elever når ännu längre i sin kunskapsutveckling inom matematik behövs. Lärarna kommer få stöd i att utveckla sin undervisning via Matematiklyftet II och genom kollegiala samtal kring matematikundervisningens innehåll och form. Matematikämnet har uppmärksammats på olika sätt vilket haft en positiv inriktning. Prästgårdsskolan har en stor andel elever med höga betyg på det nationella provet och kan därmed vara inspiration för andra skolor. De höga resultaten beror på att lärarna arbetar målmedveten med matematikundervisningen och att eleverna har kommit långt i sin kunskapsutveckling redan när lärarna möter dem i åk 4. Svenska År 2012 infördes för första gången nationella prov i åk 6. Nedan visas andelen elever som klarat nationella proven i svenska över tid och mellan skolor. Meritvärdet är betygssumman där ett E (lägsta godkända betyg) ger 10p, D ger 12,5p, C ger 15p, B ger 17,5p och A ger 20p. Åk 6 Svenska 2012 2013 Hällekis skola 91 ~100 10,1 Andel Andel Meritvärde Källby Gård 89 100 14,7 Ljungsb. skolan 81 100 15,4 Lundabyn 100 100 15,9 Prästg. skolan 93 100 13,9 Kommunsnitt 84,7 ~100 14,4 Riket 82,1 95,3 13,1 Källa: Skolans kvalitetsredovisning och SIRIS Om antalet elever som inte nått behörighet/kravnivån är 1-4 elever redovisas resultat som ~100. Eleverna får utifrån de tre delproven i svenska ett sammanvägt betyg på det nationella provet. A till E är godkända betyg där A är det högsta. Betyget F är ett underkänt betyg. Betyg Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Antal som fått betygssteget 6/136 31/136 47/136 36/136 13/136 3/136 Andel som fått betygsteget 4 % 23 % 35 % 26 % 10 % 2 % 14

Antalet elever per skola och per betygssteg. Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Hällekis 0/18 0/18 3/18 7/18 5/18 3/18 Källby 2/26 5/26 11/26 6/26 3/26 0/26 Ljungsbacken 1/49 17/49 21/49 7/49 3/49 0/49 Lundabyn 3/17 5/17 4/17 5/17 0/17 0/17 Prästgårdsskolan 0/26 4/26 8/26 11/26 2/26 0/26 Andelen (%) av elevgruppen som nådde målen på det nationella provet i svenska när eleverna gick i åk 3 var: Svenska 2010 Hällekis sk 84 Källby Gård 72 Ljungsb. sk 100 Lundabyn 79 Prästg. sk 87 Kommunsnitt 84 Resultatet visar att det fortfarande är en hög andel elever som når målen/lägst betyget E i svenska. Resultatet visar också att andelen elever som når de högre betygsstegen i elevgruppen, är lägre jämfört med matematikämnet. En majoritet av eleverna har betygen C, D eller E. Samma tendens uppvisas på i stort sett alla skolor. Ljungsbackenskolan skulle kunna ses som ett undantag eftersom en relativt stor andel elever når betygssteget B. Att eleverna på Ljungsbackenskolan når långt i sin kunskapsutveckling beror på att undervisningen allmänt fokuserats mycket på språket och vikten av att läsa och skriva. Fler lärare i åk 4-6 behöver grundläggande kunskaper i läs- och skriv för att kunna möta alla elever. Engelska År 2012 infördes för första gången nationella prov i åk 6. Nedan visas andelen elever som klarat nationella proven i engelska över tid och mellan skolor. Meritvärdet är betygssumman där ett E (lägsta godkända betyg) ger 10p, D ger 12,5p, C ger 15p, B ger 17,5p och A ger 20p. Engelska 2012 2013 Andel Andel Meritvärde Hällekis sk 91 ~100 11,1 Källby Gård 93 100 16,8 Ljungsb. sk 88 ~100 16,0 Lundabyn 100 100 15,3 Prästg. sk 91 100 16,3 Kommunsnitt 89,1 ~100 15,5 Riket 86,9 94,3 14,9 Källa: Skolans kvalitetsredovisning och SIRIS Om antalet elever som inte nått behörighet/kravnivån är 1-4 elever redovisas resultat som ~100. 15

