Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen i utvecklingsstudier. Denna byggde jag på med en master i tillämpad klimatstrategi, utifrån mitt intresse för hållbar utveckling, och jag riktade in mig mot konsumtionsfrågor. Höstens praktik gjorde jag på den miljöstrategiska enheten inom miljöavdelningen på Länsstyrelsen Skåne, placerad på deras kontor i Malmö. Länsstyrelserna är statens lokala kontor och har anor från 1600-talet. Länsstyrelsen Skåne är en av 21 länsstyrelser i landet. Det är den näst största, vilket främst kommer av att länsstyrelserna har ansvar för många jordbruksfrågor och Skåne är ett län med väldigt mycket jordbruk. Länsstyrelsen Skåne har knappt 500 medarbetare, fördelade på två kontor, ett större i Malmö och ett mindre i Kristianstad, och på två nationalparker och ett naturreservat i länet. Länsstyrelserna arbetar med en mängd olika politikområden, på såväl detaljnivå som översiktligt. Till exempel ansvarar man för olika typer av tillsyn, till exempel av miljöfarlig verksamhet, och för tillståndsgivning av olika slag. Ett viktigt uppdrag är samordning mellan lokala aktörer, ofta kommuner och landsting, för att främja samhällsutvecklingen på olika sätt, och länsstyrelserna deltar också i att dela ut en mängd olika bidrag till olika verksamheter. Min placering Jag gjorde min praktik på miljöavdelningen, på den miljöstrategiska enheten, och hade fokus på klimatfrågor. Den miljöstrategiska enheten är endast en liten del av miljöavdelningen, som annars 1
jobbar med till exempel tillsyn, övervakning, prövning, naturskydd och naturvård. Den miljöstrategiska enheten arbetar mer översiktligt, och det pågår mycket samarbete med de skånska kommunerna kring deras miljöstrategiska arbete. Man arbetar mycket utifrån Riksdagens miljömål, varje år görs till exempel en uppföljning av hur nära man i länet är att uppnå dem. Under hösten har man tagit fram med ett nytt regionalt program med prioriterade åtgärder för att nå dessa mål. Sedan knappt tio år har man också inom enheten tydligt fokus på strategiska energi- och klimatfrågor. Denna del av arbetet går bland annat ut på att driva olika projekt och dela ut bidrag som stödjer kommuner och företag i Skåne att bli mer klimatsmarta och att till exempel installera förnybar energiproduktion och infrastruktur för nya bränslen. En stor del av Länsstyrelsen Skånes klimat- och energiarbete, och en stor del av mitt arbete under praktiken, sker inom ramen för Klimatsamverkan Skåne (KSS), ett samarbete mellan länsstyrelsen, Region Skåne, alltså landstinget, och Kommunförbundet Skåne, de skånska kommunernas intresseorganisation. Det startades 2010 som en plattform för att stärka samordningen i regionens klimatarbete och för att lyfta fram Skåne som en framstående region inom klimatfrågor. Arbetsuppgifter Huvuduppgift Min särskilda praktikuppgift handlade om cirkulär ekonomi inom ramen för arbetsgruppen för hållbar konsumtion i KSS (en av fem arbetsgrupper med ansvar för olika frågor). Cirkulär ekonomi är ett begrepp som börjat få mycket uppmärksamhet under de senaste åren när det talas om hållbar utveckling och att sänka våra klimatutsläpp och konsumtionen av resurser utan att offra tillväxten. Inom KSS, och på den miljöstrategiska enheten på Länsstyrelsen Skåne, hade man märkt av ett stort intresse för cirkulär ekonomi och ville stödja samtalet och bygga upp kunskapen i regionen. Man ville hjälpa utvecklingen på traven och när jag började min praktik var man inom konsumtionsgruppen i KSS i ansökningsskedet till ett projekt för att utbilda och inspirera skånska beslutsfattare kring dessa frågor. För att ge detta en verklig första skjuts ville man anordna ett seminarium eller konferens, där olika sektorer kunde samlas och utbyta kunskap, idéer och kontakter. Min uppgift blev därför att förbereda ett sådant seminarium. Eftersom KSS är en 2
