KVALITETSREDOVISNING Stockholms intensivsvenska för akademiker Läsåret 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING Stockholms intensivsvenska för akademiker Läsåret 2010/2011 ANORDNARE Stockholms intensivsvenska för akademiker, Sifa, är en av tre sfi-skolor inom Stockholms stads egenregi av svenska för invandrare. Skolan är belägen i Åsö utbildningscenter, vid Skanstull, men är administrativt underordnad Sfi Stockholm. Rektor för verksamheten är chefen för Sfi Stockholm. INLEDNING KURSER De kurser som ges vid Stockholms intensivsvenska för akademiker är följande: Kvällstid: Reguljär sfi, studieväg 3. Dagtid : Sfx-kurser SFEJ Svenska för ekonomer, jurister, samhällsvetare, systemvetare, m fl med ca 6 intag per år. SFINX- Svenska för ingenjörer, med 2 intag per år. SFP-Svenska för pedagoger, med ca 6 intag per år. Dessa tre kursprogram är alla så kallade sfx-kurser med länsövergripande rekrytering, kontinuerligt intag och med uppdraget att bidra till att de studerandes väg till arbete förkortas, framför allt genom att erbjuda en relevant utbildning i svenska. Språkundervisning ges på 6 nivåer. Språket läses i blandade yrkesgrupper på några av nivåerna. Yrkesinfärgning och arbetslivsrelaterade moment erbjuds på alla nivåer. Två av kursprogrammen, sfp och sfej, har yrkesrelaterade orienteringskurser utöver undervisning i svenska. Ingenjörer på sfinx har i stället möjlighet att studera på KTH under senare delen av sitt kursprogram. Den som fullföljer hela sitt kursprogram på Sifa uppnår grundläggande högskolebehörighet i svenska. Att fullfölja ett helt kursprogram tar upp till ca 1,5 år. Studietiden kan individuellt förkortas. Ingen väntetid finns mellan de olika språknivåerna. Sifa genomför även testning av Stockholms stads sfi-distansstuderande i egenregi, vilka också har introduktioner och handledning i Sifas lokaler. STUDERANDE OCH LOKALER På samtliga kurser studerade i snitt knappt 300 studerande, varav ca 60 personer i kvällsgrupperna. Skolan har tillgång till 6 klassrum alla utrustade med 5 datorer. Fyra av klassrummen har dataprojektor. Dessutom finns en datasal för 25 personer. För testning och föreläsningar hyr Sifa extra lokaler av Åsö vuxengymnasium. Studerande på Sifa har tillgång till Åsö vuxengymnasiums bibliotek, vilket bl a administrerar utlåning av kurslitteratur på sfi-nivåerna. 1

PERSONAL Vid skolan arbetar 11 fast anställda lärare (samtliga behöriga i svenska för invandrare), 1 it-tekniker, 1 lärarassistent, 1 skolassistent, 1 Studie-och yrkesvägledare (60 %). Några timlärare förstärker särskilda moment. Även dessa är behöriga. Distanskursens utbildningsledare har medverkat i muntlig testning på Sifa. För Samhällsorientering inom SFEJ köper Sifa en tjänst av Åsö Vuxengymnasium. Arbetet leds av sektionschefen med biträdande sektionschef. Lärargruppens arbete under läsåret 2010/2011 har utvecklats i riktning mot en ökad betoning på språknivåbaserade arbetslag. ARBETET MED KVALITETSREDOVISNINGEN Kvalitetsredovisningen för 2010/2011 har tagits fram av skolans ledning och baseras på betygsstatistik, kontinuerliga analyser och samtal i samband med betygs- och kursgruppkonferenser, kursutvärderingar från de studerande, kontinuerligt förda samtal i kollegiet och särskilt de läsårsinledande och läsårsavslutande medarbetardagarna. Vid de båda sistnämnda tillfällena var åtgärder för utveckling i fokus. Vid det första tillfället analyserades informations- och kartläggningsbehov och hur vi hittills arbetat med det och vad som kan förbättras. Vid det andra tillfället analyserade kollegiet betygsstatistik, kursutvärderingar, begreppet kvalitet när det gäller sfi/sfx-utbildning. Kollegiet arbetade bl a med förslag till förbättringar vad gäller kommunikation av kunskapsutveckling och arbetslivsinriktade inslag i undervisningen. I samtalen har siktet på kommande kvalitetsredovisning funnits och dokumentation gjorts i form av minnesanteckningar. