KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK

KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK Vi föds med en förmåga och beredskap till kommunikation. Spädbarnet ger signaler som föräldern svarar på och dialogen utgår således från barnet till omgivningen. En trygg anknytning underlättar den icke-verbala och emotionellt intonande dialogen mellan förälder och barn som är en god förutsättning för att senare utveckla det talade språket. Vårt jag blir till i dialog med en annan. Tal- och språkbedömning Även om barn har en medfödd förmåga att kommunicera och att utveckla ett språk, krävs det både en viss grad av mognad och en språkligt stimulerande miljö, dvs andra barn och vuxna som talar med barnet för att språkutvecklingen ska komma igång och fortskrida. En normal tal- och språkutveckling förutsätter också att barnet inte har några skador som kan verka hämmande på utvecklingen. Under den språkliga mognadsprocessen passerar barnet olika stadier - joller, enstaka ord och flerordssatser. Barn utvecklas olika snabbt. Några talar så gott som rent vid treårsåldern, andra har kvar mycket av ofullständiga meningar och felaktigt uttal och några få kanske just har börjat prata vid samma ålder. Orsaker till försenad tal- och språkutveckling Vanligtvis kan man inte påvisa någon orsak till en sen språklig mognad. I några fall beror förseningen på: 1. Hörselnedsättning Hörseln måste därför alltid kontrolleras hos ett barn med sen talutveckling. 2. Allmän utvecklingsförsening 3. Stimulansfattig miljö Ofta finns det flera bidragande orsaker. Även känslomässigt utarmade barn kan få tal- och språkförseningar. 4. Vissa skador Drabbar språkcentra och talmotorik, t ex CP och gomspalt som kan förhindra en normal utveckling av tal och språk. 5. Två- eller flerspråkighet Exempelvis invandrarbarn och flyktingbarn. 6. Adoptivbarn 7. Neuropsykologiska störningar Såsom autism och andra kontaktstörningar. 1

BARN SOM BÖR AKTUALISERAS I PSYKOLOGHANDLEDNINGEN - utifrån samspel, kommunikation, begynnande tal och allmän utveckling 0-4 månader om barnet inte ger blickkontakt eller svarsleenden, aktualisera barnet även med barnläkarkonsult/bvc-läkare 4-12 månader aktualisera barnet/familjen i psykologhandledningen vid all avvikande utveckling var uppmärksam på samspelet/anknytningen mellan förälder och barn och notera i samband med Boeltestningen om det finns frågetecken (autismmisstanke?) aktualisera barn med stora regleringsproblem, t ex mat och sömn aktualisera barn som beskrivs som krävande och oförutsägbara i sina emotioner 18 månader de barn där föräldrarna uttrycker oro omkring barnets utveckling eller beteende ta särskilt upp de barn där du som BVC-sjuksköterska tycker att barnet faller utanför ramen, t ex saknar tal, leker inte tittut ta upp de barn/mödrar/fäder som du som BVC-sjuksköterska tar tillbaka för extra uppföljning 2 år Aktualisera för ev utvecklingsbedömning barn som inte förstår enkla uppmaningar barn som endast kan säga enstaka ord färre än tio Om föräldern inte önskar psykologkontakt (som i första hand är ett rådgivande samtal utifrån hur föräldern beskriver barnets utvecklingshistoria ) - ge tid för återbesök om några månader. Fråga om du får höra med förskolan hur barnet fungerar där (som en uppstart i ett motivationsarbete till ev senare psykologutredning). 2 ½ år barn som hellre använder gester än tal barn som är svåra att förstå även för föräldrarna (inte bara enstaka uttalsproblem) barn som bara använder ettordssatser barn som uppges ha ett eget språk barn som har oförklarliga utbrott barn som föräldrarna oroar sig över vad gäller deras beteende eller utveckling barn som du som BVC-sjuksköterska blir orolig för 2

Landstinget Västmanland nov 2011 Länshandboken BARN SOM KAN VARA AKTUELLA FÖR LOGOPEDKONTAKT Om ett barn uppvisar något av följande bör man undersöka barnets övriga utveckling extra noga och vid behov remittera till logoped. Vid 0-4 månader Föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt får på BB information och handledning av barnmorskor/sjuksköterskor med specialutbildning inom LKG-området. Vid stora problem eller andra frågeställningar kontaktas barnklinikens logoped. Vid 4-9 månader Om barnet har avvikande eller outvecklat joller. Vid 10-12 månader Om barnet inte tuggar. Om det inte har stavelsejoller. Vid 18 månader Barn med läpp-, käk- och gomspalt remitteras från specialmottagningen i Uppsala direkt till logopedmottagningen i Västerås. Vid 2 år Om barnet inte förstår några uppmaningar. Om barnet dreglar ovanligt mycket. Om barnet talar mindre än 10 ord. Vid 2 ½ år Om barnet inte använder två-treordssatser. Om talet är nasalt. Om barnet hellre använder gester än tal. 3