samarbetsorganisation låg vikten på att hitta samarbeten, och även på att hitta resurser till genomförandet. Förhoppningen, som nog aldrig var rimlig, var att genomföra seminariet under senhösten, men det märktes snabbt att det inte skulle gå, särskilt eftersom det kom önskemål från ledningen av KSS att göra det till ett verkligt evenemang, att slå på stort. Mycket av min tid för detta har därför gått ut på att nätverka, följa upp kontakter och vara spindeln i nätet. Tidvis har det gått trögt, mycket eftersom finansieringen varit osäker och jag inte vetat vad jag kunnat lova eventuella samarbetspartner. Jag har svårt att redogöra för mina metoder eller min tid på ett översiktligt sätt, eftersom det handlat om informationsinhämtning, kontaktskapande, diskussioner, planeringsmöten och andra löst definierade tillvägagångssätt i salig blandning. Med tiden gav det hela i alla fall med sig, och planen är nu att det blir ett stort Skånskt regionalt seminarium om cirkulär ekonomi den 24 maj 2016. Det kommer att hållas på Lunds universitet, flera delar av KSS är involverade, liksom till exempel Malmö stad och intresserade företagare som redan arbetar med cirkularitet på olika spännande sätt. Andra arbetsuppgifter Jag hade även en hel del andra uppgifter inom KSS. Till exempel var jag delaktig i slutskedet när arbetsgruppen för transporter i oktober anordnade en konferens om fossilfria vägtransporter i Skåne, det handlade mycket om praktiska och administrativa uppgifter. Jag samlade in, sammanställde och analyserade svaren på en enkät som hade gått ut till organisationer som skrivit på ett upprop om 100 % fossilbränslefrihet till 2020. Jag agerade sammankallande och sekreterare i styrgruppen för KSS, där politiker från regionen och kommunförbundet samt höga tjänstemän från länsstyrelsen deltar och sätter riktningen för organisationen. Övriga uppgifter som alltså skedde helt inom Länsstyrelsen Skåne, var bland annat att vara sekreterare på mötena för den interna styrgruppen för miljö- och klimatarbetet, där berörda avdelningschefer och länsöverdirektören (som leder länsstyrelsen tillsammans med landshövdingen) sitter. Jag var delaktig i uppföljningen av miljömålet om minskad klimatpåverkan, och jag deltog även en smula i arbetet med det nya åtgärdsprogrammet, specifikt när det handlade om hållbar konsumtion. Jag gick igenom länsstyrelsens upphandlingar från året som gått och sammanställde var och hur det ställts miljö- och hållbarhetskrav. I övrigt har jag deltagit i en mängd möten för att få en inblick i verksamheten, till exempel deltog jag i ett möte hos en Skånsk kustkommun, vilket 3
var en del i ett större projekt kring klimatanpassning. Tankar om praktiken Vad jag själv fått ut På det hela taget har det varit en väldigt lärorik praktiktid. Något av det främsta jag tar med mig är hur mänskligt och uppnåeligt arbetet var. Den typen av arbete jag är utbildad till och deltog i, strategiskt arbete i offentlig sektor, bedrivs faktiskt av vanliga människor och jag hade saker att bidra med. Till synes en självklarhet, men jag hade aldrig fått det bekräftat tidigare. Jag mötte och arbetade med mängder av duktiga och ambitiösa människor, och allt som oftast var de intresserade av att höra vad jag hade att säga. Offentlig förvaltning ska ju förstås skötas öppet och följa alla regler, men mitt intryck är att det mesta händer tack vare människor som tar initiativ utifrån deras egna kunskap och intressen. Inför praktiken tänkte jag mig nog att det hela skulle vara betydligt mer reglerat, att verksamheten skulle ske med fler pekpinnar, eftersom det är den bilden som ges när man studerar det utifrån. Ett par mindre lyckade saker, som möjligtvis var en följd av den ovan nämnda friheten, var dels att jag från och till känt mig lite lämnad i sticket, med oklara direktiv och mandat. Jag har fått göra många spännande och relativt kvalificerade saker, men ibland har ansvarsfördelningen inte varit helt tydlig och jag har haft svårt att veta vilka initiativ jag kunnat ta, särskilt när finansieringen kring seminariet jag skulle ordna länge var oklar. Dels var jag från och till stressad över att ha fått uppgifter som var tvungna att genomföras, och som kanske egentligen inte borde ha lämnats till en praktikant. Jag är tacksam över förtroendet som visades mig, och det gav mig en bra chans att göra ett gott intryck och visa vad jag går för, men gränsen suddades ut mellan att vara praktikant och faktiskt anställd, vilket inte var alldeles bekvämt. Pressen att göra bra ifrån sig är en sak, men jag upplevde ofta en press som grundade sig i ett ansvar som nog egentligen överskred vad som ska läggas på en praktikant. Jag är dock glad att jag fick chansen att vara på just länsstyrelsen, och också att få arbeta inom Klimatsamverkan Skåne, eftersom det gett mig kontakter och insikt i många verksamheter i regionen. En länsstyrelses arbete är närmast per definition inriktat på samverkan och samordning, vilket gjorde att jag fick se hela kedjan av det offentliga hållbarhetsarbetet, från stat ner till 4
