Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt 2008-2009 SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN SAMRÅDSHANDLING
Samrådshandling Planeringen av vattenförvaltningen i Bottenhavets vattendistrikt 2008-2009 Samrådstid för synpunkter är från 1 februari 2008 till 1 september 2008. Skriftliga synpunkter på Översikt av Väsentliga Frågor skall ha inkommit senast den 1 september 2008, till: Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 HÄRNÖSAND Skicka gärna också ert svar med e-post till: vattenmyndigheten@y.lst.se För mer information, kontakta: Åke Bengtsson, telefon: 0611 34 92 46 Översikt av Väsentliga Frågor finns tillgängligt på länsstyrelserna och på varje kommun samt på Vattenmyndigheternas hemsida www.vattenmyndigheterna.se Bottenhavet
Vill du påverka vattnet i din närmiljö? Är du intresserad av hur vattnet mår i sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten där du bor, arbetar, har din verksamhet eller fritid? Då bör du engagera dig i vattenförvaltningen i Bottenhavets vattendistrikt! Denna översikt av väsentliga frågor för Bottenhavets vattendistrikt syftar till att översiktligt beskriva vilka områden och frågor vattenförvaltningen ska arbeta med i distriktet fram till år 2009. Vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU: s vattendirektiv, innebär att Sverige skall kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år 2015. Vattenförvaltningen skall ge möjlighet för berörda att kunna delta i arbetet, genom att de kan få information och kan lämna synpunkter på kvalitetskrav, åtgärdsprogram och andra produkter som görs. Översikten av väsentliga frågor beskriver översiktligt vilka vattenområden som är viktiga i distriktet och vilka kända problem som finns i dessa vattenmiljöer. Det beskrivs också vilka formella beslut som kommer att tas och vilka produkter som skall tas fram, när man kan delta i arbetet och lämna synpunkter på innehållet i olika beslutsunderlag. Översikten sänds på bred remiss inom vattendistriktet under 6 månader under första halvåret 2008. Vi vill särskilt ha svar på: Är det tydligt hur du får den information du vill ha? Är det tydligt hur och när du kan påverka arbetet? Är det tydligt vilka vattenmiljöer och vattenproblem som är viktiga? Ge förslag på egna vattenområden eller vattenproblem som du anser vattenförvaltningen bör arbeta med! Ge förslag på förbättringar av arbetet i vattenförvaltningen! Gerhard Larsson, landshövding i Västernorrlands län Ordförande för Vattendelegationen i Bottenhavets vattendistrikt
Vad är Översikt av Väsentliga Frågor? Sveriges länsstyrelser har ett gemensamt ansvar för att förvalta kvaliteten på vattenmiljön i hela landet. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för beslut och samordning inom sina respektive regionala ansvarsområden, vattendistrikt. Arbetet innebär att Sverige ska kartlägga vattenmiljöer, fastställa mål/kvalitetskrav samt upprätta åtgärdsprogram där det behövs och övervaka vattenmiljöerna för att uppnå målet god vattenstatus till år 2015. Förvaltningsplanen för vattendistriktet, som ska beslutas av distriktets vattendelegation i slutet av 2009, är en sammanfattning av hur det ser ut och vad man planerar att göra för vattendistriktets vattenmiljöer fram till 2015. Denna Översikt av Väsentliga Frågor för är det andra steget i arbetet med att ta fram en Förvaltningsplan för vattendistriktet. Syftet är att översiktligt beskriva: vilka viktiga vattenområden och vattenfrågor vattenförvaltningen ska arbeta med i distriktet fram till år 2015, hur medborgare och andra intressenter kan påverka arbetet och dess innehåll. Hur du berörs Arbetet inom vattenförvaltningen i Sverige ska vara öppet och ske i dialog med alla berörda. Det är även viktigt att bästa tillgängliga kunskap används om tillstånd i och användning av vattenresurserna samt om vilka möjliga åtgärder som finns och fungerar. Därför måste arbetet så