Ordförandeförslag Diarienummer 2015-02-02 UN-2015/27 Utbildningsnämnden Kartläggning av elever som valt annan skola än den anvisade inför och under höstterminen 2014 UN-2015/27 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna redovisad kartläggning av elever som valt annan skola än den anvisade inför och under höstterminen 2014. Björn-Owe Björk ordförande
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Britt-Marie Hedlund Datum UN-2015/27 Verksamhetscontroller 2015-01-15 Utbildningsnämnden Kartläggning av elever som valt annan skola än den anvisade inför och under höstterminen 2014 UN-2015/27 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna redovisad kartläggning av elever som valt annan skola än den anvisade inför och under höstterminen 2014 Sammanfattning Utbildningsnämnden har i sin internkontrollplan för läsåret 2014/2015 gett kommunens verksamhetscontroller i uppdrag att kartlägga orsaker till att elever år 0-9 valt att byta skola. Skolbytena i kommunen är i regel högre inför höstterminen än inför och under vårterminen. Antal skolbyten höstterminen 2014 var 52 stycken och motsvarar nästan samma antal skolbyten som genomfördes inför och under höstterminen 2013. Bakgrund Elevernas skolbyten i Knivsta kommun har regelbundet följts upp sedan höstterminen 2011. För att följa långsiktiga trender och resultat har samma metod och frågeställningar till föräldrarna används som vid de tidigare kartläggningarna. En särskild redovisning per skola har lämnats separat till skolchefen. Detta för att möjliggöra en analys av resultatet och för att inkomna redovisade skäl ska kunna användas för eventuella förbättringar i verksamheten. Ekonomisk konsekvensanalys Ekonomisk konsekvensanalys är inte genomförd då uppdraget endast är en kartläggning av antal elever som valt att byta skola och skälen till det. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Beslutet ska expedieras till: Akten
Sida 2 av 2 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej x Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Ärendet är endast en sammanställning till nämnd av genomförda skolbyten. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja x Nej Förklara oavsett svar. Enkäten har skickats till föräldrarna. Barnens åsikter
Handläggare Datum Diarienummer Britt-Marie Hedlund 2015-01-15 UN-2015/27 verksamhetscontroller Kartläggning av elever som valt annan skola än den anvisade inför och under höstterminen 2014. Bakgrund Utbildningsnämnden har i sin internkontrollplan för läsåret 2014/2015 gett verksamhetscontroller i uppdrag att kartlägga orsaker till att elever år 0-9 valt att byta skola inför och under höstterminen 2014. Metod För att möjliggöra att följa långsiktiga trender och resultat har samma metod som används vid de tidigare kartläggningarna även används vid den här terminens uppföljning. En enkel enkät har skickats till samtliga vårdnadshavare med barn som bytt skola. På enkäten ställdes två frågor, orsaken till skolbytet och om skolan kunde ha gjort något för att få eleven att stanna kvar. Dessutom fanns plats för att lämna övriga kommentarer. Av 51 utskickade enkäter och utifrån uppföljningen möjligt att besvara, har 26 föräldrar valt att besvara enkäten. Ett tidigare registrerat skolbyte visade sig enligt svar från förälder vara en utflyttad elev som således inte redovisas i nedanstående tabeller. Svarsfrekvensen på utskickad enkät är därmed 51 procent. Antal skolbyten inför och under ht 2014 är något färre än antal skolbyten som skedde ht 2013. Från några skolor var antal elever som bytt skola få. Det innebär att redovisning till nämnden inte är möjlig att göra på respektive skolnivå då det skulle kunna härledas till vissa enskilda elever. Till utbildningschef och skolchef sker en separat redovisning utifrån varje skolenhet. Sammanfattande kommentar Elevernas skolbyten i Knivsta kommun har regelbundet följts upp sedan höstterminen 2011. Inför