Båtbacken friskola Kvalitetsredovisning Grundskola och förskoleklass Läsåret 2009/10 Verksamheten vid Båtbacken friskola startade år 2007 med en allmän pedagogisk inriktning. Skolans huvudman är Båtbackens ekonomiska förening. Styrelsen består av fem ordinarie ledamöter och två suppleanter. Rektor är alltid adjungerad vid de månatliga styrelsemötena. Skolåret har fungerat bra och eleverna har nått mycket goda resultat. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse. Elevantalet har varit sammanlagt 60 elever under året från förskoleklass tom åk 5. En elev lämnade skolan pga Mlytt i mitten av april och i slutet av februari kom två elever från Bahamas. Vi har behöriga pedagoger på alla klasslärartjänster. Samtliga har under året gått upp på heltid. Vid höstterminens start anställdes en lärare på heltid då en ordinarie personal gått på barnledighet. I hennes tjänst ingår även specialundervisning, engelska och syslöjd fr.åk.3 Hennes huvudsakliga uppgift har varit klasslärare i åk.5. Utöver dessa har fritidspedagogerna ansvarat för värdegrundsarbetet i alla klasser, bild och musik. Styrelsens ordförande ansvarar för träslöjd samt idrott från åk.2 tom åk 5. En av fritidspedagogerna har ansvarat för idrotten i åk.1 och förskoleklassen samt musikundervisningen fr.åk.1 tom åk.5 Båda fritidspedagogerna har ansvarat för värdegrundsarbetet från åk.1tom åk.5. Hemkunskapen har skolans kokerska ansvarat för.
Lokalvårdaren har fått utökad tjänst till 75 % och arbetar också i köket. Kokerskans tjänst är på 100%. Styrelsens ordförande har utöver sina andra uppdrag också vaktmästeri och administration och arbetar 80 %. Rektor arbetar heltid och har ansvar för all personal inom skola, fritids och förskola. Rektor är också klasslärare för förskole- klassen och arbetar på fritids fram till skolstarten på morgonen. I uppdraget ingår också en hel del administration som lönerapportering, schemaläggning, ansvar för kösystemet m.m. Skolsköterskan kommer en gång var Mjortonde dag. Skolan har också tillgång till kommunens elevvård med specialpedagoger, skolläkare, skolpsykolog m.ml. Här har vi fått ett stort stöd med utredningar och underlag till åtgärdsprogram. Möjligheten till konsultation med skolpsykolog i vissa ärenden har också ut- nyttjats. Ekonomiskt resultat Rektor har fortsatt ansvar för budgeten utom den för fastigheten. Skolan har valt att fortsätta prioritera de pedagogiska resurserna. I och med att alla pedagoger gått upp på heltid har resurserna i klasserna utökats väsentligt. Trots det ser bokslutet ut att visa ett fortsatt positivt resultat. Professionell personal All personal som anställs har adekvat utbildning. Skolan eftersträvar att hela tiden ha rätt kompetens på rätt plats. Vi har därför utbildat personal efter behov i bland annat matematik, svenska, omdömen och individuella utvecklingsplaner. Pedagogerna är klasslärare men arbetar till stor del ämnesinriktat efter intresse och utbildning. Detta har visat sig vara av stort värde för den sammanhållna bedömningen av elevernas progression i de olika ämnena.
