Stabilitetsåtgärder utmed Alebäcken vid Almekärrsvägen 20
Beställare: Lerums kommun 443 80 Lerum Projektledare Konsult: UllaCarin Lundgren GF Konsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare Niklas Egriell Handläggare/skribent Niklas Egriell, Daniel Svärd Uppdragsnr: 1010800 Filnamn och sökväg: N:\101\08\1010800\0-Mapp\Beskrivningar\MKB Kvalitetsgranskad av: Ola Sjöstedt Foton: Tryck: Niklas Egriell GF Konsult AB
3 (27) Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Arbetets bedrivande... 4 1.3 Samråd... 4 1.4 Avgränsningar... 4 1.4.1 Geografisk avgränsning... 5 1.4.2 Behandlade miljöfaktorer... 5 1.4.3 Studerade alternativ... 5 1.5 Översiktlig beskrivning av alternativa åtgärder... 5 1.5.1 Alt A. Bäckbottenhöjning av Alebäcken... 5 1.5.2 Alt B. Flytt av Alebäcken åt öster... 6 1.5.3 Alt C. Flytt av Almekärrsvägen åt väster... 7 1.5.4 Alt D1. Lättfyllning under Almekärrsvägen, flytt av väg något åt väster... 7 1.5.5 Alt D2. Lättfyllning under Almekärrsvägen, flytt av bäck något åt öster... 8 1.5.6 Alt E. Kombination av de olika alternativen... 8 1.6 Konsekvenser av nollalternativet... 9 2. Naturmiljö... 9 2.1 Nuvarande förhållanden... 9 2.1.1 Allmänt om naturförhållandena... 9 2.1.2 Tidigare dokumenterade naturvärden... 10 2.1.3 Översiktlig bedömning av naturvärden... 12 2.2 Konsekvenser av de olika åtgärderna... 15 3. Miljökvalitetsmål... 22 4. Skadeförebyggande åtgärder... 24 5. Historik... 24 Referenser... 26 Bilagor... 26
4 (27) 1. Inledning 1.1 Uppdraget Stabilitetsproblem föreligger utmed Alebäcken vid Almekärrsvägen (västra sidan) och för fastigheterna längs med Stämånavägen (östra sidan). Något bör göras för att minska riskerna för skred. Stabilitetsproblemen är generellt sett mer komplicerade och kostsamma att åtgärda för den västra ravinsidan pga de branta och höga slänterna. I förslagen som listas nedan i kapitel 1.4.3, är det därför den västra ravinsidan som är i fokus vad gäller de geotekniska problemen. Åtgärderna för stabilitetsproblemen går trots allt att dela upp i östra respektive västra ravinsidan och därmed kan dessa båda ravinslänter åtgärdas var för sig. Oavsett vilka åtgärder som utförs eller hur de delas upp finns respektive åtgärdsförslags inverkan på naturvärdena beskrivet i kapitel 2.2 Uppdraget har inneburit att upprätta en översiktlig beskrivning av preliminära alternativa förslag till stabilitetsåtgärder och deras miljökonsekvenser, framförallt med hänsyn till Alebäcken och dess naturvärden. Beställare av uppdraget har varit Lerums kommun, som avser att använda materialet i samband med planerade samråd med Länsstyrelsen, berörda markägare m fl. 1.2 Arbetets bedrivande Arbetet har utförts av miljöutredare och biolog, Niklas Egriell, med stöd av geotekniker Daniel Svärd, GF Konsult AB. Arbetet kommer att kompletteras med en mer detaljerad inventering av både vatten- och landmiljön i berört område. Vid behov kommer också en s k elfiskeundersökning att genomföras hösten 2008. 1.3 Samråd Lerums kommun har haft en inledande diskussion med Länsstyrelsen. Ett formellt inledande samråd med Länsstyrelsen och enskilda berörda kommer att hållas i maj månad 2008. 1.4 Avgränsningar Detta är inte en fullständig MKB utan endast en översiktlig beskrivning av alternativa lösningar på stabilitetsproblemen och en översiktlig bedömning av hur de olika lösningarna kan påverka naturmiljön utmed Alebäcken. Dessutom ingår en kortfattad beskrivning av vad som är viktigt att tänka på vid planeringen av de skadeförebyggande åtgärderna.