och under höstterminen 2014 har 51 elever valt annan skola än den anvisade. Flertalet hade anmält innan terminstarten att de önskade göra ett skolbyte. Stökig miljö, konflikter, dålig styrning och kunskap hos lärare, utåtagerande elever, låg utbildningsnivå, avsaknad av utmaning, önskemål om mer undervisning på engelska, planerad flytt, dålig kommunikation från ledningen med föräldrar och bristande förståelse och stöd för elever i behov av särskilt stöd är skäl som föräldrar angivit vid höstens skolbyten. Statistiken sedan mätningen påbörjades visar att 252 elever gjort ett skolbyte. Läsåret 2011/ 2012 var det 75 stycken elever som gjorde ett skolbyte och under läsåret 2012/2013 var det 64 stycken. Läsåret 2013/2014 har 62 stycken elever valt annan skola än den anvisade. Hur resultatet är för läsåret 2014/2015 går att utläsa vid uppföljning vt 2015. Skolbytena i kommunen är generellt lägre till vårterminer än inför höstterminer i kommunen. Inför ht 2014 skedde merparten av skolbytena inför åk 4, åk 6 och åk 7. Jämfört med ht 2013 har det en skett en minskning av skolbyten från Alsike skola, Lagga skola, Segerstaskolan och Thunmanskolan. Antal elever som valt att byta skola från Ängbyskolan har ökat inför höstterminen. Av föräldrars svar på enkäten framgår att många elever och föräldrar under förra året upplevde att det var en ovanligt stökig period i några klasser på skolan och att 1
eleverna inte fick tillräckliga kunskaper i vissa ämnen. Av de elever som bytte skola till eller under ht 2014 valde 30 elever att flytta till skolor i Uppsala kommun. Till andra skolor i Knivsta kommun bytte 20 elever. Vid mätningen den 1 februari var det 207 elever som har sin skolgång i annan kommun, 293 elever i någon av friskolorna i kommunen och 2194 elever i den kommunala skolan, inkl. förskoleklass. Statistik Elevers skolplacering 15 oktober 2014 Våren 2014 I kommunal skola I friskola i kommunen Antal elever, Siffror som folkbokförda Knivsta kommun I skola i annan kommun I annan friskola Elever från annan kommun 2194 293 46 161 32 Antal elever som bytt skola Ht 2011 Vt 2012 Ht 2012 Vt 2013 Ht 2013 Vt 2014 Ht 2014 72 3 41 23 55 7 51 Redovisning av skolbyten, den skola som eleven lämnat Skolbyten per skola höstterminen 2014 Antal elever Skola som bytt skola ht 14 Antal inkomna svar* Alsike 3 (9) 3 Brännkärr 3 (2) 1 Gredelby 6 (1) 2 Lagga 0 (5) Långhundra 2 (0) 1 Segersta 0 (8) Thunman 8 (17) 5 Ängby 29 (13) 14 Siffror inom parentes avser motsvarande antal elever ht 2013 * svar på enkät utskickad dec 2014 Jämfört med ht 2013 har en minskning av skolbyten skett från Alsike skola, Lagga skola, Segerstaskolan och Thunmanskolan. Ängbyskolan hade ht 2013 ett stort antal elever som valde att byta skola. Inför och under ht 2014 har det antalet mer än fördubblats. 2
Redovisning per skolbyten, den skola eleven flyttat till höstterminen 2014. Skola Antal elever Alsike, Knivsta kommun 4 Brännkärr, Knivsta kommun 3 Internationella Engelska skolan, 18 Uppsala Grenbyskolan, Uppsala 3 Kunskapsskolan, Uppsala 8 Margareta skolan, Knivsta 1 Raoul Wallenbergskolan, Uppsala 1 Segerstaskolan, Knivsta kommun 1 Thunmanskolan, Knivsta kommun 2 Av de elever som bytte skola till eller under ht 2014 valde 30 elever att flytta till skolor i Uppsala kommun. De skolor som de flesta eleverna valde där var, Engelska skolan (18 st.) och Kunskapsskolan ( 8 st.) Till andra skolor i Knivsta kommun bytte 20 elever varav en till en friskola (Margarethaskolan). De flesta eleverna som gjorde byten inom kommunens skolor bytte till Alsikeskolan (14 st.) Redovisning per årskurs, elever som valde att byta skolor höstterminen 2014 Årskurs Antal elever 1 2 2 1 4 18 6 11 7 17 8 2 3