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING/ARBETSPLAN Läsåret 2009/2010 identifierades följande åtgärder för utveckling i Sifas kvalitetsredovisning: - fördjupad kartläggning av de studerandes bakgrund, behov, mål och intressen - erbjudande om särskilt stöd till deltagare som har svårigheter i studierna - utökad uppföljning av verksamheten genom systematiska utvärderingar på alla kurser Åtgärderna fick särskild tyngd genom att behovet av dem påpekats från skolinspektionen, i samband med deras inspektion hösten 2009. UPPFÖLJNINGING AV VERKSAMHETENS MÅL/ÅTAGANDEN Kunskaper samt Bedömning och betyg Skolans mål/åtaganden -att en ökad andel studerande når minst betyget godkänd på samtliga nivåer i respektive kursprogram. -att förbättra den formativa bedömningen som leder till att studerande anmäls i rätt tid till sluttest på respektive nivå samt får en träffsäker återkoppling gällande sin språkutveckling. -att minska diskrepansen mellan antalet EUM på NP inom sfi och betyg på respektive kurs, dvs en ökad samstämmighet mellan testresultat och kursbetyg. Arbetssätt, kortfattat För att uppnå målen har Sifa under läsåret -inom kollegiet tagit fram ett nytt, enkelt kartläggningsblad som används från registrering på Sifa och därefter följer den studerande (på lärarsidan) från kurs till kurs. Bladet är tänkt att underlätta överlämnande och information mellan lärare om studerande, vid nivåbyten. Det har utrymme för att 2

göra notiser om den studerandes bakgrund, behov, mål och intressen. Inom kollegiet har även en lathund för användning av kartläggningsblad och individuell studieplan tagits fram. -fortsatt arbetat med att använda den individuella studieplanen vid utvecklingssamtal för att i samarbete med den studerande slå fast behov, fördjupningsintressen, sätt och tider för att nå kursmålen. -särskilt vid kombinerade betygs-och kursgruppkonferenser följt upp individers och gruppers utveckling samt identifierat behov av stöd. -genomfört individuell stödundervisning och i mindre grupp, särskilt inriktad på skrivutveckling. Ca 15 personer har deltagit och avsevärt fokus getts åt skrivutveckling för D-studerande, men även på andra nivåer har stöd erbjudits. -på introduktionsnivå under sfi-delen av programmet, erbjudit utökad undervisning med skrivträning, konversation och uttal, där lärarna haft särskild kompetens och erfarenhet inom respektive område. -återkommande inom kollegiet utbytt erfarenheter av möjligheter och svårigheter kring kommunikation av kunskapsutveckling. - haft lärare som deltagit i föreläsningar om formativ bedömning samt i bedömningssemniarier för NP D anordnade av Stockholms universitet Resultat. C-nivån Läsårets betygsstatistik för C-nivån visar att ca 95 % klarar C-kursen (inklusive introduktionskursen) inom utsatt tid, vilken är maximalt 22 veckor. Resultatet är en ökning med 15 % jämfört med läsåret 2009/2010. Jämfört med läsåret 2008/2009 var ökningen inte mera än ca 7-8 %. I ytterst få fall finns diskrepans mellan testresultat och betyg. I de fall Sifa godkänt en person på kursen, som ej godkänts på testet, har underlag funnits som visar att personen har nått kursmålen och kan gå vidare till D- kursen. Detta har bifogats testerna. I jämförelse med Stockholm totalt ligger Sifa 3 % över stadens resultat som är 92 % på C-nivån för studieväg 3 läsåret 2010/2011. D-nivån Läsårets resultat på D-nivån, med 89 % godkända, är något lägre än jämfört med C-nivån. Jämfört med stadens resultat totalt på NP