Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 VMF SYD

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 VMF SYD ek för

Innehåll VDs kommentar 3 Förvaltningsberättelse 4 Förslag till vinstdisposition 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6-7 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 7 Kassaflödesanalys 8 Noter 9-12 Revisionsberättelse 13 Styrelse 14 Verksamheten under året 16-17 IT-samverkan VMF - SDC fortsätter 19 Det behövs fler kvinnliga virkesmätare 19 Förbättringsprojekt inom VMF Syd 20 Ny toppmodern mätstation i Nymölla 20 Utvecklingsinsatser 21 Kontrollverksamheten 22-23 Förteckning över tabeller och diagram 23 Tabeller och diagram 24-28 Medlemsförteckning 29-30 Adressförteckning 31 Distriktsindelning med karta 32 Ordinarie föreningsstämma hålls på Gyllene Uttern, Gränna den 22 april 2004. VMF Syd den opartiska virkesmätningsföreningen i södra Sverige VMF Syd är ett tjänsteföretag inom skogsnäringen, med huvuduppgift att utföra opartisk, likformig och rationell mätning av rundvirke, massaflis och biobränslen. Föreningen drivs utan egna vinstintressen. Den ägs av köpare och säljare av virkesråvara och har ca 170 medlemsföretag. VMF Syd är auktoriserad av VMR (Rådet för virkesmätning och redovisning) och samarbetar med landets övriga två virkesmätningsföreningar. Mätresultaten bearbetas och redovisas genom SDC skogsnäringens IT-företag i Sundsvall.

VDs kommentar ÅRET 2003 var första gången VMF Syd tillämpade kalenderår som räkenskapsår. Några nyckeltal. Vi noterar en ny rekordvolym: 21,7 milj m 3 f ub inkl bemyndigad mätning. Produktivitetsutvecklingen är fortsatt positiv; dock är produktiviteten i mätningen vid bruken oförändrad. Den genomsnittliga mätningskostnaden per kubikmeter är nästan oförändrad. Kostnaden för sågtimmermätningen (i allt väsentligt stockmätning) ligger i genomsnitt under 5 kr/m 3 f ub, den lägsta kostnaden sedan slutet av 1980-talet. MoR-frågan. Huvudorganisationerna på virkesmarknaden beslöt under hösten att dagens organisation av virkesmätningen och virkesredovisningen bibehålls. VMF Syd kvarstår alltså som en självständig organisation. Det känns bra att nu ha fått besked i denna fråga som varit bordlagd i två år. Samverkan mellan de tre mätningsföreningarna och SDC/VMR har fortsatt att utvecklas. Några exempel: Den gemensamma IT-plattformen är nu väl etablerad, även om en del problem återstår att lösa. VMF Syd och VMF Qbera har startat ett projekt för att tillsammans införa ett nytt löneadministrativt system med webb-baserad inrapportering av tjänstgöringsrapporter. De tre mätningsföreningarna har påbörjat ett projekt för att harmonisera nyckeltal och delar av statistiken i resp årsredovisningar. Ny faktureringsmodell. Under hösten förbereddes övergången till månadsvis fakturering av VMF Syds tjänster fr o m den 1 januari 2004. Vi tror oss veta att denna förändring uppskattas av våra medlemsföretag, då man i fortsättningen varje månad får veta den faktiska kostnaden. Ökad automatisering av fakturahanteringen innebär också en förenkling av arbetet på vårt huvudkontor. Utvecklingsinsatser under året. Detta berörs också i avsnittet Verksamheten under året, varför jag här lyfter fram bara ett par saker. Erfarenheterna av att rätta och korrigera mätdata direkt ute på mätplatserna vid de fem större bruken är goda. Ytterligare åtgärder har vidtagits för snabbare insändning av mätdata från ett antal timmermätstationer, och för att snabba upp rättning eller komplettering av virkesordern när en mätning avvisas i VIOL pga virkesorderfel. Från VMF Syds sida har vi fört diskussioner med två större tillverkare av timmersorteringsanläggningar för att försöka åstadkomma förbättringar som dels leder till ökad effektivitet i mätnings-/sorteringsarbetet genom färre driftsstörningar, dels leder till en bättre och säkrare arbetsmiljö för timmermätarna. Vidare har vi haft kontakter med REMA Control och Benima om önskvärda förbättringar på mätstolar för timmermätstationer, beträffande ergonomi och funktionalitet. VMF Syds Guldkortskurser kring mätningsbestämmelser och virkestillredning har varit en fortsatt framgång. Totalt har ca 1300 personer genomgått sådana kurser. Hösten 2003 hölls de första repetitions/påbyggnadskurserna (en dag), vilka också har rönt stort intresse. Låg sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron redovisas enligt de nya lagkraven. År 2003 var den totala sjukfrånvaron bland våra anställda 3,3% av den totala arbetstiden, och för de ca tio kvinnliga medarbetarna så låg som 1,0%. Dessa sjuktal är klart lägre än genomsnittet på den svenska arbetsmarknaden. Aktiv skogsdatagrupp. Skogsdatagruppen inom VMF Syds område är mycket aktiv och anses fungera väl. Styrelsen har beslutat att inte realisera en tidigare planerad hopslagning av skogsdatagruppen och VMF Syds mätningstekniska grupp, men har betonat vikten av att de två grupperna samverkar på ett bra sätt. En målsättning har formulerats för denna utökade samverkan. Förändrad sågtimmermätning. Under år 2003 och i början av år 2004 har den framtida mätningen av barrsågtimmer diskuterats intensivt, inom VMR och bland parterna på virkesmarknaden i de tre VMF-områdena. En allmän uppfattning är att inriktningen skall vara ökad automatisering och förenkling. Från intressenter i södra Sverige har föreslagits delvis helt nya grepp beträffande kvalitetsklassningen. Avsikten är att VMR-rådet under våren 2004 skall lägga fast en plan för den fortsatta utvecklingen. Göte Bengtsson, VD 3