långt möjligt bedrivas i bred samverkan mellan alla berörda. Alla kan påverka besluten genom att delta i samverkan, samråd och dialog. Friluftsintresserade, som t ex sportfiskare, seglare eller paddlare, kan komma att påverkas. Är du engagerad och deltar har du större möjligheter att påverka besluten. Jord- och skogsbrukare som använder och påverkar vattnet kan beröras på ett flertal sätt av vattenförvaltningens beslut. Det kan avse vattenuttag, vattentillgång, vattenreglering och vattenflöden, utsläpp, nyttjande av växtnäringsämnen eller bekämpningsmedel. Din medverkan är viktig! Boende och fastighetsägares närmiljöer kan påverkas av beslut i vattenförvaltningen. Det kan innebära inskränkningar i nyttjandet av mark- och vattenområden och det kan ställa krav på förändringar av vattenuttag och utsläpp. Företag och verksamhetsutövare kan påverka vattenmiljön genom fysiska ingrepp, vattenuttag eller utsläpp av föroreningar. Finns särskilda motiv kan undantag göras från de kvalitetskrav vattenmyndigheten skall uppnå. Vi behöver ditt deltagande i en diskussion om detta. Kommunen har många roller, bl a skall man tillhandahålla rekreationsmiljöer och bra dricksvatten samtidigt som man är utförare av vattentjänster med vattenuttag och föroreningsutsläpp. Kommunen har ett planerings- och tillsynssansvar för vattenresurserna och är därför en viktig part i vattenförvaltningen. IV
Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan 22 dec 2007 Beslut om förvaltningsplan med kartläggningsresultat kvalitetskrav och åtgärdsprogram 22 dec 2009 2015 22 dec 2008 Förslag till förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram FÖRVALTNINGSCYKEL 2 God kemisk och ekologisk status SAMRÅDSPERIOD Bilden visar på Vattenförvaltningens olika dokument och då Vattenmyndigheterna vill ha dina synpunkter i ett samråd. Röda områden symboliserar samrådstillfällen. Samverkan är en kontinuerlig process under hela verksamhetsperioden. För en mer detaljerad tidtabell se den distriktsspecifika delen. Informationsspridning och samverkan Ett viktigt mål för vattenförvaltningen är att involvera samtliga organisationer och medborgare som berörs av vattenfrågor i förvaltningsprocessen. Alla kommer att ges tillfälle att yttra sig över de planer och program som tas fram genom offentliga samråd och kungörelser. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna kommer även att bedriva ett informations- och kontaktarbete genom olika möten och aktiviteter i syfte att åstadkomma en långsiktig samverkan mellan berörda aktörer inom lämpliga avrinningsområden. I dessa samverkansarbeten kommer kommunerna, sektorsföreträdare och branschorganisationer, vattenvårdsorganisationer och enskilda att ha en viktig roll. Samverkan på regional och lokal nivå kommer delvis att ske i organiserad form genom bildande av s.k. vattenråd, ett samverkansorgan för ett eller flera avrinningsområden. Hur du påverkar Du kan påverka genom att svara skriftligt under något samrådsskede, som t ex detta för Översikt av Väsentliga Frågor, genom att yttra dig på informationsmöten om vattenförvaltningen som arrangeras i ditt avrinningsområde, genom personliga kontakter med tjänstemän vid länsstyrelserna och vattenmyndigheter eller genom kontakter med ledamöter av referensgrupper eller i vattenråd. Där vattenråd finns är de den bästa vägen att delta i vattenförvaltningen. Vattenråden kan kontaktas direkt eller via din länsstyrelse eller vattenmyndighet. I vattendistrikten finns även referensgrupper till vattenmyndigheten, som då representerar olika branscher eller samhällssektorer i distriktets vattenförvaltningsarbete. Det kan då vara en bra väg att kontakta din representant i denna grupp. Vill du veta vilka referensgrupper som finns, kontakta din länsstyrelse eller vattenmyndigheten. V