KOMMUNIKATION, TAL- OCH SPRÅKSCREENING VID 3 ÅR I basprogrammet rekommenderas en bedömning av kommunikation, tal och språk hos barn vid 3 års ålder. I samarbete med logopedmottagningen vid C-las i Västerås utarbetades ett test som infördes 1992, Språktest för 3-åringar på BVC, den s k treårspåsen. Denna screening har delvis omarbetats under 2009/2010 och benämns Kommunikation, tal- och språkscreening vid 3 år. Språkscreeningen utförs av sjuksköterska i samband med barnets hälsobesök på BVC vid 3 års ålder. Screeningen kan göras vid 3 år plus minus tre månader. I kallelsen bifogas föräldrafrågor som ska diskuteras vid besöket. Besöket omfattar även en uppföljning av barnets utveckling, enligt BHV-journalen vid 2 ½-3 års ålder. Testpåsens innehåll: Kontaktskapande leksaker lastbil handdocka Testleksaker ko, hund, stor bil, liten bil, säng, tallrik, mugg, docka, boll, bok, röd kloss, blå kloss, gul kloss och grön kloss Färgkarta färgkartan innehåller röd, blå, gul samt grön färg Instruktioner till språktest Börja med språkscreeningen, titta därefter på och diskutera kring föräldrafrågorna. A. Testledaren plockar själv upp de kontaktskapande leksakerna: handdocka och lastbil. Om barnet är blygt - lek med leksakerna en kort stund. Plocka sedan undan sakerna, men behåll gärna handdockan att prata genom om detta underlättar barnets medverkan. Barnet får nu slumpmässigt plocka upp en sak i taget ur påsen och uppmanas att benämna dessa. Markera med + i vänstra spalten om barnet benämner och uttalar korrekt. I annat fall skriv vad barnet säger. Stryk under det ord som barnet använder om alternativ finns, t ex hund/vovve. Utebliven benämning markeras med -. Om barnet inte kan eller vill benämna något eller några av föremålen kan man möjligen få barnet att peka på sakerna, vilket markeras med + respektive - i högra spalten. Använd instruktionerna på arbetsbladet. 4

Om barnet fortfarande inte benämner leksakerna, gör ytterligare ett försök vid testets slut då barnet plockar ner leksakerna i påsen igen. OBS! När barnet plockat upp och benämnt dockan, peka på dockans fot och fråga vad det är. B. Instruera/fråga barnet enligt arbetsbladet. Markera med + respektive -. Vad gäller uppgifterna 1 till 5 spelar den inbördes ordningen ingen roll. Frågorna kan eventuellt ställas i samband med att leksakerna plockas upp från påsen. Frågan Hur låter? / Vad säger? i uppgift 1 till 3 kan, om barnet är väldigt blygt, ändras till Vem säger..? och man ser då om barnet åtminstone passivt kan lätena för de aktuella föremålen. Se till att ha hund, ko och bil inom räckhåll för barnet. Denna passiva testning kan inte göras förrän samtliga föremål är upplockade, eftersom barnet måste ha ett antal föremål att välja mellan. Uppgifterna 6 till 15 rekommenderas att utföras i angiven ordning. När du ska fråga barnet om uppgift 6 till 8 bör du plocka fram boll, tallrik, hund, mugg, bok och docka så att barnet har dessa föremål att välja mellan. Se till att föremålen är inom räckhåll för barnet. Dessa tre uppgifter är ologiska, dvs föremålen man ska använda hör egentligen inte ihop. Avsikten med detta är att barnet då måste förstå instruktionen för att göra rätt. Uppgift 9 inleds med att testledaren pekar ut dockans hand och säger: Titta, här är dockans hand. Detta för att leda in barnet på rätt spår. Det spelar sedan ingen roll om barnet pekar på dockans mage eller sin egen. I uppgift 12 kan näsa ersättas med fot eller hand om barnet är blygt. Uppgift 13 inleds med att testledaren visar barnet att den gröna klossen och den gröna rutan på färgkartan har samma färg. Ge sedan barnet en kloss i taget och fråga enligt protokollet. Efter uppgift 15 ombeds barnet att lägga ner övriga leksaker i påsen. Vid annat hemspråk än svenska skall barnet testas med hjälp av tolk. Vid testningen kan korten med skrivna instruktioner användas. Testledaren bör då vara tyst och i stället hålla fram korten ett och ett till tolken som ställer frågorna till barnet. Detta för att veta att det är hemspråket, och inte svenskan, man testar. C. Åtta punkter som testledaren ska iaktta under testets gång. Ifylles efter avslutad testning. 5

