Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder

Relevanta dokument
Anteckningar från tillsynsbesöket på Ekebackenskolan den 13 april 2016 Besöket varade mellan kl

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Barn- och utbildningskontoret Skolområde Väster/Söder

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Elevernas trygghetsplan

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Lusten att gå till skolan 2013

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Arbetsplan/Beskrivning

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Kvalitetsredovisning

Anteckningar från tillsynsbesöket på Donationsgatans förskola den 4 maj 2016 Besöket varade mellan kl

Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

Anteckningar från tillsynsbesöket på Agunnarydsenheten den 26 april 2016 Besöket varade mellan kl

Barn- och utbildningskontoret Skolområde Väster/Söder

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Verksamhetsplan 2013/14

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Dokumentationen avser läsåret Lillsjöskolan Mikael From

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Kvalitetsredovisning läsåret

Sammanfattning Förslaget med omorganisationen innebär att nuvarande Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan blir en skola med namnet Hörningsnässkolan.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Båtbacken friskola. Kvalitetsredovisning Grundskola och förskoleklass Läsåret 2009/10

Berghemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Elevenkät år

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Ölyckeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Beslut för förskoleklass och grundskola

Trygghetsplan 1 (12)

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Ljungbyskolan och Ljungbyskolans fritidshem

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Beslut för grundsärskola

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Resultatredovisning Diagnos år 1 och 2, Skriftliga omdömen samt Nationella prov

Sammanfattning av Ung Dialog 2007

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Måttbandet nr 146 mars 2007

Likabehandlingsplan och. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. vid Mariefreds skola 1 feb jan 2014

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Vad är viktigt i en bra skola?

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Rubriker: 1. Mål 2. Förebyggande insatser mot kränkande behandling och mobbning 3. Åtgärdande insatser 4. Uppföljning. Reviderad

Kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Källskolans och fritidshemmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Så här går det

Beslut för förskoleklass och grundskola

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Transkript:

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran Jonasson, Tf förvaltningschef Ann-Christin Peterson-Rosén, Vik skolområdeschef Morgan Karlsson, Utvecklingsledare Kristian Johansson, Kontaktpolitiker Carin Jonasson, Gunilla Fruhlén Inriktning på årets tillsynsbesök: Enhetens redovisning av vad som har gjorts med anledning av de utvecklingsområden som beskrivs i föregående tillsynsrapport. SWOT-analys av enheten. Analysen ska vara bearbetad så att max två punkter/rubriker redovisas. Resultat nationella prov betyg? Hur ser trenden ut? Hur har arbetet med att förbättra samarbetet mellan förskola/förskoleklass utvecklats? Beskriv arbete med att revidera den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling! Hur upplever du att stämningen på enheten är? Uppföljning av medarbetarenkäten. Syfte med tillsynsbesök: Skapa en vi-känsla inom vår verksamhet Följa upp måluppfyllelse och kvalitet Vara stöd för utveckling På ledningsnivå öka kunskapen om verksamheten I denna rapport sammanfattas intryck och svar på frågeställningar vid tillsynsbesöket. Besöket: Vårt besök började med att Carin Jonasson, presenterade Stensbergskolan och gav en historisk tillbakablick och information om vad som är på gång. Därefter samtalade utvecklingsledare, politiker och skolområdeschef med elever. Parallellt med detta hade barn- och utbildningschefen ett samtal med rektor. Gemensamt samtal med personal om tillsynsfrågorna. Avslutningsvis gjordes ett återkopplingssamtal med rektor och förskolechef. Information om enheten och vad som är på gång: Det finns 290 elever idag och cirka 40 personal. Nästa läsår beräknas elevtalet öka till över 300, vilket gör att lokalerna måste omdisponeras. Datasalen är avvecklad och ersatt av bärbara datorer. Några stationära finns på övervåningen, då det inte går att få upp datavagnen med de bärbara dit. Trådlöst