Hur vattenförvaltningen fungerar Sverige har, jämfört med övriga Europa, relativt stora vattentillgångar och jämförelsevis god vattenkvalitet. Men trots goda utgångspunkter är vattenförhållandena långtifrån bra överallt i Sverige och vi står inför en rad utmaningar. Med den grundläggande inriktningen att vi ska försöka uppnå hållbara och naturlika förhållanden för våra vattenmiljöer god ekologisk och kemisk vattenstatus så har vi en bra bit att vandra för att nå målet. Det kommer att krävas mycket arbete och resurser. Men det ska även göras en avvägning mot andra samhällsintressen, som energiförsörjning, jordbruk och andra näringsgrenar, infrastruktur, vattenförsörjning m m, så att vi får en integrerad vattenförvaltning. God vattenstatus ett nytt långsiktigt mål för vatten i hela EU Inom EU samarbetet antog alla länder år 2000 det s k ramdirektivet för vatten. Riksdagen och regeringen beslutade om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt organisation för den svenska vattenförvaltningen. Vattendirektivet har sin grund i en djup insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare en insikt om att vatten är gränslöst, och att vi, om vi ska kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser. Vilka vatten omfattas? Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl kommer man emellertid att få sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I vattenförvaltningen ska alla inlands-, kust- och grundvatten kartläggas. I detta ingår att beskriva både hur det ser ut idag och vilken påverkan som vattnen utsätts för. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning har utvecklat en verktygslåda för hur detta ska ske samt hur denna information ska lagras och bearbetas av länsstyrelser och vattenmyndigheter. Underlaget kommer att rapporteras till EU Kommissionen. Vattenförvaltningen arbetar på vattnets villkor Vattenförvaltningen arbetar utifrån målet att allt inlands-, kust- och grundvatten ska ha god vattenstatus år 2015. Vattnets väg från land till sjö eller hav är grunden för hur vi ska förvalta våra vattenresurser och dess värden. Vattenförvaltningen organiserar arbetet inom avrinningsområden. I dessa områden rinner allt vatten, via sjöar och vattendrag, ut i havet. I arbetet ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde men även som en social och ekonomisk resurs. Ett samordnat vattenförvaltningsarbete där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv kallar vi integrerad vattenförvaltning. VI
Hur organiseras vattenförvaltningen? Den svenska vattenförvaltningen är uppbyggd kring länsstyrelserna. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för samordning inom sina respektive vattendistrikt. Länsstyrelserna genomför huvuddelen av det operativa arbetet och bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens till samverkansarbetet. Det beslutande organet på varje vattenmyndighet är vattendelegationen. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökningar har ansvar för att utveckla föreskrifter och handböcker för hur arbetet ska bedrivas. Genom vattendirektivet har Sverige åtagit sig ett ansvar gentemot EU Kommissionen och övriga internationella samarbetsparter. REGERING VATTENMYNDIGHETEN DISTRIKTSANSVAR NATURVÅRDSVERKET SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Bottenviken Vattendelegationen beslutar Vägleder vattenmyndigheter och länsstyrelser Vattendelegationen beslutar Bottenhavet LÄNSSTYRELSERNA Bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens KOMMUNERNA N. Östersjön Vattendelegationen beslutar VATTENRÅD Lokal kunskap och förankrning S. Östersjön Vattendelegationen beslutar Regeringen har det övergripande ansvaret för vattenförvaltningen. Landet har indelats i fem vattendistrikt där en vattenmyndighet har ansvar för genomförandet. Naturvårdsverket (NV) och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) vägleder vattenmyndigheterna och landets länsstyrelser och kommuner bidrar med kunskapsunderlag. Beslut i viktiga frågor, som förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram, tas av vattenmyndighetens styrelse, vattendelegationen. Västerhavet Vattendelegationen beslutar VII