Eleverna får utifrån de tre delproven i engelska ett sammanvägt betyg på det nationella provet. A till E är godkända betyg där A är det högsta. Betyget F är ett underkänt betyg. Betyg Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Antal som fått betygssteget 26/136 37/136 43/136 13/136 13/136 4/136 Andel som fått betygssteget 19 % 27 % 31 % 10 % 10 % 3 % Antalet elever per skola och per betygssteg. Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Hällekis 0/18 2/18 3/18 4/18 7/18 2/18 Källby 6/26 8/26 12/26 1/26 0/26 0/26 Ljungsbacken 12/49 14/49 15/49 3/49 2/49 2/49 Lundabyn 2/17 3/17 8/17 3/17 1/17 0/17 Prästgårdsskolan 6/26 10/26 5/26 2/26 3/26 0/26 En majoritet av eleverna når de högsta betygsstegen A, B och C med undantag för en av skolorna. Att eleverna når långt i sin kunskapsutveckling i engelska beror på att eleverna är extra motiverade att lära sig då de använder engelska på sin fritid i olika sammanhang. Eleverna hör engelska via musik, tv/film och dataspel, något som vi ser kan bidra till motivationen att lära sig engelska och att befästa kunskaperna. NO Nationella provet i NO genomförs antingen i biologi, i fysik eller i kemi. Detta läsår var första gången som provet genomfördes vilket innebär att Skolverket prövar utformningen av dem i samband med genomförandet. I år genomförde eleverna på Hällekis skola och Ljungsbackenskolan provet i biologi, eleverna på Prästgårdsskolan provet i fysik och eleverna på Källby gård och Lundabyn provet i kemi. Det nationella provet består endast av ett prov i respektive ämne. Antalet elever som nått de olika betygsstegen på nationella provet i NO. Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Biologi (Hä och Ljb) 4/66 21/66 25/66 10/66 5/66 1/66 Fysik (Prg) 1/26 5/26 10/26 4/26 5/26 1/26 Kemi (Kä och Lu) 5/44 9/44 16/44 11/44 3/44 0/44 Totalsumma (antal) 10/136 35/136 51/136 25/136 13/136 2/126 Andelen elever (%) 7 % 26 % 37 % 18 % 10 % 2 % No Andel elever som når målen Meritvärde Skolan Riket Skolan Riket Hällekis (bi) ~100 96,2 12,5 13,8 Källby (kemi) 100 96,9 14,1 14,1 Ljungsb. (bi) 100 96,2 16,1 13,8 Lundabyn (kemi) 100 96,9 16,8 14,1 Prästg (fy) ~100 94,7 13,7 13,4 Källa: SIRIS Om antalet elever som inte nått behörighet/kravnivån är 1-4 elever redovisas resultat som ~100. 16

Eftersom alla elever inte har genomfört delprov i alla ämnen är det svårt att dra några absoluta slutsatser utifrån resultatet. Konstateras kan, att eleverna i högre utsträckning når de högre betygsstegen i biologi än i övriga ämnen. Jämfört med meritmedelvärdet för riket, är kemi det ämne elever i riket har högst snitt i (14,1p). Därefter kommer biologi (13,8) och fysik (13,4). Götenes resultat och rikets resultat skiljer sig därför något åt. Inför nästa läsår kommer ett fortsatt arbete ske med att säkerställa att alla elever möter det centrala innehållet i alla NO-ämnen så att inte för stort fokus läggs vid ett ämne på bekostnad av övriga. SO Nationella provet i SO genomfördes detta läsår antingen i historia, i samhällskunskap eller i religion. Även i dessa ämnen genomförs proven för första gången. I år genomförde eleverna på Hällekis skola, Källby skola och Prästgårdsskolan provet i historia, eleverna på Lundabyn provet i religion och eleverna på Ljungsbackenskolan provet i samhällskunskap. Det nationella provet består endast av ett prov i respektive ämne. Antalet elever som nått de olika betygsstegen på nationella provet i SO. Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Historia (Hä, Kä och Prg) 1/71 4/71 18/71 17/71 22/71 9/71 Religion (Lu) 0/17 4/17 3/17 5/17 3/71 2/17 Samhällskunskap (Ljb) 5/48 20/48 18/48 3/48 2/48 0/48 Totalsumma (antal) 6/136 28/136 39/136 25/136 27/136 11/136 Andelen elever (%) 4 % 21 % 29 % 18 % 20 % 8 % So Andel elever som når målen Meritvärde Skolan Riket Skolan Riket Hällekis (hi) 55,6 80,8 6,1 10,1 Källby (hi) 100 80,8 13,3 10,1 Ljungsb. (sh) 100 98,2 16,2 14,8 Lundabyn (re) ~100 87,7 12,2 10,8 Prästg (hi) 100 80,8 12,9 10,1 Källa: SIRIS Om antalet elever som inte nått behörighet/kravnivån är 1-4 elever redovisas resultat som ~100. Det är ett stort antal elever som inte får ett godkänt provbetyg i historia. Generellt sett är provbetygen lägre i so än i no. Precis som i NO-ämnena behövs en större medvetenhet kring vad som ska fokuseras enligt det centrala innehållet och vilka förmågor eleverna ska utveckla i dessa ämnen. Generellt sett är resultaten på de nationella proven lägre i Hällekis än på övriga skolor. Det beror på att eleverna har haft en orolig lärmiljö och dessutom många lärarbyten. På en liten skola är organisationen tight vilket innebär att det inte går att få en flexibilitet i organiseringen av undervisningen. Åtgärder som vidtas på skolan för att måluppfyllelsen ska öka är att mer fokus läggs på att diskutera hur undervisningen kan utvecklas och även att pröva detta i klassrummet. Lärarna 17

ska bli ännu mer medvetna om hur undervisningen bör organiseras för att gynna elevernas kunskapsutveckling. Betyg åk 6 En redovisning av betygsresultat för samtliga elever i årskurs 6 visar att betygsfördelningen (A E) varierar mellan ämnen. I hem- och konsumentkunskap och musik är de många elever som har betygen E och D medan det i övriga ämnen är en jämnare fördelning av antalet elever per betygssteg. Det är trots allt få elever som når betyget A. Undantag är engelska och matematik där 20 av 136 elever i vartdera ämnet fått betyget A. En av anledningarna till att fler elever når höga betyg i engelska och matematik kan vara att lärarna här har stöd av de nationella provresultaten när de gör sina bedömningar. I övriga ämnen är det få elever med betyget A. I hem- och konsumentkunskap, musik, kemi och geografi finns det inte några elever alls med betyget A. Det beror på faktorer som att det är svårt att få behöriga lärare i vissa av dessa ämnen och att eleverna i och med bytet av läroplan under skolgången inte hunnit möta allt centralt innehåll. De här eleverna är de första som fått betyg i åk 6 där kunskapskraven dessutom är förändrade gentemot tidigare styrdokument. Det råder en viss osäkerhet hos lärarna kring betygssättning. Lärarna kommer få fortsatt stöd i att utveckla bedömning och betygssättning tillsammans. I samband med detta lyfts vikten av att kontinuerligt dokumentera elevernas kunskaper. Värt att notera är att det är en hög andel elever som får betyg. Tabellen visar fördelningen av betyg i respektive ämne lå 12/13 Åk 6 A B C D E F streck (-) Bild 1 13 61 42 19 0 0 Eng 20 29 47 19 19 2 0 Hkk 0 16 27 20 67 2 3 Id 1 33 44 24 32 2 0 Ma 20 30 36 29 20 1 0 Mu 0 12 19 88 16 0 1 Bi 2 21 51 42 20 0 0 Fy 1 5 43 43 42 2 0 Ke 0 18 37 33 47 0 1 Ge 0 20 44 37 32 2 1 Hi 1 11 50 35 36 2 1 Re 2 21 43 29 39 2 0 Sh 5 24 44 31 30 2 0 Slöjd 7 17 30 45 35 2 0 Sv 4 36 43 29 20 2 0 Sva 0 0 0 0 1 0 1 Tk 0 8 56 48 22 1 1 Källa: Betygskatalog 18