D-nivå, 81 % godkända, är det 8% högre och jämfört med läsåret 2009/2010 är det ca 4% högre. Det ligger dock lägre än 2008/2009 års resultat som låg på 92 %. Diskrepansen är också större på D-nivån.mellan testresultat och betyg än på C-nivån. Jämfört med helåret 2010 har den dock sjunkit, från 13 procentenheter till 6 procentenheter. Det får ses som resultat av ett målmedvetet arbete att förebygga för tidiga anmälningar till sluttest samt att öka stödundervisningen på D-nivån. Betygs- och kursgruppskonferenserna är det forum där detta har diskuterats. Jämför man de olika kursprogrammens resultat när det gäller genomströmingstid är Sfej-studerande den grupp på Sifa som har bästa resultatet. Under läsåret 2010-2011 genomförde 71,7% av Sfejstuderande målen på D-kursen med godkänt betyg inom 12 månader. På sfinx-programmet nådde 70,7 % betyg på D-kursen inom ett år. På sfp-programmet var siffran 60, 3 %. Skillnaden i tempo mellan kursprogrammen kan höra samman något med förkunskaper i engelska respektive inriktning på den akademiska examen de studerande har. Sfp-gruppens akademiska bakgrund och kunskaper i engelska varierade något mera än på de övriga programmen. Men gemensamt för alla tre sfx-programmen är att de ligger över genomsnittet i Stockholm när det gäller tid för att nå sfi D-nivå, dvs 44,0 %. Sifas kvällsgrupper hade däremot en lägre siffra, nämligen 30, 8 %, vilket är lägre än både genomsnittet i Stockholm och stadens egenregi. Undervisningen bedrivs två kvällar per vecka. Även på D-nivå arbetade lärarna med sambedömning av uppsatser och testade i huvudsak aldrig egna studerande muntligt. 3

ÖVRIGA KURSER På SAS grund, som avslutas med nationellt prov, klarade under vårterminen 2011 70 % av deltagarna kursen. Terminssiffran för SAS grund ligger 4 % lägre än läsåret 2009/2010 men 6 % över läsåret 2008/2009. På SAS B, som också avslutas med nationellt prov, klarade under vårterminen tid 74 % kursen. Det är lägre än 2008/2009 med 76% men aningen högre än 2009/2010 med 70%. I samarbete med Södertörns högskola genomfördes en kurs i EG-rätt under läsåret för en grupp sfejstuderande. Vid sluttentamen deltog 13 studerande, varav 10 fick Väl Godkänt, en fick Godkänt och två underkändes. Vid denna kurs erbjöds ett språkstöd av två lärare som också deltog i kursen. Bedömning och analys av måluppfyllelsen kopplat till mål, arbetssätt samt resultat enligt ovan Att på sfi-nivån bibehålla och förbättra den höga resultatnivån kräver ett fortsatt arbete enligt redan påbörjade anslag. Att diagnostisera stödbehov tidigt är viktigt, liksom att fortsatt försäkra sig om tillförlitlig testning. Sifa har därför inför 2011/12 stärkt resurserna med en testgrupp och en huvudansvarig för att identifiera stödbehov inom sfi. När det gäller kvällskurserna kan det långsammare tempot hänga samman med att deltagarna i hög utsträckning arbetar dagtid. Det drar ner tempot till ungefär halvfart i studierna. Om nivåanpassningen kvällstid håller hög kvalitet, finns förutsättningar att öka genomströmningstakten. En ökad uppföljning vad gäller detta har påbörjats i samband med höstterminen 2011. Att fortsatt försäkra sig om god kommunikation med de studerande kring kunskapsutvecklingen, särskilt vid utvecklingssamtalen, är inte någon quick-fix utan varje lärares ständiga utmaning men där planerar Sifa att fortsatt lära av varandra och andra inför sin formativa bedömning. Även för de högre nivåerna (sas-kurserna) behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra resultaten. Utmaningen för Sifa är att vid övergång från sfi-delen lotsa de studerande vidare på ett sådant sätt att de antar de mer krävande studierna med framgång. Att hinna automatisera former och lära