5 (27) 1.4.1 Geografisk avgränsning Det studerade området är beläget i Alebäckens nedre delar, utmed Almekärrsvägen och Stämånavägen (se figur, framsida rapport). Beskrivningen har i huvudsak begränsat sig till åtgärdsområdet. 1.4.2 Behandlade miljöfaktorer Beskrivningen behandlar endast miljöfaktoren Naturmiljö. Denna faktor innefattar både land- och vattenmiljön. Dessutom beskrivs kopplingen till de nationella miljökvalitetsmålen. Andra miljöfaktorer så som buller i arbetsskedet och kulturmiljöfrågor behandlas inte i detta dokument. 1.4.3 Studerade alternativ Lerums kommun har ännu inte tagit slutlig ställning till vilket alternativ man vill gå vidare med. Följande alternativ behandlas i denna beskrivning: Alt 0 Alt A Alt B Alt C Alt D1 Alt D2 Alt E Nollalternativet = Inga åtgärder vidtas Bäckbottenhöjning av Alebäcken Flytt av Alebäcken åt öster Flytt av Almekärrsvägen åt väster Lättfyllning under Almekärrsvägen, flytt av vägen något åt väster Lättfyllning under Almekärrsvägen, flytt av bäcken något åt öster Kombination av de olika alternativen 1.5 Översiktlig beskrivning av alternativa åtgärder De alternativa lösningarna finns presenterade på karta i bilaga 1. I kapitel 1.5 redovisas en översiktlig beskrivning av de olika åtgärderna, medan konsekvenserna av de olika åtgärderna framgår i kapitel 2.2 1.5.1 Alt A. Bäckbottenhöjning av Alebäcken Bäckbottenhöjningen berör en sträcka av ca 250 m uppströms från kulvertmynningen. Höjningen föreslås bli cirka 1-1,5 m. För att skapa en ny bäckfåra för vattnet att rinna i måste även ravinbotten vid sidan av Alebäcken fyllas/höjas på sådant vis att lägsta punkten i varje sektion blir den nya konstgjorda bäckbotten. Detta kan i de sektionerna som kräver mest förstärkning av slänten innebära mycket fyllnadsmassor i ravinbotten. Bedömningen är att cirka 2000-4000 m 3 stenmassor kommer krävas (cirka 250
6 (27) 500 lastbilstransporter). Tätskärmar av lera eller annat tätt material kan krävas för att inte vattenflödet skall försvinna ner i fyllningsmassorna av krossad sten. Alternativt används ett samkrossmaterial med alla storleksfraktionerna. Utöver själva stenfyllningen i ravinbotten har för alternativ A även cirka 80 m 3 jord beräknats för fastigheten på Stämånavägen 13. Stora mängder fyllnadsmassor kommer i alternativ A att tillföras främst vid den västra släntfoten och bäckbotten, mark som i huvudsak ägs av kommunen. Även den östra sidan om nuvarande lägen för Alebäcken kommer att tillföras fyllnadsmassor, men omfattningen av fyllnadsmassorna på de privata fastighetsägarnas mark är inte lika omfattande som för västra ravinsidan. Bedömningen utifrån nuvarande stabilitetsutredning är att följande fastigheter på östra sidan behöver förstärkas vid bäcken (fyllnadsmassor på befintlig tomtmark och/eller ändrat bäckläge): Fastighet Hallsås 2:203, Stämånavägen 7: Förstärkning ca 3 m från nuvarande Alebäcken. Fastighet Hallsås 2:118, Stämånavägen 9: Förstärkning ca 5 m från nuvarande Alebäcken på delar av fastigheten samt flyttning av nuvarande bäck ca 1-3 m åt öster och fyllnadsmassor i gamla bäckläget på delar av fastigheten. Fastighet Hallsås 2:42, Stämånavägen 11: Flytta Alebäcken ca 5-8 m från sitt nuvarande läge, åt öster. Fyllnadsmassor i tidigare bäckläget. Fastighet Hallsås 2:123, Stämånavägen 13: Flytta Alebäcken ca 8 m från sitt nuvarande läge, åt öster. Fyllnadsmassor i tidigare bäckläget. Fastighet Hallsås 2:111, Stämånavägen 15: Flytta Alebäcken ca 8-10 m från sitt nuvarande läge, åt öster. Fyllnadsmassor i tidigare bäckläget. För följande sektioner på östra sidan behövs fyllnadsmassor (jordmassor) i slänten mellan släntkrön och Alebäcken: Sektion GF 6 (fastighet Hallsås 2:123, Stämånavägen 13) Då dessa åtgärder genomförts bedöms stabiliteten för både den västra och den östra ravinsidan vara tillfredsställande enligt skredkommissionens normer. 1.5.2 Alt B. Flytt av Alebäcken åt öster Det finns utrymme i vissa delar av ravinbotten att flytta bäcken åt öster, men alternativet att enbart flytta Alebäcken (och låta Almekärrsvägen och västra ravinslänten vara opåverkad) är inte en lösning som ger tillfredsställande stabilitet för varken Almekärrsvägen eller för fastigheterna längs med Stämånavägen. Därför anses inte detta förslag vara lämpligt ur geoteknisk synvinkel. Orsaken är att den
7 (27) befintliga slänten från ravinbotten upp till Almekärrsvägen i dagsläget inte har en tillfredsställande säkerhetsfaktor mot skred. Därmed ger inte en flytt av bäcken någon stabilitetshöjande effekt. Inte heller påverkas stabiliteten negativt för den östra ravinsidan.. De positiva geotekniska effekterna uppstår först då jordmassor tillförs vid den gamla bäckens läge (alltså alternativ A). Emellertid skulle en flyttning av bäcken förhindra att stabiliteten försämras ytterligare om ett erosionsskydd samtidigt hade lades ut i bäckbotten. Eftersom alternativ B inte bedöms som geotekniskt lämpligt har inget geotekniskt förslag på nytt läge för en eventuell bäckomgrävning tagits fram. Därmed finns inte heller ett underlag för hur fastighetsägarna på östra ravinsidan påverkas av alternativ B. 1.5.3 Alt C. Flytt av Almekärrsvägen åt väster Om hela Almekärrsvägen flyttas i västlig riktning ca 10 m 15 m skulle sannolikt vägen få en tillfredsställande säkerhet enligt Skredkommissionens normer. Den låga säkerheten mot skred skulle ändå inte förbättras nämnvärt för själva ravinslänten (endast cirka 4 till 7 %). Detta alternativ innebär sannolikt krav på inlösen av mark och eventuellt kan ändring av detaljplaner krävas. Alternativ C skulle inte innebära någon stabilitetsförbättring för den östra ravinsidan. Detta alternativ skulle inte heller innebära några förändringar för fastighetsägarna på östra sidan av bäcken. 1.5.4 Alt D1. Lättfyllning under Almekärrsvägen, flytt av väg något åt väster För att i möjligaste mån låta Alebäcken behålla sin nuvarande sträckning och samtidigt flytta Almekärrsvägen så lite som möjligt, kan en avlastning av släntkrönet utföras med någon form av lättfyllning. För att hålla lättfyllningen på plats så att fyllningen inte rasar ner i ravinen, krävs en stödmur på Almekärrsvägens östra sida. Lättfyllnaden kan bestå av cellplast eller lättklinker. Alternativ D1 skulle inte innebära någon stabilitetsförbättring för den östra ravinsidan. Detta alternativ skulle inte heller innebära några förändringar för fastighetsägarna på östra sidan av bäcken.