Genomsnittligt betygspoäng i respektive ämne där A ger 20 p, B ger 17,5 p, C ger 15 p, D ger 12,5 p och E ger 10 p. Betyget F och streck (-) ger 0 p. Ämne Alla elever Flickor Pojkar Skillnad fl - po Riket Hällekis Källby Ljungsbacken Lundabyn Antal elever 18 27 49 17 26 Prästgård Bild 13,8 15,0 12,7 2,3 13,4 12,5 13,3 14,5 14,3 13,6 Eng 15,0 15,2 14,5 0,7 14,0 12,2 15,5 15,5 14,7 15,7 Hkk 12,1 13,2 11,1 2,1 12,9 10,1 12,7 14,3 10,0 10,5 Id 13,8 14,1 13,5 0,6 13,8 12,6 13,1 14,5 15,9 12,6 Ma 14,9 15,4 14,5 0,9 13,7 13,9 15,5 14,5 15,9 15,3 Mu 13,0 13,3 12,7 0,6 13,5 12,8 12,9 13,4 12,5 12,9 Bi 14,0 14,5 13,4 1,1 13,1 13,1 13,2 14,8 13,1 14,2 Fy 12,6 12,7 12,5 0,2 12,9 11,8 12,9 12,1 12,6 13,7 Ke 13,0 13,3 12,6 0,7 12,9 10,0 14,0 12,1 16,2 13,4 Ge 13,3 13,6 13,0 0,6 12,9 12,1 13,7 13,6 13,4 13,0 Hi 13,0 13,2 12,9 0,3 12,6 10,0 14,3 13,0 14,1 13,3 Re 13,3 13,8 12,8 1,0 12,6 11,1 13,6 13,7 13,4 13,6 Sh 13,7 14,6 12,9 1,7 13,0 10,7 12,1 15,7 14,7 13,1 Slöjd 13,2 14,1 12,4 1,7 13,1 13,8 11,9 12,4 15,3 14,6 Sv 14,3 15,7 13,1 2,6 13,2 12,5 14,2 15,1 15,1 13,7 Tk 13,3 13,6 13,1 0,5 12,9 12,5 12,2 13,4 14,7 14,1 Källa: SIRIS databas Flickorna har genomgående högre meritvärde än pojkarna. Störst är skillnaderna i bild, hem- och konsumentkunskap och svenska. Betygspoängen för flickor respektive pojkar i Götene kommun visad i diagramform: 20 Betygspoäng 15 10 5 Pojkar Flickor 0 19

Resultat åk 9 Betyg åk 9 Andel elever som ej nått målen i ett eller flera ämnen Nedan redovisas andel elever (%) som ej nått målen i åk 9 i ett eller flera ämnen under en längre tidsperiod samt jämförelse med riket och ett modellberäknat värdet för Götene som tagits fram av Skolverket. Det modellberäknade värdet benämns SALSA och räknas fram med hänsyn till föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund, andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands och elevernas kön. Utifrån dessa hänsynstaganden får man fram ett förväntat resultat, ett så kallat SALSAvärde. Tabellen ska läsas på följande sätt: enligt det modellberäknade värdet borde 25 % av Götenes elever inte nå målen i alla ämnen år 2013, något som 21,3% av eleverna gjorde. Resultatet i Götene är därmed bättre än förväntat. År Riket Götene Salsavärde (förväntat resultat) Vt 2005 24,9 18,5 25 Vt 2006 24,3 14,1 24 Vt 2007 22,8 15,2 24 Vt 2008 22,3 14,3 23 Vt 2009 21,8 18,2 27 Vt 2010 23,4 13,2 26 Vt 2011 22,7 17,4 25 Vt 2012 22,6 25,9 25 Vt 2013 23,0 21,2 27 Källa: Skolverkets databaser SIRIS och SALSA Det är 14 % av flickorna som saknar i betyg i alla ämnen och 27 % av pojkarna. Skillnaden mellan skolorna är marginell; 20,4 % på Fornängsskolan och 22,6 på Västerbyskolan. Värt att notera är att en elev på Fornängsskolan är ca 1 % medan en elev på Västerbyskolan är ca 2 %. Meritvärde Meritvärdet är den sammanlagda betygssumman. Betyget E ger 10 p, D ger 12,5 p, C ger 15 p, B ger 17,5 p och A ger 20 p. En elev som har betyget E i samtliga 16 ämnen får meritvärdet 160 p och en elev med betyget A i samtliga ämnen får 320 p. Det genomsnittliga