sig anpassa språket till relevant genre i skrift och tal, motsvarande svensk gymnasienivå, på lite drygt ett och ett halvt år är svårt. Därför inför Sifa stöd på sas grundnivå från hösten 2011 samt ger extraundervisning i grammatik och skrivträning på SAS A och SAS B. På SAS B ges extra undervisning i uttal och muntligt framförande. För att kvalitetssäkra testerna på sas-nivå, testar lärarna inte egna studerande muntligt och uppsatsbedömningarna görs i arbetslag med förstärkt behörig resurs. De goda resultaten när det gäller yrkesanknutna teman som Samhällskunskap och EG-rätt för de sfejstuderande visar att motivation och intresse räcker långt för att lyckas även när språkkunskaperna ännu inte nått kursprogrammets språkliga slutmål. Normer och värden Skolans mål/åtagande -att arbeta för att främja alla studerandes lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning eller funktionshinder. -att motverka att någon särbehandlas eller diskrimineras på någon av dessa grunder, direkt eller indirekt. - i händelse av misstanke om negativ särbehandling, diskriminering eller annan kränkande behandling, agera snarast och utreda händelsen. Arbetssätt 4

Allmänt: Rektorn har det övergripande ansvaret för att lagen om diskriminering, skolans policy och åtgärdsrutiner följs. I händelse av överträdelser utreder rektorn och fattar beslut om åtgärd/er. Lärarna informerar om lagen om likabehandling och om skolans likabehandlingsplan i kursprogrammen, på alla nivåer. Sfx-programmen: Vid registreringen har Sifa informerat om gången för klagomål gällande den egna skolan. Temat likabehandling kontra diskriminering eller annan kränkande särbehandling är centralt även med tanke på yrkeslivet. Det är därför extra relevant på Sifas kursprogram som ska förbereda för arbetslivet. Information om, bearbetning av och diskussion om ämnet återkommer därför på olika nivåer i kursprogrammen. Särskild uppmärksamhet ges frågorna för blivande lärare på sfp, i orienteringskurserna på varje språknivå. Orienteringskurserna för sfp arbetar grundligt med det svenska skolväsendets värdegrundsfrågor. I samband med tema om arbetslivets lagar tas ämnet upp på sfi D-nivå på sfej- och sfinx-programmen. Man bekantar sig med lagen, med myndigheter och organisationer som arbetar med frågan och man studerar olika exempel från arbetslivet. Film, värderingsövningar och diskussioner ingår i arbetssättet. Resultat Sifas utvärdering ger positiv respons på lärarna, deras kompetens och undervisning. Inga negativa kommentarer ges om personalens eller lärares bemötande. Det gäller alla nivåer. Men Sifa har under läsåret fått 4 klagomål på bemötande i olika situationer och kan därmed anses ha utrymme för förbättring av bemötande. Bedömning och analys av måluppfyllelsen kopplat till mål, arbetssätt samt resultat De klagomål som har inkommit har utretts och åtgärdats av sektiosnchefen i samråd med rektorn, framför allt i individuella samtal med studerande och lärare. Att fortsatt följa upp eventuella klagomål på detta sätt är en framkomlig väg som ger den klagande möjligheten att utnyttja rätten att utförligt ge sin syn på det inträffade. Först i ett sådant läge kan beslut tas om åtgärd. Sifa har nått målen i fråga om handläggning av klagomål på bemötande. Kollegiet har haft återkommande samtal om kommunikation med de studerande om kunskapsutveckling. Kommunikation om betygsresultat avses vara ett tema för något pedagogiskt lärarmöte kommande läsår, eftersom klagomål i ett par fall kommit just efter kommunikation om betygsresultat. Ansvar och inflytande Skolans mål/åtaganden -ge ökade förutsättningar för de studerande att mot bakgrund av korrekt och begriplig information om hela kursprogrammet, respektive