kommunnivå. Jag har fått uppleva hur beslutsfattandet går till inom många områden, och lärt mig en hel del om vilka vägar som är framkomliga och vilka fallgropar som finns. Jag har svårt att tänka mig något mer effektivt sätt att lära mig om hur svensk förvaltning fungerar i praktiken. Trots att jag läst en hel del om dem så hade jag en väldigt vag uppfattning om vad som försiggår på en länsstyrelse, och att det är åtgärdat nu känns viktigt eftersom jag med stor sannolikhet alltid kommer ha med en länsstyrelse att göra i mitt framtida arbetsliv, på ett eller annat sätt. Så här i efterhand tycker jag överlag att det är synd och skam att det inte lagts större vikt på arbetslivskontakter inom de utbildningar jag gått. För det mesta har det akademiska tänkandet legat i fokus, och det är förvisso nyttigt att ha med sig. Dock bedömer de flesta arbetsplatser inte anställningsduglighet utifrån det, utan går på andra värden. Till exempel tror jag inte att jag träffade en enda person på Länsstyrelsen Skåne, som hade jobbat där ett antal år och som fortfarande sysslade med det som deras utbildning hade syftat till. Det om något visar hur viktigt det är att få visa upp sig i en arbetssituation, jämfört med den vikt som läggs vid ens akademiska kunskaper. Jag önskar att praktik av olika slag skulle vara ett större och mer naturligt inslag även i mer teoretiska högskoleutbildningar. På det hela tagen har praktikterminen stärkt mig och gett mig bättre självförtroende. Jag visste ju inte inför terminen hur jag skulle klara mig och vad jag hade att bidra med. Eftersom jag genomgående fått bra respons på det jag gjort har det varit en bekräftelse på att jag har kapaciteten och kunskapen som behövs för att stå på egna ben på en sådan här arbetsplats. Ofta kändes det som att jag slängdes in i nya och ovana situationer, men jag har kommit ut helskinnad med hedern i behåll, och det är en bra känsla. Jag har fått använda mig av mina teoretiska kunskaper under hösten, både vad gäller hållbar konsumtion och offentlig förvaltning, men jag tror framförallt praktiken varit viktig som praktiskt komplement till en i övrigt teoretisk utbildning. Rekommendationer till framtida praktikanter Först och främst; att se till att få väldefinierade uppgifter, så man som praktikant är helt på det klara med vad som förväntas av en. Jag var så glad och tacksam att jag fått en praktikplats att jag inte ifrågasatte så mycket från början, och det är något som man bör försöka att undvika, och det går att ställa en hel del krav. Å andra sidan är jag tacksam för att jag inte hade endast en större uppgift att sköta på egen hand, utan att jag fick vara med och bidra på många ställen och på många sätt. Det 5
gjorde praktiktiden varierad och lärorik, och kan vara något att sträva efter. Jag vill lyfta fram vikten av att ta för sig och våga göra sig hörd. Det kan kännas som en balansgång, man vill inte råka kliva över någon gräns för vad som är passande som praktikant. Min känsla är ändå att om man har något man tycker man vill säga och som man känner man kan bidra med, så är folk runtikring en villiga att lyssna och ta till sig ens tankar. Jag kanske hade tur med Länsstyrelsen Skåne, men mitt intryck var att man generellt var glad för nytt blod som kunde komma med nya idéer. Jag vill uppmuntra den som får chansen att göra praktik på en länsstyrelse att ta den. Det fina är att de ansvarar för saker inom så många olika områden att det finns både bred och fokuserad kompetens inom mycket, inte minst när det kommer till utveckling och hållbarhet. Så för den som är intresserad av sådana frågor kan jag verkligen rekommendera praktik på en länsstyrelse. Ser man bara till att få delta på så mycket som möjligt, så kommer man träffa mängder av spännande människor och lära sig mycket nytt. 6