Rapportfrånseminariet7november2013 1
Innehåll: Sammanfattning s. 4 10 Inledning av kommunstyrelsens ordförande Michael Karlsson s. 3 Bakgrund och syfte med seminariet s. 4 5 Lars Bergström s. 5 6 Sonja Jeffrey s. 7 Stephan Holmström s. 7 8 Per Göran Ylander s. 9 10 Paneldebatt/ frågestund s. 11 12 Frågelista, förslag som deltagare lämnade in s. 13 14 Deltagarlista s. 15 16 2
Åmåls själ och hjärta, Gamla staden kärt område med många namn. Hur ska området kring Södra Hamnplan och kvarteren öster om Plantaget användas? Åmåls kommun vill väcka tankegångar kring det område vi kallar Gamla staden. Vilka berättelser finns dolda? Hur kan ännu fler turister hitta till den vackra stadsdelen? Genom att samlas den 7 november har Åmåls kommun startat ett arbete som sträcker sig fem år framåt i tiden, till 350 årsjubileet 2018. Det gläder mig att så många kom till seminariet och jag ser med spänning fram emot det fortsatta samarbetet mot en livfull och ännu mer uppskattad stadsdel. Ett stort tack till er alla! Michael Karlsson, kommunstyrelsen ordförande 3
Torsdag7november2013fickpolitiker,kommunalatjänstemän,fastighetsägareattfölja medpåenspännanderesaunderochövermarkeniåmålsäldstastadsdel frånbörjanoch iniframtiden.detärdenförstaaktivitetensomlyfterområdet Gamla staden (arbetsnamn).dagenvarinitieradavkulturchefstefanjacobson,kommunarkivarie MargaretaNilarsochprocessledareFridaStålhandske GamlaStadeniÅmål enseminariedagsomskageinspiration,idéerochuppslagför områdetsframtidautveckling. Bakgrund(hämtadfråninbjudan):Gamlastaden,sominulägetärettarbetsnamn,börsessomettsärskilt skyddsområdeicentralaåmål.någonheltäckandedetaljplanförområdetfinnsinteinulägetochbörtasfram somreglerarvadsomfårbyggasochinte.huvudbyggnadernaikvarteretärklassadesombyggnadsminnei KML,(kulturminneslagen)dockinteuthusenochgårdshusenpåtomternasomärskyddadeiPLB(planoch bygglagen).vilketkaninnebärastoraproblem.åmålskommunvillmeddennadagutvecklatankegångarochfå ensamladbildavaktuellafrågorkringsödrahamnplanochkvarterenösteromplantaget.hurskaområdet profilerasochanvändasochutvecklas?vilkaberättelserfinnsdolda?ärområdetendelavåmålssjäloch identitet?förlorasenstordelavåmålsidentitetomområdet Gamlastaden exploaterasförmycket?hurkan Gamlastaden blienturistmagnet? StefanJacobsonönskadeallavälkomnaochanfördetonenfördagen utvecklingoch bevarande.atttillsammanshittaen nyochhållbarriktning!snartbörjar Åmålsnyastadsdelattbyggas Måkeberg hurutvecklarviden?ska detnyaochdetgamlablienenhet ellerskadeväxasomtvåplatsermed tydligaprofileriåmålsunika stadsmiljö? Dennadagskadockinriktasigpå Åmålsäldstastadsdel.Vilkavärden finnsidennaspeciellamiljö? Hurskaparvitillfällenförattanvända ossavåmålshistoria? Fr.v.KommunchefJeanetteLämmel,processledareFrida StålhandskesamtekonomichefPatrikEurenius Ijuni2013antogsAttlyftablicken.DetärettkulturpolitisktprogramförÅmålskommun 2013 2020.Programmetstyngdpunktärblandannatattutvecklaochidentifieravårt kulturarvochvårtframtidstänkinomområdet. Underdentidsomdengamlastadsdelenfunnitsharflerakungarochhögaämbetsmän vandratpååmålsgatorochidessgränder.stadensspännandehistoriaskaviknytasamman mednyahändelserochaktiviteter.åmålärenstadmedmångafastaåterkommande evenemang tillexempelbluesfestenochljusfesten.allttilldrarsigivårtgemensamma offentligarum. Treledordförfortsattutvecklingärjämställdhet,tillgänglighetochmångfaldoch delaktighet!medökadkunskapomdenmiljövibefinnerossiserviframemotattfiraåmål 375ården1april2018. 4
