Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Relevanta dokument
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Världskrigen. Talmanus

Barn- och ungdomspsykiatri

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Hur upplevde eleverna sin Prao?

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Dagverksamhet för äldre

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Har du funderat något på ditt möte...

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Liv & Hälsa ung 2011

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÅREN 2015 SNÖVIT 3-8 år lörd 17/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 21-22/1 kl:9:30 lörd 24/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 28-29/1 kl:9:30

Trimsarvets förskola

Sammanställning av enkätundersökning

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Brukarenkät IFO Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Enkel dramatisering Johannes Boscos dröm Festdag 31 januari

Det visar sig att hon har fått diabetes. Pappa tittar ner på Moa som är ledsen.! -Moa du kan inte ha kalas i morgon. Säger pappa.! -Va? Säger Moa.!

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Årlig plan gällande för Karamellens förskola

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

21 dec Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Mäta effekten av genomförandeplanen

Våga Visa kultur- och musikskolor

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Enkät till föräldrar och vårdnadshavare om PTA:s kommunikation med mera

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Välkommen till Grodan, våren 2009

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Bakgrund. Rikshem erbjuder sommarjobb som en del i vår CSR-satsning anställdes 35 ungdomar i Uppsala som en första insats.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Sagor och berättelser

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/2016

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Fjäderns Bokslut 2015

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Lilla förskolepaketet

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Utvärdering 2015 målsman

Vad är viktigt i en bra skola?

Brännans förskoleområde

Vi måste tyvärr meddela att lössen är tillbaka. Vi ber er att kolla och luskamma barnen.

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan

Transkript:

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet Handledare: Susann Swärd Barnrättsstrateg April 213

INLEDNING Den första veckan på vår praktik var en informationsvecka, då fick vi lära oss om barnkonventionen och barns rättigheter. Vi fick även lära oss vad landstinget jobbar med, genom att prata med personal på landstinget. Vi var med på en heldagsutbildning för BVCsköterskor. Vi pratade även med barn- och ungdomsmottagningen om hur vi skulle forma frågorna i enkäten. Efter att ha diskuterat med personalen på avdelningen tog vi fram frågor och sammanställde det till en enkät som skulle passa åldrarna 1-18 år. Frågorna handlade om väntrum, väntetid, bemötande och information. I slutet av veckan presenterade vi den slutgiltiga enkäten för avdelningen. Vi fick ett rum uppe på mottagningen där vi kunde intervjua barnen efter sitt läkarbesök. När barnet blev anmält i receptionen fick de med sig en informationslapp om att vi satt på mottagningen och att vi hade en frivillig intervju som barnet kunde delta i. Om barnet ville delta i intervjun så visade personalen vägen till vårt rum. Vi försökte att intervjua varannat barn, men vi har även intervjuat barn gemensamt. Vi märkte ingen skillnad på barnens svar beroende på om vi var båda eller själva. När barnet svarat på alla frågor fick de välja klistermärken vilket var uppskattat av de minsta. Om vi intervjuade små barn eller väldigt tystlåtna barn så tog vi hjälp av föräldern för att kunna få svar. Vi bad i sådana fall föräldern att inte svara för sig själv, utan hur de tolkade att barnen uppfattade situationen. När vi nästan gått in i sista praktikveckan åkte vi till Susann Swärd i Växjö för att få hjälp att börja sammanställa ett resultat på varje fråga. Vi delade in de olika svaren i grupper med svar som liknade varandra eller betydde samma sak. När vi kommit fram till bra svar så började vi skriva på presentationen som vi skulle hålla för mottagningen vi varit på. Samtidigt som vi jobbade med presentationen hade vi kontakt med Susann Swärd som gav oss hjälp, idéer och konstruktiv kritik. I början av sista praktikveckan höll vi våran presentation för mottagningen. Presentationen gick bra och skapade diskussioner kring våra reflektioner och slutresultat som vi hade hoppats. Efter att ha presenterat vårat resultat för mottagningen började vi skriva på våran rapport.