KOMMUNIKATION, TAL- OCH SPRÅKSCREENING VID 3 ÅR (arbetsblad) Datum BVC Undersökare Barnets namn Personnummer Barnets adress Mor Adress Tfn/mobil Far Adress Tfn/mobil Vårdnadshavare Ja Nej Vårdnadshavare Ja Nej ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Barnet/familjen har tolkbehov: Ja, språk Nej A. Ordförråd och uttal Skriv hur barnet säger Vid behov, fråga barnet: var är (= aktivt) eller peka på (= passivt) ko hund/vovve. bil säng. tallrik/fat (ordförråd).. mugg/kopp.. docka.. fot boll.. bok.. kloss B. Begrepp, ordförråd och språkförståelse Hur låter eller vad säger? (aktivt) Vem säger? eller vad låter? (passivt) 1) hunden Voff/vov 2) kon Mu 3) bilen Brum/tut ja nej ja nej 4) Peka på den stora bilen 9) Peka på magen 5) Peka på den lilla bilen 10) Peka på din näsa 6) Lägg bollen på tallriken 11) Peka på dockans näsa 7) Lägg hunden i muggen 12) Peka på min näsa... 8) Lägg boken under dockan 13) Var ska den här ligga? (gul)..., (röd)...., (blå).... 14) Var är den blåa klossen?.., (röda). (gula). (gröna). 15) Kan du lägga ner alla djuren i påsen?.. 6

C. Undersökarens noteringar (arbetsblad) Ja Nej 1. Har barnet treordssatser? 2. Talar barnet spontant? 3. Ger barnet ögonkontakt med undersökaren? 4. Ger barnet ögonkontakt med föräldern? 5. Stammar barnet? 6. Barnet medverkar vid undersökning: - hela tiden - tinar upp efter en stund - måste lirka hela tiden - tröttnar - totalvägran 7. Skriv gärna ett exempel på en mening som barnet säger :..... 8. Beskrivning av barnet/undersökningen (t ex blyg, långsam, splittrad) 9. Eventuellt andra iakttagelser av talet (t ex monotont tal).. Övrigt. D. Tidigare hälsoövervakning/utveckling Ja Nej - Hörselnedsättning/upprepade otiter/otosalpingiter - Ärftlighet för sen språkutveckling/läs- och skrivsvårigheter - Tidigare problem med kommunikation/språkutveckling (vid 8, 12 o. 18 mån) Om ja, beskriv... - Flerspråkighet - Språk i familjen (f) /omgivningen (o) 1. 2. 3. Övrigt. E. Åtgärd Remiss logoped. Remiss psykolog Remiss Hörcentralen. 7 Remiss barnläkare Avböjer remiss, till vem?...

FRÅGEFORMULÄR TILL FÖRÄLDRARNA DÅ BARNET ÄR 3 ÅR Barnets namn Personnummer Besvarat av Datum 1. Hur många ord kan barnet säga 0-25 ord... (orden behöver inte uttalas rätt, men 25-50 ord du ska kunna förstå vad barnet menar)? mer än 50 ord... 2. Talar barnet i meningar på minst tre ord? 3. Är barnets tal svårt att förstå för familjen? 4. Är barnets tal svårt att förstå för den som inte känner barnet? 5. Anstränger sig barnet för att man ska förstå vad det säger? 6. Förstår barnet längre meningar, t ex Lägg dockan i sängen och sätt koppen på fatet? 7. Upprepar barnet ord, stavelser eller ljud, eller fastnar i talet på annat sätt? 8. Behöver du ofta påkalla barnets uppmärksamhet för att få barnet att lyssna? 9. Brukar barnet vilja lyssna på sagor tillsammans med dig? 10. Har barnet problem med att tugga eller svälja? 11. Dreglar barnet? 12. Är du orolig för ditt barns tal och språk? 13. Är det något annat kring barnet du vill prata om/undrar över? Ja Nej..... 8