God vattenstatus Utifrån nuläget ska det beslutas om mål, dvs kvalitetskrav för alla vattenområden. Uppgiften de närmaste åren är att verka för att vatten med sämre vattenmiljöer ska bli bättre, medan vatten som redan är bra ska bevaras. Målet är att nå god kvalitet, eller god status, på vattnet överallt till år 2015. God vattenstatus ska avvägas mot andra samhällsintressen. Det kan ibland leda till att det sätts andra lägre mål för vissa vattenförekomster som anpassats till de rådande förhållandena, t ex i vattendrag som är utbyggda för vattenkraft. I andra fall kan det innebära att man sätter ett högre kvalitetsmål för vissa vattenförekomster, t ex om det finns särskilt värdefulla vattenmiljöer eller arter. Åtgärder för bättre vattenmiljöer I de vattenområden som inte har god status eller riskerar att försämras ska åtgärder vidtas. Ett Åtgärdsprogram ska tas fram och det ska översiktligt beskriva vilka kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå målen. Det blir sedan en uppgift för andra myndigheter - kommunala och statliga - att se till att åtgärderna genomförs med egen insats eller via andra aktörer t ex verksamhetsutövare. Utforma förvaltningsplan och rapportera VIII
Förvaltningsplanen redovisar hela vattenförvaltningsarbetet Förvaltningsplanen blir en sammanställning av kunskap om vattnen i distriktet och en analys av vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål om god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen, liksom planen i sig, förväntas bli de huvudsakliga verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i distriktet, alltså i princip alla som bor och lever där. Förvaltningsplanen ska förnyas minst vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett sätt att ge underlag för myndigheternas planering samt att informera och rapportera om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön förvaltningsplanen ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. VattenInformationsSystem för Sverige (VISS) och Vattenkartan För att effektivisera arbetet och underlätta samverkansprocessen genom goda möjligheter till insyn i arbetet med olika kunskapsunderlag, utvecklar länsstyrelserna och vattenmyndigheterna tillsammans olika verktyg för att öka tillgången till information om alla våra vatten. Underlaget som används för kartläggning, analys, övervakning, kvalitetskrav och åtgärder för alla vatten samlas i en nationell databas kallad VISS (www.viss.lst.se). Det är en öppen databas där man kan hitta klassificeringar och motiveringar. Vattenkartan (www.gis.lst.se/vattenkartan) är en kartapplikation på internet där mycket underlagsmaterial finns samlat och du kan hitta de vatten som du är intresserad av. Översikt av Väsentliga Frågor för vattenförvaltningen i ett nationellt perspektiv För den svenska vattenförvaltningen finns flera övergripande frågor som nationellt är väsentliga för att vattenförvaltningens mål ska kunna uppnås och därmed kunna bidra med mervärden för det svenska samhället. Vattenvärden och vattenproblem är i huvudsak lokala och regionala frågor som behöver värnas eller åtgärdas. Historiskt har olika samhällssektorer drivit på förändringen av sjöar, vattendrag, kustvattenområden och grundvattenförekomster i landskapet, ofta baserat på sektorslagstiftning. Det har inte funnits någon samlad statlig politik för vatten, kanske därför att vattenresurserna i Sverige inte har bedömts som en begränsad resurs. Idag finns dock en rad reella vattenproblem som behöver lösas om vi menar allvar med att skapa ett uthålligt samhälle. För att åstadkomma detta behöver vi skapa bättre institutionella, juridiska, administrativa och ekonomiska förutsättningar. IX
