Fokus: Fler unga i arbete

Fokus: Fler unga i arbete

Innehåll Fler unga i arbete en prioriterad fråga för regeringen 5 Yrkesintroduktionsanställningar en ny väg till jobb för unga 6 Volvosteget: En chans att kliva rakt in i yrkeslivet 8 Ytterligare insatser för ungdomar 10 Västerås Folkhögskola: Arbetsmarknad på schemat 12 Swedbank: Unga Jobb lönsamt både för individen, orten och näringslivet 14 Form: Blomquist Omslagsfoto: Claes Sandén Tryck: Edita 2013 Artikelnr: A 13.011 Foto: Corbis/Johnér

Följ oss på www.regeringen.se/fokusunga

Fler unga i arbete en prioriterad fråga för regeringen Foto: Jann Lipka Elisabeth Svantesson Arbetsmarknadsminister Jobben är den viktigaste frågan för mig och regeringen. Alla som kan arbeta ska ha möjlighet att göra det. Oavsett var man befinner sig i livet så ska man få hjälp och stöd för att kunna finna en plats på arbetsmarknaden. Särskilt viktigt är det för ungdomar som inte har gått ut skolan med fullständiga betyg eller som av andra anledningar kan ha svårt att få ett jobb. För de allra flesta ungdomar kommer det att gå bra på arbetsmarknaden. De kommer att få ett arbete efter sina studier och om de blir arbetslösa så blir de det bara i kortare perioder. Men det finns också de som har svårare att få ett jobb. Vi vet att den kanske allra viktigaste pusselbiten för en fast förankring på arbetsmarknaden är att få en bra start på yrkeslivet när man är ung. För unga kvinnor och män som inleder sitt arbetsliv med arbetslöshet kan vägen till en arbetsgemenskap ibland bli både svår och lång. För dem är det särskilt viktigt att samhället ställer upp och erbjuder både rustande insatser och stöd i jobbsökandet. I den här broschyren har vi samlat information om många av de insatser som finns att tillgå för ungdomar som har svårt att finna sin plats på arbetsmarknaden. Vissa av insatserna riktar sig mot särskilda ungdomsgrupper, medan andra är öppna för alla att ta del av. Broschyren ger även exempel på intressanta verksamheter och på arbetsgivare som har gått före och öppnat dörren för arbetslösa ungdomar. Exempel att inspireras av och som visar vägen mot en arbetsmarknad där alla får plats och ingen lämnas utanför. Vi vet att den kanske allra viktigaste pusselbiten för en fast förankring på arbetsmarknaden är att få en bra start på yrkeslivet när man är ung. Elisabeth Svantesson Arbetsmarknadsminister 5

Yrkesintroduktionsanställningar en ny väg till jobb för unga När det gäller regeringens insatser för fler jobb till unga spelar stöd för yrkesintroduktionsanställningar en central roll. Regeringen bedömer att yrkesintroduktionsavtalen potentiellt kan få stor betydelse för att minska arbetslösheten bland unga. Genom att det blir billigare att anställa unga underlättas övergången från skola till arbetsliv samtidigt som den långsiktiga kompetensförsörjningen för arbetsgivarna säkras. Hösten 2011 inleddes samtal mellan regeringen, fack och arbetsgivare: trepartssamtalen. Syftet var att finna gemensamma lösningar på svåra problem på arbetsmarknaden. Ett av de områden som varit i fokus för samtalen är att skapa en ny väg in på arbetsmarknaden för unga genom yrkesintroduktionsanställningar. Inom ett antal avtalsområden har fack och arbetsgivare tecknat sådana avtal, som ska göra övergången från skola till arbetsliv enklare och samtidigt säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. De flesta yrkesintroduktionsavtal bygger på principen att individer utan relevant erfarenhet i yrket erbjuds handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Bland andra IF Metall och Teknikarbetsgivarna har yrkesintroduktions avtal, liksom Kommunal och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Stöd till arbetsgivarna Arbetsgivare som anställer unga i åldern 15 24 år inom ramen för ett yrkesintroduktionsavtal föreslås i budgetpropositionen för 2014 få möjlighet till ekonomiskt stöd för detta. Stödet omfattar en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen) och ett handledarstöd på 2 500 kronor per månad. Det innebär att en anställning som med ordinarie lön i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivaren istället kostar under 9 000 om utbildning/handledning enligt yrkesintroduktionsavtalet uppgår till 25 procent av arbetstiden. Bedömningen är att upp emot 30 000 personer per år ska kunna omfattas av yrkesintroduktionsanställningar när systemet på sikt är helt etablerat. Informationsinsatser för fler avtal Regeringen har beslutat att arbetsmarknadsministern får bevilja stöd både till kollektivavtalsslutande parter på branschnivå och till centrala partsorganisationer som själva har slutit kollektivavtal eller som har medlemmar som har gjort detta och som vill sprida information till organisationernas medlemmar om kommande eller existerande yrkesintroduktionsavtal. Syftet med informationsinsatserna är att bidra till att fler unga får ett arbete. Under 2013 finns totalt 15 miljoner kronor avsatta för detta och under 2014 vill regeringen fortsätta satsningen genom att avsätta ytterligare 30 miljoner kronor. Under 2013 har tre ansökningar om stöd till informationsinsatser beviljats: IF Metall och Teknikföretagen: 1 500 000 kronor. Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund: 1 500 000 kronor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunal: 2 000 000 kronor. 6