En eftermiddag i veckan träffas klasslärare, resurs och rektor för att analysera och diskutera det pedagogiska läget i klasserna. Utifrån detta inventeras, utvärderas och fördelas resurser efter behov. Vi går också igenom ev. åtgärdsprogram för att se att de riktade åtgärderna är i fas med behovet. En eftermiddag i veckan har vi enhetskonferens för alla inblandade där det generella skolarbetet diskuteras. En kväll i månaden träffas all personal där olika frågor rörande verksamhet diskuteras. Rutiner och underlag för att ta fram kvalitetsredovisning En kvalitetsredovisning är ett bra underlag för skolans planering av verksamheten kommande läsår. Det är därför viktigt att den upptar så många olika områden och synpunkter som möjligt. Vår kvalitetsredovisning kommer även att innehålla detaljer från verksamheten som inte är mätbara för att ge en bred allsidig information. I redovisningen har vi använt oss av enkäter från elever, personal och föräldrar, utvecklingssamtal, olika utvärderingar, pedagogiska samtal, nationella prov, diagnoser, intervjuer m.m. Vi gör kvalitetsredovisningen läsårsvis med avstämning vid höstterminens slut, för att få så likartade förutsättningar som möjligt. Under året har vi gjort regelbundna avstämningar, utvärderat och dokumenterat. All personal deltar i det löpande arbetet. Beslutade åtgärder enligt förra årets kvalitetsredovisning De regelbundna pedagogiska diskussioner som personalen haft, har varit oerhört värdefulla för att kunna ge eleverna en så individuellt anpassad undervisning mot strävansmålen som möjligt. Här har vi diskuterat elever med behov av extra stöd såväl som elever som behöver extra utmaningar. Vi har satsat ännu mer på tekniska hjälpmedel, som bärbara datorer förutom de stationära, för att eleverna i sitt individuella skolarbete alltid ska ha datorer tillgängliga. Skolans satsning på svenskmaterialet Pilen har byggts ut till att omfatta även de högre årskurserna vilket har mottagits mycket positivt av eleverna.
Arbetet i skolan Vi har under året utvecklat samarbetet med kommunens elevombud i frågor rörande kränkningar och diskriminering. Värdegrundsarbetet har utökats till att även omfatta eleverna i åk.1 och 2. Detta arbete kommer att fortsätta under hösten. Tema över alla årskurser har inte varit prioriterat, men vi har alla jobbat med miljö och anslutit oss till ett företag som heter Reagro. Detta företag återvinner upp till 98 % av skolans avfall. Elever och personal har av företaget fått mycket goda vitsord om sättet att sköta all sortering. Eleverna i 3-4- 5:an har i samarbete med kommunens renhållning arbetat med temat energi som resulterat i en almanacka som delats ut till alla hushåll i kommunen. Förskoleklassen 1-2:an har arbetat med temat bondgård där föräldrar har varit behjälpliga med information angående djurhållning, skog och spannmål. Alla barn gjorde ett studiebesök på en bondgård med nybyggd ladugård för mjölkkor. Temat redovisades med en utställning av bilder, barnens anteckningar m.m. samt att alla barn redovisade resultatet för varandra. Alla elever har deltagit i ett hälsoprojekt med frukost varje dag, massage, karate, cykling, dans m.m. Detta har varit mycket uppskattat av elever och föräldrar. Arbetet med individuella utvecklingsplaner och omdömen kommer att prioriterats. En i personalen har gått en fortbildning i ämnet och i en vecka under juli månad kommer klasslärarna att tillsammans göra en pedagogisk planering som även innehåller mål i varje ämne och arbetsområde. Under året har arbetet med egen planering utvecklats till att även omfatta årskurs 2. Barnens inmlytande på utvecklingssamtalen kommer att vidareutvecklas. Samarbetet med ämnesintegrering över alla årskurser har resulterat i mindre grupper och en större helhetssyn vilket underlättar för riktade åtgärder. Det är också positivt att en och samma pedagog har ansvarat specialundervisningen, MUS och LUS m.m i alla årskurser.