Integrerad vattenförvaltning kräver helhetssyn och samverkan Genomförandet av vattenförvaltningen förutsätter att ett sektorsövergripande synsätt genomsyrar arbetet, dels för att uppnå målet god vattenstatus, men även för att kunna göra avvägningar mot andra samhällsbehov och uppnå hög effektivitet. Vattenförvaltningen blir därigenom ett redskap för att uppnå vattendirektivets mål såväl som vattenanknutna miljökvalitetsmål och skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av vattenresurserna och därigenom ett hållbart samhälle. Ett effektivt arbete för bättre vattenmiljöer kräver att alla parter arbetar mot gemensamma mål, och på likartade sätt. En integrerad vattenförvaltning innebär att man behöver bygga in vattenförvaltningens nya angreppssätt i redan etablerade system. Det kräver ökat myndighetssamarbete liksom ökad samverkan mellan många andra berörda samhällsaktörer. Bättre statlig samordning och tydligare ansvar Sverige behöver en tydligt sammanhållen vattenförvaltning och en väl samverkande statsförvaltning - juridiskt, förvaltningsmässigt och ekonomiskt - både för att genomföra vattendirektivet samt kommande vattenrelaterade direktiv för havsmiljön och översvämningsfrågor. Detta innebär bl a att Regeringen bör fastställa tydligare ramar för relevanta myndigheters ansvar för den integrerade vattenförvaltningen. Den nationella samordningen av vattenförvaltningen behöver också stärkas liksom Naturvårdsverkets och Sveriges Geologiska Undersöknings arbete med föreskrifter och handböcker. Inom svensk förvaltning hanteras vattenfrågor på flera olika nivåer och styrs av olika lagstiftningar. Samtidigt finns det i grunden en enskild vattenrätt/enskilt vattenägande. Vattenförvaltningen har införts som en ny förvaltningsnivå i samhället utan att tydligt genomlysa hur målen ska uppnås eller de målkonflikter som kan uppstå mellan olika intressen. Den administrativa samordningen på nationell nivå, liksom samordningen mellan nationell, regional respektive lokal nivå, är inte tillräcklig och kan äventyra Sveriges internationella åtagande mot EU. Prioriteringen och avvägningen på nationell nivå av inriktning och intressekonflikter kan därför försvåras och är ofta inte heller direkt överförbara till lokal nivå. Konstruktionen av vattenförvaltningen bortser ifrån att varje vattendistrikt inkluderar flera beslutsmässigt självständiga länsstyrelser och kommuner. För att uppnå vattenförvaltningens mål och genomföra de motiverade åtgärderna krävs att ett stort antal myndigheter och organisationer agerar i linje med Vattendelegationens beslut för att nå kvalitetskraven. X
Modern lagstiftning Genom en successiv utveckling av nationella och regionala mål inom miljöpolitiken, antog riksdagen de övergripande miljökvalitetsmålen, av vilka närmare hälften berör olika vattenmiljöer. Eftersom miljökvalitetsmålen inte har en tillräckligt tydlig juridisk ställning, kommer dessa inte att kunna omsättas effektivt i myndigheternas och kommunernas förvaltning och nå önskvärd effekt. Miljökvalitetsmålens genomslagskraft i miljöarbetet blir därmed begränsad där det inte finns omsättande förordningar och föreskrifter, regeringsuppdrag eller särskilda medel avsatta. Miljösektorn är, utifrån vattenförvaltningens behov, alltför sektorsindelad med inarbetade arbetssätt och perspektiv baserad på rättspraxis. De regelsystem för vattenmiljön som finns i Sverige och tillämpas av olika sektorer, kommuner och myndigheter, måste harmoniseras bättre med Miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Avrinningsområden, kuststräckor eller grundvattenmagasin bör vara grunden för ett förvaltningsansvar med samordning av insatser. Insatserna som behövs löper tvärsektoriellt genom samhällets breda kompetens, och involverar centrala verk, länsstyrelser, kommuner, branschorganisationer och enskilda. Miljökvalitetsnormernas och Åtgärdsprogrammens status bör förtydligas och preciseras. Det måste också tydliggöras hur dessa ska styra myndigheter, kommuner och enskilda. 