Margareta Nilars redogjorde kort om olika projekt och utredningar om Åmåls kulturhistoria och kulturminnesvård som gjorts i Gamla staden. Dessa redovisningar och skrifter finns tillgängliga på Åmåls kommunarkiv/åmåls bibliotek 1977 Kulturhistorisk utredning 18, Åmåls kommun. På uppdrag av Åmåls kommun gjorde Älvsborgs läns museiförening en kulturhistorisk bebyggelseinventering inom Åmåls stad samt landsförsamling. 1983 Bygd att bevara. Program för kulturminnesvård i Åmåls kommun. Kommunen tillsammans med Länsstyrelsen tog fram ett Program för Kulturminnesvården. 1988 Stadsmiljöstudie i Åmåls centrum. Kommunstyrelsen beslöt att tillsätta en utredningsgrupp avseende kulturminnesvården i Åmål. Utredningsgrupp utsågs med arbetsnamnet Åmål värt att vårda 1993 Kultur och miljö i centrum. Ett utvecklingsprogram om Åmåls stadskärna. Bygg och miljökontoret, tillsammans med Tekniska kontoret och Kultur och Fritidsförvaltningen samordnade detta projekt. 1997 Kulturhistorisk byggnadsinventering i Åmåls centrum Denna inventering är en revidering och komplettering av den del som rör stadskärnan i Åmål i Länsmuseets historiska utredning nr 18 från 1977. 2011 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddade enligt PBL. En sammanställning av resultatet av projektet Räkna Q. Projektet genomfördes i 3 län under år 2011. Västra Götalands län var ett av dem. Fyra gästföreläsare var inbjudna under dagen. Först ut var: Lars Bergström. Han är byggnadsantikvarie på Västarvet där han bland annat inriktat sig på Åmåls gamla byggnader. Västarvet är Sveriges största förvaltning vad det gäller natur och kulturarv. Lars Bergströms fasta punkt är Natur och kulturarvsförvaltningen (Dalsland/Vänersborg/Trollhättan) med säte i Vänersborg. Med stor kunskap om Åmål höll Lars Bergström ett trekvartslång anförande. Med ett flygfoto på Åmål startade hans berättelse. Ån med dess mynning i Vänern är Åmåls ursprung. Kring den byggdes handelplats, hamn och kyrka. Området har ett mycket stort kulturhistoriskt värde och är unikt i Sverige. Få andra platser har så många byggnadsminnen på så liten yta. Stadens äldsta byggnad är Åmåls gamla kyrka, byggd mellan 1666 1669. Föregångaren låg på samma plats med anor tillbaka till 1200 talet. Årtal viktiga för historien och forskningen kring Åmål. 1643 Åmåls stadsprivilegier 1696 Åmåls äldsta karta 1777, 1809, 1846, och 1901 Stadsbränder De första trettio åren som stad blev Åmål plundrad och nedbränd 3 gånger (krig). De gamla husen har oftast fått namn från sin ägare. På så vis historiesätts både ägaren och byggnaden. Lars Bergströms förhoppning är att vi ta fram och ta tillvara på den gamla stadsdelen. Engagerade och stolta fastighetsägare är de viktigaste kulturförvaltarna för husen. 5
NärenbyggnadblivitK märktansvararkommunochlänsstyrelseförattlagarnaefterföljs. MargaretaNilarsavslutarBergströmsanförandemedfråganomdetärmöjligtattgöraen underhållsplanförhelaområdetgamlastaden? Svaretblirattdetärfulltmöjligtmenfråganärvilketsomärklokast.Fastighetförfastighet ellerallatillsammans?troligtvisärdetbästattdelauppochtahusförhus. Åmålsniobyggnadsminnenicentrum. Vågmästaregården1(kuriosa:harSverigesäldstaskiffertak) LiljanMindre3 Hantverksföreningenshus KronanStörre3och7 Dahlgrensgården KronanStörre6 f.dflickseminariet KronanStörre5 Brantenbergskahuset KronanStörre Lilliestiernskagården LiljanMindre1 Stadshotellet LiljanMindre4 Waldenströmskagården Flaggan2Ekman Engersgården/Söderbergsgården Förutomdessafinnsytterligaretrebyggnadsminnenikommunen Forsbackaherrgård,Edsleskogsprästgårdsamt TorstenssonsMekaniskaVerkstad 6
