Projektets syfte Att lära sig skriva i IT-samhället Ylva Hård af Segerstad Sylvana Sofkova Hashemi Att undersöka barns och ungdomars skrift med olika typer av skrivteknologi och i olika aktiviteter, samt effekterna på skriften i samband med användning av informationsteknologi: 1. Hur används skrift idag? 2. Hur kan IT användas bättre som stöd Institutionen för lingvistik Göteborgs Universitet Forskningsfrågor Vad använder barn i skolåldern skrift till? Vad skiljer skrift producerad med olika typer av skrivteknologi och i olika aktiviteter? Vilka skrivstöd finns idag? Forskningsfrågor, forts. Vilka behov har målgruppen av skrivstöd? Hur är de befintliga skrivstöden anpassade efter målgruppens behov? Hur kan de anpassas bättre? Överföring av informella *cybernormer* även till skrift för formella syften? Ursprunget till projektidén Hur skriver barn? Sylvanas avhandling: barns texter Ylvas avhandling: unga vuxna och vuxnas SMS - samma mönster, men av olika anledningar - talspråksliknande strukturer - talspråksliknande reduktioner som avspeglas i stavning - respektive skrivstöd otillräckligt anpassade efter situation, syfte, användare, etc. Svårigheter med: stavning ordsegmentering interpunktion grammatik 1
Exempel Grammatik hos barn Talspråkspåverkan: talspråksformer talspråksvarianter direkt anföring ljudhärmning Vi börja gå mot vår koja. våran, den dära Akta på dig pnutefnask! BRAK AAAAAA, Rrrrrrrr Finit verbform Hon fråga vad det var för nåt. Extra insatta/missade ord Gunnar var på semester - Norge. Ordval vi var väldigt lika på sättet (Æ till sättet) Kongruens i NP Det var en räkningen på deras lägenhet. Verbform efter hjälpverb Men kom ihåg att det inte ska blir någon riktig brand. Hur skriver unga vuxna och vuxna? Exempel stavning ordsegmentering Interpunktion grammatik Reduktioner Ordnivå Satsnivå Skrift i SMS - exempel på reduktioner Skrift i SMS - exempel på reduktioner [ska vi ses på] café japan 19? [ska vi ses på] café japan [kl] 19? Ge mig ditt nummer har det inte längre så ringer jag ikväll ska spela fotboll 2
Likheter och skillnader? Jämfört med normer för formell text: Barns texter inlärningsstadium, ovana Unga vuxna och vuxnas texter produktionsförhållanden: spara tid, ansträngning och utrymme Befintliga skrivstöd Stavningskontroller Grammatikkontroller Grammatifix i Word Granska, Scarrie (prototyper) (FiniteCheck - baserad på barntexter) Prediktion Vissa ordbehandlingsprogram Autotext i mobiltelefoner Stavningskontroll Grammatikkontroll syntax, interpunktion, datum och sifferformatering, stil Hanterar endast en liten mägd av alla skrivfel Baserade på vuxen text Sämre på att spåra fel i barntexter SMS-Prediktion Skrivstöd, snarare än stavningskontroll Frekvensbaserad prediktion (korpus?!) Inte anpassat efter aktiviteten Prediktionsfel vid vanliga ord Ord och uttryck som är vanliga i SMSkommunikation: Vi ses Vi hörs 3
Arbetsprocedur i projektet Materialinsamling: texter producerade av barn i skolåldern Analys av texterna Teoretisk utvärdering av resultat Behovsanalys av skrivstöd Materialinsamling Texter skrivna av barn och ungdomar i olika skolor handskrivet vs. datorskrivet IM- och SMS-experiment Observationer med skrivstöd ett antal elever Teoretisk utvärdering Är det olika feltyper i olika modaliteter/aktiviteter? Jämförelse av typer av textproduktion+ aktivitet: har fel tillkommit/försvunnit? Analys av texter Analys av texter handskrivna, datorskrivna, SMS, m.fl. Kvantitativa, automatiska Kvalitativa, manuella ordvariation, felförekomster (lexikala, syntaktiska) modalitet-ålder, situation-ålder Behovsanalys av skrivstöd Vad klarar de befintliga skrivstöden? Var ligger bristerna - hur kan skrivstöd anpassas och förbättras efter målgruppernas behov? 4
Konsekvenser: VAD SKA VI SÄGA HÄR? Att lära sig skriva i IT-samhället Skriftspråksnormer i förändring? Hur ska lärare bemöta förändring? Ylva Hård af Segerstad (ylva@ling.gu.se) Sylvana Sofkova Hashemi (sylvana@ling.gu.se) Institutionen för lingvistik Göteborgs Universitet 5