ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GYMNASIET

Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GYMNASIET KURSBESKRIVNING för kursen Delaktighet och inkludering kurskod: BIUVDI VT 2016 Vecka 13, 19-22 Uppdaterad 2016-04-20

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 TIDIGARE UTVÄRDERINGAR... 3 KURSENS GENOMFÖRANDE... 3 Individuell pedagogisk dokumentation... 3 Textseminarium och Handledning 12/5 (Kajsa) samt 27/5 (Barbro)... 4 Tre deluppgifter: Inkluderande instruktionsfilm, Organisera för delaktighet och inkludering samt Individuellt paper... 4 Eventuell frånvaro... 7 KURS- OCH GRUPPSAJTER... 7 LÄRARE... 7 KURSADMINISTRATION... 8 SCHEMA... 8 FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT OCH BETYGSKRITERIER... 8 KURSLITTERATUR och andra media... 9 2

ALLMÄNT Välkommen till kursen Delaktighet och inkludering! Kursen består av 7,5 hp. I denna kursbeskrivning finns information om kursens upplägg och genomförande. Du hittar också information om undervisande lärare, förväntade studieresultat, betygskriterier, examinationsformer samt kurslitteratur. Utförligare anvisningar till seminarierna etc. får du av oss undervisande lärare. Tveka inte att höra av dig till oss om det är något som är oklart eller om du behöver ytterligare stöd för att kunna tillgodogöra dig kursen. Som bilagor till denna studiehandledning finns även detaljschema och kursplan. TIDIGARE UTVÄRDERINGAR I tidigare utvärderingar har studenter efterfrågat fler konkreta situationer att utgå från. Vi har löst detta genom att lägga in mer filmer och annat material där enskilda individer och specifika skolor uppmärksammas. Vidare har mer information om olika diagnoser efterfrågats, och vi inleder därför denna kurs med en föreläsning av Ulla Ek som berör detta. Att läsa boken av Hjörne och Säljö tidigt i kursen är även det ett förslag från studenter. Vidare har framkommit att det kontinuerliga skrivandet på paperet behöver tydliggöras av oss lärare. Vi kommer därför uppmärksamma och kommunicera detta genom kursens alla moment: Samla erfarenheter, situationer, begrepp och tankar i din kontinuerliga pedagogiska dokumentation (som utgör grundmaterialet för paperet). KURSENS GENOMFÖRANDE Här beskrivs kursens arbetsformer: INDIVIDUELL PEDAGOGISK DOKUMENTATION En individuell, skriftlig och även gärna visuell dokumentationsprocess syftar till att underlätta arbetet med att ta till sig kursens litteratur och övriga innehåll. Den utgör grundmaterialet för det individuella paperet. Dokumentationen är din egen på så sätt att den inte kommer att samlas in för läsning av oss lärare. Ta dock med dig dokumentationen till handledningen den 13 maj då vi uppmärksammar era olika sätt att göra pedagogisk dokumentation på. Mallen är i form av två eller tre spalter. Två spalter: I den ena noterar du vad du läser, ser eller hör. Här ska du även notera varifrån detta är hämtat (sida ur bok, film eller situation; var, när, vilka deltog). I den andra noterar du dina tankar om detta. I denna dokumentation kan du förutom ord även arbeta med (referenser till) andra uttrycksformer; egna/andras skisser, gestaltningar, foton, film, poesi, musik, tidningsartiklar, rörelseuttryck osv. Tre spalter: Addera med reflektioner kring vad som hade varit möjligt att göra/säga istället, samt tänkbara konsekvenser. Den pedagogiska dokumentationen i den här kursen syftar till att skärpa uppmärksamheten på att inkludering såväl som exkludering är, tänkbara och faktiska, möjligheter och konsekvenser som ständigt är aktuella i skolvardagen. Genom att dokumentera utifrån dessa tre spalter kan lärarens föreställningsförmåga, yrkesspråk samt handlingskraft främjas. 3