REMISS TILL LOGOPED SKA SKICKAS: A. Ordförråd och uttal bedöms Om barnet har fler än ett fel vid benämning av sakerna (ordförråd). Undantagsvis, t ex om barnet är extremt blygt men testledaren förstår att barnet egentligen vet vad sakerna heter, kan det accepteras att barnet klarar att peka på rätt föremål (reservation för uttalet - se nästa punkt). Om barnet har fler än två uttalsfel (uttal). Observera att ett ord kan innehålla fler än ett fel. T ex om fot uttalas som sok betraktas det som två fel. Tallrik/fat räknas inte med i bedömning av uttal, men är viktigt vid bedömning av ordförråd. Läspande uttal av /s/ räknas inte som fel. eller B. Begrepp, ordförråd och språkförståelse bedöms Om barnet har fler än ett fel på uppgifterna i del B. I uppgift 1, 2 och 3 får barnet poäng oavsett om det självt sagt lätet eller om det bara pekat. Naturligtvis är det att föredra att barnet producerat lätet självt. Uppgift 13 och 14 räknas som fel även om endast en del i respektive uppgift är felbesvarad. Omvänt gäller att om samtliga delar i respektive uppgift är felbesvarade räknas det fortfarande bara som ett fel. eller C. Undersökarens noteringar Om barnet inte talar i meningar med tre ord eller fler (ordföljd och ordböjningar behöver inte vara korrekta). Enligt punkt 1. Om barnet stammar. Enligt punkt 5. Övriga punkter under C föranleder i sig inte remiss till logoped, men är viktiga övergripande iakttagelser när det gäller barnets kommunikation. Då tveksamhet om barnets förmåga föreligger (pga blygsel, koncentrationssvårigheter eller dylikt) rekommenderar vi att ni träffar barnet vid ytterligare ett tillfälle inom snar framtid. 9

Landstinget Västmanland nov 2011 Länshandboken REMISSKRITERIER till logoped i enlighet med föräldrafrågorna Barnet använder 0-25 ord eller 25-50 ord aktivt Barnet sätter inte ihop meningar med minst tre ord Barnet är svårförståeligt för familjen Barnet tar om ord, stavelser eller ljud, eller fastnar i talet på annat sätt Barnet har svårt att förstå längre meningar (se exemplet) Föräldraoro (enligt frågorna: 1, 2, 3, 6, 7 och 12) Viktigt att hörseln kontrolleras i samband med logopedremiss. Bokning av hörselkontroll kan inte göras av Logopedmottagningen. Vid dregling, nasalitet, tugg- och sväljsvårigheter ska barnet aktualiseras hos läkare på BVC. AKTUALISERA i psykologhandledningen de barn: som faller ut på språkscreeningen där du föreslagit föräldrarna samtidig remiss till psykolog som vid screeningen visar upp ett avvikande beteende är högt och lågt som inte samverkar och som tas tillbaka för nytt försök som har täta eller återkommande utbrott hemma och/eller på förskolan som beskrivs som hyperaktiva som vid undersökningen är passiva som söker/får negativ bekräftelse p g a sitt beteende som uppträder påfallande distanslöst som är impulsstyrda som har uppmärksamhetsproblem och koncentrationsproblem som undviker ögonkontakt med föräldern (och med BVC-sjuksköterska ) som hellre använder gester än tal Notera under övrigt i Undersökarens noteringar de avvikande beteendena som visats enligt ovan eller som föräldrarna spontant berättar om. REMISS till psykolog ska skickas: Vid påfallande bristande ögonkontakt i kombination med avskärmningsbeteende även om språket är åldersadekvat. Vid obegripligt tal (barnet har ett eget språk eller barnet låter som om det talar men det finns inte urskiljbara ord) samtidig remiss. 10