11 kapitlet i miljöbalken bör moderniseras så att synen på vattenverksamhet överensstämmer med vattendirektivets principer och övriga delar av miljöbalken. Effektivare miljödataförvaltning Bra och lättillgängliga data om vattenmiljöerna och deras egenskaper är centralt i vattenförvaltningens arbete. Det behövs tydligare styrmedel för insamling av miljödata från olika aktörer, så att datainsamlingen sker med mer standardiserade metoder och att bättre och kvalitetssäkrade data tillgängliggörs. Ett utvidgat datavärdskap för miljödata bör inrättas för ansvariga myndigheter. Bättre ekonomiska styrmedel och finansiering av miljöåtgärder För att alla vatten ska bevara eller uppnå god status eller liknande ska åtgärder föreslås i Åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Grundprincipen är att förorenare eller användare ska betala. I många fall kommer det att vara svårt att identifiera en ansvarig beroende på att det är oklara ansvarsförhållanden, gamla synder, många olika verksamheter eller diffusa källor. Att identifiera och komma fram till åtgärder i dessa fall kommer att kräva omfattande administrativt och juridiskt arbete med små förbättringseffekter av varje åtgärd, dvs det kommer inte att vara förvaltningsmässigt kostnadseffektivt. För att dessa åtgärder ska genomföras i praktiken, behövs ett finansiellt stödsystem som kan finansiera eller stimulera aktörerna till olika kostnadseffektiva åtgärder. För att finansiera stödsystemet och åstadkomma åtgärder inom olika områden behövs ekonomiska styrmedel. XI
Tidtabell för förvaltningsplan 2006 2007 2008 2009 Beslut om samråd Arbetsprogram/tidtabell Samrådsperiod Arbetsprogram Beslut om övervakningsprogram Kartläggning- och analys av yt- och grundvatten Samverkan om översikt av väsentliga frågor, kartläggning och analys Beslut om samråd av översikt av väsentliga frågor Samrådsperiod översikt av väsentliga frågor Produktion av förslag till förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram Samverkan om förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram Beslut om samråd av förslag till förvaltningsplan och åtgärdsprogram Samrådsperiod om förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram Bearbetning av förvaltningplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram Beslut om förvaltningsplan, kvalitetskrav och åtgärdsprogram Vattenrådsmöten, referensgruppsmöten, och övrig samverkan XII
Vad är Väsentliga frågor för vattenförvaltningen i Bottenhavets vattendistrikt? Vårt underlag består idag av den kunskap som finns samlad hos våra nationella och regionala myndigheter. Detta underlag förbättras kontinuerligt varför det som redovisas här måste ses som en färskvara. Trots detta ger det förmodligen ändå en ganska god bild av hur man från myndighetshåll ser på vad som är viktigt både när det gäller värden och problem. Detta behöver givetvis inte vara en fullt ut riktig beskrivning och lokalt finns säkert både uppfattningar och kunskap om att förhållandena är eller borde vara annorlunda. Vattenförvaltningen har som sitt syfte att skapa ett hållbart nyttjande av vattenresurserna där miljö- och socioekonomiska värden skall vägas mot varandra. För att fånga upp både den lokala och allmänna uppfattningen om hur förhållandena är i våra vatten och hur de bör förvaltas vänder vi oss nu till er med detta samråd. Som ett första led så genomfördes i distriktet en begränsad enkätundersökning under hösten 2007 där vattenråd och andra fick möjlighet att peka ut vad man upplevde som väsentliga frågor för vattenförvaltningen. En sammanställning av de svar som kom in indikerar att man upplever det som viktigt att man ges möjlighet att få lämna sina synpunkter innan frågorna avgörs av vattendelegationen, för att möjliggöra detta önskar man både information, representation och stöd i form av finansiering och kompetens. Det efterfrågas också tydligare information om hur