TEXTSEMINARIUM OCH HANDLEDNING 12/5 (KAJSA) SAMT 27/5 (BARBRO) Till textseminarierna ska du skriva en egen kort reflekterande text utifrån litteraturen. Gör så här: - Sök i litteraturen och skriv ped dok på temat: Att organisera för delaktighet och inkludering; möjligheter och hinder. Stöd för att tänka och agera. - Välj ut något du vill uppmärksamma i gruppen, på ca 1/2 A4. Ge referenser enligt IBIS anvisningar. - Lägg texten på pbworks och läs igenom de andras texter. Gör därefter en ped dok utifrån frågorna: Något jag kan problematisera och/eller bekräfta? (Givet avsikten att möjliggöra/stötta eget och andras meningsskapande.) TRE DELUPPGIFTER: INKLUDERANDE INSTRUKTIONSFILM, ORGANISERA FÖR DELAKTIGHET OCH INKLUDERING SAMT INDIVIDUELLT PAPER Kursens är upplagd i form av en succesivt fördjupad reflekterande praktik. Förutom att ni läser litteratur, tittar på filmer, deltar på föreläsningar och seminarier gör ni en kort instruktionsfilm, övervägningar kring hur inkluderande undervisning kan organiseras samt en individuell text. Börja redan inledningsvis att strukturera, samla material till och skriva på det individuella paper som är slutuppgiften. Använd den kontinuerliga pedagogiska dokumentationen till detta. INKLUDERANDE INSTRUKTIONSFILM Under vecka 20 sker arbetet med er korta instruktionsfilm (tutorial). Exempel på vad filmen kan bestå i: Att introducera en uppgift eller ett moment. Stöd för att återta eller avsluta arbete. Instruktioner för hur avsatt tid kan disponeras i förhållande till delmål Introducera ett projektarbete (då får filmen vara lite längre) Ni ska ha en konkret normerings- och inkluderingsdynamik framför ögonen, som filmen och ert vidare arbete i kursen syftar till att hantera. Utgå här från erfarenheter från VFU:n, en situation ni mött i ett undervisningssammanhang eller en berättelse kring någon funktionsnedsättning (funktionsvariation) som ni tar del av genom kursens TV/film-material. Kanske använder ni någon av situationerna som ni beskrev under vecka 13, eller också tar ni en annan. Måndag 16 maj 1. Vi inleder med att ni delger varandra och diskuterar de medhavda skisserade situationerna. 2. Därefter delas ni in i grupper om 3, utefter intresseområde. (Ev. gör vi lärare detta under en rast utifrån vad vi ser som gemensamma nämnare) 3. Uppgiften att filma en instruktionsfilm som kan vara en resurs i vald situation ges. Frågor och funderingar?! 4. Använd Skolverkets blankett för kartläggning och gör en pedagogisk bedömning. Undersök hur problembilden beskrivs i litteratur eller på webben, se tex attention eller SPSM:s hemsida. 4

5. Fundera på vilken funktion ni tänker att filmen ska ha: Att introducera en uppgift eller ett moment. Stöd för att återta arbete. Instruktioner för hur avsatt tid kan disponeras i förhållande till delmål. Introducera ett projektarbete (då får filmen vara lite längre). 6. Utlämning av ipads, samt eventuell övrig teknik. Tisdag 17 maj 1. Filma, produktion (9.00-14.00 inkl. rast) Gruppen diskuterar och beslutar vilket bild-/design- /mediepedagogiskt moment filmen ska instruera, förbereder plats och material för att därefter filma. 2. Visning och respons (14.00-16.00) Visa filmen för kompisgrupp. Avsändare ger tänkt kontext för mottagaren innan visning. Gör en läsning av filmen, ge respons till och diskutera med den andra gruppen (utifrån separat diskussionsunderlag). Anteckna! Handledning enligt schema med Ola. Onsdag 18 maj Postproduktion/Revidering: Synpunkter som kom fram i momentet ovan, samt i handledning med Barbro tar gruppen med sig i det fortsatta filmarbetet och gör en revidering av den spontana filmen. (omfilmning? redigering? tillägg? vidarebearbetning?) Handledning enligt schema 12-16 med Barbro. Torsdag 19 maj Fortsatt arbete. Fredag 20 maj Del 1: Ca 9-14 Visning av och återkoppling på instruktionsfilmer utifrån nedanstående frågor: (10 grupper > 20 min totalt per grupp.) Vilka pedagogiska strategier och metoder används? Hur verkar ovanstående strategier för social och kulturell inkludering? Hur ger undervisningen förutsättningar för formell och informell delaktighet? Hur kan problematiken som hanteras genom filmen beskrivas; skapa struktur, främja flexibilitet, visa på samarbetsmöjligheter osv? Uppstår några funktionshinder genom filmen? Vilka bildmässiga tekniker och praktiker används? Stoffurval. Vilka kunskapsområden aktualiseras och/eller sammankopplas? Bedömer ni undervisningsinnehållet relevant utifrån kursplaner och elevernas perspektiv? Bedömer ni upplägget genomförbart? Vilka förutsättningar anser ni krävs för att det ska fungera i en undervisningssituation? Del 2: Ca 15.00-16.00 Genomgång av kursens nästföljande arbetsuppgift Att organisera för delaktighet och inkludering. Avsluta dagen med egen dokumentation utifrån frågan; hur kan dagens erfarenheter ingå i det individuella paperet? 5