Mål och måluppfyllelse i förhållande till styrdokumenten Kunskaper formella Förskoleklassen Förskoleklassen har bestått av 12 elever, 10 Mlickor och 2 pojkar. Av dessa har alla varit kortare eller längre tid i förskola tidigare. Arbetet med svenska i förskoleklassen har baserats på Bornholmsmodellen. Barnen har fått enklare böcker som uppmuntrar till egna remlektioner i svenska och matematik. Dessa har varit mycket uppskattade. Den språkliga medvetenheten hos barnen har undersökts med det s.k Bornholmstestet. Av eleverna hade nästan 85 % klart godkänt medan resterande var på gränsen. Nästan 60 % av barnen kan läsa mer eller mindre. I mattediagnosmaterialet KÖN visar nästan alla genomgående mycket goda resultat. Inom idrott och hälsa har barnen med glädje deltagit i alla förekommande aktiviteter och gjort stora motoriska framsteg. Årskurs 1 I klassen Minns 10 elever. Flickor 40 % Pojkar 60 % Matematik 90 % av eleverna når målen. 30 % av eleverna har haft någon form av extra stöd
Svenska 90 % av eleverna anses klara målen och når minst punkt 7 i LUS. 50 % når punkt 10 eller mer. 30 % har haft extra stöd, vissa med mycket goda resultat. Eleverna har i övriga ämnen genomgående uppvisat mycket goda resultat och hade inget behov av extra stöd i något ämne. Årskurs 2 Antal elever i klassen :10 (en Mlicka Mlyttade in i februari) Flickor 70 % Pojkar 30 % Matematik Resultat av de diagnostiska proven ( Måns o Marie) VT- 10 Antal elever som genomförde proven: 100 % Antal godkända resultat: 90 % Av eleverna har 20 % haft extra stöd Svenska I slutet av andra skolåret uppnådde 100 % LUS punkt 12 eller mer. 30 % uppnådde punkt 18 a. Av eleverna har 20 % haft någon form av extra stöd. Eleverna har deltagit Mlitigt i övriga ämnen och där uppvisat goda resultat. Inget behov av extra stöd har behövts. Årskurs 3 Antal elever i klassen:8 (en elev Mlyttade efter påsk till en annan skola och Minns inte medräknad i resultatet på nationella proven) Flickor 37,5 % Pojkar 62,5 %
Svenska LUS 75 % av eleverna uppnådde minst punkt 15 i LUS under vårterminen 37,5 % av eleverna har haft specialundervisning i svenska och engelska och i vissa fall även i matematik. Matematik: MUS 50 % av eleverna har uppnått minst punkt 10 i MUS under vårterminen. Matematik: Nationella prov vt - 2010 Deltagit: 100% Andel godkända: Delprov A B C D E F G Nått kravnivån: 57% 71% 86% 71% 86% 71% 86% Svenska Nationella prov vt - 2010 Deltagit 100% Delprov A B C D E F G H Nått kravniån: 100% 71% 71% 71% 86% 29% 100% 71% I övriga ämnen har eleverna uppvisat goda resultat utifrån målen och inget extra stöd har behövts i dessa ämnen. Samtliga elever har avlagt godkända prov i simkunnighet.
Årskurs 4 Antal elever:10 ( en elev Mlyttade in i slutet av februari) Flickor 70% Pojkar 30% Svenska LUS 100 % uppnår punkt 16 eller mer. 50 % uppnår 18 b. Matematik: MUS 90 % av eleverna uppnådde minst punkt 11 20% av eleverna har haft extra stöd i svenska, engelska och matematik. I övriga ämnen har eleverna uppvisat gott resultat utifrån målen Årskurs 5 Antal elever:10 Flickor 60% Pojkar 40%
Matematik : Nationella prov VT- 10 Deltagit 90% Delprov A B C D Andel som nått kravnivån: 89% 89% 89% 78% Svenska: Nationella prov VT- 10 Deltagit 90% Delprov A B C D E Andel som nått kravnivån: 100% 100% 89% 67% 89% Engelska: Nationella prov VT- 10 Deltagit 90% Delprov A B C- D E Andel som nått kravnivån: 100% 67% 89% 100% Måluppfyllelse övriga ämnen ÅK. 5 Deltagit 100% Ämne Andel som nått målen SO 100%
NO 100% Teknik 100% Bild 100% Idrott och hälsa 100% Samtliga elever har avlagt godkända prov i simkunnighet. Slöjd 90% Musik 100% Hem och konsumentkunskap 100% Bedömning av resultaten I både de lägre och de högre åldrarna har många förväntat goda resultat uppvisats i samtliga ämnen i förhållande till målen. I de fall resultaten inte varit så goda, har det inte varit någon överraskning. Analys och åtgärder för utveckling Behov av extra stöd inventeras fortlöpande under läsåret. Minst två gånger/termin går vi igenom samtliga elever i samtliga ämnen för att utvärdera de åtgärder vi beslutat om samt det fortlöpande arbetet och om Mler elever behöver extra stöd. Kommande läsår kommer vi att konsultera en specialpedagog för kartläggning, förslag om extra stöd m.m då den som ska ha specialunder- visningen till hösten är utbildad men oerfaren. En av personalen har varit på en föreläsning; När läsningen inte bär samt deltagit i Ljusdals Kommuns utarbetande av mall för läs- och skriv- utveckling från förskoleklassen t.o.m gymnasiet. En av pedagogerna har fortbildat sig i svenskmaterialet Pilen och införskaffat material så att det passar alla årskurser. Materialet är mycket uppskattat av eleverna.