Sonja Jeffrey var nästa föreläsare. Hon är medeltids och historisk arkeolog vid Lödöse museum, som är en del av Västarvet och hon hade valt att kalla sitt anförande Arkeologi i centrum och ställer frågan vad finns kvar av 16 1700 talets Åmål? Jo, en hel del. Åmåls centrum är en fast fornlämning. I städer kallas de kulturlager och de finner sitt stöd i fornminneslagen. Under 1970 80 talet skärps lagen för att bevara gamla stadskärnor. Många städers gamla hus revs under 1950 60 talet utan att någon tänkte på platsens historiska värde. Det försvann där grävskoporna for fram för att bygga det nya moderna Sverige. Att forska och låta arkeologer gräva är av yttersta vikt för att kunna få detaljerade upplysningar om bland annat husens form, boendemiljö och sociala strukturer. De äldsta delarna i Åmål har inte haft många utgrävningar hittills. Ett lyckat exempel är en utgrävning på 1980 talet. I kvarteret Vimpeln hittades över 10 000 krukskärvor. Ett sådant stort fynd sätter Åmåls historia i nytt ljus. Färger, mönster och former på keramikskärvor visar den tidens design. Dessa skärvor kunde härledas till krukmakare Oluff Johansson. Konstnären Anki Plate Björsson skapade ett nytt fat med mönster från Åmål anno 1719. Stephan Holmström sist ut före lunchen. Stephan är konsulent på Kultur i Väst. Stephan lämnar byggnaderna en stund för att prata om kittet i samhällsutvecklingen. Kulturens roll är en viktig hörnpelare i demokratin det vi människor skapar tillsammans. Det klassiska kulturarvet är Det rätta, det sköna och det goda. Med detta i åtanke blir kulturen och dess utövare men också dess brukare, en stor utvecklingskraft i samhället. 1974 f Sveriges första kulturpolitik såg dagens ljus. Den satte demokratin i centrum och hade punkter som: Yttrandefrihet, eget skapande, kontakt mellan människor, decentralisering, fokus på eftersatt grupper, konstnärlig och kulturell förnyelse, garantera äldre tiders kulturer och utbyte över språk och nationsgränser bland annat. 2009 gjordes ett tillägg där barn och ungas rätt till kultur uppmärksammades. Stephan visade också en kulturkarta från World value surveys. Du kan se karta i sin helhet på: http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_54 Vidare aspekter av kulturens roll för samhällsutvecklingen. Den kan ge goda normer, integration, entreprenörskap och kreativitet. Den kan öppna upp för design, turism och evenemang. 7
Kulturens utmaningar och tendenser i Västra Götaland (VGR): Kultur motverkar utanförskap Kultur stärker ortens varumärke Ger kunskapsstöd till kommunens politiker VGR är en strategisk resurs för kommunen Viktigt med samverkan och samplanering Kulturen i lärandet Förnyelse är nödvändigt Lämna sin trygghetszon och våga se nytt tillsammans Kommunens syn är således viktig för regionens utveckling och vice versa. Kultur i Västs uppdrag: Jämställdhet Mångfald Tillgänglighet Respekt för varje människas egenart (alla former av diskriminering motverkas) Mänskliga rättigheter FN:s konvention för barns rättigheter Barn och unga ett prioriterat område Några frågor att fundera över. Vad menar vi med alla? Har alla möjlighet att delta? Om inte vilka utesluter vi? Hur ser samarbetet ut nu mellan Kultur i Väst och Åmål? Kultur i Väst och Åmåls kommun har ingått ett samarbetsavtal kring framtagandet av Åmåls kommuns kulturstrategi 2014 2020 som stöder sig i det kulturpolitiska programmet. Efter lunchen företogs en promenad i den gamla stadsdelen. Flera fastighetsägare visade upp sina hus. Stort tack! 8