ATT ORGANISERA FÖR DELAKTIGHET OCH INKLUDERING Efter att filmerna färdigställts och redovisats fördjupas arbetet kring hur det undervisningssammanhang som filmen är en resurs i ytterligare kan systematiseras. Ni skall i en sammanslagen nybildad gruppkonstellation vidareutveckla era pedagogiska överväganden kopplade till era instruktionsfilmer och utifrån de kunskaper och förnyade perspektiv som kursens litteratur och övriga innehåll gett er. Arbetet sker måndag 23, tisdag 24, fredag 27 maj med redovisning 30 maj. - Ge ett förslag på ett batteri av överenskommelser, metoder, material och språk/begreppsanvändning samt möjliga insatser och anpassningar som ni ser skulle vara gynnsamma i ett undervisningssammanhang. - Resonera kring hur dessa kan samverka till att skapa en stödjande miljö. - Förbered en presentation på max 20 minuter. Föreställ er att ni är ett arbetslag som skall göra en dragning inför övriga kollegor och skolledning, t.e.x ett APT, där ni berättar för dem hur ni arbetar medvetet tillsammans med eleverna i klassrummet för delaktighet och inkludering. Syftet med presentationen skall vara att på ett nyanserat sätt tala för er sak för att förankra förhållnings- och arbetssätt i en organisation. Såhär jobbar vi därför att Vi har valt att använda xxx därför att Vi skulle se följande vinster med att För det skulle det krävas att - För denna presentation väljer ni själva bland passande medier. - Ett kortfattat manus för er presentation, på ca 2 sidor läggs upp på pbworks efter redovisningstillfället den 30 maj. - Precis som under föregående arbete med filmen samlar du kontinuerligt och parallellt erfarenheter och tankar i din pedagogiska dokumentation för att få material till det avslutande paperet. INDIVIDUELL TEXT/PAPER PÅ TEMAT ATT ORGANISERA FÖR DELAKTIGHET OCH INKLUDERING Parallellt med kursens övriga uppgifter arbetar du med att samla material till, strukturera och skriva på det individuella paperet. Det avslutande momentet i kursen ägnas enbart åt att sammanställa erfarenheter och lärdomar från kursen till ett paper. Det går att samarbeta i denna skrivprocess; läsa varandras textutsnitt, bolla tankar och idéer. Syftet med uppgiften är att stärka professionsspråket; att bli tydlig, systematisk, reflekterande. I texten ska du utgå från, beskriva och analysera en eller fler pedagogiska situationer och insatser som innefattar normerings-, inkluderings- och delaktighetsdynamik som du sedan diskuterar i relation till ditt kommande läraryrke och skolan som samhällsinstitution. Maila in texten till Barbro, Ola och Kajsa den 3 juni. 6

Så här ska texten, som ska vara på ca 5 sidor, Times New Roman, 12 pkt, 1,5 radavstånd, struktureras: Framsida med titel samt ditt namn, datum, kurs, poäng, högskola. Bakgrund och inledning: Beskriv situationen/insatsen och vilka extra anpassningar och/eller särskilda stöd som beaktats utifrån (gruppernas) genomförda kartläggningar och pedagogiska bedömningar. En kort fallbeskrivning av en elev som är utgångspunkten för föreslagna stödinsatser ska här finnas med. Likaså ska en beskrivning av inkluderande instruktionsfilm, sedd som en sådan pedagogisk insats, ingå. Ca 1 sida. Redovisning av resonemang och reflektioner: Reflektionerna ska handla om hur organiserandet av undervisning innebär olika möjligheter och hinder för elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Liksom för övriga gruppen av elever. Du ska uppmärksamma både exkluderande och inkluderande konsekvenser av olika insatser (eller avsaknad av insatser). Förankra resonemangen i kurslitteratur, föreläsningsstoff och övrigt kursinnehåll. Använd några underrubriker för att skapa struktur. Ca 3,5 sidor Sammanfattande slutsatser: Några rader på slutet, inget nytt material presenteras, utan texten sammanfattas och diskuteras i relation till ditt kommande läraryrke och till skolan som samhällsinstitution. Referenslista: Ge referenser i texten enligt IBISs anvisningar, noter längst ner på varje sida. Bilagor (ev.) Visuellt material kan gärna tas med i texten men se till att själva textmassan, oavsett hur du strukturerar den, är på ca 5 sidor. EVENTUELL FRÅNVARO Anmäl frånvaro till undervisande lärare och se till att få del av information och eventuellt material. KURS- OCH GRUPPSAJTER Under kursen används en pbworks som digital anlagstavla. Av kursdeltagare krävs att man regelbundet loggar in och tar del av den information som läggs ut på kurs- och gruppsajterna. LÄRARE Kursansvarig lärare Kajsa Tegnér, kajsa.tegner(at)konstfack.se 7