8 (27) 1.5.5 Alt D2. Lättfyllning under Almekärrsvägen, flytt av bäck något åt öster För att i möjligaste mån låta Almekärrsvägen behålla sin nuvarande sträckning och samtidigt flytta Alebäcken så lite som möjligt, kan en avlastning av släntkrönet utföras med någon form av lättfyllning. För att hålla lättfyllningen på plats så att fyllningen inte rasar ner i ravinen, krävs en stödmur på Almekärrsvägens östra sida. Lättfyllnaden kan bestå av cellplast eller lättklinker. Alternativ D2 skulle inte innebära vare sig en stabilitetsförbättring eller stabilitetsförsämring för den östra ravinsidan. Bedömningen utifrån nuvarande stabilitetsutredning är att följande fastigheter på östra sidan skulle beröras av ändrat bäckläge: Fastighet Hallsås 2:118, Stämånavägen 9: Flyttning av nuvarande bäck ca 1-3 m åt öster. Fastighet Hallsås 2:42, Stämånavägen 11: Flytta Alebäcken ca 5-8 m från sitt nuvarande läge, åt öster. Fastighet Hallsås 2:123, Stämånavägen 13: Flytta Alebäcken ca 8 m från sitt nuvarande läge, åt öster. Fastighet Hallsås 2:111, Stämånavägen 15: Flytta Alebäcken ca 8-10 m från sitt nuvarande läge, åt öster. 1.5.6 Alt E. Kombination av de olika alternativen Ytterligare ett alternativ är att utföra en kompromiss mellan de olika alternativen. Detta kan visa sig vara det mest ekonomiska alternativet, men är svårare att överslagsberäkna kostnaderna på. För att optimera en kombination av de olika alternativen ur en geoteknisk och ekonomisk aspekt som även kan accepteras ur naturvårdssynpunkt, krävs mer detaljerade beräkningar/projektering. Detta har inte gjorts i detta skede ( tidigt samråd ). Ett exempel på en kombination skulle kunna vara en begränsad volym lättfyllnad under Almekärrsvägen samt en begränsad volym av stenmassor vid västra släntfoten samt att flytta bäcken något åt öster. Om även jordfyllningen utförs vid fastigheten på Stämånavägen 13 (cirka 80 m 3 ), bedöms alternativ E kunna ge en tillfredsällande stabilitet för hela ravinen. Ett geotekniskt förstärkningsalternativ som löser stabilitetsproblemen på östra ravinsidan kan vara att schakta av vid släntkrönet. Därmed minskar eller försvinner behovet att fylla på med mothållande massor vid släntfot på östra sidan. För fastigheterna på östra sidan är detta i de flesta fall möjligt, men det innebär att tomtmarken i direkt anslutning till huset sänks till en lägre nivå. Vid en sådan
9 (27) åtgärd är det mycket viktigt att schakten planeras och utformas så att inte nya lokala stabilitetsproblem uppstår som kan innebära försämrad stabilitet för själva husen. Att schakta av vid släntkrönet på östra sidan förbättrar inte den geotekniska situationen för den västra slänten. Eftersom alternativ E inte har detaljstuderats geotekniskt finns inget färdigt underlag för att bedöma hur fastighetsägarna på östra ravinsidan påverkas av alternativ E. Trots detta har faktorer som stabilitet, naturvärden och kostnader bedömts utifrån diskussion i kapitel 2.2. 1.6 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att inga stabilitetsförbättrande åtgärder genomförs. Sannolikheten bedöms då vara mycket stor att ett skred som omfattar Almekärrsvägen sker den närmaste 50-årsperioden. Skred har skett på östra sidan och det finns fortfarande risk för ytterligare skred, även om risken inte bedöms vara lika stor som för den västra ravinsidan. Erosionen pågår nämligen inte i samma utsträckning på den östra sidan av bäcken. Kraftig nederbörd och höga grundvattennivåer utgör på denna ravinsidan den största risken. Risken för olyckor som drabbar människor ökar efterhand och även bäckens djuroch växtliv kan påverkas negativt av ett vägskred där delar av vägen hamnar i bäckravinen. 2. Naturmiljö 2.1 Nuvarande förhållanden 2.1.1 Allmänt om naturförhållandena Alebäcken är en relativt klar och näringsfattig bäck som rinner en ca 3 km lång sträcka från Lilla Stamsjön till Aspen, i Säveåns vattensystem. Bäcken är omgiven av exploateringsområden i de nedersta delarna. Där är bäcken kulverterad under motorvägen. Kulverten är dock passerbar för öring och lax. Bäcken är ömsom strömmande ömsom forsande. Utmed stora delar omges den av värdefulla strandskogar och ravinbranter blandade med inslag av betesmarker. Alebäcken är en av de viktigaste vattendragen för havsöringen i Säveåns vattensystem. I ån finns också bl a lax, bäcknejonöga, ål och abborre. Genom kalkning upprätthålls en god vattenkvalitet och en stabilt god produktion av havsöring.