kursmål, kursuppgifter och betygskriterier kunna ta reellt ansvar för sina studier. -att stödja individens egna ansvarstagande och val av fördjupningar/fokus i studierna -att välkomna och uppmuntra studerandeinitiativ i såväl klassrumsaktiviteterna som sådant som gäller studiebesök, föreläsningar, m m. -att systematiskt inhämta synpunkter från de studerande efter kurserna för att på sikt utveckla verksamheten vid Sifa. Arbetssätt, kortfattat -vid kursstart får varje deltagare en individuell studieplan som ger en god bild av hela kursprogrammet samt de enskilda kursplanerna. -lärarna ger vid nivåövergång presentationer av respektive kursmål, uppgifter och betygskriterier som ska underlätta för den studerande att ta eget ansvar. 5

-lärarna har informerat om möjligheten att komma med initiativ vad gäller studiebesök, klassrumsarbete, etc. -schemalagda individuella utvecklingssamtal har fortsatt att vara det nav där studerande får personlig återkoppling men också uttrycker egna behov och önskemål gällande studierna, både vad gäller klassrumsaktiviteter och självstudier. -lärarna ger uppgifter som kräver självständigt arbete och självständiga redovisningar på olika sätt. De studerande väljer fördjupningsuppgifter efter intresse och genomför presentationer. -på samtliga kursnivåer har deltagarna haft möjlighet att uttrycka synpunkter genom utvärderingar i en kvalitativ utvärdering med öppna frågor. Denna genomfördes främst under våren 2011. Deltagandet har uppmuntrats men varit frivilligt, utom på introduktionsnivån. Resultat -eget ansvarstagande sker inte alltid individuellt. Vi har under året sett studerande spontant bilda smågrupper som läser ihop och stöder varandra. - den relativt höga genomströmningstakten (sfi på mindre än ett år och hela Sifaprogrammet på ca 1,5 år) pekar på en hög grad av eget ansvar. Man tar studierna seriöst. -viljan att ge synpunkter på sfinx-programmet tog sig uttryck i val av studeranderepresentant till sfinx referensgrupp två gånger under läsåret. Inför ett par av mötena i referensgruppen har studeranderepresentanten samlat sfinx:are för att få synpunkter på kursprogrammets uppläggning -totalt har 118 skriftliga utvärderingar lämnats in under våren 2011. Det motsvarar mindre än 50 % av alla enskilda kursavslut. Frågorna är öppna och inbjuder till att beskriva vad som varit bra (med motivation), vad som inte varit bra (med motivation) och till att ge förslag till förbättringar. På lägre nivåer får lärarna och undervisningen positiva omdömen. Där gäller kritiken antalet timmar (för många) och tidpunkt för start på dagen liksom ofta önskemål att få prata mera. På de högre nivåerna, SAS, kommenteras också lärarnas kompetens och arbete positivt. Kritiska synpunkter ges på litteraturlistor och t ex trängsel i klassrummet som går ut över möjligheten att öva muntligt. Påpekanden att tiden är dyrbar, att kursen är för kort, att man behöver fortsätta öva uttal är några andra exempel. Utvärderingarna har haft ett visst inflytande på schemaläggning och planering inför läsåret 2011/2012. Bland annat har Sifa reducerat men samtidigt fokuserat den utökade undervisningen på introduktionskursen, så att endast de mest önskade delarna finns kvar: uttal och skrivträning. Antalet timmar som SAS A och B får undervisning har utökats något också. Bedömning och analys av måluppfyllelsen kopplat till mål, arbetssätt samt resultat enligt ovan Studerandes eget ansvar för studierna kännetecknar miljön på Sifa. Det uttrycks i ömsesidigt höga förväntningar på studierna, mellan studerande och lärare. Och det utrycks i studerandes egna engagemang för skolan i t ex eget nätverkande för studiebesök och arbetsplatsbesök, välkomstfester efter