Undervisande lärare Barbro Johansson, barbro.johansson(at)specped.su.se Ola Abrahamsson, ola.abrahamsson(at)konstfack.se KURSADMINISTRATION Behöver du hjälp på kursen med frågor av administrativt slag, vänd dig till kursansvarig alternativt till studieadministratör Gabriella Rizzo, 08 540 41 51, gabriella.rizzo(at)konstfack.se. SCHEMA Detaljschema finns som bilaga till denna kursbeskrivning. FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT OCH BETYGSKRITERIER De förväntade studieresultaten hittar du i kursplanen (se bilaga 1). I nedanstående tabell finns en översikt över förväntade studieresultat och därtill kopplade betygskriterier. Efter genomgången kurs skall den studerande ha förmåga att: använda och värdera metoder för konflikthantering samt social och kulturell inkludering bemöta elever i behov av särskilt stöd perspektivera historiska och samtida normeringsmönster gällande synen på funktionsnedsättningar och funktionshinder i skola och undervisning analysera och jämföra kunskapskrav för sär-, special- och gymnasieskolan För Godkänt resultat på kursen ska studenten ha förmåga att, i relation till litteraturen: Väl Godkänt betyg erhåller student som har förmåga att, i relation till litteraturen: på ett översiktligt sätt reflektera kring metoder och språk för konflikthantering samt social och kulturell inkludering översiktligt argumentera för etiskt, juridiskt och pedagogiskt ändamålsenliga sätt att bemöta elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd på ett översiktligt sätt perspektivera historiska och samtida normeringsmönster gällande funktionsnedsättningar i skola och undervisning på ett översiktligt sätt reflektera kring kunskapskrav i relation till inkluderings- och anpassningsproblematik på ett utförligt och nyanserat sätt reflektera kring metoder och språk för konflikthantering samt social och kulturell inkludering utförligt och nyanserat argumentera för etiskt, juridiskt och pedagogiskt ändamålsenliga sätt att bemöta elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd på ett utförligt och nyanserat sätt perspektivera historiska och samtida normeringsmönster gällande funktionsnedsättningar i skola och undervisning på ett utförligt och nyanserat sätt reflektera kring kunskapskrav i relation till inkluderingsoch anpassningsproblematik 8

Kursbetyget ges enligt betygsskalan U-VG och examineras utifrån följande underlag: Pedagogisk dokumentation som redovisas vid två textseminarier. Inkluderande instruktionsfilm Exempel på att organisera för delaktighet och inkludering Individuell text; ett paper Betyg meddelas av examinator via mejl senast tre veckor efter avslutad kurs. Skulle en student få betyget U meddelas studenten om detta på en särskild blankett där motiveringen för underkännandet framgår. KURSLITTERATUR OCH ANDRA MEDIA Behandlas i föreläsningsform, läs i mån av tid: Assarson, Inger (2009) Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Diss. Lund: Lunds universitet. (elektronisk resurs) Finns som pdf. Vecka 13: Holm Ivarsson, Barbro & Pantzar, Margareta (2007) Introduktion till motiverande samtal. En handledning för skolhälsovården. Folkhälsoinstitutet. Läs hela. Finns som pdf. Kort film, Examined Life Judith Butler och Sunaura Taylor. (På pbworks, fliken Filmer som länkar) Tidningen Uttryck Nr 1 2015. Tema: Alla ska med. Läs s 14-31. Finns till utlån på IBIS; delas ut vid kursstart. Skolverkets allmänna råd (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Läs texten elektroniskt genom att söka centrala begrepp. Finns som pdf. Till textsem och handledning 1 fredag 13/5 Kajsa: Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. Läs hela. Berg, S & Grönvik, L. (2007) Crip Theory - en preliminär positionering. (Skriftlig introduktion inför ett seminarium om cripteori på Stockholms universitet 2007-09-14). Läs hela. Finns som pdf. Barow, T. & Östlund, D, (Red.), (2012). Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press. Läs: Skidmore. Finns som pdf. Skolverkets allmänna råd (2012) Arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Finns som pdf. Läshandledning: För att få kännedom om hur regelverket använder vissa begrepp kan Skolverkets Allmänna råd (2012 & 2014) läsas digitalt: få att få inblick i vilka sammanhang olika begrepp används kan du använda vissa sökord. Förslag på sökord: återkoppling, informera, inflytande, likvärdig, erfarenhet, extra anpassning, särskil för att både få fram skrivning om särskilt stöd och i särskilda behov. Till textsem och handledning 2 fredag 27/5 Barbro: Johansson, B. (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt stöd: En longitudinell fallstudie. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet. (Doktorsavhandling). Läs sid 115-145. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:808329 9