10 (27) 2.1.2 Tidigare dokumenterade naturvärden Elfiskresultat finns dokumenterade ända tillbaks till början på 1980-talet. Elfisken har varit en del av kalkeffektuppföljningen och resultaten har dokumenterats i Fiskeriverkets elfiskeregister sedan början på 1990-talet. Lokaler som finns dokumenterade är markerade i figur 1 nedan. Vid elfiske 2005 erhölls en täthet av 216,7 öringungar/100 m 2. Detta är en hög täthet. Även lax, bäcknejonöga, ål och abborre har fångats vid elfiskeundersökningar i ån. Figur 1. Elfiskelokaler där resultat finns dokumenterade i Fiskeriverkets elfsiskeregister (rosa fiskar). I den del som berörs av planerade stabilitetsåtgärder finns en sk nyckelbiotop (se figur 2). Detta är en skogsmiljö som av Skogsstyrelsen bedömts som särskilt värdefull. Biotopen är på 5,1 ha och har enligt Skogsstyrelsen bl a en hög och jämn luftfuktighet. Exempel på arter enligt Skogsstyrelsen är klibbal, ask och skogslind. Högstubbar, källor och lövträdslågor är tämligen allmänna vilket höjer naturvärdena i området. Området är också utpekat i Länsstyrelsens lövskogsinventering och har där bedömts ha klass 3 på en skala 1-3, där 1 anger högsta värde..
11 (27) Figur 2. Karta med berörd nyckelbiotop (rött område) samt värdefull lövskog enligt Länsstyrelsens lövskogsinventering (grönstreckat område). I Lerums ÖP 2000 är Alebäcken utpekad som ett ekologiskt särskilt känsligt område och som ett område viktigt för fiskreproduktionen. GF-konsult AB har år 1996, på uppdrag av Lerums kommun, tagit fram en rapport, Naturvärden och skyddsbehov längs Alebäcken, Lerums kommun. I rapporten beskrivs den typ av variationsrik ädellövskog som berörs av planerade
12 (27) stabilitetsåtgärder. Arter som näms i rapporten är ask, alm, ek, lönn och klibbal, liksom springkorn, skogsbingel och storrams. Fågelarter som påträffats i området är enligt rapporten strömstare och forsärla. Berört område har i rapporten klassats som kärnområde med högt naturvärde som bör skyddas mot bebyggelseexploatering. 2.1.3 Översiktlig bedömning av naturvärden GF-konsult har i april 2008 genomfört en översiktlig besiktning av naturvärdena på den ca 250 m långa sträcka som berörs av planerade stabilitetsåtgärder. Resultatet bekräftar tidigare bedömningar att det finns höga naturvärden i området. Sträckan hyser goda-mycket goda lek- och uppväxtområden för öring och kan också i viss mån fungera som reproduktionslokal för lax. Beskuggningen är mycket god. Träd och buskar i anslutning till bäcken skapar skugga och skydd för öringen. Rötterna binder jorden och den variation i strandbrinken som rötterna bidrar med skapar gömslen för fisken. Ved i vattnet skapar goda förutsättningar för en rik bottenfauna som också utgör föda för fisken. Skogs- och botaniska naturvärden bedöms vara högst öster om bäcken, med inslag av grova lövträd (ek m fl) och ett fältskikt med arter typiska för åraviner (svalört m fl). Vid högvatten bedöms en del av området översvämmas till gagn för många fuktälskande arter. Variationen av strömhastigheter, strandlinjens utformning, översvämningsområden och s k kvillar, ger området extra höga naturvärden. Denna variation gör att exempelvis ståndplatser och lekplatser för öring och fuktälskande växtarter trivs. Rikligt med död ved och döda träd skapar goda förutsättningar för insekts- och fågellivet. Längre ifrån bäcken, upp i den östra ravinslänten, övergår den värdefulla naturmiljön i mindre naturmässigt värdefull tomtmark med gräsmattor och dylikt. På de översta, sydligaste ca 100 metrarna, är de skogliga naturvärdena höga på båda sidor om bäcken. För övrigt så består den västra delen av bäcken, på en ca 200 m lång sträcka i direkt anslutning till Almekärrsvägen, mest av förhållandevis ung lövskog med något lägre naturvärden. I den direkta strandlinjen finns dock ett fåtal träd med högre skogsvärden. Vägkroppen har påverkat naturvärdena närmast vägen något negativt i denna del. Trädbården utmed vägen har dock ett värde genom den beskuggning som den ger, till gagn för öringen och floran genom upprätthållande av en lägre vattentemperatur och en högre luftfuktighet i bäckravinen. Foton från besiktningen presenteras nedan i figur 3-6.
13 (27) Fig 3. Lekbottnar för öring förekommer på sträckan. Fig 4. Område med höga naturvärden mitt på sträckan, öster om bäcken. Litet kvillområde som översvämmas vid högvatten.
14 (27) Fig 5. Område med höga naturvärden på sydligaste delen av sträckan, öster om bäcken. En del relativt grova ädellövträd och viss översvämning vid högvatten. Fig 6. Trädzon i övre, norra delen, vid vägkant för västra slänten. Lägre skogliga naturvärden, men viss betydelse för öring och luftfuktighet p g a skuggning.