Sist ut denna dag: Per Göran Ylander fd stadsarkitekt i Hjo kommun, nu konsult. www.hjo.se Vår omvärld ändras hela tiden och vi får lära oss att förhålla oss till dessa förändringar i samhället. Teknikutvecklingen med Internet, smartphones, etc. det är lika bra att anpassa sig eftersom vi inte kan stoppa utvecklingen. PG tog upp många viktiga saker att tänka på. Till exempel vill man förgöra en stad ska man ge sig på dess symboler. I krig bombas och förstörs ofta bärande samhällsbyggnader, kyrkor, broar och andra viktiga symboler. Kulturen och självkänslan försvinner. Som tur är har vi inte utsatt för krig på många hundra år här i Sverige men platsens själ är likväl av allra största vikt. Platsens själ Genius loci. (Genius loci var i romersk religion en skyddsande för en viss plats) Ta fasta på platsens själ. Ta reda på dess unicitet, det speciella. Till exempel nybyggda hus placeras in i den gamla miljön med samma stil alltför att staden ska kännas hel och ha kontinuitet. Förfallna hus får en ansiktslyftning ta tillvara på gamla bräder, tak etc. från de gamla byggnaderna för att skapa rätt miljö. Detaljer är oerhört viktigt. Att man närmar sig platsens själ med seriositet och kontinuitet. Att sprida kunskap är mycket viktigt. Ha föreläsningar om byggnadsvård med fastighetsägare, kommunrepresentanter och hantverkare. Kunskap ger stolthet och då vårdar man naturligt sin egendom och känner ansvar. I Hjo har man utformat torget till Ett torg för alla tider Det är viktigt att det offentliga rummet är tillgängligt året runt/dygnet runt. Att öka trivseln hos de som bor på orten är det viktigaste. Att sträva efter att vi ska bli fler kan vara att börja i fel ände. Folk som trivs och känner sig sedda av och i den kommun de bor i väljer ofta att stanna kvar. Man har också lyft stadens stolthet designern och formgivaren Estrid Eriksson. Estrid hörde till Svenskt tenn och Svenskt tenn är otroligt måna om sitt varumärke. Under en lång tid har företaget valt att förlägga utställningar i Hjo. Seriositet och kontinuitet. Tänkt och genomfört i Hjo! När och om man bygger nytt tänk efter! Gör noggrann planering. Byggnaden ska stå i många år och man har som kommun inte råd att göra misstag. Skapa mötesplatser! T ex uppvärmda och ljussatta bänkar och sittplatser. Bygg marknadsbodar som underlättar för handlare att hyra in sig på. Ljussätt staden. Det ökar tryggheten och ser välkomnande ut. 9
Har man en gammal vacker stadskärna tänk på hur saker placeras. Soptunnor, kablar, vinterskyddande attribut etc. Gemensam annons för allt som händer i kommunen, knuten till Hjos 600års jubileum. Bjud in grannkommuner i festivalsammanhang. I stället för att ge varandra flaggor och standar kan vi ge varandra upplevelser i stället. Låt grannbandet komma och spela på festivaler som anordnas t ex. Tänk på att göra den mörka vintertiden ljusare med evenemang för stadens innevånare. Belysning närmare vattenlinjen bör vara placeras nära marken. 10