meritvärdet för Fornängsskolan lå 12/13 är 202 p och för Västerbyskolan 216 p. Meritvärdet jämförs med det modellberäknade SALSAvärdet. Nedan redovisas genomsnittligt meritvärde under en längre tidsperiod (även fördelning flickor och pojkar) samt jämförelse med SALSAvärdet och det genomsnittligt meritvärde i riket, skolår 9. År Genomsnittligt meritvärde Götene Salsavärde (förväntat resultat) Genomsnittligt meritvärde Götene, flickor Genomsnittligt meritvärde Götene, pojkar Genomsnittligt meritvärde Riket Vt 2005 204,5 201 219,7 189,1 204,9 Vt 2006 208,3 202 222,6 195,8 205,3 Vt 2007 206,6 201 222,0 192,9 205,8 Vt 2008 211,6 203 228,4 196,6 209,3 Vt 2009 200,7 197 214,6 189,3 209,6 Vt 2010 200,5 199 211,3 190,5 208,8 Vt 2011 204,3 201 209,4 199,3 210,6 Vt 2012 197,0 200 215,3 177,2 208,8 Vt 2013 207,2 228,4 189,9 213,1 Källa: För meritvärdet: Skolverkets databas för jämförelsetal, för Salsavärdet: Skolverkets databas SALSA. 20

Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor är fortsatt stort. I kommunen skiljer det 38,5 poäng. Västerbyskolan har större differens än Fornängsskolan. På Västerbyskolan är skillnaden mellan flickor och pojkars meritvärde 55,4 poäng medan det på Fornängsskolan skiljer 27,3 poäng. Pojkarnas meritvärde på de båda skolorna är i stort sett samma medan flickornas meritvärde är betydligt högre på Västerbyskolan. Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde beror på att undervisningen inte alltid motiverar eleverna eller når fram till dem. Åtgärder som vidtas för att öka pojkarnas meritvärde är att stödja pojkarna när det gäller att uttrycka sig i tal och skrift eftersom det är viktigt i alla ämnen. Undervisningen ska motivera eleverna och även anpassas så att den möter alla elever. Det är också viktigt att eleverna har en positiv attityd till skolarbetet, något som skolan och hemmet behöver arbeta tillsammans med. Att stödja pojkarnas läs- och skrivutveckling kommer ske genom den tidiga insatsen att skriva sig till läsning i åk 1-3. Betygsstatistik för samtliga ämnen Andel (%) elever som nått målen i resp. 2013ämne 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Bild 97,2 96,2 98,1 96,7 97,2 97,9 96,5 99,5 96 96,2 Biologi 94,5 89,7 95 96,1 94,4 95,9 97 98 96,5 92,3 Engelska 95,9 90,4 91,3 96,1 95,5 96,9 96 96,9 94,2 89,6 Fysik 89,7 90,4 90,6 95 92,1 92,8 97 95,9 91,9 89 Geografi 95,9 94,2 94,4 95,6 94,9 99 95,5 98,5 97,1 96,7 Hem och konsumentkunskap95,9 92,9 93,8 96,1 93,2 99 97 95,9 98,8 96,2 Historia 93,8 92,3 91,9 96,1 89,8 96,9 96 96,9 96 94 Idrott och hälsa 95,9 93,6 93,8 95 95,5 95,4 93,6 93,9 96,5 96,7 Kemi 91 89,7 91,3 92,8 92,1 95,9 95 96,4 94,8 88,5 Matematik 91,7 88,5 90,6 96,7 95,5 95,4 96,5 96,9 98,3 95,1 Moderna språk, elevens val......... 100.... 100 100 Moderna språk, språkval 93,4 95,5 99 99,1 95,2 100 96,8 98,3 91 95,4 Modersmål.................... Musik 98,6 96,8 95,6 96,7 98,9 95,9 95,5 98,5 96,5 98,4 NO.......... Religionskunskap 93,1 93,6 96,9 97,2 93,8 97,4 96 99 96,5 95,6 Samhällskunskap 97,9 92,9 96,3 96,7 92,7 99 97 98 97,7 95,6 Slöjd 98,6 96,2 97,5 98,9 94,4 99,5 98 98,5 97,1 98,9 SO.......... Svenska 96,4 93,9 96,7 97,2 97,7 99,5 97,5 99 98,2 96,1 Svenska som andraspråk.... 