Foto: Image Source/Johnér Foto: Hasse Bengtsson/Johnér Foto: Image Source/Johnér 7

Volvosteget En chans att kliva rakt in i yrkeslivet Volvosteget är ett treårigt projekt som ger totalt 1 200 ungdomar chansen till en betald utbildning under ett år. Här får arbetssökande ungdomar en möjlighet att kliva rakt in i yrkeslivet. Söktrycket är högt och på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna har man bestämt sig för att ta in 40 nya ungdomar under 2014. Från vänster: Saif Aziz, mentor, Raimo Heinonen, HR-chef och projektledare, Jocke Höök, informationsansvarig, Emma Notehag och Ahmad Salih, Volvostegsdeltagare. Jag ångrar inte en sekund att jag sökte till Volvosteget. Emma Notehag och Ahmad Salih hade båda just gått ut gymnasiet och sökte jobb. Emma ville jobba i butik och Ahmad ville ha ett jobb, nästan vad som helst. Båda gick till Arbetsförmedlingen och skrev in sig. På Arbetsförmedlingen visades en film på TV:n en film som handlade om Volvosteget. Jag hade förutfattade meningar om att jobba inom industrin, att det är smutsigt och bara män, berättar Emma. Både Emma och Ahmad blev nyfikna och anmälde sig till informationsträffen som skulle hållas lite senare. Jag gjorde en intresseanmälan när jag ändå satt och väntade på att få träffa en handläggare, säger Ahmad. 8 Emma Notehag, Volvostegsdeltagare i Eskilstuna. Foto: Kristian Pohl Samarbetsprojekt för yrkesintroduktion Initiativet till Volvosteget togs av AB Volvos vd och koncernchef Olof Persson och är ett samarbete med IF Metall, Arbets förmed lingen och Göteborgs Tekniska College. Resonemanget bygger på att erbjuda arbetslösa ungdomar en ettårig yrkesintroduktion som varvar teori och praktik, där de får en avtals enlig lön under utbildningen. Det handlar också om att marknadsföra industrijobben och att långsiktigt trygga kompetensförsörjningen. Inom industrin väntar stora pensionsavgångar och det finns inte utbildad arbetskraft i motsvarande utsträckning. Emma och Ahmad var två av över 3 700 sökande till Volvosteget när programmet startade 2012 på elva orter i landet. Siffran kan jämföras med de 2 000 sökande till gymnasie skolans yrkesutbildningar i hela Sverige. Efter gallring och intervjuer valdes till slut 400 ungdomar ut och Volvo Con struction Equipment i Eskilstuna tog emot 30 av dessa.