Paneldebatt Dagen avslutades med paneldebatt. Publiken hade många frågor och kommentarer. Nedan följer en del av dessa. Hur spelar Gamla Stadens roll in i den nya stadsdelen? Kjell Wester Måkeberg svarar att allt som är bra för Åmål är bra för Måkeberg. Små orter kommer inte att få någon stor industri till sig, butiksdöden fortsätter. Lyft fram attraktiviteten på platsen. Hitta inte på, konstruera inte. Hitta det som är äkta. Bygg med hjärtat. Gör så att folk känner trivsel (Ylander) Så har vi alltid gjort Hur ändrar man ett sådant tänk? Tänk efter! Bygg modeller, förklara och presentera nya tankar. Gör folk delaktiga. Ha uthållighet. Att bygga samhällen tar tid. Byggnader och hus i all ära vi måste bli fler som rör sig ute. Bostäder, sysselsättning, liv och rörelse. Butiker med rikhaltigt spännande utbud. Konsumenter som är köptrogna Åmål Vad har vi för kvaliteter i Åmål? Vad är vårt signum? Vi behöver noggrant analysera det och sedan förädla. En gemensam idé för Gamla Staden? Finns det? Gör en förstudie. Bygg med kunskap och idéer. I Karlstad fanns ett enormt intresse från Karlstadborna själva. Ha kommunikation med innevånarna. Undersök förutsättningarna. Attraktion och delaktighet är viktigt. 11
Viktigt att fånga upp ungdomarna. Samarbeta. De äldre i till exempel föreningar behöver förstå olika sätt att kommunicera ut sin verksamhet. PG Ylander avslutar med orden: Det är lätt att drunkna i rapporter, skrifter och analyser. Folk vill se handling. Köpmän är trötta på analyser. Se och försök göra saker i praktiken, inte i teorier. Sätt igång! Följ arbetet och tyck till på dessa adresser. http://attlyftablicken.wordpress.com/ e post gamlastaden@amal.se Nästa aktivitet som lyfter Gamla staden infaller söndag 8 december under julmarknaden. Då kommer kommunens representanter finns tillgängliga med stor karta och åsiktsplank i Plantaget där man kan få bolla idéer för området! Välkomna! På nästa sida visas de förslag som deltagarna gav. 12
Gamla Staden 7 nov, stadshotellet Åmål Vilka verksamheter/aktiviteter ska finnas i Gamla staden om vi ska sträva efter att bli Sveriges mest gästvänliga stad? Naturliga mötesplatser, ljusfesten och Bluesfesten. Ökade öppettider för affärer samt matställen under sommaren (ej bara pizzerior) Kulturmagasinet är toppen och borde marknadsföras mer. Det kan göras genom anknytning till Marinan och hamnen. Nämn 10 orsaker att besöka Gamla Staden Verksamheter som ger liv och rörelse åt området. Seaside bör vara öppet, kanske utveckla den lilla badplatsen. Kanske bygga ny turistbyrå där den nuvarande är. Verksamheten i Gamla kyrkan och Hembygdsmuseet. Sätt upp en enkel scen i Plantaget Månbelysning på lekparken i Plantaget Mer go belysning i Kulturparken och på G:a Kyrkan Kullersten Fler bänkar i området, fastighetsägaren med. Samma utseende! Klart till sommaren 2014? Fartbegränsning med 30 km/tim Historieberättelse om fastigheterna i Gamla Stan fastighetsägaren med. Samma utseende! Klart till sommaren 2014? Historieberättelse om Åmål upp någonstans. Klart till sommaren 2014? År 2018 fyller Åmåls stad 375 år. Hur kan detta firas och uppmärksammas? Låta invånarna lämna in förslag som sedan en grupp bestående av politiker, gamla och unga i kommunen, Kulturchef samt ngn intresserad. Med pompa och ståt Utse en jubileumsgeneral eller två redan nu. Få HELA Åmål delaktiga Ny logga Åmål 375 ÅR Förstärk de befintliga evenemangen Fråga föreningar och andra om de kan arrangera lite extra detta år 20 tusen vykort tas fram 2017 för jubileet Bildekal Facebook 13