70.............. Teckenspråk.......... Teknik 94,5 94,9 94,4 97,2 93,2 97,9 98 98,5 95,4 96,2 (..) betyder att färre än 10 elever inrapporterats. (.) betyder att inrapportering saknas. Betygsstatistiken visar att det är en större andel elever som detta läsår når målen i alla ämnen än förra läsåret. I de ämnen där måluppfyllelsen sjunkit något är skillnaden mellan innevarande läsår och förra läsåret marginell. Det finns inget ämne som utmärker sig genom att ha extremt hög eller låg måluppfyllelse, men det är 8,9 % fler elever som når målen i slöjd än vad det är i fysik. Undervisningen behöver utvecklas och anpassas i fysik så att undervisningen utgår från elevernas 21

förutsättningar och behov. I slöjd är anpassningen stor och eleverna upplever stort elevinflytande, något som gynnar kunskapsutvecklingen. Över tid är andelen elever som når målen i bild, musik och slöjd högre än i övriga ämnen. Det beror på faktorer som hög anpassning, stort elevinflytande, kreativt arbetssätt och synliga resultat som eleven själv kan bedöma. Alla dessa faktorer är motiverande för eleverna. Kollegiala samtal kommer föras kring hur dessa faktorer kan användas/synliggöras även i övriga ämnen. Slutbetyg i respektive ämne Tabellen visar genomsnittligt betygspoäng och andel (%) med betyg A-E per ämne. Betyget A ger 20 p, B ger 17,5 p, C ger 15p, D ger 12,5p och E ger 10p. Betygspoängen visar samtliga elevers, flickors respektive pojkars medelpoäng i respektive ämne. Antal elever Totalt Flickor Pojkar Ämne Total Flickor Pojkar Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%)Betygs- Andel (%) poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E Bild 145 65 80 13,8 97,2 15,4 98,5 12,4 96,3 Engelska 145 65 80 14,1 95,9 15,3 100 13,1 92,5 Hem och konsumentkunskap 145 65 80 12,8 95,9 14,2 95,4 11,7 96,3 Idrott och hälsa 145 65 80 13,4 95,9 13 95,4 13,7 96,3 Matematik 145 65 80 11,8 91,7 13,2 96,9 10,8 87,5 Moderna språk, elevens.. val................ Moderna språk, språkval 106 55 51 13,7 93,4 15,5 100 11,6 86,3 Modersmål............... Musik 145 65 80 14 98,6 15,8 100 12,5 97,5 Biologi 145 65 80 11,9 94,5 12,9 98,5 11 91,3 Fysik 145 65 80 11,6 89,7 12,7 95,4 10,7 85 Kemi 145 65 80 11,5 91 12,6 96,9 10,6 86,3 Geografi 145 65 80 12,9 95,9 13,7 96,9 12,3 95 Historia 145 65 80 12,7 93,8 13,8 95,4 11,9 92,5 Religionskunskap 145 65 80 12,3 93,1 14,1 100 10,8 87,5 Samhällskunskap 145 65 80 13,3 97,9 14,2 100 12,5 96,3 Slöjd 145 65 80 14,6 98,6 15,2 98,5 14,1 98,8 Svenska 139 63 76 13,6 96,4 15,2 98,4 12,3 94,7 Svenska som andraspråk.................. Teknik 145 65 80 12,8 94,5 13,2 96,9 12,5 92,5 Flickorna har en högre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen. Det är också en större andel flickor än pojkar som har betyg i de olika ämnena. Detta är inget fenomen som uppkommer när eleverna går i åk 7-9 utan tendensen finns redan tidigt i elevens skolgång. Tendensen är inte specifik för Götene utan gäller även för riket. Detta är något som måste uppmärksammas tidigt. Pojkarnas lärprocess bör uppmärksammas på annat sätt än idag så att deras lust att lära tas tillvara och stimuleras ytterligare. Detta kommer under läsåret ske genom att vi uppmärksammar att så är fallet i alla personalkategorier och även på förskolan. Genom det kan lärarna kollegialt hjälpas åt att utveckla detta. 22