lov, etc. Sfinx:arna har gett uttryck för det i val av studeranderepresentant till Sfinx referensgrupp. Självklara forum för studeranderepresentation finns ännu inte för alla kursprogram. Sifas utvärdering kan utvecklas så att den ger mätbar information om t ex de studerande anser att de fått ha tillräckligt mycket eget ansvar och inflytande över studierna, om de studerande anser att de har fått tillräcklig information om kursmål, kursuppgifter och betygskriterier, m m. Att utforma en enkät som fungerar på alla nivåer, från intro till sas B, och ger användbart utvecklingsunderlag kräver noggrant arbete och kunde vara ett förbättringsområde under läsåret 2011/2012. Ett annat alternativ kunde vara att inhämta synpunkter genom systematiska och fokuserade intervjuer med studerande. 6

Utbildningsval arbete och samhällsliv Det övergripande målet med sfx-kurserna är att förkorta vägen till arbete för redan välutbildade inom respektive yrkesområde. Sfi och sfx ska också förbereda för vidare studier. Skolans mål/åtaganden -att ge språkliga redskap för att förstå och göra sig förstådd i arbetslivet respektive på högskola/universitet. -att genom yrkesinfärgning och yrkesrelaterade moment i kurserna/orienteringskurser bidra till relevant förberedelse för inträde på svensk arbetsmarknad. -att genom samverkan med andra parter, ge inblick i svenskt arbetsliv. Arbetssätt, kortfattat Studievägledaren har under året haft mottagning för individuell vägledning, gjort klassbesök rörande CV och arbetsplatskultur, deltagit i genomförande av CV-kurs. På sfi C och D nivå har alla studerande yrkestema en dag/vecka i sitt kursprogram. Målsättningen är att de studerande får möjlighet att ge uttryck för yrkeskunskaper, beskriva sin yrkeserfarenhet, sina mål, får arbeta med textmaterial som har med professionen att göra. Man orienteras om den egna arbetsmarknaden genom arbete med annonser, företagssidor, m m. På högre nivåer sker yrkesrelaterade kursmoment på Sifa främst genom yrkesrapporter/fördjupningsarbeten efter intresse och förkunskaper. Genom samarbete med JUSEK erbjuds sfej-studerande ett mentorskapsprogram under ett år. Programmet startar två gånger per år. Genom samarbete med ett bemanningsföretag har ett projekt genomförts som omfattar 8 personer på sfej-programmet. Genom samarbete med det sociala företaget Mitt Liv erbjöds en grupp kvinnliga ingenjörer ett mentorprogram på ca 10 månader, dit de anmälde sig i april 2011 för start i oktober. Genom samarbete med tre skolor i Stockholmsområdet erbjöds 14 pedagoger fältstudier. Deltagandet var frivilligt. CV- kurser gavs för ingenjörer och SFEJ. Resultat Arbetsmarknaden i Stockholm har under läsåret varit gynnsam, inte minst för ingenjörer. Studerande har avslutat sitt sfx-program på grund av arbete. Sifa har däremot ingen konsekvent genomförd statistik över detta. Enklast är att i den löpande verksamheten följa ingenjörerna, som tillhör numrerade startgrupper, oberoende av språknivå. I sfinx-grupp nr 8 som startade 31 mars 2010 hade ca 40% rapporterat avbrott på grund av arbete före starten av sfinx nr 12 i mars 2011. Utvärderingen av SFEJ som genomfördes kring årsskiftet 2010/2011 och publicerades i maj 2011 påpekade att yrkesinfärgningen för SFEJ-studerande kan förbättras, samtidigt som man konstaterade att målgruppen är mycket bred och att det kan vara svårt att uppnå träffsäkerhet i yrkesfrågorna. Tre åtgärder som bland annat detta ändå resulterat i inför läsåret 2011/2012 är: -återupptaget arbete med projekt för yrkestematiska timmar på sfi-nivå, -ett av rektorn initierat projekt att samarbeta med Stockholms universitet för att ta fram material för yrkestema i SFEJ. -införande av en kurs på sas grundnivå som heter Kommunikation i arbetslivet och som ges delvis yrkesvis men framför allt har fokus på sådan kommunikation på arbetsplatser som kan vara gemensam oberoende av yrke. I maj/ juni 2011 initierades en kontakt från ett it-företag i relation till sfinx, via sfx-samordnaren. Inriktningen är att sfinx-lärare från Stockholm och Järfälla skall undervisa nyanställda icke- 7