Barn- och ungdomsmottagningen Vi intervjuade sammanlagt 33 barn i åldrarna 1-14. Det var flickor och 18 pojkar. Ålder - år 6-11 år 12- år Kön Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke 7 7 6 7 2 4 Totalt 14 13 6 Tabell 1: Totalt antal barn som deltagit på barn- och ungdomsmottagningen fördelade på ålder och kön. (n=33) Väntrum och väntetid Barnen fick frågorna: - Fick du vänta i väntrummet och i så fall hur länge? - Fick du reda på varför du fick vänta? - Vad tyckte du om väntrummet? - Vad gjorde du i väntrummet? (vad tyckte du om det?) - Om du fick bestämma, vad skulle du vilja ha i väntrummet? - Var det lätt eller svårt att hitta till väntrummet? 3 Väntetid i väntrummet 2 1 Max minuter 1- minuter 2 minuter Figur 1: Antal barn fördelade på hur länge barnen fick vänta i väntrummet. (n=33) De flesta barnen, av 33, fick vänta max fem minuter i väntrummet, vilket var uppskattat. Fem barn fick vänta mellan 1 minuter, vilket de tycke var OK. De två barn som fick vänta tjugo minuter fick en förklaring varför de fick vänta och var nöjda med den.

Att hitta till väntrummet var enligt de flesta mycket lätt, de yngre barnen följde efter sina föräldrar och hade därför ingen uppfattning om det var svårt eller lätt. Ett barn gick åt fel håll och tyckte därför att det var svårt att hitta. Åsikter om väntrummet Bra (14 st) Roligt (13 st) Fint (3 st) Tyst och lugnt (2 st) Ingen åsikt ( st) Figur 2: Totalt antal barn fördelade på de kommentarer de hade om väntrummen. (n=33) Väntrummet fick bara positiva kommentarer. De som inte har haft en åsikt har inte hunnit leka med någonting eftersom de flesta patienter inte har fått vänta mer än minuter. De flesta barn sa att väntrummet var bra och roligt den korta tid de väntat där.

Vad barnen gjorde i väntrummet Barnen fick frågor kring vad de gjorde i väntrummet och vad de hade tyckt om det som de hade gjort. Det som var mest uppskattat i väntrummet var: - Tågbanan - Fotbolssspelet - Fia med knuff - Bilar - Att läsa i tidningarna Vad barnen tyckte om det de gjorde i väntrummet 3 2 1 Antal barn Roligt Helt OK Tråkigt Figur 3: Antal barn fördelade på vad barnen tyckte om det de gjorde i väntrummet (n=33) Majoriteten av barnen tyckte att det de gjorde i väntrummet var roligt. Tre barn i -års åldern tyckte det var helt OK och ett barn i 1-års åldern tyckte att det var tråkigt. De flesta barnen tyckte att väntrummet var bra som det är och att det inte behövs någonting mer. De barn som önskade att det hade funnits något mer önskade sig radiostyrda bilar, TVspel och ritmaterial. Ett barn önskade att det fanns en glassmaskin i väntrummet!

Bemötande Barnen fick frågorna: - Hur tyckte du att personalen var mot dig? - Kände du att personalen lyssnade på det du ville säga? Åsikter om personalens bemötande 2 1 Antal barn Snälla Trevliga Bra Duktiga Figur 4: Antal barn fördelade på hur de upplevde att personalen bemötte dem (n=33) Alla barnen var positiva kring personalens bemötande och hade inget dåligt att säga om dem eller hur de blivit bemötta. Även många föräldrar sa att de tyckte att personalen var snälla och trevliga. 3 av 33 barn upplevde att personalen lyssnade på allt barnen ville ha sagt. Tre barn visste inte om de lyssnade på dem eftersom de var alldeles för små för att uppfatta detta (de var runt 1 år gamla).