nätverk finns i gamla delen, men inte i den del där årskurs 4-6 finns. Till hösten ska det finnas 12 stora klassrum samt lokaler för förskoleklasserna. Fritidslokalen kommer att användas till musiksal. Hemkunskapssalen kommer även att användas av fritids. Utvecklingsarbete pågår runt elevhälsans arbete och trygghetsteamet. Fokus på neuropsykiatrisk-problematik för tillfället. Det handlar om utbildning, handledning och samverkan med SPSM för personal. Konferensernas fokus är röda tråden i läs- och skrivundervisning, metoder och arbetssätt. Liknande arbete kommer sedan att göras i andra ämnen. Rektor upplever att det är god stämning på skolan. Det finns enstaka platser i förskoleklass, årskurs 1, 3, och 4. Lokaler kommer att finnas för eleverna men lite oro finns för beläggningen i matsalen. 1. Enhetens redovisning av vad som gjorts med anledning av det som framkommit vid föregående tillsynsbesök. En del elever upplevs inte ha insikt i vilka kunskapskrav som gäller för att nå målen. Hur tänker ni arbeta för att förändra detta? Eleverna upplever att de fick information om kunskapskraven på olika sätt. Den formativa bedömningen fungerar bra, då eleverna bland annat, uttrycker att lärare ger dem information om vad de ska komplettera med för att få ett högre betyg. Slöjdläraren har kunskapskraven uppsatta på väggen, så att det är lätt att se vad man ska kunna. Personalen upplever att det arbetas mycket omkring tydligheten av kunskapskraven och att detta är genomgående på skolan. Fritids ska komplettera utbildningen och stimulera elevernas utveckling och lärande. Utbildningen ska ha en helhetssyn på eleven och elevens behov. En samplanering mellan skola och fritids gagnar eleverna för att de ska nå bästa resultat. Hur kan samarbetet utökas mellan skola och fritids även för de elever som inte har fritids på Stensbergskolan? Skola och fritids, förlagd i Kånna, har samarbete, framför allt via telefon, om de barn skola fritids har gemensamt. Fritids har egna utvecklingssamtal ibland. Frågan ställs till vårdnadshavare om de vill att någon annan ska delta på utvecklingssamtalen, där innefattas fritidspersonal. De som går på fritids har möjlighet att göra läxorna på morgonfritids och ibland får eleverna en bilduppgift med sig från skolan till fritids, enligt eleverna. Går det att utveckla samarbetet med Kungshögsskolan för att ge elever förutsättningar att utvecklas maximalt? Personalen upplever att det är lättare för att stimulera till maximal utveckling om det rör sig inom årskurserna 1 6, då lärarna på Stensbergskolan samverkar med varandra. Det finns idag elever som har nått kunskapskraven för sin ålder och är i behov av ökad stimulans. När det gäller att gå vidare upp på högstadienivå är det svårare. Det har tidigare funnits en modell, inom elevens val, där eleverna haft möjlighet att fördjupa sig i något/några ämnen, men på grund av bristande resurser arbetar de inte så idag.

2. SWOT analys Styrkor Gemensam syn på värdegrundsfrågorna Trygghetsteamets årshjul bra att utgå från Fokus på kunskap Finns stort intresse av kollegialt lärande och personalen upplever att de är bra det Svagheter Lokalbrist, inga grupprum Saknar hiss vilket påverkar tillgängligheten Lokalvård och städ har sina utrymmen i källaren Olika raster för F 3 och 4 6, vilket innebär att lärarna inte kan träffas på rasterna Stort slitage då det gått från 7 till 14 klasser Möjligheter Bärbara datorer innebär större flexibilitet Att ha två paralleller ger möjligheter till samverkan Arbetet med röda tråden och samarbete med fritids Hot Ingen svenska som andra språks resurs till hösten Högre arbetsbelastning på grund av det sakna vikarie för ca 80 % tjänst och att personalen går in för varandra som vikarier 3. Resultat nationella prov betyg, hur ser trenden ut? Trendkurvan i engelska går uppåt. Cirka 40 % av flickorna och 53 % av pojkarna har fått lägre betyg än resultatet på nationella prov i engelska. Enligt läraren är krav på nationella provet i engelska för lågt satta. Trendkurvan i svenska är ganska konstant. Cirka 26 % av flickorna och 8 % av pojkarna har fått lägre betyg än resultatet på nationella prov i svenska. Cirka 5 % av flickorna och 25 % av pojkarna har fått högre än resultatet på nationella prov. Trendkurvan i matematik går neråt. Cirka 5 % av flickorna och 13 % av pojkarna har fått lägre betyg än vad resultaten visar. Medan cirka 15 % av flickorna och 20 % av pojkarna har fått högre betyg än vad nationella proven visar. Lärarna är medvetna om att nationella proven ska vara vägledande i betygssättningen. Det finns en ambition att samrätta NP i årskurs 6, men tiden finns inte. I analysen av nationella prov och betyg identifieras individerna. Risk att det görs för många prov för att hitta rätt betyg för eleverna i de ämnen där det inte finns nationella prov eller bedömningsmaterial. De elever som upplevs som särskoleelever får inte den undervisning de har rätt till, enligt en del personal.