Volvosteget Alla Volvostegsdeltagare har en handledare som hjälper och stöttar dem. Det är viktigt att ha en bra engagerad hand ledare som också kan skapa sig tiden för handledning, berättar Raimo Heinonen, HR-chef och projektledare för Volvosteget på fabriken i Eskilstuna. På fabriken finns också en mentor, Saif Aziz. Saif samordnar deltagarna och sköter det praktiska arbetet kring praktiken. Han håller även individuella samtal med både Volvostegsdeltagaren och handledaren. Saif Aziz, mentor för Volvostegsdeltagarna i Eskilstuna. Examen och certifiering Hösten 2013 är det examen för de första Volvostegsdeltagarna. De som då klarar kraven certifieras. Det är ingen garanti för att få en anställning på fabriken, även om Volvo har som ambition att kunna erbjuda några av deltagarna jobb. För ungdomarna är dock certifieringen en värdefull rad i deras cv. De har också goda chanser då fabriken behöver hyra in eller anställa ny personal. Jag ångrar inte en sekund att jag sökte till Volvosteget, säger Emma. Jag trivs jättebra och hoppas på att jag kan fortsätta inom industrin. I början av november 2013 startar nästa omgång. Satsningen har fallit så väl ut att man bestämt att ta in 40 ungdomar på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. För att få söka måste man vara mellan 18 22 år, ha godkända betyg i kärnämnena från gymnasiet och vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Industrin är idag mansdominerad, med åtta procent kvinnor som medarbetare. Kanske kommer framtiden att se lite annorlunda ut, då hela 44 procent av de 400 som tar examen från Volvosteget under 2013 är tjejer. Ahmad Salih, Volvostegsdeltagare i Eskilstuna. När TNS/Sifo fick i uppdrag att fråga deltagarna i Volvosteget vad samhället som helhet bör göra för att få fler unga att bli intresserade av industrin, blev det vanligaste svaret fler lärlings- och praktikplatser. De ville också se mer samarbete mellan arbetsgivare och utbildningssystemet och tyckte att ungdomar borde få mer information om vilka möjligheter som finns inom industrin. Foto: Kristian Pohl 9

Ytterligare insatser för ungdomar Tidiga insatser för ungdomar Ungdomar under 25 år som skriver in sig på Arbetsförmedlingen ska erbjudas förmedlingsstöd redan från första dagen i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen ska arbeta aktivt med ungdomarna från första dagen i arbetslöshet och insatserna ska anpassas efter individens behov. Unga, som har fyllt 18 men inte 25 år och som av särskilda skäl bedöms stå långt från arbetsmarknaden, kan ta del av programinsatser även innan de anvisas till jobbgarantin för ungdomar. Jobbgaranti för ungdomar Jobbgaranti för ungdomar är ett paraplyprogram som infördes den 1 december 2007 och vänder sig till ungdomar som har fyllt 16 men inte 25 år och som varit arbetslösa och inskrivna hos Arbetsförmedlingen under en period om sammanlagt tre av fyra månader. Inom jobbgarantin för ungdomar erbjuds inledningsvis ett intensifierat stöd med fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning samt jobbsökaraktiviteter med coachning. Ungdomar kan också erbjudas insatser som arbetspraktik, arbetslivsinriktad rehabilitering och stöd vid start av näringsverksamhet. Arbetslösa ungdomar ska kunna ta korta tillfälliga jobb utan att riskera att inte omfattas av jobbgarantin. Det är därför tillåtet att arbeta en månad inom en fyramånadersperiod och ändå omfattas av jobbgarantin för ungdomar. Folkhögskolesatsningen Arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin grund- eller gymnasieutbildning har det svårare på arbetsmarknaden än ungdomar som avslutat gymnasieskolan. Det är viktigt att motivera dessa ungdomar att återgå till utbildning. Folkhögskolesatsningen är en tillfällig insats till och med 2014. Satsningen vänder sig till arbetslösa som varken har grundläggande högskolebehörighet eller har gymnasieexamen. Den syftar till att öka deltagarnas motivation att återgå till och avsluta sin reguljära utbildning. Denna insats är tillgänglig för ungdomar från och med den första dagen i arbetslöshet. Högre bidragsnivån inom studiemedlen Sedan 2011 har ungdomar mellan 20 24 år som saknar fullständig grund- eller gymnasieutbildning möjlighet att få den högre bidragsnivån inom studiemedlen om de går tillbaka till sina studier. Under 2013 är det högre studiebidraget 7 133 kronor per studiemånad. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014 att denna möjlighet även ska gälla för studier som påbörjas under 2014 för de ungdomar som är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, och som har avbrutit sina studier före den 1 juli 2012. Jobbgaranti för ungdomar i kombination med studier Deltagare i jobbgarantin för ungdomar som har fyllt 20 år har möjlighet att delta i jobbgarantin på deltid, för att under resterande tid studera inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) eller svenska för invandrare (sfi). Åtgärden syftar till att öka motivationen för studier, tydliggöra utbildningens betydelse på arbetsmarknaden och bidra till att deltagarna i högre grad väljer att studera på heltid. Stöd till att starta eget Ett sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden kan vara att starta eget företag. Därför kan deltagare inom jobbgarantin för ungdomar, som har fyllt 20 år, ta del av stöd till start av näringsverksamhet. Det ekonomiska stöd som lämnas är aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning och kan fås i upp till sex månader. Arbetslivsinriktad rehabilitering Den som är ung och exempelvis har varit borta från arbetsmarknaden på grund av sjukdom eller som har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, kan få arbetslivsinriktad rehabilitering inom jobbgarantin för ungdomar. Detta innebär att ungdomar inom garantin kan ta del av de tjänster och den specialkompetens som finns inom Arbetsförmedlingens arbetslivsinriktade rehabilitering och de insatser som finns inom ramen för detta. 10