Information Barnen fick frågorna: - Vet du varför du har kommit hit idag? - Förstod du allting personalen sa? - Finns det något du skulle ha velat ha mer information om? 3 Kunskap om varför de var på mottagningen 2 Antal barn 1 Ja Nej Lite Föräldrar vet Figur : Antal barn fördelade på om de vet varför de är på mottagningen (n=33) De flesta barnen vet varför de har kommit till mottagningen. De har fått information genom en kallelse, genom att föräldrarna har förklarat eller så är de på mottagningen regelbundet och vet på så sätt varför de går dit.

Förståelse för vad personalen sagt till dem 3 3 2 1 Ja Nej Sådär Svåra ord Antal barn Figur 6: Antal barn fördelade på om de har förstått allting som har sagts till dem (n=33) Majoriteten av barnen har förstått allt som har sagts till dem. Personalen har bl.a visat på gosedjur hur proceduren kommer att gå till. Ett barn upplevde att han förstod allting som sades till honom, men inte vad som sades till föräldern. Däremot visade det sig att nästan vart femte barn tyckte att personalen använde svåra ord. Majoriteten av barnen upplever att de har fått all den information de har behövt under besöket. Fem barn ansåg att de hade velat ha mer information om varför de var på mottagningen och sin sjukdom. En förälder tyckte att det inte framgick i kallelsen varför de kommit till mottagningen och hade velat ha lite mer information.

Våra reflektioner kring barn- och ungdomsmottagningen Vi tycker att väntrummet på mottagningen är fint och har bra med leksaker. De allra flesta barn upplever att väntrummet är roligt, vilket vi också tror kan ha att göra med att man väntar så kort tid där. Om barnen hade fått vänta längre tid är det möjligt att de också hade haft fler önskemål och kommentarer kring väntrummet. Även om vi inte fick några kommentarer från barnen upplever vi själv att det kan vara svårt att hitta något att göra i väntrummet om man är över år gammal. Vi tycker därför att man kan ha mer tidningar för ungdomar, som t.ex illustrerad vetenskap, teknik och biltidningar, SOLO eller FRIDA-tidningar. Vi la märke till att TV:n oftast var avstängd och att man därför inte uppmärksammar att den finns, då det inte var en enda patient som svarade att de hade kollat på den. Ett förslag från oss är att t.ex. barnkanalen kan vara en bra kanal att ha igång. Det var ett antal barn som önskade att det fanns mer ritmaterial, eftersom papper tar slut fort. Vi tycker att det kan vara en bra idé att sätta upp en whiteboard tavla att rita på, där man bara kan sudda ut och börja om utan att slösa material. En del barn tyckte att personalen använde svåra ord, och även om det ibland behövs svåra ord som berättar om barnens hälsa och behandling tycker vi att det är viktigt att man förklarar det man kan med lite lättare ord. Har man pratat med föräldrarna så kan man avsluta med en fråga till barnet om det är något hon eller han undrar över kring vad man just berättat för föräldern. Då kan barnet få en möjlighet att ställa frågor och känna sig delaktig. Personalen är trevliga, glada och välkomnande enligt oss, detta har vi även märkt att barnen och föräldrarna tycker. Resultaten visar att personalen är bra på att lyssna på och ta barn på allvar oavsett vilken ålder de har. Att visa procedurer och låta barnen ta sprutor på gosedjur är väldigt uppskattat och är något vi tror att barnen behöver för att känna sig trygga i undersökningsrummen. Avslutande kommentarer Vi har haft praktikveckor på landstinget och barn- och ungdomsmottagningen. Vi tycker detta har varit mycket intressant och lärorikt att få se hur man jobbar på landstinget, mottagningen och hur man bemöter barn och vad man kan ändra på ur ett barns perspektiv. Vi hoppas att det vi har kommit fram till under dessa veckor kan komma till användning och att det uppskattas. Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare Susann Swärd på landstinget och all personal på barn- och ungdomsmottagningen för all hjälp.