Samarbete finns över ämnesgränserna. Temaarbete som till exempel människor på flykt genomförs från årskurs 1 till 6. Ett nytt ämnesövergripande tema är beslutat till nästa år. Skolans elever är vana att arbeta tillsammans med varandra. Värdegrundsdagarna, som är för hela skolan, upplevs som positivt. 4. Hur har arbetet med att förbättra samarbetet mellan förskola/förskoleklass utvecklats? Togs inte upp. 5. Beskriv arbetet med att revidera den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling. Årshjulet är ett värdefullt instrument för värdegrundsarbetet. Arbetslagen har diskuterat arbetar med denna och för upp tankarna till ledningen. Lightversion av årliga planen som är lättillgänglig. 6. Hur upplever du att stämningen är på enheten? Alla upplever att det är en positiv stämning på skolan och det är lätt till skratt men att alla är seriösa! Upplever att det är positivt på rasterna för eleverna. Vaktmästaren menar att det få bråk på rasterna, för att vara så många barn. Vaktmästaren kan bli involverad i arbetet i klassrummet. Städet arbetar på eftermiddagarna, önskvärt att de skulle arbeta på dagen så att eleverna får vara se och vara med i deras arbete. 7. Uppföljning av medarbetarenkäten Får återkomma, då de inte diskuterat det. 8. Övrigt Personalen upplevde det inte som positivt att förra rektorn började sin tjänst i annan verksamhet och att det kom en mellanrektor, som sedan lämnade över till den rektor som blev tills vidaranställd. Sjukskrivningarna har ökat i kommunen får ni ställa upp för varandra? Personalen är uppmärksam på hur mycket de är inne för varandra, ska vara vid ett par tillfällen, så att inte någon blir överbelastad. Svårt att få tag i vikarier. Svårt att få vikarie från poolen också. 9. Samtal med elever Vi träffar två elever från förskoleklass, två från årskurs 3 och två från årskurs 6. Någon elev tyckte inte skolmaten var god medan andra uppskattade den. De hade haft matråd tidigare, men kunde inte minnas att det varit i år. Bild, idrott och utelekar är roligt. De har klassråd där de tar upp det som inte är bra. Vissa saker hjälper att man tar upp, men inte allt. Till exempel har de sagt att toaletterna inte är fräscha och de får bara till svar att det inte går att göra något. När det gäller lokaler, säger de att det fungerar med skärmväggar i hemkunskapen i år, därför att klassen är delad när det är hemkunskap så att vissa har slöjd och andra svenska.

Fredagar sista lektionen får eleverna i ena klassen bestämma i vad de ska göra. Annars är upplevelsen att lärarna bestämmer. På Elevens val bestämmer rektor eller lärare vad som ska göras för de äldre barnen, för att det inte finns resurser att göra så att eleverna kan få bestämma, enligt eleverna. Någon elev uttryckte att de vill fördjupa sig i uppgifter/ämnen eller göra läxorna på elevens val. De yngre barnen sa att de hade tre valmöjligheter, drama, spela spel eller rita djur. De fick byta aktivitet när dramagruppen var klar med sitt arbete. Eleverna säger att de inte har läxor till måndagar. Läxorna har olika svårighetsgrad och är olika utmanande. Raster om man blir ovänner på rasten, kan man reda ut det själva eller gå till rast faddrar eller lärare. Några elever säger att de jobbar med hur man ska vara mot varandra i klassrummet, men ingen lyssnar ute. Medan andra elever säger att de inte jobbar med något sådant på lektionerna. Lärarna har schema, färre lärare som är ute för de äldre än yngre. En del av eleverna upplever att det är för få som går runt på skolgården. Fredagar har kuratorn grupper där de pratar om hur det känns att bli mobbad, det är bra. Ingen av eleverna vi möter åker buss. Eleverna frågar varför det inte finns resurser så att det räcker. Som på alla enheter finns något som kan vara bra att lyfta fram lite extra. Vi vill att ni som arbetar på enheten funderar kring följande: Betyg och bedömning fortsätt diskussionerna om förhållandet mellan resultaten på nationella proven och betyg. Titta också på era resultat på nationella prov och betyg i förhållandet till rikets resultat. Försök skapa tid för samrättning även i årskurs 6. Några av eleverna upplever inte att de kan påverka innehållet i Elevens val. Fundera på upplägg och organisation på Elevens val. Vi hoppas att punkterna kan bli en hjälp vid ert fortsatta arbete med att utveckla enheten. Ann-Christin Peterson-Rosén, vik skolområdeschef Nils-Göran Jonasson, tf förvaltningschef Morgan Karlsson, utvecklingsledare Kristian Johansson, kontaktpolitiker