svenskspråkiga i svenska språket och att ett utbyte skall ske mellan Sfinx-kurserna och företaget. För Sifas studerandes del skulle det erbjuda nya möjligheter till arbetslivskontakt. Trots att JUSEKs mentorsprogram inte har som uttalat mål att leda till arbete, visar sig det sig efter första hela omgången att 6 av de 15 deltagarna genom sitt nya nätverk funnit arbete, enligt JUSEKS uppskattning. Bedömning och analys av måluppfyllelsen kopplat till mål, arbetssätt samt resultat enligt ovan För Sifas del är det nödvändigt att i personalstyrkan ha tillgång till en studie-och yrkesvägledare, som kan stödja de studerande i deras karriärplanering. Att i ökad utsträckning ta vara på resurser knutna till samarbetspartners är en annan väg, t ex Arbetsförmedlingen och rekryteringsföretag. Att fortsättningsvis också ta vara på möjligheten att få partnerföretag är också en väg. Som en riktig inspiration för de studerande kan även tidigare studerande som fått arbete utgöra. Att söka vägar för att förverkliga t ex en inspirationsdag med tidigare studenter bör vara ett nåbart mål. Att utveckla större systematisk insikt om varför studerande avbryter Sifa och i vilken mån detta beror på praktik och arbete kan vara en uppgift för tillträdande SYV. Sammanfattande analys och prioriterade åtgärder för utveckling Verksamheten vid Sifa är komplex, med många variabler att ta hänsyn till i både utbildningsplanering och logistik. Kursprogrammen är under kontinuerlig utveckling och sfej-programmet var under läsåret ännu ett projekt. För varje person som under/efter kursprogrammen kan gå ut i arbete vinner samhället mycket, för varje person som kan få ett arbete motsvarande sina kvalifikationer ännu mera. Därför är det viktigt att verksamheten fortsätter att som idag ha en kompetent och engagerad personal. Fysiskt svängrum i form av lämpliga testlokaler och grupprum är viktigt. Ett relevant nätverk, tillgång till modern och effektiviserande teknik, kontinuerlig utvärdering och engagerade referens- och styrgrupper är även viktiga faktorer. Mot bakgrund av ovanstående genomgång står det klart att Sifa inför läsåret 2011/12 behöver prioritera arbete med följande: - Identifiera vilka faktorer på högre nivåer i kursprogrammen som bidrar till att resultaten sjunker jämfört med sfi C och D och utveckla arbetet med dessa, för att förbättra resultaten på alla nivåer, dvs arbeta för att alla når målen. - Tydliggöra målen med, utveckla och sedan utvärdera arbetet med projekt, föredrag, yrkesinslag i alla kurserna på alla nivåer. - I samarbete med Stockholms universitet/ Stockholms Akademiska Forum ta fram studiematerial för Sfej-programmets yrkesinslag. - Utveckla Sifas egen kursutvärdering så att den både mäter kvalitativa aspekter och är möjlig att redovisa kvantitativt. Ovanstående punkter har framkommit ur arbete med att spegla verksamheten mot uppsatta mål i kvalitetsredovisningen. Flera har sin förankring i utvärderingar och lärargruppens gemensamma arbete. En utvärdering av resultaten på dessa punkter inför planering 2012/2013 bör visa om rätt saker har utvecklats. 8

Kvalitetsredovisningen är upprättad av Stockholms intensivsvenska för akademiker, Christina Rydén och Lisbeth Hermansson Datum: 2011-10-21 Ansvarig: Lisbeth Hermansson, sektionschef, tel 08 508 35 785, lisbeth.hermansson@stockholm.se 9