Billigare att anställa yngre ungdomar För att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet har regeringen halverat socialavgifterna, det vill säga arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för personer under 26 år. Det gäller alla unga, inte bara dem som har varit arbetslösa. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen att nedsättningen viktas om mot yngre ungdomar. För unga som inte fyllt 23 år vid årets ingång vill regeringen sänka socialavgifterna från dagens 15,49 procent till 10,21 procent. För den som fyllt 23 men inte 25 år vid årets ingång kvarstår nuvarande nedsättning på 15,49 procent. Den nuvarande nedsättningen tas samtidigt bort för personer som vid ingången av året fyllt 25 år, eftersom unga över 25 år i högre grad är etablerade på arbetsmarknaden. Förändringen bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014. Nystartsjobb En arbetsgivare kan anställa en ung person som varit utan arbete eller frånvarande från arbetslivet i minst sex månader med nystartsjobb. Det innebär en ekonomisk nedsättning motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen) i, som längst, ett år. En arbetsgivare som anställer en ung person som varit utan arbete eller frånvarande från arbetslivet i minst tolv månader kan få ett större stöd, motsvarande den dubbla ordinarie arbetsgivaravgiften. Nystartsjobb riktar sig även till andra målgrupper än unga som har varit arbetslösa eller stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid. Även nyanlända omfattas av nystartsjobb. Till skillnad mot andra anställningsstöd utgör nystartsjobben en rättighet för den arbetsgivare som anställer en person som uppfyller kraven. Stöd kan utgå för alla personer som anställs och uppfyller de formella kriterierna. Arbetsgivaren ansöker dock om stödet via Arbetsförmedlingen. Flyttningsbidrag Under perioden 2013 2015 görs en tillfällig utvidgning av mål gruppen för bohagstransport och pendlingsstöd inom ramen för flyttningsbidragen. Försöksverksamheten innebär att ungdomar som har fyllt 20 år och som har varit arbetslösa i minst tolv månader kan ta del av bohagstransport och pendlingsstöd. Enligt tidigare regelverk har bohagstransport och pendlingsstöd bara kunnat beviljas personer som har fyllt 25 år. Sedan tidigare kan arbetslösa ungdomar som har fyllt 20 år få ersättning för resa och logi, om resan bedöms vara nödvändig för att en anställning ska komma till stånd (så kallad sökanderesa). Flyttningsbidrag syftar till att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb genom att uppmuntra rörlighet bland arbetslösa med låg benägenhet att flytta. Flyttningsbidraget beviljas i det fall förflyttningen är arbetsmarknadspolitiskt motiverad och personen inte bedöms kunna få arbete på eller i närheten av hemorten. Allmän visstidsanställning Tidsbegränsade anställningar kan fungera som en väg in på arbetsmarknaden för unga. Lagen om anställningsskydd ändrades 2007, vilket har gjort det enklare att anställa en person för viss tid. Bland annat infördes så kallad allmän visstidsanställning, som kan pågå i sammanlagt högst två år inom en femårsperiod. Sänkt restaurangmoms Sedan 1 januari 2012 har restaurangmomsen halverats. Arbete inom restaurangnäringen är för många ungdomar en första kontakt med arbetsmarknaden och sänkningen av momsen kan därför väntas leda till att fler ungdomar får arbete inom branschen. Gymnasial lärlingsanställning Fler elever bör ges möjlighet att välja en lärlingsutbildning, det vill säga en arbetsplatsförlagd gymnasieutbildning, för att få en starkare ställning på arbetsmarknaden. Regeringen vill bland annat införa en möjlighet att anställa lärlingen under det arbetsplatsförlagda lärandet i en ny särskild anställningsform, gymnasial lärlings anställning. Regeringen planerar att lägga en proposition om detta under hösten 2013. Avsikten är att förslagen ska träda i kraft under våren 2014. Foto: A&Me/Johnér 11

