Ärendenr RS 2013/181 Interpellation om regionens hemsida Från Bibbi Olsson (C) har jag fått en fråga kring regionens publicering av protokoll på hemsidan. Svar: Arbetet med att lägga över allt tidigare material från den gamla hemsidan till den nya hemsidan pågår. Alla nya protokoll läggs ut efter hand av respektive nämndsekreterare/assistent. Även äldre protokoll läggs över och finns tillgängliga allt efter hand. För närvarande finns byggnadsnämndens protokoll från 2002 och kulturoch fritidsnämndens från 2000. Övriga protokoll kommer att läggas över successivt. Allt detta rimmar väl med regionens serviceambitioner. Åke Svensson (S) Regionstyrelsens ordförande
Ärendenr RS 2013/178 Interpellation om stora barngrupper i förskolan Ledamoten Johan Malmros (FP) har i en interpellation ställt följande frågor till mig: Anser du att 20-24 barn i en barngrupp ger goda förutsättningar att bedriva en verksamhet med hög kvalitet? Har konsekvenserna av stora barngrupper utretts, och vilka åtgärder har i så fall vidtagits för att mildra eventuellt skadliga konsekvenser? Har särskild hänsyn tagits till barn i behov av särskilt stöd eller socialt utsatta barn i beslut om barngruppernas storlek? Johan resonerar i sin fråga om barngruppernas storlek och dess betydelse för barn och verksamhet. Jag har till stor del samma synsätt som Johan i dessa frågor. Det är angeläget att hålla ner storleken på barngrupperna, framförallt för de små barnen, och det vore önskvärt om gotländsk förskola hade tillgång till lokaler för fler avdelningar så att barngruppernas storlek kunde minskas. Att ordna detta är en långsiktig, men också ekonomisk fråga. Jag hoppas att vi kommer att kunna prioritera detta arbete framöver. Jag tänker besvara dina frågor genom att beskriva hur nämnd och förvaltning idag arbetar med frågorna. Förskolans kvalitet bygger på goda pedagoger som arbetar utifrån läroplanen med ett bra förhållningssätt till barn och föräldrar. De leds av en väl insatt förskolechef som leder och fördelar arbetet. Förskolans inom- och utomhusmiljö, som är utformad utifrån barnens behov, stimulerar och uppmuntrar till lek och lärande. Förskolechef ansvarar för förskolans inre arbete genom att skapa en god organisation och struktur som är viktig för alla barn och personal. Förskolechef schemalägger personalens arbetsscheman utifrån barnens tider och behov för att skapa en högre personaltäthet när det är som mest med barn. Antal barn per förskola varierar utifrån den lokala strukturen på orten. Hänsyn tas till utrymmen både inom och utomhus, barns särskilda behov och ålder. Lek och lärmiljön anpassas så att barnen på ett naturligt sätt arbetar och leker i mindre grupper. Det är s.k. rum i rummen för att minska antalet barn i varje grupp. Barnen delas även in i mindre grupper vid utomhusaktiviteter och måltider. Förskollärare ska tillsammans med arbetslaget utveckla det pedagogiska arbetet så att barnen är i mindre grupper under dagen. Vi har inte utrett konsekvenserna av stora barngrupper men efter vår egen kommunala tillsyn har alla förskolor utvecklings/förbättringsområden för att höja kvaliten vid alla våra förskolor. Det går alltså att utveckla verksamheten med den storlek på barngrupper vi har idag. Ett område är att utveckla den pedagogiska miljön och personalens förhållningssätt där de arbetar med barnen i mindre grupper/aktivitet. Det är sällan man samlar hela avdelningen och gör samma aktivitet med alla barn.