15 (27) För att kunna göra en mer detaljerad bedömning av naturvärdena och möjliga åtgärder för att undvika skada, bör en biotopkartering av området ske tillsammans med en noggrannare, mer precis genomgång av möjliga åtgärder och arbetssätt. Utifrån tidigare dokumenterade värden och genomförd besiktning av berört naturområde har dock en samlad översiktlig bedömning av naturvärdena gjorts. Till hjälp har en särskild värdepyramid utvecklad av GF-konsult använts (se bilaga 2). Bäckravinen har en rik flora och fauna med en stor andel skyddsvärda biotoper. Kombinationen av höga skogliga naturvärden och betydelsen för öringbeståndet i Säveåns vattensystem gör att området bedöms ha höga naturvärden. Området bedöms ha naturvärden enligt kategori B Regionalt värdefulla naturområden enligt GF-konsults värdepyramid. 2.2 Konsekvenser av de olika åtgärderna Stora krav på försiktighet och anpassning av entreprenadarbeten krävs, framförallt för alternativ som innebär arbete i bäcken och från östra sidan bäcken (se kapitel 4, förslag till skadeförebyggande åtgärder). Nedan finns en tabell för konsekvenserna för ravinen (sammantaget för både östra och västra sidan av bäcken). I tabellen görs en gradering av naturpåverkan, kostnad och stabilitet i en skala från 0 till 3. Ju lägre summa desto bättre ur ett sammanvägt perspektiv. Observera att kostnadsuppskattningarna inte inkluderat kostnader för särskild naturanpassning såsom användande av natursten, särskilda maskiner, särskilt försiktig naturvårdsanpassad grävning och speciella insatser för växtetablering. Modellen kan bara ses som en översiktlig schematisk sammanvägning och nyanseringar kan komma att ske i det fortsatta arbetet. För naturpåverkan och kostnad ges följande värden. Ingen = 0 Liten = 1 Medelstor = 2 Stor= 3 För stabiliteten ges följande värden. Tillfredsställande för västra och östra ravinsidan = 1 Tillfredsställande enbart för västra ravinsidan = 2 Otillfredsställande för västra och östra ravinsidan = 3
16 (27) Tabell 1. Sammanvägning av konsekvenser Alt. 0 Alt. A Alt. B Alt. C Alt. D1 Alt. D2 Alt. E Naturpåv. 0 3 2 1 1 2 2 Stabilitet 3 1 3 3 2 2 1 Kostnad 0 1 1 2 3 3 3 Summa 3 5 6 6 6 7 6 De alternativa lösningarna finns presenterade på karta i bilaga 1. Beskrivning av de olika alternativens påverkan och preliminär bedömd kostnad följer nedan. Alt 0 Nollalternativet = Inga åtgärder vidtas Detta alternativ innebär att inga aktiva åtgärder i bäckravinen genomförs. Naturvärdena bibehålls då intakta, åtminstone på kort sikt. Däremot kan skred, där delar av vägen skredar ut i ravinen skada människor och också ge vissa negativa konsekvenser för naturmiljön genom skapande av vandringshinder och viss skada på vegetation.. Stabiliteten kommer därför efter alternativ 0 att klassas som otillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Grundläggande erosionsskydd (behövs oavsett alternativ i övrigt) Oavsett vilka alternativ i övrigt som väljs, krävs ett erosionsskydd utmed hela den västra kanten av bäcken. För den östra bäcksidan kan sannolikt erosionsskyddet till stora delar utelämnas, eftersom det vid höga vattenflöden finns översvämningsmöjligheter ut över den vegetationsbevuxna flacka ravinbotten på östra bäcksidan. Därmed minskar vattenhastigheten och till följd av detta även erosionen. Erosionsskydd krävs däremot på båda sidor bäcken de närmaste cirka 50-100 metrarna direkt uppströms kulverten p g a branta slänter på ömse sidor av bäcken. Erosionsskydd förhindrar att vattnet gräver sig in i slänterna och successivt skapar ännu brantare slänter. Ett erosionsskydd innebär ett ingrepp i naturmiljön med vissa risker för försämring av lek- och uppväxtförhållandena för öring. Särskilt stor naturpåverkan blir det om inte viss bäckvidgning i bäckens östra strandlinje och översvämning av ravinens centrala delar tillåts. Lekbottnar, som företrädelsevis finns i de utbuktande lite lugnare östra delarna av bäcken, kan då spolas bort p g a mindre tvärsnittsarea och högre vattenhastighet. Artsammansättningen gällande vegetationen i ravinens centrala delar kan då på sikt också delvis förändras till det sämre. De högsta skogliga värdena påverkas dock inte mycket av ett erosionsskydd som bara förläggs i den västra bäckkanten. För samtliga alternativ kommer sannolikt viss körning i bäckravinen att krävas med risk för både körskador och läckage av petroleumprodukter. Under de alternativ där detta problem är extra relevant står detta omnämnt.
17 (27) Alt A Bäckbottenhöjning av Alebäcken Naturpåverkan på västra sidan bäcken Stor påverkan på naturmiljön. Delar av den västra slänten täcks av stenfyllning, med risk för att träd mm förstörs. Detta alternativ innebära att delar av bäcken också flyttas en aning. Strömbilden samt lek- och uppväxtområden för öring kommer att påverkas. Grumling kommer sannolikt att ske. Viss risk för läckage av petroliumprodukter som kan skada livet i bäcken och fältskiktet. Ädellövträd och fältskikt kommer att skadas. Maskiner behöver arbeta i den känsliga, delvis sanka bäckravinen. Påverkan kan minskas genom skadeförebyggande åtgärder. Möjlig transportväg är markerad i bilaga 1 (se även fig 7). Naturpåverkan på östra sidan bäcken Stor påverkan på naturmiljön. Stora delar av den flacka östra bäcksidan täcks av stenfyllning med risk för att träd, sankmark och kvillar förstörs. Detta alternativ innebär att delar av bäcken också flyttas en aning. Strömbilden samt lek- och uppväxtområden för öring kommer att påverkas. Grumling kommer sannolikt att ske. Viss risk för läckage av petroliumprodukter som kan skada livet i bäcken och fältskiktet. Ädellövträd och fältskikt kommer att skadas. Maskiner behöver arbeta i den känsliga, delvis sanka bäckravinen. Påverkan kan minskas genom skadeförebyggande åtgärder. Möjlig transportväg är markerad i bilaga 1 (se även fig 7). Stabilitet västra sidan Stabiliteten förbättras avsevärt och kan efter åtgärdsalternativ A klassas som tillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Ingen ytterligare erosion kommer att påverka västra slänten. Stabilitet östra sidan Stabiliteten förbättras och kan efter åtgärds alternativ A klassas som tillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Ingen erosion kommer att påverka östra slänten. Kostnad Preliminär bedömd kostnad: Cirka 2,5 miljoner kr.