Under året har mattediagnosmaterialet MUS introducerats, vilket gett pedagogerna en god överblick över elevernas kunskaper. Eleverna har i matte jobbat mycket med problemlösning och praktisk matte. Ansvarig lärare i matte/no skall i höst delta i en av skolverket anordnad konferens om undervisning som ökar intresset för naturvetenskap och teknik. Temaarbete Skolan har under året haft temaarbete i hälsa, miljö, bondgård och estetisk produktion. Temaarbetet om hälsa, miljö och bondgård redovisas under rubriken Arbetet i skolan. När det gäller förslaget om en estetisk produktion samlades alla elever till ett storforum där alla Mick komma med förslag. Temat ingick i elevens val. Det resulterade i en Soaré med teater, sång instrumentalister, diktläsning m.m. där alla från förskoleklassen t.o.m åk 5 bidrog efter bästa förmåga och intresse. Några gjorde kulisser, andra bakade, några städade m.m. Föräldrar och syskon inbjöds och barnen ordnade själva Mika och lotteri. Behållningen på ca 4100 kronor gick enligt barnens önskemål till Världens barn. Alla medverkande var mycket nöjda med sina insatser och Mick mycket uppskattning av föräldrar och syskon. Mål och syfte Genom samarbete med andra i åldersblandade grupper får eleverna ett rikt tillfälle till olika sätt att söka och få information. Det gör eleverna trygga i olika gruppkonstellationer som också avspeglar sig i förhållningssättet till varandra över hela dagen. I processen med planering, genomförande, presentation och utvärdering är det viktigt att barnen har stort inmlytande och ansvar inte minst för att få inblick i ett demokratiska arbetssätt.
Beskrivning av resultat Under året har 3-4- 5:an genom sitt samarbete med Ljusdals kommuns renhållning, fått en stor inblick i olika energikällor, hur de fungerar och själva fått göra en värdering av hur olika alternativ fungerar miljömässigt. Detta arbete redovisades separat och lades ut på kommunens hemsida. De yngre elevernas arbete med olika typer av lantbruk visade att marknaden svängt och att mjölkkor är i minoritet och att köttdjur Minns i en större del av produktionen i dag än förr. Barnen blev också överraskade av storleken på de lantbruk som idag lever på mjölkproduktion. De deltog aktivt vid varje tillfälle för att öka sina kunskaper om de olika sätten att i dag bruka ett lantbruk. Arbetet resulterade i en utställning med faktatexter och bilder som eleverna själva komponerat ihop. Hälsotemat är alltid uppskattat, särskilt den gemensamma frukosten där det Minns rika tillfällen till samtal med kompisar och oss vuxna. Det har gett Mlera elever en god vana att äta frukost även när temat är slut. Det märks på barnens ork i klassrummet. Utbudet av olika sorters aktiviteter som barnen kanske inte kommer i kontakt med i vardagen har inspirerat eleverna till att pröva nya saker. Syftet med temat var att eleverna ska få goda kunskaper om att man även med små medel kan hitta aktiviteter som främjar den egna hälsan. Når det gäller dokumentationen av Soaren så videomilmades hela föreställningen. Det fanns sedan möjlighet att köpa skivor med delar av föreställningen. Analys och åtgärder för utveckling Pedagogerna måste bli ännu tydligare med målen för varje tema och kolla upp att dessa verkligen nåtts när temat avslutats. Planeringen måste göras i god tid så att aktuella hjälpmedel, material, aktörer m.m. Minns på plats när temat startar.