Särskild hänsyn tas alltid till barn i särskilda behov vid beslut om antal inskrivna barn. Vi har även några förskolegrupper där antalet inskrivna barn är färre och där några barn med funktionsnedsättningar ingår. Storleken på barngrupperna påverkas också på olika sätt av efterfrågan på platser, många grupper innehåller fler barn under våren, än under hösten, och stor efterfrågan på platser i ett område kan göra att grupperna under en period blir större där. Det kan innebära att grupper blir större än vad som är önskvärt, men eftersom regionen också har en skyldighet att erbjuda alla plats, är det en svår avvägning. Jag har i frågan fullt förtroende för rektorernas bedömning. Brittis Benzler Barn- och utbildningsnämndens ordförande
Ärendenr RS 2013/179 Interpellation om inköp av livsmedel Utifrån de senaste veckornas debatt kring innehållet i färdiga maträtter har jag fått några frågor från ledamoten Kerstin Löfgren-Dahlström (C). Hur görs uppföljning av ursprung vid inköp av livsmedel inom Region Gotland? Vid mottagande av varor ute i köken sker en leveranskontroll, bl.a. att man fått de varor man beställt. Vid eventuella artikelförändringar kommer stickprovskontroller att göras (genom produktfakta, producentförsäkran) Vet Region Gotland ursprunget på de inhandlade varorna? I regionstyrelsens arbetsutskott och i regionstyrelsen redogjordes för kravspecifikationen inför livsmedelsupphandlingen och vi ställer nedanstående krav för alla produkter. På emballaget ska anges (om inga specifika krav finns för produkten) Produktnamn Nettovikt/mängd avrunnen vikt Bäst före-datum Tillverkningsdatum Leverantör, tillverkare samt ursprungsland Ingrediensförteckning Allergimärkning Energi- och näringsvärde Förvaringsanvisningar Är någon/några av de berörda/omtalade leverantörerna även leverantör till Region Gotland? Dafgård: Vi har inga produkter från Dafgård Servera: Har gjort DNA tester på sina egna märken. Inga produkter som vi har är aktuella för tillbakadragande Procordia: har DNA-testat sina sammansatta produkter och inte hittat något Findus: Vi har inga produkter från Findus som är aktuella eller har varit aktuella för tillbakadragande. Finns den omtalade lasagnen med bland upphandlade produkter inom Region Gotland? Nej. Åke Svensson (S) Regionstyrelsens ordförande
Ärendenr RS 2013/180 Interpellation om livsmedelsupphandlingen Ledamoten Stefan Nypelius (C) har med anledning av livsmedelsupphandlingen ställt tre frågor till mig. Hur har utfallet med levererande företag varit så här långt? Avtalen gällande leverans av livsmedel till Region Gotland tecknades under december 2012 och januari 2013. Vi har ännu inte hunnit göra någon uppföljning utan den planeras att ske ungefär 5 6 månader efter avtalstecknande. Hur är fördelningen av livsmedelsinköp mellan mindre företag i förhållande till större? I regionstyrelsens arbetsutskott 2012-09-04 redogjordes för vilka leverantörer som antagits enligt följande: 5563243582, Björn Olofssons Partihandel Aktiebolag Område N - Konfektyr 5564862919, Eskelunds Hembageri Aktiebolag Område L - Bröd, färskt 5564359981, Feldts Fisk & Skaldjur AB Område I - Fisk, färsk 5562636810, Grönsakshallen Sorunda Aktiebolag Område J - Frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter 5561174920, Kahls Kaffe Aktiebolag Område O - Insatsvaror för kaffeautomater 5562584184, Keges Grosshandel AB Område B - Ost och Mejeri Område D - Färs Område G - Fågel Område H - Blodpudding mm Område K - Ägg 5562332451, Martin & Servera Aktiebolag Område A - Huvudgrupp Område C - Kött Område E - Chark Område F - färdigmat
Några riktigt små företag fanns inte med bland de leverantörer som var kvalificerade för att delta i utvärderingen av anbuden. Det minsta företaget som lämnade anbud var Norrgatts konditori, de lämnade för L - Färskt bröd och M - Konditorivaror. Anledningen till att de inte blev kvalificerade var att de inte lämnat pris på de produkter vi ville ha utan istället offererat dels ett begränsat utbud, dels helt andra produkter än de efterfrågade. För den gruppen ser vi ändå att vi kan gå vidare och ta en diskussion om avtal direkt med de företag som finns på ön och som kan leverera det färska konditorivaror. Gotlandsspecialisten, som kan räknas som ett mellanstort företag på Gotland, hade också lämnat anbud, för B - Ost och mejeri, D - färs, H - Blodpudding, J - Frukt o grönt samt K - Ägg. De hade dyrare anbud än konkurrenterna. I den här upphandlingen har vi ändå tecknat avtal med fler leverantörer än tidigare och då även sådana som är specialiserade på sina områden, inte bara storgrossister. Ett sätt att öka möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingen är dels att ha en fungerande e-handel så att beställarna bara behöver beställa på ett ställe, dels att leverantörerna kan lämna beställda varor på ett ställe istället för att åka runt till alla beställare. Hur lång är avtalstiden för livsmedelsupphandlingen? Avtalen gäller t o m 2014-09-30 med möjlighet till förlängning 12+12 månader. Åke Svensson (S) Regionstyrelsens ordförande