18 (27) Alt B Flytt av Alebäcken åt öster Naturpåverkan på västra sidan bäcken Liten påverkan på naturmiljön på den västra ravinsidan av bäcken. Bäcken i sig påverkas dock genom att de ursprungliga lek- och uppväxtbottnarna övergår till att bli en landmiljö. Naturpåverkan på östra sidan bäcken Medelstor påverkan på naturmiljön. Strömbilden samt lek- och uppväxtområden för öring kommer att påverkas. Viss grumling kan också komma att ske. Det finns risk för att grävning nära rötter till värdefulla träd och i relativt värdefullt fältskikt behöver ske. Viss risk för läckage av petroliumprodukter som kan skada livet i bäcken och fältskiktet. Ädellövträd och fältskikt kan komma att skadas. Maskiner behöver arbeta i den känsliga, delvis sanka östra sidan av bäckravinen. Påverkan kan minskas genom skadeförebyggande åtgärder. Möjlig transportväg är markerad i bilaga 1 (se även fig 7). Stabilitet västra sidan Ingen förbättring av stabiliteten för den västra slänten, men ytterligare försämring pga erosion förhindras. Stabiliteten kommer därför efter alternativ B att klassas som otillfredsställande enligt skred kommissionens normer. Stabilitet östra sidan Ingen förbättring av stabiliteten för den östra slänten. Men inte heller någon ytterligare försämrad stabilitet om bäcken inte flyttas för nära den östra släntfoten. Stabiliteten kommer därför efter alternativ B att klassas som otillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Kostnad Preliminär bedömd kostnad: Cirka 1-2 miljoner kr.
19 (27) Fig 7. Första delen av möjlig transportväg är grundlagd med makadam från tidigare stabilitetsåtgärder. Alt C Flytt av Almekärrsvägen åt väster Naturpåverkan på västra sidan bäcken Liten påverkan. Endast smärre påverkan på trädbården i direkt anslutning till vägen i samband med att eventuell asfalt ersätts av jord. Påverkan beroende av hur djupt ned i ravinen arbeten behöver ske. Viss påverkan då grundläggande erosionsskydd ändå krävs i bäckens västra kant. Naturpåverkan på östra sidan bäcken Ingen påverkan på naturmiljön på den östra ravinsidan av bäcken. Stabilitet västra sidan De beräknade säkerhetsfaktorerna mot skred skulle endast öka med cirka 4-7 %, när trafiklasten försvinner från Almekärrsvägen. Möjligheten att klassa om marken från Skredkommissionens Befintlig bebyggelse eller anläggning till Annan mark eller Naturmark har diskuterats med SGI. Därmed skulle marken under den flyttade vägen kunna nyttja lägre stabilitetskrav. Detta bedömdes av SGI inte vara ett lämplig tillvägagångssätt. Stabiliteten för enbart ravinslänten (inte Almekärrsvägen) kommer efter alternativ C att klassas som otillfredsställande enligt skredkommissionens normer.
20 (27) Stabilitet östra sidan Ingen förbättring av stabiliteten för den östra slänten.. Stabiliteten för kommer efter alternativ C att klassas som otillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Kostnad Preliminär bedömd kostnad: Cirka 3,5 miljoner kr. (Obs detaljplaneändring och inlösen ej inräknad) Alt D1 Lättfyllning under Almekärrsvägen, flytt av väg något åt väster Naturpåverkan på västra sidan bäcken Liten - medelstor påverkan. Påverkan på trädbården i anslutning till vägen i samband med att fyllningen under vägen ersätts med lättfyllning. Påverkan beroende av hur djupt ned i ravinen arbeten behöver ske. Viss påverkan då grundläggande erosionsskydd ändå krävs i bäckens västra del. Naturpåverkan på östra sidan bäcken Ingen påverkan på naturmiljön på den östra ravinsidan av bäcken. Stabilitet västra sidan Stabiliteten förbättras avsevärt och kan efter åtgärdsalternativ D1 klassas som tillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Om ett erosionsskydd kompletteras till alternativ D1, kommer ingen ytterligare erosion att påverka västra slänten. Stabilitet östra sidan Ingen förbättring av stabiliteten för den östra slänten.. Stabiliteten för kommer efter alternativ D1 att klassas som otillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Kostnad Preliminär bedömd kostnad: Cirka 7 miljoner kr. Alt D2 Lättfyllning under Almekärrsvägen, flytt av bäck något åt öster Naturpåverkan på västra sidan bäcken Medelstor påverkan. Påverkan på trädbården i anslutning till vägen i samband med att fyllnad under väg sker. Även påverkan på trädbården i nedre delen av slänten i anslutning till bäcken i samband med att visst tillskott av massor sker i gamla bäckbotten. Eventuellt kan bäcken flyttas öster om den nuvarande östra
21 (27) bäckstranden och därmed kan de träd som står på nuvarande östra bäcksidan utgöra den nya västra bäckstrandkanten. Därmed skapas skydd och skugga för fisk. Naturpåverkan på östra sidan bäcken Medelstor påverkan på naturmiljön. Strömbilden samt lek- och uppväxtområden för öring kommer att påverkas. Viss grumling kan också komma att ske. Viss risk för läckage av petroleumprodukter som kan skada livet i bäcken och fältskiktet. Ädellövträd och fältskikt kan komma att skadas. Maskiner behöver arbeta i den känsliga, delvis sanka östra sidan av bäckravinen. Det finns risk för att grävning nära rötter till värdefulla träd och i relativt värdefullt fältskikt behöver ske. Påverkan kan minskas genom skadeförebyggande åtgärder. Möjlig transportväg är markerad i bilaga 1 (se även fig 7). Stabilitet västra sidan Alternativ D2 innebär att fyllnadsmassor tillförs vid västra släntfoten och ett erosionsskydd kommer därför att skapas, så att ingen ytterligare erosion kommer att påverka den västra slänten. Stabiliteten förbättras avsevärt och kan efter åtgärdsalternativ D2 klassas som tillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Stabilitet östra sidan Ingen förbättring av stabiliteten för den östra slänten.. Stabiliteten för kommer efter alternativ D2 att klassas som otillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Kostnad Preliminär bedömd kostnad: Cirka 7 miljoner kr. Alt E Kombination av de olika alternativen Naturpåverkan på västra sidan bäcken Påverkan är beroende av hur kombinationen utförs, men då den innefattar någon form av ingrepp i västra slänten bedöms påverkan preliminärt som medelstor. Naturpåverkan på östar sidan bäcken Påverkan är beroende av hur kombinationen utförs, men då den innefattar någon form av arbeten från östra sidan av bäcken bedöms påverkan preliminärt som medelstor.