Redovisning synpunkter från inkomna enkäter Redovisningen av inkomna synpunkter ser ut på följande sätt; - skäl till skolbytet - åtgärder som kunde ha genomförts enligt föräldrarna - övriga kommentarer Under respektive rubrik återges det som föräldrarna skrivit i sina svar. Skäl till skolbytet enligt föräldrarna - Bytte för att kompisar gjorde det. Var intresserad av att lära sig mer engelska. - Fritidsaktiviteter i Uppsala 3 ggr/ vecka. God erfarenhet av Engelska skolan. Sämre erfarenhet av mellanstadiet i Ängby för äldre syskon - Mer samt intensivare utbildning i engelska språket. Högre studietakt samt mer disciplin. - Egentligen inte även om vi upplevt viss ohörsamhet från skolledningen avseende tidigare insatser kring engelska språket. - Undervisning på engelska samt att Engelska skolan ligger närmare oss än Ängbyskolan. Jmf buss 10 min till Ultuna och 35-45 min till Ängbyskolan. - För bråkigt i klassen, för många elever som var i behov av extra stöd/ behov. För stor klass och för många elever i en klass. - Avgörande var klass rokad p g a många elevavhopp samt för ett " jobbigt" gäng i den halverade klassen. Vårt barn hamnade i fel klass. Men även brister i mattekunskaper som ej kunnat läras ut till de flesta, majoriteten av eleverna i båda klasserna. Vantrivsel, hårt klimat, ytlighet, tomhet, maktbalans vuxna-barn. Ointresse av barn... - Fick ej hjälp med dyslexin. Vid flera tillfällen hade vi samtal med skolan utan resultat. Fick ej gehör från rektor. Undervisningen i matte var under all kritik. - Missnöje med lärare och mycket stökig klass. Vårt barn upptäckte snabbt i sin nya klass hur dålig matteundervisningen varit i den gamla klassen. En bidragande orsak till val av Alsikeskolan var deras orienteringsprofil. - Undermålig matematikundervisning med bristfällig återkoppling trots idoga försök att hjälpa till. Nu ligger klass 6 A och 6 B i Ängbyskolan på en 4:as nivå i kunskap. - Ville byta skola för att vårt barn tyckte att det var stökigt i klassen och att barnet inte lärde sig något, särskilt i matte. Var intresserad att lära sig mer engelska. - Efter 3 års tid med stökiga lektioner med elever som bråkar. Mopsar och slåss. Ingen sammanhållning och ingen studiero. - Stökigt och dålig stämning i klassen. Oförmåga från skolan att lösa det inom rimlig tid. - Vårt barn var anvisad Thunmanskolan från åk 7 men valde Alsike. Vårt barn har varit aktiv i valet. Kompisars val har också spelat in. - P g a mobbning i vårt barns nuvarande klass vill barnet inte gå på Thunman. Bor på landet och kan inte åka skolbuss till Alsike skolan. Super dåligt! - När vårt barn läste språk på Thunmanskolan i åk 6 upplevde det Thunmanskolan som stökig med slitna lokaler och mycket bråk. Vårt barn var missnöjd med läraren i tyska och kände sig inte trygg när det var på Thunmanskolan. Vid besök på Kunskapsskolan tyckte vårt barn om deras arbetssätt/ pedagogik och lugnet. - Kommer att läsa ett år i Kanada mellan högstadiet och gymnasiet och vill förbereda sig med fler lektioner på engelska. - Dåliga inlärningsrutiner på skolan. Dålig undervisning i F-klass. Högljudd miljö, dålig inlärning, dålig städning av toaletterna men framförallt dåliga lärare. Trots önskan om svårare uppgifter t ex fick vi svar att vårt barn skulle ha för lite att göra i 1:an! - Behov av att byta klass och skola p g a rörigt i klassen och för stor skola för vårt barn just nu. - Understimulans och stökigt - Vi ska flytta till Alsike i sommar och ville då att vårt barn skulle byta till sin nya klass inför åk 4. 4
- Pedagogiken, studiemetoderna litenheten Allt studiematerial finns elektroniskt. Vårdnadshavarna har tillgång till information/ studiematerial. Stor insyn i arbetet. Åtgärder som kunde ha genomförts enligt föräldrarna - Inte nu, men eventuellt för 2 år sedan. Då fungerade övergången från låg till mellanstadiet dåligt. - Tagit tag i problemen tidigare. Skolledningen kände till problemen men hanterade dem inte på ett bra sätt. Den enkät som eleverna fick fylla i under en period var inte bra, utan upplevdes som ett sätt för ledningen att sopa problemet under mattan. - Ja, mindre klasser med färre elever. Trots