Likabehandlingsplan Beskrivning av arbetet med likabehandlingsplanen Under terminens början går varje klass igenom lika - behandlingsplanen. Den presenteras på första klassmötet för föräldrarna och eleverna får tillfälle att prata om den Mlera gånger under det löpande värdegrundsarbetet. Skolans båda fritidspedagoger deltog under hösten i en utbildning i arbete med likabehandlingsplan. En fritidspedagog har under året haft träffar med kommunens elevombud för att utarbeta en gemensam matris inför arbetet med likabehandlingsplanen. Skolan har utarbetat ett förslag som sedan diskuterats med skolans skolråd där representanter för föräldrar, elever och personal deltar. Förslaget kommer under hösten att diskuteras vidare i det schemalagda värdegrundsarbetet i alla klasser. Här utgör svaren på den årliga enkäten där både elever och föräldrar får svara, tillsammans eller enskilt, ett bra underlag. Eleverna har fått göra ett Mlertal minienkäter för att personalen ska kunna fånga upp eventuella angelägenheter i de olika klasserna. Värdegrundsarbetet har utökats till att omfatta även eleverna i åk.1 och 2 som nu, i likhet med åk.3-5, har regelbundna schemalagda lektioner med fritidspedagogerna. Vid vissa tillfällen har eleverna delats upp i pojk- och Mlickgrupper. Vi har också gjort trygghetsvandringar med mindre barngrupper för att kolla hur de upplever rummen både ute och inne. Personalen är indelade i ett rastvaktssystem så att det alltid är någon vuxen närvarande på raster och vid busshämtning. Rektor avsätter tid för samtal vid behov och försöker dessutom intervjua någon/några i varje klass fortlöpande under skolåret.
Analys och åtgärder för utveckling Under hösten kommer skolan att ha ett samarbete med en dramapedagog som tillsammans med elever och personal ska försöka synliggöra begreppen diskriminering och kränkning. Vi har under de år som gått förstått att dessa begrepp är väldigt abstrakta för eleverna och vill kunna utveckla dem. Personalen avser att mellan besöken av dramapedagogen följa upp, jobba vidare och komplettera om det behövs. Till hösten kommer vi att ha faddrar för eleverna i förskoleklassen samt åk.3 som byter avdelning. Systemet med trygghetsvandringar kommer att bli mer regelbundna över terminerna. Rektors sammanfattning Skolåret 2009/10 vid Båtbacken friskola har fungerat mycket bra med bra stämning i personallaget och bland barnen. De utökade individuella utvecklingsplanerna har gett stöd för ett bättre riktat arbete. Positivt har också varit arbetssättet med ämnesansvariga pedagoger över årskurserna. Eleverna tycker det är roligt att byta klasskonstellation och pedagog under dagen. Svenskmaterialet Pilen har blivit ett roligt och värdefullt komplement till övrig undervisning. Under sommaren kommer pedagogerna att arbeta med en pedagogisk planering av alla ämnen med tydliga mål uppsatta utifrån strävansmålen. Vi tror att det kommer att ge ökad medvetenhet hos eleverna om vad som krävs i ett tidigt skede av undervisningen. De riktade statsbidragen till skriva, läsa och räkna känns som väl använda pengar i utvecklingen av verksamheten. Vi inventerade behovet och riktade bidraget till matte och utbildning i Pilen och införskaffande av materialet.
Till hösten kommer vi att anlita en specialpedagog som tillsammans med en vikarierande speciallärare ska inventera behov av extra stöd hos eleverna. Tillsammans ska de lägga förslag till åtgärder som sedan diskuteras i personallaget. Det börjar kännas som att vi har hittat en hållbar struktur i skolarbetet för en reell, individuell undervisning till alla elever. Under läsåret 2010/11 kommer följande arbetsområden att prioriteras: Miljö IUP och skriftliga omdömen LPP (lokal pedagogisk planering) Elevbaserade utvecklingssamtal Svenskprojekt över årskurserna( böcker, berättelse, sagor ) PILEN (material i svenska) Engelska från åk 1 ( enkel kursplan utarbetas) Datorhantering ( enkel kursplan utarbetas) 20100630
Gunilla Bölja Rektor