22 (27) Stabilitet västra sidan Eftersom inget färdigt alternativ E tagits fram är det svårt att utvärdera resultatet fullständigt. Bedömningen är ändå att med en kombination av åtgärder kan stabiliteten förbättras avsevärt och därmed klassas som tillfredsställande enligt skredkommissionens normer efter åtgärdsalternativ E. Alternativ E bör utformas så att ett erosionsskydd skapas, så att ingen ytterligare erosion kommer att påverka den västra slänten. Stabilitet östra sidan Eftersom inget färdigt alternativ E tagits fram är det svårt att utvärdera resultatet fullständigt. För att förbättra stabiliteten på östra sidan måste någon form av avschaktning ske vid släntkrön eller någon form av uppfyllning vid släntfot. Om detta utförs i alternativ E, så är bedömningen att stabiliteten kan förbättras avsevärt för östra slänten och därmed klassas som tillfredsställande enligt skredkommissionens normer. Kostnad Preliminär bedömd kostnad: Cirka 4-8 miljoner kr. 3. Miljökvalitetsmål Åtgärdsförslagen har relaterats till de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat skall utgöra utgångspunkt för samhällets miljöarbete. I tabell 1 nedan redovisas alla miljömål. Sammantaget utgör miljömålen en viktig utgångspunkt vid bedömning av miljökonsekvenser i allmänhet, och i synnerhet vid mer strategiska bedömningar som denna. Miljömålen är dock inte juridiskt bindande, trots att de är beslutade av riksdagen. Bedömningen av hur den föreslagna detaljplanen påverkar relevanta miljökvalitetsmål redovisas i tabellen på nästa sida.
23 (27) Av riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmål 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Tabell 2. Bedömning av påverkan på miljömål
24 (27) 4. Skadeförebyggande åtgärder Det är lämpligt att i ett område som är så känsligt ur naturvårdssynpunkt, planera arbetena väl för att få ett naturvårdsanpassat arbetssätt och en naturvårdsanpassad utformning av åtgärderna. Mer detaljerade förslag på skadeförebyggande åtgärder och utformning planeras att ske under samrådsprocessen. Särskilt viktigt att tänka på i den fortsatta planeringen är följande: Var har vi de allra mest värdefulla växterna, boträd för fågel och lek- och uppväxtområden för öring? Hur anpassas eventuell omgrävning av bäck och eventuella erosionsskydd till den värdefulla bäckmiljön och den värdefulla skogen? Hur kan värdefulla träd och lekbottnar bibehållas? Strömbilden är här ett viktigt inslag. Hur bör eventuella nya miljöer utformas för att på sikt återskapa naturvärden? Varifrån arbetar man vid de olika arbetsmomenten? Varifrån gör maskinerna minst skada på värdefull natur? Vilken typ av maskiner används? Larvfötter, transportmattor etc? Under vilken tid på året arbetar man? Hur minimerar man grumling? Hur tas hänsyn till närboende? Hur sker natur- och miljövårdsstödet i samband med arbetena? 5. Historik Nedan följer en sammanfattning av händelser sedan 2006. 1. 12 december 2006: Skred på Stämånavägen 7 (Fastighet Hallsås 2:203). 2. December 2006: Geotekniska undersökningar och en akut stödfyllning utfördes för att motverka ytterligare skred på fastigheten. 3. Januari 2007: Ytterligare geotekniska undersökningar utförs på de närliggande fastigheterna på östra ravinsidan om Alebäcken. En stabilitetsutredning påbörjas för att klarlägga förhållandena kring den skreddrabbade fastigheten. 4. Februari 2007 oktober 2007: Utredningen och undersökningarna växer i omfattning då det visar sig att i princip alla fastigheterna längs östra ravinsidan (Stämånavägen) har icke godtagbar stabilitet, enligt Skredkommissionens anvisningar.