Västerås folkhögskola Arbetsmarknad på schemat Jag ska bli mattelärare. Arbetsmarknaden för lärare ser ju bra ut. Regeringens folkhögskolesatsning riktar sig till arbetslösa ungdomar utan fullständiga gymnasiebetyg. För många är steget tillbaka till skolan långt. På Västerås folkhögskola syftar kursen till att motivera ungdomarna att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Eleverna får lära sig koder i arbetslivet, studieteknik och att sätta upp mål i livet. Ett team bestående av pedagoger, ämneslärare och studievägledare samverkar. Johanna Lindblom, 24, och Carl-David Stavem, 22, har båda avslutat studiemotiverande kurs och läser nu den allmänna kursen för att få fullständiga gymnasiebetyg. Förut gick jag på ett vanligt gymnasium. Jag började först på en utbildning, hoppade av och fortsatte sedan i en annan skola. Jag gick klart, men hade inte fullständiga betyg i alla ämnen, berättar Carl-David. Jag var tveksam till att börja plugga igen. Jag gick fyra år på hotell- och restaurangutbildning, berättar Johanna. Jag hade jobb på en restaurang, men så tröttnade jag och sa upp mig. Jag visste inte alls vad jag skulle göra, så jag gick till Arbetsförmedlingen. Carl-David Stavem och Johanna Lindblom, elever på Västerås folkhögskola. Nu vet jag vad jag vill. Jag vill bli polis. Foto: Kristian Pohl Båda två berättar om hur väl mottagna de blivit på Västerås folkhögskola och att man bara flöt in med en gång. Nu vet jag vad jag vill. Jag vill bli polis. Jag kommer att gå klart den allmänna utbildningen 2015 och sedan är det Polishögskolan, säger Johanna. Carl-David berättar att han hade flera önskningar om jobb i framtiden. Också han ville bli polis, eller astronaut. Men framför allt ville han ha ett jobb, vilket som helst. Han hade pluggat så länge att han kräktes på skolan. Allt han ville var att flytta hemifrån, jobba och bli vuxen. Vesa Sandström, projektledare och lärare på skolan, har varit ett stort stöd och inspiratör för Carl-David och med hans hjälp har nu Carl-David kommit fram till ett helt nytt yrkesval. 12

Västerås Folkhögskola Jag ska bli mattelärare. Arbetsmarknaden för lärare ser ju bra ut. Visserligen är lönen dålig, men eftersom det är brist på lärare så kommer nog lönerna att stiga om några år, resonerar Carl-David. Det handlar egentligen inte om studievägledning, utan om livsvägledning, säger Tomas Aronsson som är skolchef för Västerås och Bergslagens folkhögskolor och en av eldsjälarna vid Västerås folkhögskola. En annan eldsjäl är rektor Lars Forsmark. Han lyfter fram den friare undervisningen och kopplingen till verkligheten i alla ämnen som kännetecknande. Tomas menar att undervisningen inte följer några strikta planer, utan har ett friare arbetssätt. Alla elever kan själva vara med och påverka utformningen av kursen. Det har visat sig att cirka 65 procent av eleverna som gått den studiemotiverande kursen på Västerås folkhögskola har gått vidare till studier eller jobb. Vesa Sandström, projektledare och lärare. Studiemotiverande folkhögskolekurs Lars Forsmark, rektor. Studiemotiverande folkhögskolekurs är en tre månaders utbildning på folkhögskola och innehåller kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär, med fokus på kärnämnena. Syftet är att underlätta för deltagarna att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Studiemotiverande folkhögskolekurs riktar sig till arbetssökande mellan 16 och 24 år och till arbetssökande över 25 år, som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gymnasie examen och som är inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin. Kursen finns på cirka 100 av landets 150 folkhögskolor. Insatsen, som infördes 2010, är en tillfällig insats till och med 2014. Målet är 8 000 deltagare under 2013, varav 350 deltagare på Västerås folkhögskola. Tomas Aronsson, skolchef. 13 Foto: Kristian Pohl