Styrelsen och verkställande direktören för VMF Syd ek för, organisationsnummer 726000-5751, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003. Förvaltningsberättelse Medlemmar och verksamhet Antalet medlemmar har fortsatt att minska, till 173 vid verksamhetsårets slut. Sex nya medlemmar har beviljats inträde under året, sjutton medlemmar har beviljats utträde. Verksamhet har bedrivits inom Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Föreningen svarar för nästan all vederlagsmätning av sågbara sortiment, massaved och sågverksflis inom verksamhetsområdet. Biobränslen mäts vid några värmeverk genom egen eller bemyndigad personal. Vidare utför föreningen omfatttande andra tjänster, bl a sortering av sågtimmer vid sågverken och inventering av virkeslager. VMF Syd tillämpar fr o m år 2003 kalenderår som räkenskapsår. Detta försvårar direkta jämförelser av volymer, kostnader m m med det föregående verksamhetsåret (2001/02) som omfattade sexton månader. Volymer, arbetad tid och produktivitet Jämfört med kalenderåret 2002 ökade den totala inmätta volymen, inkl bemyndigad mätning, med drygt 2% till ca 21,7 milj m 3 f ub. Den totala arbetade tiden och den fakturerade tiden för virkesmätarna minskade med ca 4.000 timmar jämfört med en tolvmånadersperiod under 2001/02. Mätarnas beläggningsgrad (andel fakturerad tid av total arbetstid) var 94,6%, mot 92,5% under hela verksamhetsåret 2001/02. Den genomsnittliga produktiviteten i mätningsarbetet ökade med 3,1% till 72,9 m 3 f ub per timma. Kostnader och ekonomiskt resultat De totala kostnaderna efter finansiella poster och skatt uppgick till ca 97 milj kr. Inriktningen har varit att i enlighet med praxis sikta till noll-resultat. Utveckling och förbättringsarbete Föreningen har som under tidigare år genomfört eller medverkat i projekt och aktiviteter för att utveckla metoder och rutiner för mätning, dataregistrering och virkesredovisning. Detta sker dels i egen regi, dels i samverkan med övriga VMF, SDC/VMR, medlemsföretagen och andra aktörer. Punktinsatser har gjorts för att förbättra/effektivisera verksamheten på enskilda mätplatser. På några mätstationer har införts nya rutiner för snabbare insändning av mätdata, för att möta ökade krav från intressenterna. På mätplatserna vid de fem stora bruken har särskilda förbättringsprojekt påbörjats, i nära samarbete med de berörda uppdragsgivarna Södra resp Stora Enso/Sydved. Den initiala inleveransen av vägdata till NVDB har slutförts. En översyn av VMF Syds avlastningsinstruktion har gjorts, och en ny instruktion planeras att fastställas av styrelsen under våren 2004. Den framtida mätningen av barrsågtimmer har diskuterats i styrelsen, utifrån idéer från södra Sverige och från VMR. Ny faktureringsmodell Styrelsen har beslutat att VMF Syd skall övergå till månadsvis fakturering av mätningstjänster och andra tjänster fr o m den 1 januari 2004, vilket innebär att de hittillsvarande slutfakturorna efter årets slut försvinner. Systemet med rullande förlagsmedel ersätts med ett stående förskott från varje större uppdragsgivare om 10% av den bedömda totala kostnaden för olika tjänster under det kommande året. På dessa förskott betalar VMF Syd ränta, som styrelsen för år 2004 fastställt till 3%. MoR-frågan och samverkan VMF - SDC Efter att frågan varit bordlagd sedan år 2001 beslöt huvudorganisationerna på den svenska virkesmarknaden under hösten 2003 att dagens organisation av virkesmätningen och virkesredovisningen bibehålls. Detta innebär att VMR fortsätter som en avdelning inom SDCs organisation och att de tre mätningsföreningarna förblir helt självständiga organisationer. Branschorganisationerna förväntar sig att de fyra organisationerna (VMF och SDC/VMR) fortsätter att utveckla samverkan på olika områden, så som skett under de två senaste åren. Utveckling under den närmaste framtiden För år 2004 har budgeterats i stort sett oförändrat antal arbetade och fakturerade timmar. Trots viss osäkerhet om konjunkturen bedöms verksamheten inom föreningen bli relativt stabil under året. Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, dvs de balanserade vinstmedlen 2.483.072 kr balanseras i ny räkning. Beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter och kommentarer. 4

Resultaträkning 2003-01-01-2001-09-01- Belopp i tkr Not 2003-12-31 2002-12-31 Nettoomsättning 96 870 123 264 96 870 123 264 Rörelsens kostnader Handelsvaror -80-50 Övriga externa kostnader 2, 3-7 076-9 545 Personalkostnader 1-90 363-115 005 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 4-120 -147 Rörelseresultat -769-1 483 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 2 916 4 998 Räntekostnader och liknande resultatposter 6-2 152-3 470 Resultat efter finansiella poster -5 45 Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga 7 84 0 Resultat före skatt 79 45 Skatt på årets resultat -79-45 Årets resultat 0 0 5

Balansräkning Belopp i tkr Not 2003-12-31 2002-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 8 297 308 297 308 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 9 1 800 1 800 Andra långfristiga fordringar 10 1 015 1 893 2 815 3 693 Summa anläggningstillgångar 3 112 4 001 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 92 173 92 173 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 312 2 544 Övriga fordringar 825 594 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 734 802 3 871 3 940 Kortfristiga placeringar 11 20 600 15 600 Kassa och bank 3 993 8 073 Summa omsättningstillgångar 28 556 27 786 SUMMA TILLGÅNGAR 31 668 31 787 6

Balansräkning Belopp i tkr Not 2003-12-31 2002-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Bundet eget kapital Insatser 30 27 Reservfond 282 279 312 306 Fritt eget kapital Balanserad vinst 2 483 2 483 Årets resultat 2 483 2 483 2 795 2 789 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 13 45 45 Periodiseringsfonder 14 893 977 938 1 022 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 1 480 1 583 1 480 1 583 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 1 920 1 871 Leverantörsskulder 339 308 Skatteskulder 79 75 Övriga skulder 3 449 3 388 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 20 668 20 751 26 455 26 393 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 31 668 31 787 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr 2003-12-31 2002-12-31 Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Bankräkningar 1 800 1 800 Summa ställda säkerheter 1 800 1 800 Ansvarsförbindelser Garantiåtaganden, FPG/PRI 30 32 30 32 7

Kassaflödesanalys 2003-01-01-2001-09-01- Belopp i tkr 2003-12-31 2002-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -5 45 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m -131-711 -136-666 Betald skatt -75-48 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -211-714 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager 81 46 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 69-739 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 58 2 792 Kassaflöde från den löpande verksamheten -3 1 385 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -118-154 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 9 Minskning av finansiella tillgångar 1 033 1 498 Kassaflöde från investeringsverksamheten 917 1 353 Finansieringsverksamheten Insatskapital från nya medlemmar 6 6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 6 Årets kassaflöde 920 2 744 Likvida medel vid årets början 23 673 20 929 Likvida medel vid årets slut 24 593 23 673 8

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Varulager Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:3, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in- först ut- principen respektive verkligt värde. Därvid har inkuransrisk beaktats. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Leasing - leasetagare Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Kortfristiga placeringar Likvida placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Not 1 Anställda och personalkostnader 2003-01-01-2001-09-01- 2003-12-31 2002-12-31 Medelantalet anställda (årsarbetare) Sverige 237 241 Varav män 96% 96% Könsfördelning inom företagsledningen Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 0% 0% Övriga ledande befattningshavare 25% 25% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD 695 937 (varav tantiem) ( ) ( ) Övriga anställda 59 539 76 528 (varav vinstandelar) ( ) ( ) Summa 60 234 77 465 Sociala kostnader 25 398 30 753 (varav pensionskostnader) (4 094) (4 430) Av föreningens pensionskostnader avser 268 (f å, 16 mån, 360) gruppen styrelse och VD. Sjukfrånvaro 2003 Timmar Procent Åldersgrupp Procent Totalt Kvinnor Män Total ordinarie tillgänglig arbetstid Totalt 1,0 3,5 exkl tjänstledigheter 431.883 <29 1,3 Total sjukfrånvaro 14.508 3,3 30-49 2,5 Sjukfrånvaro över 60 dagar 9.640 2,2 50-4,4 9

Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2003-01-01-2001-09-01- 2003-12-31 2002-12-31 Håkan Lindström och Sven-Åke Svensson, KPMG Bohlins AB Revisionsuppdrag 105 100 Andra uppdrag 25 70 Not 3 Leasingavgifter avseende operationell leasing 2003-01-01-2001-09-01- 2003-12-31 2002-12-31 Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Räkenskapsårets leasingkostnader exklusive lokalhyror 1 459 1 883 Not 4 Avskrivn av materiella anläggningstillgångar 2003-01-01-2001-09-01- 2003-12-31 2002-12-31 Inventarier, verktyg och installationer 120 147 120 147 Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2003-01-01-2001-09-01- 2003-12-31 2002-12-31 Ränteintäkter, bank 905 1 429 Ränteintäkter, uppdragsgivare 1 854 3 176 Ränteintäkter, nuvärdesberäknade återbäringsmedel Alecta 157 393 2 916 4 998 Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter 2003-01-01-2001-09-01- 2003-12-31 2002-12-31 Räntekostnader, uppdragsgivare -2 071-3 353 Räntekostnader, övriga -81-117 -2 152-3 470 Not 7 Bokslutsdispositioner, övriga 2003-01-01-2001-09-01- 2003-12-31 2002-12-31 Periodiseringsfond, årets återföring 84 0 84 0 10

Not 8 Inventarier, verktyg och installationer 2003-12-31 2002-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 419 1 509 Nyanskaffningar 118 154 Avyttringar och utrangeringar -268-244 Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1 269 1 419 Vid årets början -1 111-1 211 Avyttringar och utrangeringar 259 247 Årets avskrivning enligt plan -120-147 -972-1 111 Redovisat restvärde vid årets slut 297 308 Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2003-12-31 2002-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut 1 800 2 400 Avgående tillgångar -600 Redovisat värde vid årets slut 1 800 1 800 Not 10 Andra långfristiga fordringar 2003-12-31 2002-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 893 2 398 Reglerade fordringar -878-505 Redovisat värde vid årets slut 1 015 1 893 Kvarstående allokerade företagsanknutna medel från Alecta har nuvärdesberäknats och beräknas kunna utnyttjas de kommande tre åren. Nominell fordran 1 954 2 763 Nuvärdesberäknad fordran 1 835 2 485 Varav redovisat under övriga kortfristiga fordringar 820 592 Not 11 Kortfristiga placeringar Redovisat värde Marknadsvärde Specialinlåning bank 15 600 15 600 SEB Penningmarknadsfond 5 000 5 046 20 600 20 646 Not 12 Eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Vid årets början 27 279 2 483 Inbetalda insatser 6 Från insatskapital -3 3 Årets resultat 0 Vid årets slut 30 282 2 483 Insatskapitalet från medlemmar som begärt utträde har överförts till reservfonden 11

Not 13 Ackumulerade avskrivningar utöver plan 2003-12-31 2002-12-31 Maskiner och inventarier 45 45 45 45 Not 14 Periodiseringsfonder 2003-12-31 2002-12-31 Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2001 802 886 Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2002 91 91 893 977 Not 15 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2003-12-31 2002-12-31 PRI 1 480 1 583 1 480 1 583 Ansvarighet till FPG/PRI 30 32 Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser Bankinlåning 1 800 1 800 Not 16 Uppl kostnader och förutbetalda intäkter 2003-12-31 2002-12-31 Personalrelaterade skulder 20 174 19 953 Övriga poster 494 798 20 668 20 751 Jönköping den 23 mars 2004 Johan Stenberg Ordförande Thomas Agrell Yngve Karlsson Carl-Gustaf Andersson Anders Wadell Bernt Bengtson Tommy Knutsson Peter Strömberg Claes Svensson Jan Gustavsson Sten Frohm Göte Bengtsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits 2004-03-24 Håkan Lindström Auktoriserad revisor Sven-Åke Svensson Auktoriserad revisor 12

Revisionsberättelse Till föreningsstämman i VMF Syd ek för Org nr 726000-5751 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i VMF Syd ek för för år 2003. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Jönköping den 24 mars 2004 Håkan Lindström Auktoriserad revisor Sven-Åke Svensson Auktoriserad revisor 13

Styrelse Ordförande Ordinarie: Johan Stenberg Suppleant: Mats Lundeholm Köparsidans representanter Ordinarie: Thomas Agrell, Sydved AB Yngve Karlsson, Sydved AB Carl-Gustaf Andersson, J G Anderssons Söner AB Anders Wadell, Vida Skog AB Bernt Bengtson, Sågverksföreningen Såg i Syd Suppleanter: Lennart Strömberg, Sydved AB Anders Folkesson, Sydved Energileveranser AB Urban Svensson, Hällerums Trävaru AB Gunnar Jakobsson, Vida Skog AB Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Säljarsidans representanter Ordinarie: Tommy Knutsson, Sveaskog Förvaltnings AB Peter Strömberg, Skogssällskapets Förvaltning AB Claes Svensson, Södra Skogsägarna Jan Gustavsson, Södra Skogsägarna Sten Frohm, Södra Skogsägarna Suppleanter: Bengt Börjesson, Sveaskog Förvaltnings AB Mats Hansson, Skogssällskapets Förvaltning AB Pär Grahnström, Södra Skogsägarna Jonas Larsson, Södra Skogsägarna Anders Svensson, Södra Skogsägarna Adjungerade personalrepresentanter Ordinarie: Robert Andersson Sven-Jörgen Lennartsson Göran Dahlberg Suppleanter: Hans Hansson Ingemar Andersson Rolf Dahlström Revisorer Ordinarie: Aukt revisorn Håkan Lindström Aukt revisorn Sven-Åke Svensson Suppleanter: Aukt revisorn Michael Johansson Aukt revisorn Raine Svensson VMR-rådet Av föreningen utsedda representanter i Rådet för virkesmätning och redovisning har varit för skogsindustrin: Thomas Agrell med Yngve Karlsson som suppleant för skogsägarna: Claes Svensson med Jan Gustavsson som suppleant för sågverken: Bernt Bengtson med Henrik Asplund som suppleant 14

VMF Syds styrelse 2003, bakre raden från vänster: Peter Strömberg, Göran Dahlberg, Sven-Jörgen Lennartsson, Carl-Gustaf Andersson, Anders Wadell, Jan Gustavsson, Sten Frohm, Yngve Karlsson, Dan Sävenryd (ny suppl för Ledarna), Pär Grahnström (suppl), Johan Adolfsson (utvecklingschef). Främre raden: Bengt Börjesson (suppl), Thomas Agrell, Hilkka Eskelinen (ekonomichef, sekr i styrelsen), Johan Stenberg (ordf), Bernt Bengtson, Göte Bengtsson (VD). Ordinarie ledamöterna Claes Svensson och Tommy Knutsson saknas på bilden. VMF Syds alla fälttjänstemän, plus kontrollchef och mätningschef 15