Stadsdelen Måkeberg ska snart byggas i Åmål, ett stenkast ifrån Gamla staden. Är det viktigt att dessa stadsdelar samspelar? Hur då i så fall? Skyltar som talar om var den gamla staden ligger samt information om husen. Absolut, Gamla staden får inte hamna i skymundan. Genom ett upprustande av marinan och hamnen kan man binda samman dessa stadsdelar. På sommaren: en liten båt som går över hela tiden tex. Nej, dessa stadsdelar är klart åtskilda av vattnet. Låt Måkeberg vara hypermodernt så kontrasten blir tydlig när man går över bron och kommer till Gamla staden. Något ytterligare? Då kan du skriva här: Utveckla parken vid Kulturmagasinet Möjlighet till camping vid hamnen Titta inte mer på vad vi ska bevara utan lyft blicken och titta på det vi ska utveckla! Framhäv gamla staden genom utveckling Gatsten runt plantaget Inga röda gatljus Inga fler plåtskjul vid vattnet Bra initiativ, hoppas det leder till något konkret resultat. Ta bort asfalten och återställ gatstenen runt Plantaget Hemsidan skulle kunna vara mera intressant och tilltalande, inte bara referera och informera om gamla aktiviteter mm. Som den är nu är den tråkig och intetsägande. Viktigt med verkstad! Nästa aktivitet som lyfter Gamla staden infaller söndag 8 december under julmarknaden. Då kommer kommunens representanter finns tillgängliga med stor karta och åsiktsplank i Plantaget där man kan få bolla idéer för området! Välkomna! 14
Deltagare Gamla staden Föreläsare Lars Bergström Byggnadsantikvarie, Västarvet Sonja Jeffrey Arkeolog vid Lödöse museum, Västarvet Per Göran Ylander F.d. stadsarkitekt i Hjo kommun Stephan Holmström, Kultur i Väst Byggnadsminnesägare/Förvaltare Kronan Större 1, Lilliestjernska gården, byggnadsminne, ägare Magna Cecilia och Rolf Eriksson. Vågmästargården 1, Kronan Större 5 och 6, Liljan Mindre 3, byggnadsminne, förvaltare ÅKAB Söderbergsgården/Engersgården, Flaggan 2, byggnadsminne, ägare Per Enger Kronan Större 3 o 7, Dahlgrensgården, byggnadsminne, ägare Jan Nytomt Liljan Mindre 1, Åmåls stadshotell, byggnadsminne, ägare Magnus Wiman Liljan Mindre 4, Waldenströmska gården, byggnadsminne, ägare Lars Ove Bäckström och Britt Marie Hellman Bäckström Övriga fastighetsägare Flaggan 1, Bosse & Gunilla Almstedt Kronan Mindre 1, Jan Gustafsson Styrelsemedlemmar i bostadsrättsföreningen HSB Vimpeln Kronan Mindre 2, Lasse Svensson och Birgit Järpesten Svensson Vågen 1, Fastighetsutveckling i Åmål AB, Marcus Engebretsen Politiker Michael Karlsson, Kommunalråd Birgitta Johansson, Ordförande Bygg och miljönämnden Lotta Robertsson Harén, 1:e vice ordförande Bygg och miljönämnden Barbro Axelsson, Ledamot Bygg och miljönämnden Harald Hårdstedt, Ledamot Bygg och miljönämnden Kommunala tjänstemän Laila Nilsson, Planingenjör, PIN enheten Jeanette Lämmel, Kommunchef Stefan Jacobson, Kulturchef Håkan Jarnryd, Turistchef Frida Stålhandske, Processledare Kulturenheten Margareta Nilars, Kommunarkivarie Patrik Eurenius, Ekonomichef Helene Halvardsson, Förvaltningschef Teknik o Fritid Rolf Bergström, Driftsledare fritid, Teknik o Fritid Marianne Karlsson, Näringslivsutvecklare Carina Wrangberth, Kommunikatör 15
Övriga Johan Abenius, Vd Dalslands turistråd Emelie Öhrn, studerande vid Karlstad universitet. Ulrika Abrahamsson, Kultursamordnare Dalsland Måns Hallén Space studio, Arkitekt, konsult inom samhällsplanering och arkitektur Kjell Wester, Måkeberg AB Eirik Johansson, Arkeologistuderande Lars Jonsson, Not Quite Annika Andersson, Kulturhuset Carina Ohlsson Yvonne Sandström Rolf Karlsson Birgitta Dahl Birgitta Andersson Lena Kannesten Rebecca Andersson Emma Olander Maria Kilsmark 16