Swedbank/Unga Jobb Unga Jobb lönsamt både för individen, orten och näringslivet Idén bakom Swedbanks satsning Unga Jobb är enkel. Det är genom att ha haft ett jobb som man kan få ett nytt därför är en praktikplats en av de bästa ingångarna till arbetsmarknaden. Men Unga Jobb handlar också om att bevara en ort och se till dess överlevnad. De unga behövs. Patricia Kempff, chefsstrateg och ansvarig för arbetsmarknad, utbildning och integration. Vi ska skapa praktikplatser. De skapas inte av sig själva. På många orter väljer ungdomar att flytta för att öka sina chanser till jobb och samhället, näringslivet och tillväxten påverkas. Inom Swedbank och Sparbankerna började man redan 2009 att fundera kring denna utmaning. Den då nytillträdde VD:n och koncernchefen för Swedbank, Michael Wolf, menade att de ungas arbetslöshet är allas angelägenhet. Om vi inte får ut unga i jobb, så har vi missat den viktigaste frågan. Bankerna ville visa ett modernt samhällsengagemang och beslöt sig för att driva frågan lokalt på orten. Vi ska skapa praktikplatser. De skapas inte av sig själva var budskapet. Genom att erbjuda praktikplatser fick inte bara unga personer möjlighet att prova på ett arbete, de fick också en värdefull rad i sitt CV. Swedbank har ett stort kontaktnät med cirka 300 000 företagskunder. Ett nära samarbete inleddes med kommunen, det lokala näringslivet och Arbetsförmedlingen. Alla inblandade var inte lika entusiastiska i början när fem pilotprojekt startade hösten 2009. Men resultaten lät inte vänta på sig och allt fler unga fick möjlighet att komma ut på praktik, berättar Patricia Kempff som är chefsstrateg och ansvarig för arbetsmarknad, utbildning och integration. Foto: Kristian Pohl De flesta av praktikanterna på Swedbank börjar som bankvärdar. De får lära sig bankprodukterna och möter kunderna på golvet. De har en informatörsroll och servar och hjälper kunderna rätt. Ofta handlar det om att informera om internetstöd och mobil-appar. De kan visa hur det fungerar och hur man gör. 14

Swedbank/Unga Jobb Genom Unga Jobb har mer än 4 000 unga fått en praktikplats, varav 550 i Swedbank. Av dem har ungefär hälften, 280 ung domar, gått vidare till en anställning på banken. Ingen ifråga sätter längre satsningen. Unga Jobb visar lönsamhet för individen, för näringslivet och för orten och nu pågår en uppväxling mot storskalighet där man siktar på att hitta 10 000 praktikplatser per år. Swedbank bygger en ny organisation kring Unga Jobb som bättre ska matchas mot Arbetsförmedlingen och mot bankkontoren. Arbets förmed lingens marknadsområdeschefer är mer involverade och bygger relationer på lokal nivå och alla arbetsförmedlingskontor har ett Unga Jobb-ansvar. Till hösten planeras även ett praktikprogram för unga som inte har fullständiga gymnasie betyg. Tanken är att praktiken ska kunna kombineras med studier. Unga Jobb har varit så lyckosamt att man till och med gett ut en bok En liten bok som gör skillnad så går vi vidare med Unga Jobb. Praktik i Swedbank Praktiken inom Unga Jobb är tre månader lång. Den sökande ska vara inskriven hos Arbetsförmedlingen och delta i Jobbgarantin för ungdomar. Hittills har de sökande haft gymnasiekompetens, men det är inget formellt krav. Foto: Kristian Pohl 15

www.regeringen.se/fokusunga