Verksamheten under året Kvantiteter VMF Syd har under året utfört mätning vid 139 fasta mätplatser (f å 141), varav 118 sågverk (f å 125). Mätningen vid bilväg var mycket blygsam, endast 15.000 m 3 f ub. Den totala volymen inkl bemyndigad mätning, med fördelning på mätmetoder var följande. Observera att åren inte är direkt jämförbara, eftersom 2001/02 omfattade 16 månader. Mätmetod och enhet 2001/02 2003 (16 mån) Stockmätning, 1.000 m 3 to 8.223 10.730 De s k separata uppdragen utförs sålunda i huvudsak av virkesmätarna, men även av fälttjänstemän och av personal på huvudkontoret (bl a virkesredovisning samt installation och service av SDC:s mätplatssystem). Nettokostnaderna för godkännande och klassning av bilvägar samt arbetet med den nationella vägdatabasen (NVDB) uppgick till 236.000 kr (f å 411.000 kr). Denna verksamhet betraktas också som ett separat uppdrag, vars kostnader särredovisas och fördelas på sågverk och massa-/pappersbruk enligt en av styrelsen fastställd fördelningsnyckel. Dessa kostnader ingår därför inte i de mätningskostnader som redovisas i årsredovisningen. Travmätning, mätning i stjälpt mått och vägning, 1.000 m 3 f ub 13.285 14.957 Stickprovsmätning RS/TS, 1.000 m 3 f ub 67 63 Summa 1.000 m 3 f ub 21.575 27.874 Ommätning av massaved, 1.000 m 3 f ub 85 148 Totalt, 1.000 m 3 f ub 21.660 28.022 Anm: Omräkningstal för beräkning av volym i fast mått (m 3 f ub): Inmätt i m 3 s 0,37, ton råvikt 1,07. För omräkning av volymen stockmätt barrsågtimmer från m 3 to till m 3 f ub används fr o m 2001/02 en ny toppformtalsmatris som tagits fram av f d Virkesmätningsrådet på basis av ett omfattande kontrollstocksmaterial från södra Sverige. Det genomsnittliga omräkningstalet för allt stockmätt sågtimmer blev 1,198 år 2001/02 och 1,197 år 2003. I övrigt hänvisas till tabellerna 2B, 4 och 7. Bemyndigad mätning Bemyndigad mätning har utförts vid sammanlagt 11 olika industrier, värmeverk och terminaler av totalt 28 personer. Den totala volymen mätt av bemyndigade mätare var 490.000 m 3 f ub. (Tabell 2B) Kostnader, intäkter och produktivitet Rörelsens kostnader före finansiella poster och skatt uppgick till 97,6 milj kr och de totala kostnaderna efter finansnetto och skatt till ca 97 milj kr (tabell 1). Den totala kostnaden för mätning utförd av VMFanställd personal uppgick till 86,3 milj kr (tabell 2A). Den genomsnittliga mätningskostnaden för all sådan mätning var 4,05 kr/m 3 f ub (tabell 4), en ökning med 2 öre jämfört med 2001/02. Den genomsnittliga produktiviteten för alla slag av mätning ökade med 3,1% till 72,9 m 3 f ub per timma. Vid sågverken och övriga mätplatser var det en klar ökning, medan produktiviteten i mätningen vid bruken var oförändrad. (Tabell 4, nedre delen) Andra uppdrag än mätning, "separata uppdrag", inbringade ca 11,3 milj kr (tabell 3). Merparten härav utgörs av timmersortering och andra uppdrag vid sågverk. Debiteringsgrunder och kommentarer till kostnadsredovisningen Principerna för debiteringen är oförändrade, med ett kostnadspåslag om 30% för icke medlem. Insatsen för nya medlemmar har varit 1.000 kr, den årliga serviceavgiften 600 kr per medlem och internräntan 4%. För bemyndigad mätning har debiterats dels en fast avgift om 5.500 kr för en bemyndigad resp 2.750 kr för varje ev ytterligare bemyndigad mätare, dels en kvantitetsberoende rörlig avgift för olika mätmetoder. I mätningskostnaderna ingår inte kostnader för mätningsanläggningar och datorsystem med programvara för dataregistreringen på mätplatserna, inte heller kostnader för virkesredovisningen utöver uppläggning av kollektivbeskrivningar, rättning och korrigering samt distribution av mätorder till mätplatser som saknar mätorderstöd i registreringsutrustningen. Å andra sidan utför mätarna i många fall övervaknings- och servicearbeten som inte särredovisas utan inkluderas i mätningskostnaderna. Detta gäller särskilt vid sågverken, där dessutom vederlagsmätningen i flertalet fall är integrerad med en samtidig dimensionssortering av timret. 16

Personal Antal anställda och årsarbeten Antal anställda Årsarbeten (1.600 tim/år) 2003-12-31 2002-12-31 2003 2001/02 1) Virkesmätare 245 249 214 218 varav män 236 243 210 214 Övriga 26 26 23 23 varav män 19 19 18 17 Totalt 271 275 237 241 varav män 255 262 228 231 1) Antal årsarbeten under 2001/02 omräknat till att avse 12 månader. Fördelning av virkesmätarnas arbetstid Virkesmätning 289.642 386.964 Andra fakturerade uppdrag 33.090 42.932 Antal timmar Procent 2003 2001/02 2003 2001/02 Summa fakturerade uppdrag 322.732 429.896 94,6 92,5 Utbildning 10.807 20.044 Betald restid 2.792 4.307 Övrig intern tid 4.872 10.495 Summa ej fakturerad tid 18.471 34.846 5,4 7,5 Totalt arbetad tid 341.203 464.742 100,0 100,0 varav övertid 16.576 26.131 4,9 5,6 Mätning av övriga anställda 528 905 I december 2003 var antalet mätare med fast placering vid samma arbetsställe året om 172 (f å 176), varav vid sågverk 106 (f å 109). Under 2003 har fyra mätare och en tjänsteman gått i pension. Virkesmätare Birger Ivarsson, travmätningsstationen i Mönsterås 17

Ove Johansson mäter torrflis vid Borås Energi AB Våra mätningsinspektorer, från vänster Magnus Cavallin, Robert Andersson, Mats Nilsson, Anders Bom, Anders Fransson Kontrollmätare Hans Hansson demonstrerar timmermätning för finska besökare 18