Aspán, Margareta (2009). Delade meningar: om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009Margareta Aspán Delade meningar.pdf Förslag på läsning av Aspán: Sidan 16-26 beskrivs hur inflytande och delaktighet kan förstås i förhållande till varandra och skolans fostransuppdrag. Kapitel 12 är intressant för där finns elevers teckningar och deras förslag på hur konflikter kan lösas. Kapitel 14 behandlar avhandlingens slutsatser, förslaget är att ni läser sid 210-225 SOU 2010:95. Sverige. Utredningen om utsatta barn i skolan (2010). Se, tolka och agera: allas rätt till en likvärdig utbildning: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/157786 Läs översiktligt. Finns som pdf. Möllås, G. (2009). Detta ideliga mötande : en studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Doktorsavhandling. Finns som pdf. Läs s 52-68, kap 5. Skolverkets allmänna råd (2012) Arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Finns som pdf. Läshandledning: För att få kännedom om hur regelverket använder vissa begrepp kan Skolverkets Allmänna råd (2012 & 2014) läsas digitalt: få att få inblick i vilka sammanhang olika begrepp används kan du använda vissa sökord. Förslag på sökord: återkoppling, informera, inflytande, likvärdig, erfarenhet, extra anpassning, särskil för att både få fram skrivning om särskilt stöd och i särskilda behov. Referenslitteratur (finns som pdf) Watkins, Amanda (red.) (2007) Bedömningar som främjar inkludering: riktlinjer och metoder. Odense: European Agency for Development in Special Needs Education. Behandlas i föreläsningsform; läs kap 4 och sammanfattningen s 47-60. Finns som pdf. Connell, R.W. (1996) Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos. (Kap 9 Att skapa en framtid) Finns som pdf. de los Reyes, Paulina (2008) Om makten att vara okunnig. Tidskrift för genusvetenskap, nr 1, 2008. Finns som pdf. Friberg, Birgitta & Hakvoort, Ilse (red.) (2011). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. Finns till utlån på IBIS; delas ut vid kursstart. Används som uppslagsverk till arbetet med uppgiften Organisera för delaktighet och inkludering. Gemzöe Lena, (2002) Kunskap att vidga det mänskliga (s 118-130), i Feminism. Stockholm: Bilda förlag. Finns som pdf. Holm, Ann-Sofie (2008) Relationer i skolan: en studie om femininiteter och maskuliniteter i år 9. Göteborgs universitet. Rapport nr 260 Göteborg studies in educational sciences Finns som pdf. Rydström, Jens (2009) Cripteori om sex och funktionshinder, i Framtider 4/2009. Finns som pdf. Unesco 2006:2. Salamanca-deklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie. http://www.unesco.se/wpcontent/uploads/2013/08/salamanca-deklarationen1.pdf Skolverket Kursplaner för grundsärskolan. Skolverket Kursplaner för gymnasiesärskola. Skolverket Kursplan för gymnasieskolan. SOU 2004:33. Integrationspolitiska maktutredningen (2004). Kunskap för integration: om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige : rapport från Integrationspolitiska maktutredningen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2004/03/sou- 200433/ Kap 1+2 uppmärksammades i den första uvk-kursen. Här ges begrepp för olika normeringsmönster och inkluderings- och exkluderingsdynamik. Finns som pdf. Ullstadius, E. & Lovell, B. Bildskapande kommunikation hos flickor med autism. s 129-146. I Ahlberg, Ann (red.). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Finns som pdf 10