REMISSKRITERIER till psykolog i enlighet med föräldrafrågorna Om barnet har mindre än 50 ord - samtidig remiss (samtidig remiss till logoped + psykolog) Om barnet är svårförståeligt för familjen - samtidig remiss Om barnet inte förstår längre meningar - samtidig remiss Om föräldrarna känner sig oroliga för barnets tal i kombination med annan oro över barnets allmänna utveckling samtidig remiss. (enligt frågorna: 1, 3, 6 och 12) Om det är stor diskrepans mellan vad föräldrarna beskriver och hur utfallet i screeningen blir, föreslå rådgivande samtal hos psykologen (eventuellt först efter ett nytt försök till screening). Samtidig remiss Logoped- och psykologbedömning utgör ett pussel tillsammans. Om såväl psykolog som logoped konsulteras när man noterar att barnets språkutveckling är försenad eller avvikande kan man göra en tidsvinst på upp till ett år. I barnhälsovårdens uppdrag ingår att erbjuda en bra vård och gott omhändertagande av barn i riskzonen så tidigt som möjligt, och därför måste remiss till psykolog vara lika självklart som remiss till logoped. För att underlätta samtalet med föräldrarna kan följande fyra punkter användas: Berätta om att remiss till psykolog samtidigt som barnet remitteras till logoped är rutin på BVC vid undersökning av barnets kommunikation och språk vid 3 år. Fråga inte föräldrarna om de vill att psykologremiss ska skickas utan informera om rutinerna. I slutändan är det naturligtvis föräldrarnas beslut om remiss ska skickas eller inte. Informera också om att logoped- och psykologbedömning kompletterar varandra och leder till en helhetsbild som underlättar bedömning och beslut om fortsatta behandlingsinsatser. Och bäst av allt. man vinner tid om remisserna skickas samtidigt. DOKUMENTATION Dokumentera i BHV-journalen under Uppföljning av utveckling 2 ½ -3 år. Om screeningen är utan anmärkning sätt + i de rutor om utveckling som finns under rubriken 2 ½ - 3 år och i rutan för Språk skriv/klicka i 0. Vid behov kan kommentar skrivas - i datajournal skrivs den i kommentarsrutan och i pappersjournal i löptext. Arbetsbladet kan därefter kasseras. Vid avvikelse dokumentera i arbetsbladet under dokument och fyll i föräldrafrågorna enligt föräldrarnas svar (= dokument som sparas). I pappersjournalen sparas arbetsblad och föräldrafrågor. I samband med remiss till logoped bifogas kopia på arbetsblad och föräldrafrågor. 11

Vid 4 år Följ upp talet från 3-årsbesöket. Vid behov görs ny kontroll av talet (t ex nyinflyttad, uteblivet besök vid 3 år), använd Taltest enligt Thelander & Kvarnevik. Barn som är svåra att förstå, har mycket dåligt ordförråd eller har svårt att ta/förstå instruktioner bör bedömas av läkare. Hörselundersökning och remiss till logoped liksom en bedömning av barnets allmänna utveckling är då aktuellt. Aktualisera i psykologhandledning. Vid 5-5 ½ år Ifall barnet har en bristfällig meningsbyggnad, torftigt språk eller ljudmässiga brister (förutom läspning, r-, tje- och sje-ljud), bör barnet bedömas av logoped, läkare eller psykolog. Oroliga föräldrar När föräldrarna är oroliga för barnets språk, röst eller tal bör barnet alltid remitteras till logoped oavsett barnets ålder! STAMNING Stamning är ett nyckfullt och opålitligt handikapp till skillnad från de flesta andra. Ibland stammar man, ibland inte, och man kan bara delvis förutsäga hur det kommer att gå i en viss situation. Detta gör problemet extra svårt att hantera. Det är viktigt att slå fast att det inte finns något som helst samband mellan mängden hörbar stamning och upplevelsen av problemets svårighetsgrad. Man kan ha mycket hörbar stamning men inte så stora problem, andra har lite stamning men tycker att problemet är väldigt stort och allt däremellan. Det är viktigt att inte missa den senare av dessa grupper. Det är normalt att barn inte pratar helt flytande, men om man hör att barnet vet vad det ska säga men inte kan få fram det, så är det stamning. En tidig bedömning är viktig! Obehandlad stamning med negativt förhållningssätt i barnets miljö kan göra att barnet utvecklar psykiska och sociala reaktioner. Det är av allra största betydelse att logoped får tidiga remisser för bedömning och i första hand indirekt terapi i form av föräldrasamtal när barn stammar. Stamning i låga åldrar är ofta lättpåverkad. Ett allvarligt varningstecken vid stamning är föräldraoro. Barnet känner den i luften och spänner sig för att prata bättre än det just då är moget för. Låt aldrig föräldrarna gå hem med orden stamning kanske växer bort, säg åt ditt barn att prata långsamt, ta det lugnt eller dylikt. Skriv remiss med en gång till logopedmottagningen. Se remisskriterier nedan. 12

En del föräldrar säger det är inte stamning, det är omtagningar eller upphakningar. Logopeden gör ingen skillnad på det vad gäller terminologin. Stamning är stamning och den kan bestå av omtagningar, förlängningar, blockeringar etc. Det går inte att se på graden av stamning eller stamningsproblem om just det här barnet kommer att behålla sin stamning eller inte. Viktigt: Det är aldrig föräldrarnas fel att barnet stammar. REMISSKRITERIER till logoped vid misstänkt stamning 1. Kamp och muskelspänning i samband med avbrotten i talet. 2. Barnet är generat och kanske till och med undviker ord och/eller talsituationer. 3. Föräldrarna är oroliga och/eller har mindre lämpliga attityder och beteenden i samband med barnets stamning. Minst ett av dessa kriterier är skäl för remiss till logoped. 13