IT-samverkan VMF - SDC fortsätter Lars-Göran Rostedt, IT-ansvarig inom VMF Syd berättar: Under år 2003 har samarbetet kring IT-utvecklingen mellan VMF och SDC/VMR fortsatt. Nu har alla tjänstemän inom VMF Syd och alla virkesmätare som har tillgång till persondator på mätplatsen möjlighet att koppla upp sig mot den gemensamma IT-plattformen. Detta innebär att också nästan alla virkesmätare via en gemensam server i Sundsvall har tillgång till programpaketet MS Office och e-post med personlig e-postadress. Vidare kan mätarna från mätplatsen koppla upp sig mot mätningsdatabasen och kontrolldatabasen på vårt huvudkontor, så att man själv kan följa upp sina mätningar. Det finns också en egen e-postadress för varje mätplats. - Allt fungerar inte helt perfekt ännu, men den gemensamma plattformen kompletteras och förbättras successivt, avslutar Lars-Göran. - För det stora flertalet av oss virkesmätare inom VMF Syd innebär detta att vi utöver e-posten via MS Outlook nu har tillgång till hela Officepaketet som omfattar Word, Excel och Powerpoint, säger Bengt Åhman, virkesmätare med placering vid Bruza Timber AB. - Vi kan också lätt komma in på VMF Syds intranät och SDCs mätplats-web. Vi virkesmätare här på VMF Syd har då tillgång till olika databaser på VMFs huvudkontor. Där har vi möjlighet att gå in i en del register, följa upp mätningar och kontrollresultat. Fördelarna som jag ser det med den gemensamma IT-plattformen är att jag som virkesmätare har mycket större möjlighet till snabb kommunikation med den jag önskar och att jag på ett effektivt sätt via intranätet kan komma åt information som jag behöver. Bengt Åhman Det behövs fler kvinnliga virkesmätare! det vore kul om vi blev fler. Både Veronica och Yvonne kan tänka sig en framtid som virkesmätare. På timmermätstationen vid Geijer Timber Långasjö arbetar Helena Johansson sedan ett och ett halvt år. - Jag trivs bra, säger Helena. Särskilt värdesätter jag kontakten med chaufförer; det är trevligt när det är folk i rörelse. Det är bra att vara två mätare samtidigt. Skiftarbetet fungerar väl, men helst skulle jag vilja arbeta bara dagtid. Arbetet är inte tungt eller smutsigt, och det är bra att VMF Syd anställer tjejer. Chefen för distriktet, Anders Bom tvekar inte: - Jag anställer gärna fler kvinnliga mätare, om det finns intresserade och lämpliga kandidater. Yvonne Kaspersson Virkesmätarkåren är av tradition extremt mansdominerad. VMF Syd har fortfarande mycket få kvinnliga mätare, även om trenden nu pekar uppåt. I vår jämställdhetsplan är ett av målen att avsevärt öka andelen kvinnliga mätare. Mätningsinspektor Anders Bom på distrikt 2 har intervjuat tre av våra kvinnliga mätare som arbetar inom detta distrikt. Veronica Hjälm och Yvonne Kaspersson har arbetat ett år vid mätstationen vid Södra Cell, Mönsterås. Båda säger att de trivs mycket bra med arbetsuppgifterna och arbetskamraterna och tycker att det fungerar bra med skiftarbetet. - Men ibland kan arbetet kännas något enformigt, säger Yvonne, som också hoppas på utveckling av nya mätmetoder. Veronica tycker om att växla mellan arbete utomhus och inomhus och framhåller att det inte är något fysiskt tungt arbete. - Det är ett passande arbete för tjejer och Veronica Hjälm 19

Förbättringsprojekt inom VMF Syd Utvecklingschef Johan Adolfsson sammanfattar Ett mer systematiskt förbättringsarbete på travmätningsstationerna vid de fem större massa/pappersbruken inom VMF Syds område påbörjades under 2003. Förbättringsarbetet omfattar tre områden: produktivitet, kvalitet och service. Arbetet inleddes med seminarier där i stort sett samtliga berörda mätare deltog. Seminarierna arrangerades tillsammans med uppdragsgivarna Södra resp Stora Enso. I programmet ingick en genomgång av Södras resp Stora Ensos praktiska erfarenheter av internt förbättringsarbete, företagens marknader och råvarukrav och avslutades med en intern diskussion inom VMF Syd hur arbetet skulle drivas vidare. Syftet var att skapa engagemang och delaktighet i förbättringsarbetet genom att alla medarbetare på utvalda mätplatser informerades om målet med detta arbete. I ett första steg efter seminarierna har interna, mätplatsvisa arbetsgrupper inom VMF Syd bestående av distriktschef och några medarbetare från aktuell mätplats med hjälp av checklistor kartlagt hur man arbetar idag, hur virkesflödet ser ut, var de allvarligaste stör- ningarna finns och vilka möjligheter det finns att förbättra servicen till uppdragsgivaren. I nästa steg har arbetsgrupperna utvidgats med representanter från uppdragsgivarna för att tillsammans gå igenom verksamheten och identifiera förbättringsmöjligheter. Det är i det här sammanhanget viktigt att skapa ett bestående forum för dialog mellan VMF Syd och uppdragsgivaren. Utsedda problemlösningsgruppper/personer tar fram lösningsförslag i prioriterade och definierade frågor, vilket kan handla om allt från att förbättra den löpande informationen till mätplatsen till att diskutera större ombyggnader av mätstationen. Processen med förbättringsarbete startade först på Södras bruk och har där kommit längst med även erfarenhetsutbyte mellan arbetsgrupperna. - Det är idag för tidigt att dra några slutsatser om hur framgångsrika dessa projekt blir, säger VD Göte Bengtsson, men jag tror på arbetsmodellen. En förutsättning är att både VMF Syds personal och representanterna för uppdragsgivarna verkligen engagerar sig. Flera intressanta uppslag till förbättringar har redan kommit fram. Ny toppmodern mätstation i Nymölla Beslutet om en ny mätstation vid pappersbruket i Nymölla var en del i ett större investeringsbeslut vilket innebar att järnvägsspåret skulle dras in på industriområdet för att rationalisera hanteringen av järnvägstransporter. Fordonstrafiken vid bruket skulle också läggas om och en ny mätstation byggas på ett område utanför själva industriområdet. Samtidigt skulle nya fordonsvågar installeras. En arbetsgrupp med representanter från bruket och VMF Syd skapades i slutet av 2002 med syfte att utforma den framtida mätplatsen. Studiebesök genomfördes vid Gruvön för att studera mätning av rundvirke på järnvägsvagnar samt vid Hylte för att studera en modern travmätningsstation. Under sommaren 2003 utarbetades ett förslag till utformning av den nya mätstationen. Järnvägsspåret in på industriområdet var färdigställt i slutet av sommaren och mätning av järnvägsvagnar påbörjades under september 2003. Mätningsarbetet utförs med hjälp av en mobil eldriven vagn som är höj- och sänkbar med ett tak över. Den nya mätstationen i Nymölla 20

Ulf Lindahl mäter importerad bokmassaved Markarbetena för den nya mätstationen påbörjades i oktober 2003 och denna var färdigställd i mars 2004. Den nya travmätningsstationen är rationellt utformad med mätbryggorna placerade intill mätstationen och utgång på andra våningsplanet. Flera arbetsmiljöförbättrande åtgärder har genomförts. Exempelvis har flisens sållnings- och torkningsrum separat ingång för att minska olägenheterna med lukt och sållningsskåpet är monterat på ett ordentligt fundament för att dämpa vibrationerna. Huset har väl tilltagna takutsprång över bryggorna för att minska väderpåverkan. Fordonsvågen för vägning av ankommande bilar är placerad ca 100 meter framför mätstationen för att möjliggöra vägning av många fordon utan onödig köbildning. Utvecklingsinsatser Utöver vad som berörts på annan plats kan följande nämnas: Kamera för visning av bortre ändytan på stockarna vid timmermätning på keratt eller tvärtransportör finns nu på ett femtiotal mätstationer inom VMF Syds område. En mätstol med höj- och sänkbara armstöd som möjliggör växling mellan sittande och stående arbetsställning har installerats vid timmermätstationen hos Vida Timber i Vislanda. Utrustningen har tagits fram av en lokal tillverkare och den kan förhoppningsvis inspirera andra tillverkare att ta fram liknande lösningar. VMF Syd har medverkat i arbetet på att revidera VMRs anvisningar för utformning av mätstationer. Mätare stationerade vid de tre svenska Södra-bruken har aktivt deltagit i detaljutformning och test av SDCs nya bilvågssystem som under våren 2004 skall installeras vid dessa bruk. Detta blir de första installationerna i landet. VMF Syd har medverkat i förberedelserna för SDCs projekt för förnyelse av mätplatssystemet vid massa- /pappersbruk. Den stora frågan i mätningstekniska gruppen under år 2003 har varit översynen av VMF Syds avlastningsinstruktion. Vidare har gruppen bl a varit remissinstans för granskning av ett förslag till rutiner för genomförande och dokumentation av resultat från kalibrering och kontroll av mätning i skördare. 21