resurser för elever med särskilt behov fanns räckte inte detta. Dessa elever kräver mer än så och bör få gå i separat klass. Lärarna och resurserna har inte tid för elever som inte har extra behov utan all tid går åt till de få som behöver extra stöd. Ingen är vinnare i en sådan klass. Ingen får den tid som de behöver. - Personalen kunde ha uttryckt att det var tråkigt att han ville sluta, det är väl vad man förväntar sig. Det handlar ju om ett barn. Engagemanget på raster. Konflikter där ansågs inte vara lärarens bekymmer. Utan vi föräldrars Helt rätt i vissa frågor- men rent allmänt hölls dessa två ( lektion och rast) isär. - Gett vårt barn det stöd och hjälp det behövde. Fanns ingen lärare/ rektor som vi kände hade kunskap i vad vårt barn behövde. - Sent omsider förstod vi att i princip alla hade samma problem med matematikundervisningen ( en viss lärare) Hade skolan agerat tidigare och inte bara sopat problemet under mattan så hade vårt barn stannat kvar. Resultatet blev att klassen splittrades för att slås ihop med parallellklassen samtidigt som matematikläraren ersattes. Matematikläraren var alltså klasslärare i parallellklassen. Vi föräldrar började påpeka brister i undervisningen redan på höstterminen i 4:an. Under vårterminen i 5:an först tog rektor tag i problemen. 2 år bortkastade! - Tidigare kraftfulla åtgärder mot allt stök, bättre matte/ No lärare - Tror att skolan gjorde allt dom kunde. Elevsammansättningen var katastrofal. - Tagit tag i problemenen fortare så att det inte vuxit till så stora proportioner. - En fungerande buss skulle ha hjälpt men vårt barn ville gärna till SSHL - Åtgärdat så att det inte upplevdes stökigt, slitna lokaler och mycket bråk. Om det inte existerade hade vårt barnr troligen övervägt att gå på Thunmanskolan. - Det var i och för sig bestämt sedan länge att våra barn skulle gå i Engelska skolan men beslutet stärktes på grund av allt strul med Brännskärsskolan. - Vi har haft kontakt med rektor vid 5 tillfällen i samma ärende och blivit lovade ändring utan resultat. Vi gav upp till slut och bytte till sonens skola. - Bättre och tydligare struktur på fritids och i klassen/ klassrummet. - Uppgifter utöver ordinarie. Ev utökning av aktivitet inom " kamratstödjar grupp" - Knivsta kommun kan ta efter hur Kunskapsskolan arbetar. Övriga kommentarer från föräldrarna - Vi var jättenöjda med Ängbyskolan klass 1-3. Det var inte av missnöje som vi bytte. Däremot har jag mindre smickrande betyg om Thunmanskolan, och det var en bidragande faktor till att vi valde att se efter andra alternativ. - Häromdagen sa mitt barn: när jag gick på Ängby ( 4 år) skrattade jag kanske 3 ggr på hela tiden. Idag skrattar jag så mycket! Säkert 5 ggr/dag! Mamman: Jag har fått tillbaka min barn glad, social och med bra självförtroende! - De få hjälpmedel vårt barn fick visste de ej hur de skulle hantera. Lärarna vet ej vad en elev med dyslexi behöver eller kan. - Vårt barns nya klassföreståndare är en pärla. - Alsike skola har bättre rykte 5
- Mindre stök i klassrummet och mer lugn och fokus på skola och studier, stämmer efter första 6-7 veckorna. En kommentar i bilen häromdagen. Det är ju även de som är duktiga som går på läxläsningstimmarna!, säger hon med förvåning. Attityden från Thunman var att de som visar att de inte kan/ behöver hjälp. Hon visar förvåning över intresset att lära sig. - Mycket irritation över att vårt barn + hela åk födda 2004 fått byta skola tre gånger innan åk 3. Mycket dålig planering samt kommunikation från Knivsta kommun. - Tråkigt att det är stor skillnad på skolorna. Vi ser fram emot att alla våra barn på sikt ska till Alsike skola. - Behovet av bättre elevhälsa, mer tillgänglig och synlig på skolorna i Knivsta. - Långhundra har fantastisk personal! De behöver mera resurser och ett förtroende från ledningen att göra det som de faktiskt gör mycket bra om hinder inte sätts upp i onödan. Hans Åhnberg Utbildningschef 6