Nationella prov åk 9 Tabellen nedan visar resultatet på nationella proven i åk 9 i svenska, matematik och engelska. Resultatet i Götene jämförs med resultatet i riket. Andel (%) elever med provbetyget A-E* Genomsnittligt betygspoäng Götene Riket Götene Riket Götene Riket Götene Riket Götene Riket Götene Riket Totalt Totalt Flickor Flickor Pojkar Pojkar Totalt Totalt Flickor Flickor Pojkar Pojkar SVENSKA Provbetyg 95,6 92,6 ~100 98,5 93,3 94,0 13,0 13,3 14,4 14,5 11,9 12,2 Muntligt 92,7 97,3 ~100 98,4 92,0 96,3 13,4 14,3 14,3 15,1 12,6 13,4 Läsa 93,5 92,2 ~100 96,1 89,5 88,5 13,9 13,5 15,4 14,8 12,6 12,2 Skriva 86,9 90,5 ~100 95,5 77,6 85,6 11,8 12,2 14,1 13,7 10,0 10,8 MATEMATIK Provbetyg 87,4 89,6 91,8 89,3 83,8 89,9 11,4 12,2 12,5 12,2 10,5 12,2 ENGELSKA Provbetyg ~100 96,7 100,0 96,8 ~100 96,7 14,3 14,9 15,0 15,0 13,7 14,8 Muntligt 95,6 96,4 ~100 96,3 ~100 96,4 13,9 14,4 14,5 14,5 13,4 14,3 Receptivt 90,4 95,1 ~100 94,9 85,3 95,3 14,0 15,2 14,7 15,1 13,4 15,3 Skriva 95,7 94,2 ~100 95,3 93,3 93,1 14,0 13,8 15,1 14,2 13,1 13,4 *Andel (%) med provbetyg A-E. Andelen elever som fått betyg A-E av dem som deltagit i delprovet/provet, dvs fått betyg A-F. Observera att om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100. Resultatet visar att Götenes elever ligger över riket i engelska och i svenska när det gäller andelen elever som når ett provbetyg. När det gäller matematik är resultatet i Götene lägre än i riket. Att måluppfyllelsen är hög i svenska och engelska beror på att undervisningen möter eleverna till innehåll och form. Den låga måluppfyllelsen i matematik beror på att eleverna behöver motiveras att ha större uthållighet när det gäller att prova sig fram och att förstå vad som ska räknas ut samt att matematikundervisningen mer måste fokusera på elevernas förståelse än görandet. Eleverna har en attityd till ämnet som ofta innebär att görandet står i centrum. Denna attityd behöver brytas. Elevernas kunskapsnivåer behöver kartläggas med större systematik än vad som är gjort tidigare för att kunna fånga upp var eleverna befinner sig i kunskapsutveckling och hur undervisningen kan anpassas för att möta den enskilde eleven bättre så att den går goda resultat när eleven lämnar grundskolan. Detta gäller från åk 1 till åk 9. Tabellen nedan visar resultatet på nationella proven i åk 9 i svenska, matematik och engelska. Tabellen visar en jämförelse mellan Fornängsskolan och Västerbyskolan på skolnivå och mellan könen. Andel (%) elever med provbetyget A-E* Genomsnittligt betygspoäng Fornä Vby Fornä Vby Fornä Vby Fornä Vby Fornä Vby Fornä Vby Totalt Totalt Flickor Flickor Pojkar Pojkar Totalt Totalt Flickor Flickor Pojkar Pojkar SVENSKA Provbetyg ~100 ~100 100,0 ~100 ~100 ~100 12,3 14,1 13,4 15,8 11,6 12,5 Muntligt 90,5 ~100 ~100 ~100 89,6 ~100 12,4 15,0 12,7 16,5 12,1 13,5 Läsa 92,9 ~100 100,0 ~100 87,8 ~100 13,5 14,4 14,6 16,4 12,8 12,4 Skriva 88,1 84,9 100,0 ~100 79,6 74,1 11,4 12,5 13,1 15,3 10,1 9,8 MATTE Provbetyg 88,0 86,5 ~100 ~100 83,3 ~100 11,5 11,3 12,2 13,0 10,9 9,7 ENGELSKA Provbetyg ~100 ~100 100,0 100 ~100 ~100 14,1 14,6 14,6 15,6 13,8 13,6 Muntligt ~100 ~100 ~100 100 ~100 ~100 13,3 14,8 13,3 16,1 13,4 16,6 Receptivt 88,1 ~100 ~100 ~100 81,6 ~100 13,7 14,5 14,3 15,3 13,2 16,8 Skriva ~100 ~100 ~100 100 ~100 ~100 13,9 14,2 14,3 16,3 13,6 12,2 *Andel (%) med provbetyg A-E Andel elever som fått betyg A-E av dem som deltagit i delprovet/provet, dvs fått betyg A-F. Observera att om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100. 23