Kontrollverksamheten Den interna kontrollen av mätningsarbetet har utförts i enlighet med VMR:s normer, dels som funktionskontroller, dels som kompetenskontroller. Verksamheten har letts av en centralt placerad kontrollchef som till sin hjälp haft sex kontrollmätare. Dessutom har en förman och en virkesmätare på deltid medverkat i kontrollverksamheten. Funktionskontrollerna syftar till att ge en samlad bild av noggrannheten i mätningen. Urvalet av kontrollobjekt görs därför så långt möjligt genom ett slumpmässigt urval av enskilda stockar (stockvis kontroll) och hela virkespartier eller enskilda travar/skäppor (partivis kontroll). De redovisade avvikelserna avser differensen mellan den ordinarie mätningen och kontrollmätningen uttryckt i procent av kontrollmätningen; + innebär alltså att den ordinarie mätningen gett högre värde än kontrollen. Alla volymjämförelser avser bruttovolym. Värdeberäkningen görs såväl vid partivis kontroll av sågtimmermätningen som vid stockvis kontroll på basis av en av VMR rekommenderad relativprislista. Ett kontrollparti vid mätning av travsortiment vid industri utgörs av endast en biltrave, i de fall då stockmätning använts som kontrollmetod. Nedanstående tablå visar ett sammandrag av resultaten från funktionskontrollerna. M% = genomsnittlig avvikelse i % från kontrollmätningsresultatet, s % = standardavvikelse ( kvotspridning ) i %. Grupp Antal Volym Värde Träffkontroller M% s% M% s% procent Stockmätning barrsågtimmer Partivis kontroll 12 partier - 0,1 1,4 + 1,9 2,1 Stockvis kontroll 1) (71 mätplatser) 50.211 stockar - 0,1 7,1 + 1,4 22,5 76 Travmätning med fastvolymbedömning Kontroll genom stockmätning 2) 1.027 travar 0 5,5 + 2,7 7,0 Skäppmätning, bränsle/spån 141 skäppor - 0,1 1,2 1) Standardavvikelsen beräknas på stocknivå 2) Mätning på fordon vid industri För några massavedssortiment och barrkubb som mätts vid industri är resultaten följande. Beteckningarna är desamma som i föregående tablå. Sortiment Antal Volym Värde kontroller M% s% M% s% Barrmassaved, 3 m 1) 317-0,3 5,8 + 2,6 7,1 Granmassaved, 3 m 2) 206 + 0,2 5,2 + 2,7 6,2 Lövmassaved, svensk och importerad, 3 m 3) 144 0 6,2 + 2,6 8,2 Barrkubb 4) 123 0 4,4 + 2,9 5,6 1) Sortiment 1300 2) Sortiment 1320 3) Sortiment 1330, 1340 och 9340 4) Sortiment 2600, 2620, 2700, 2710, 2720 22

Nedan presenteras genomsnittliga mätplatsvisa avvikelser för mätningen av massaved, med motsvarande skattade medelfel. Tablån avser all massaved vid de sex perma- nenta mätplatserna vid massa- och pappersbruken där mätningen utförs av VMF-anställd personal. Mätplats Volym Värde Avvikelse, % Medelfel, % Avvikelse, % Medelfel, % A - 1,3 0,7 + 1,4 0,8 B + 0,7 0,4 + 3,4 0,5 C - 0,5 0,4 + 1,0 0,5 D + 0,2 0,4 + 2,6 0,6 E + 0,3 0,4 + 3,9 0,5 F - 1,1 0,7 + 1,9 0,8 Variationsvidd, % 2,0 2,9 Beträffande bruttovolymen är avvikelserna mot kontrollmätningen små. I fråga om virkesvärdet finns en systematisk överskattning, på samma sätt som redovisats ovan totalt för travmätningen och för de olika massavedssortimenten. Generellt gäller att de systematiska värdeavvikelserna normalt är tämligen stabila över tiden. Vid tolkningen av kontrollresultaten måste beaktas att de skattade avvikelserna är behäftade med ett visst stickprovsfel ( medelfelet ). Volymavvikelserna är i flera fall inte signifikant skilda från noll. De systematiska värdeavvikelserna beror huvudsakligen på svårigheten att korrekt bedöma vrakförekomsten vid den ordinarie mätningen som utförs genom travmätning. Vidstående diagram avser utfallet av stockvis kontroll av barrsågtimmermätningen på mätplatsnivå. Endast mätstationer med automatisk mätning av längd och diameter ingår. Ett specialsågverk har uteslutits, och med tanke på stickprovsfelen likaså mätplatser med mindre än 200 kontrollstockar under den aktuella perioden. 30 20 10 0 Stockvis kontroll av sågtimmer Antal mätplatser BRUTTOVOLYM VÄRDE -2-1 0 +1 +2 +3-3 -2-1 0 +1 +2 +3 +4 +5 +6 Avvikelse i % av kontrollens volym och värde Begärd kontroll Av part begärd kontrollmätning har utförts vid två tillfällen och avsåg massaved. Förteckning över tabeller och diagram Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader Tabell 2 A Kostnader för virkesmätning, exkl finansiella intäkter och kostnader Tabell 2 B Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Tabell 3 Separata uppdrag Tabell 4 Totala kvantiteter, medelkostnader och produktivitet under de senaste fem åren Tabell 5 Medelvolym i m3to för stockmätt barrsågtimmer Tabell 6 A Kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri Tabell 6 B Vedvolymprocent samt volymens fördelning på ved med olika andel röta hos 3 meters massaved mätt vid industri Tabell 7 Inmätta kvantiteter av olika sortimentsgrupper månadsvis, inkl bemyndigad mätning Diagram 1 Mätningarnas fortgång under året 23

Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader, tkr 2003 2001/02 (16 mån) Kostnadsställe Kostnadsställe Kostnadsslag Förvaltn Distrikt Kontroll Summa Förvaltn Distrikt Kontroll Summa Löner 3.064 54.950 2.285 60.299 4.711 70.058 2.619 77.388 Lönebikostnader o pensioner 1.505 22.285 1.067 24.857 2.002 27.091 1.096 30.189 Resekostnader, kost, logi o traktamenten 152 152 107 411 284 133 59 476 Bilersättningar inkl soc kostn 104 3.156 395 3.655 101 4.668 368 5.137 Företagshälsovård, utbildning o övriga personalomkostn 151 1.204 80 1.435 193 1.904 52 2.149 Företagsbil, driftskostnad 45 76 121 19 53 72 Lokalkostnader 878 163 114 1.155 1.011 201 139 1.351 Förbrukningsmateriel, blanketter, mtrl förv ers, m m 221 668 37 926 431 912 97 1.440 Telefon, porto, frakter 348 273 51 672 484 313 66 863 Redovisningsservice 336 123 459 462 227 689 Datorutrustning, hyra o service 719 270 160 1.149 975 407 98 1.480 Datorprogram inkl konsulter 376 60 15 451 Datorprogram, köp 100 1 101 Konsulter datorprogram 118 13 131 Hyra hem-pc 43 414 12 469 37 356 10 403 Avgifter Svenskt Näringsliv, SLA, ARBIO 159 159 202 202 VMR 1.077 1.077 1.402 1.402 Styrelse o revision 200 200 506 506 Representation o årsstämma 61 61 68 68 Övriga kostnader 172 172 324 324 Avskrivningar fordringar 2 2 10 10 Omföringar - 636 66 570 Avskrivningar inventarier 129 129 147 147 Rörelsens kostnader 9.539 83.593 4.508 97.640 13.090 106.188 5.469 124.747 Ränteintäkter - 2.916-2.916-4.998-4.998 Räntekostnader 2.152 2.152 3.470 3.470 Kostnader efter finansnetto 8.775 83.593 4.508 96.876 11.562 106.188 5.469 123.219 Skatt 79 79 45 45 Summa kostnader netto 8.854 83.593 4.508 96.955 11.607 106.188 5.469 123.264 Anm: I Förvaltning ingår kostnaden för virkesredovisning (registrering av mäthandlingar och produktion av manuella mätbesked), som uppgår till 450 tkr (f å, 16 mån 572 tkr). Kostnaden för arbetsledning inom distrikten ingår fr o m år 2001/02 i Distrikt. Tabell 2A Kostnader för virkesmätning, exkl finansiella intäkter och kostnader Tkr % Förvaltningskostnader 8.461 9,8 Distriktskostnader 73.595 85,2 Kontrollkostnader 4.283 5,0 Summa mätningskostnader 86.339 100,0 Anm: Mätningskostnader inkl finansiella poster är 85.670 tkr. 24

Tabell 2 B Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Mätmetod Virkesvolym i 1.000 m 3 f ub per mätplatstyp Totalt Kod Benämning Bilväg Industri Övr mätplatser 1.000 m 3 f ub % Mätning, VMF-personal Totalmätning 2 Stockmätning - 9.805-9.805 45,3 3 TBF-mätning 15 7.837 172 8.024 1) 37,1 4 Trav-/skäppmätning - 786-786 3,6 7 Vägning - 2.480 8 2.488 11,5 Stickprov 42 TS-mätning - 54-54 0,2 2 S-mätning - 3-3 0,0 82 RS-mätning - 9-9 0,0 2 S-mätning - 1-1 0,0 Summa 1.000 m 3 f ub 15 20.975 180 21.170 97,7 Bemyndigad mätning Totalmätning 2 Stockmätning - 34-34 0,2 3 TBF-mätning - 195-195 0,9 4 Trav-/skäppmätning - 206 33 239 1,1 7 Vägning - 18-18 0,1 Stickprov 42 TS-mätning - 4-4 0,0 82 RS-mätning - - - - - Summa 1.000m 3 f ub - 457 33 490 2,3 Totalsumma 1.000m 3 f ub 15 21.432 213 21.660 100,0 1) Inkl ommätning av tidigare inmätt massaved 84.622 m 3 f ub. Tabell 3 Separata uppdrag Uppdrag 2003 tkr 2001/02 tkr Intäkter (och kostnader) Tillsyn av bemyndigad mätning 366 407 Speciella mätningsuppdrag 118 39 Utredningar och kontroller 225 157 Inventering 1.089 1.270 Information och kursverksamhet 1.467 1.295 Diverse arbeten vid sågverk och liknande 6.745 8.009 Vägklassning och NVDB 236 411 Virkesredovisning 451 572 Övrigt 588 699 Summa 11.285 12.859 25

Tabell 4 Totala kvantiteter, medelkostnader och produktivitet under de senaste fem åren 2003 2001/02 2000/01 1999/2000 1998/99 Kvantiteter 1) Stockmätning 1.000 st 48.616 65.211 46.009 47.868 45.267 1.000 m 3 to 8.223 10.730 7.627 7.852 7.160 omr 1.000 m 3 f ub 9.843 12.854 9.304 9.579 8.734 Travmätning 1.000 m 3 f ub 8.139 10.442 7.556 7.509 6.569 Skäppmätning/vägning cellulosaflis, spån 1.000 m 3 s 866 849 696 666 620 1.000 ton råvikt 1.967 2.663 2.137 2.160 2.162 omr 1.000 m 3 f ub 2.425 3.163 2.544 2.557 2.542 bränslesortiment 1.000 m3s 2.976 3.654 2.934 2.980 3.131 Stickprovsmätning omr 1.000 m 3 f ub 67 63 31 25 75 Totalt 1.000 m 3 f ub 21.575 27.874 20.521 20.773 19.081 Medelkostnad för mätning utförd av VMF-personal 2) Fasta mätplatser stockmätning, kr/m 3 to 5,76 5,84 5,80 5,80 5,98 trav-/skäppmätning och vägning, kr/m 3 f ub 3,23 3,12 2,84 2,76 2,79 Bilväg och strand stockmätning, kr/m 3 to 69,91 55,17 30,04 27,13 40,81 travmätning, kr/m 3 f ub 12,29 11,87 10,07 6,74 8,58 All mätning kr/m 3 f ub3) 4,05 4,03 3,81 3,79 3,89 Produktivitet, mätning utförd av VMF-personal 3) Sågverk m 3 f ub/tim 58,9 56,5 55,6 52,9 49,4 Vedgård m 3 f ub/tim 99,3 99,3 102,5 101,9 93,9 Övriga mätplatser m 3 f ub/tim 78,5 70,4 Alla mätplatser m3f ub/tim 72,9 70,7 70,7 68,1 63,8 1) Inkl bemyndigad mätning men exkl ommätning av tidigare inmätt massaved och cellulosaflis. 2) Inkl finansiella intäkter och kostnader. 3) Sänkta omräkningstal vid omräkning av volymer i m 3 to till m 3 f ub från och med år 2001/02 påverkar produktiviteten uttryckt i m 3 f ub/tim i negativ riktning, med 1,5 à 2% vid sågverken och knappt 1% för alla mätplatser. Ca 3 öre av ökningen i kr/m 3 f ub för all mätning år 2001/02 förklaras av de ändrade omräkningstalen. 26