25 (27) 5. 23 oktober 2007: Möte med fastighetsägarna på Stämånavägen och med Lerums kommun. I mötet presenteras resultaten från beräkningar och undersökningar. Det konstateras att inget beslut om generell förstärkning kan tas av kommunen förrän även den västra ravinsidan har undersökts och stabilitetsförutsättningarna klarlagts. 6. December 2007 januari 2008: Kompletterande geotekniska undersökningar utförs på västra ravinsidan (Almekärrsvägen). 7. Januari 2008 april 2008: Laboratorieförsök, stabilitetsberäkningar och Detaljerad stabilitetsutredning 8. 2 april 2008: Möte med länstyrelsen och Lerums kommun vid Alebäcksravinen. Ett tidigt samråd inleds med länsstyrelsen. Det fastslås att naturvärden och alternativa åtgärder till den planerade bäckbottenhöjningen behöver beskrivas. 9. 7 april 2008: Den Detaljerade stabilitetsutredningen presenteras för kommunen. Det stabilitetsförbättrande föreslaget enligt utredningen är en bäckbotten av Alebäcken. 10. April 2008: Ett skredvarningssystem installeras för att övervaka eventuella rörelser i Almekärrsvägen. 11. April 2008: En översiktlig utredning om naturpåverkan påbörjas. Detaljerad naturinventering planeras också. 12. 15 april 2008: Möte med fastighetsägarna på Stämånavägen och med Lerums kommun. Informationen till fastighetsägarna är att ytterligare alternativ till bäckbottenhöjningen måste utredas för att inte skada naturvärdena i ravinen och bäcken. Alternativa åtgärder kan eventuellt även visa sig vara mer kostnadseffektiva. 13. April 2008 och löpande: Alternativa förslag utreds och tidigt samråd pågår med länstyrelsen och Lerums kommun. SGI (Statens Geotekniska Institut) konsulteras för att avgöra geotekniska krav som kommer att styra de olika alternativa förslagen.
26 (27) Referenser Appelqvist T. 1986. Lövskogsinventering i Lerums kommun. Länsstyrelsen i Älvsborgs läns rapport 1986:5. Bergil C och Sjöstedt O. 2002. Bedömning av naturvärden i nedre delen av Alebäcken. GF-konsults sammanställning 2002-10-22. Bydén et al. 2006. Elfiske i Västra Götalands län 2005. Länsstyrelsens i Västra Götalands läns rapport 2006:54. Fiskeriverkets elfiskeregister. Lerums kommun 2001. Översiktsplan 2000. Lindqvist M. och Sjöstedt O. 1996. Naturvärden och skyddsbehov längs Alebäcken. GF-konsults rapport 1996-09-17. Länsstyrelsen i Västra Götaland. Informationskartan i Västra Götaland. Skogsstyrelsen. Skogens pärlor. Skredkommissionen. Anvisningar för släntstabilitetsutredningar. Skredkommisionens rapport 3:95 Vattenmyndigheten. Vattenkartan. Bilagor 1. Kartskiss med markerade alternativa lösningar och möjlig tillfartsväg. 2. GF-konsults värdepyramid
Värdepyramid för bedömning av naturvärden Bilaga 2 A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Ökande naturvärde B. Regionalt värdefulla områden C. Område med större lokala naturvärden D. Övriga områden med lokala naturvärden E. Övriga naturområden A. OMRÅDEN AV NATIONELLT ELLER INTERNATIONELLT VÄRDE FÖR NATURVÅRDEN Områden angivna som riksintresse för naturvården enligt beslut av Naturvårdsverket. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 miljöbalken (MB). Vissa områden är av nationellt och internationellt intresse som konventionsområde för våtmarker (CW-områden, Ramsarkonentionen) och/eller Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. REGIONALT VÄRDEFULLA NATUROMRÅDEN Omfattar regionalt värdefulla områden enligt de länsvisa naturvårdsplaner som olika länsstyrelser eller kommunalförbund utarbetat. Grovt sett omfattas värdeklass 1-3. Vidare bör i de flesta fall områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker och grusförekomster (grovt sett värdeklass 1-2) liksom områden med rödlistade djur- och växtarter, hotkategori CR, EN och VU ingå. Hela eller delar av områdena får anses vara ekologiskt särskilt känsliga områden enligt MB. Områdena omfattas i stort av 3 kap 3 och 6 MB. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. OMRÅDEN MED STÖRRE LOKALA NATURVÄRDEN Områden enligt kommunala naturvårdsprogram, områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker m m (grovt sett värdeklass 3-4). Vidare ingår sådana arealmässigt mindre områden som kan klassas som nyckelbiotoper och sådana som hyser rödlistade djur och växter, hotkategori NT. Områdena kan tillhöra kategorin ekologiskt särskilt känsliga områden och omfattas då av 3 kap 3 MB. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. ÖVRIGA OMRÅDEN MED LOKALA NATURVÄRDEN Omfattar områden med lokala naturvärden. Detta omfattar t ex restbiotoper i odlingslandskapet, skogsbestånd med intressanta karaktärer såsom större lövinslag, viss trädkontinuitet etc. I vissa fall kan områdena utgöra skyddszoner eller spridningszoner till värdefullare naturområden. Punktobjekt som äldre grova träd kan ingå liksom vissa vattenmiljöer och i övrigt intressanta naturtyper eller lokaler med mindre vanliga växter och djur som inte inryms under kategori A-C. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. ÖVRIGA NATUROMRÅDEN Områden som inte innehåller några stora specifika naturvärden utöver de värden som vardagsnaturen i sig representerar. Den arealmässigt största delen av naturmarken i landskapet ingår i denna kategori. Mindre inslag av intressanta naturkvaliteter kan dock finnas även här. Naturvärdena kan också öka med tiden. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från naturvårdssynpunkt så länge det inte rör sig om exploatering av omfattande ytor. En exploatering kan också begränsa den framtida potentialen hos ett områdes naturvärden. En avvägning får göras gentemot andra intressen.