Tabell 5 Medelvolym i m3to för stockmätt barrsågtimmer 2003 2001/02 2000/01 1999/2000 1998/99 Tallsågtimmer 1) 0,183 0,178 0,172 0,170 0,168 Gransågtimmer 1) 0,190 0,183 0,183 0,177 0,170 Samtliga timmersortiment 0,169 0,165 0,166 0,164 0,158 1) Sortiment 01, 02, 03 och 04 Tabell 6 A Kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri (sortiment 01, normalsågtimmer) VMF totalt Tall 1 9,7 3,9 3,5 5,8 6,1 6,3 2 1,9 0,7 0,1 0,2 1,2 1,1 3 14,6 11,4 18,0 11,8 14,0 13,4 4 65,3 75,2 68,9 74,3 70,6 71,1 5 6,5 6,8 7,3 5,8 6,3 6,3 Avdrag 1,0 0,9 0,8 1,2 0,9 0,9 Vrak 1,0 1,1 1,4 0,9 0,9 0,9 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Gran 1-0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 2 8,5 9,3 5,2 5,8 11,2 8,6 3 73,2 70,7 74,8 79,1 73,6 74,1 4 15,7 16,8 18,3 13,1 12,8 14,7 Avdrag 0,5 0,7 0,5 0,6 0,8 0,7 Vrak 2,1 2,4 1,1 1,3 1,2 1,7 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Anm: Redovisningen avser endast mätning med fullständig kvalitetsbehandling. Tabell 6 B Vedvolymprocent samt volymens fördelning på ved med olika andel röta hos 3 meters massaved mätt vid industri Träd- D i s t r i k t Kval slag 2 3 4 5 6 Bruttovolyvolym- Ved- Volymens procentuella fördelning på ved med olika andel röta Sortiment Vrakandel 1.000 % röta procent m 3 % f ub 0 1-3 4-6 7-9 10-12 13-15 16-18 19-29 30-40 Summa Barr1) 3.252 55,7 2,2 36,8 51,7 8,6 1,8 0,8 0,2 0,1 - - 100,0 Gran 2) 1.149 55,7 2,3 99,7 0,3 - - - - - - - 100,0 Löv 3 ) 460 46,7 2,8 91,1 8,6 0,3 - - - - - - 100,0 Bok 4) 99 52,2 2,5 98,0 1,8 0,2 - - - - - - 100,0 1) Sortiment 1300 2) Sortiment 1320 3) Sortiment 1330 och 1340 4) Sortiment 1360 27

Tabell 7 Inmätta kvantiteter av olika sortimentsgrupper månadsvis, inkl bemyndigad mätning Avser endast volymer redovisade via VIOL Månad Sågtimmer 1.000 m 3 to Övriga sågbara sortiment 1.000 m 3 f ub Massaved 1.000 m3f ub Cellulosaflis 1.000 ton råvikt Övriga sortiment 1.000 m 3 f ub Totalt 1.000 m 3 f ub Jan 724 99 628 163 127 1.894 Febr 750 102 599 163 124 1.896 Mars 796 111 619 204 135 2.037 April 760 135 609 203 113 1.984 Maj 736 124 628 199 77 1.924 Juni 684 102 613 176 60 1.783 Juli 229 21 579 70 32 981 Aug 589 64 582 140 61 1.564 Sept 762 85 557 181 104 1.853 Okt 787 89 572 197 123 1.938 Nov 734 88 544 186 110 1.820 Dec 648 80 543 152 128 1.689 Summa 8.199 1.100 7.073 2.034 1.194 21.363 Anm: Totala volymen, inkl volymer ej redovisade via VIOL, är 21.660.000 m 3 f ub. Se tabell 2B. Diagram 1 Mätningarnas fortgång under året 2300 2200 2100 2000 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 1000-tal m3f ub Övriga mätmetoder Mätmetod 4-9 Fasta mätplatser Travmätning Mätmetod 3 Fasta mätplatser Stockmätning Mätmetod 2 Fasta mätplatser 0 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 28

Förteckning över medlemmar Medlemmar med kursiv stil är nya under året (sex st) Alexanderssons Maskinsnickeri, Holmsjö Alvesta Timber AB, Alvesta Ambjörnarps Såg AB, Ambjörnarp Andersson Trävaru AB, Torvald, Blackstad Anderssons Söner AB, J G, Linneryd Andréassons Sågverk, Smålandsstenar Aneby Hus AB, Aneby Annebergssågen AB, Kungsbacka ATA Timber AB, Moheda Ballingslövs Sågverk, Ballingslöv Bennsäters Sågverk AB, Eringsboda Berg & Berg, AB, Kallinge Berg & Co, AB C F, Mörlunda Bitterna Såg & Trävaru AB, Vara Bjärnareds Sågverk KB, Slöinge Björsereds Emballage, Göran Johansson,Vessigebro Bloms Trä Försäljnings AB, Nässjö Bockara Sågverk AB, Fågelfors Bodafors Trä AB, Malmbäck Borgstena Timber AB, Borgstena Borås Energi AB, Borås Boxholm Timber AB, Boxholm Boxholms Skogar AB, Boxholm Bruza Timber AB, Hjältevad Bråthults Sågverk AB, Älmhult Bäckebo Sågverk, Alsterbro C4 Energi AB, Värme, Kristianstad Carlton Contractors AB, Traryd Cascades Djupafors AB, Ronneby Dacke Timber AB, Långasjö Danske Skoves Handelskontor, Köpenhamn, Danmark Derome Skog AB, Skene Derome Såg AB, Veddige Det Danske Hedeselskab, Handelskontoret, Viborg, Danmark EKA Skog AB, Aneby Ekenäs Timber AB, Vetlanda Ekeryds Trävaruaffär AB, Strömsnäsbruk Eksjö Industri AB, Eksjö Eneryda Sågverk AB, Eneryda Erikssons Byggnads AB, Kenneth, Holsbybrunn A B C D E Fegens Sågverks AB, Smålandsstenar Flyboda Sågverk AB, Lönsboda Fohrmans Trä AB, Ulricehamn F Fredriksnäs Säteri AB, Valdemarsvik Fritsell, AB Carl, Gränna Frödinge Sågverks AB, Vimmerby Frösekestolpen AB, Fröseke Fågelfors Hyvleri AB, Fågelfors Färdigh Sågverks AB, Gösta, Kalvsvik Geijer Timber Långasjö, Långasjö Geijer Timber Orrefors, Orrefors Geijer Timber Ramkvilla, Ramkvilla Geijer Timber Torsås, Torsås Glimåkra Trävaruaffär AB, Glimåkra Gransjöverken AB, Eriksmåla Gustafsborgs Säteri AB, Perstorp Gyllsjö Träindustri, AB, Klippan Göteryds Sågverk AB, Älmhult Hallrup AB, Ernst, Moheda Hanåsa Sågverk AB, Högsby Hemmingssons Trävaru AB, Bröd, Vimmerby Hjorths Skogsentreprenad, Sexdrega Holmen Skog AB, Norrköping Holmsjö Timber AB, Holmsjö Hållanders Sågverk AB, Dalstorp Hällerums Trävaru AB, Vimmerby Härryda Trä, Härryda Högesta AB, Ystad Hökönsågen AB, Killeberg Ingarps Trävaror AB, Eksjö IP System AB, Fröseke Jarl-Trä AB, Broakulla JK-Trä AB, Lenhovda Johanssons Sågverk AB, E, Häradsbäck Johanssons Sågverk AB, Gunnar, Bjärnum Johanssons Trävaru AB, Ture, Skillingaryd Jonsryd Sågverk AB, Alsterbro Karla-Trä, AB, Bottnaryd Carlsson Pallindustri, Allan, Långaryd Karlsson Såg och Byggvaror, AB Henry, Härryda Carlsson Trävaru AB, Lars, Älmeboda Carlström Trävaru AB, Bröd, Bjärnum Kinda Trä AB, Kisa Kinnaredssågen AB, Kinnared Claeson AB, Johan, Stockaryd Klippan AB, Växjö Knoxhults Trä AB, Häradsbäck Knäredssågen AB, Knäred Kähr, AB Gustaf, Nybro G H I J K Fortsättning på nästa sida 29