ansvar och kostnaderna kommer att fördelas när det gäller övervakning och åtgärder. De frågor som engagerade starkast var de som rörde vattenkvaliteten i de egna områdena. En kort sammanställning av enkätsvaren redovisas i den inledande texten till varje delområdesredovisning. Generellt kan sägas att det i de flesta fall är de etablerade miljöproblemen som pekas ut, vilket inte heller är överraskande i denna typ av sammanställningar. Men det gäller att vi i det fortsatta arbetet inte glömmer bort de mer ovanliga problem som trots allt kan vara av stor betydelse lokalt eller regionalt. Generella miljöproblem Vårt distrikt kännetecknas inte av samma omfattande problem med övergödning av ytvatten som förekommer i landets södra delar. Men det är långt ifrån ovanligt med övergödningsproblem på lokal nivå framför allt inom de områden som är tättbefolkade och jordbruksdominerade Vi återfinner därför problem främst i de södra och östra delarna av distriktet. I de näringsfattigare skogssjöarna kan emellertid lokal belastning snabbt ändra näringsförhållandena och tillståndet för dessa sjöar. Näringsöverskottet i inlandsvattnen medför också att näringsämnen transporteras vidare till havet. Visst har det gjorts en hel del åt utsläppen, men vi har exempel från kusten på övergödning och syrefria bottnar som indikerar att det krävs mer insatser. Problem med försurning av ytvatten förekommer framför allt inom områden med svårvittrad bergrund och tunt jordtäcke. Ett omfattande åtgärdsarbete har pågått i flera decennier. Det har lett till både utsläppsminskningar och handfasta åtgärder som kalkning i sjöar och vattendrag. Fortsatta kalkningsinsatser för att stärka buffringskapaciteten i de känsligaste områdena kommer att behövas i många år ännu. Förhållandena i vår del av landet gör att det kan uppstå s k episodförsurning i samband med snösmältningen då det kan uppstå tillfälliga men synnerligen allvarliga ph-sänkningar. Det är då inte tillräckligt att övervaka och beskriva försurningsläget med medelvärden för året baserat på gles provtagning, utan metoderna måste anpassas utifrån de mest kritiska situationer som kan uppstå under ett år. Fysiska störningar Människan har länge ansträngt sig för att anpassa och utnyttja naturen efter sina behov. Det har lett till att sjösänkningar och dikningar för att vinna mark inom jord- och skogsbruk. Man har fyllt ut och kanaliserat för att
möjliggöra bebyggelse, byggt dammar och torrlagt för att skapa flottleder och utvinna energi. Förutom de positiva effekterna för produktion och samhälle, har förändringarna också medfört allvarliga konsekvenser för vattenekologin och tillståndet i sjöar, vattendrag och hav. Tiderna har också förändrats, många vattenanläggningar fyller idag inte sitt ursprungliga syfte, men utgör ofta ett hinder för många vattenlevande organismer. Många av de fysiska störningarna utgör idag det största hindret för att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Vårt distrikt står för en stor den av den svenska skogs- och vattenkraftproduktionen. Det gör att det finns ett stort behov av att inventera de möjligheter och genomföra de åtgärder som finns för att minska de skador som uppstått. Miljögifter Vi ser idag resultaten av tidigare hantering av metaller och andra miljögifter i form av höga halter i bl a den fisk som vi fångar. Men det är inte bara vi människor som är hotade utan även de organismer som lever i våra vatten eller av dessa som t ex utter, fiskgjuse och havsörn. Bekämpningsmedelsanvändningen inom vattendistriktet är mindre per arealenhet än i södra Sverige, men användningen kan ändå spåras i våra vatten. Det har gjorts många åtgärder som begränsat belastningen av miljögifter på vattenmiljön, men åtgärderna har som regel mindre effekt på det som redan kommit ut i våra vatten och ekosystem. Idag använder vi en mängd olika ämnen med kända eller okända miljöeffekter vars effekter i miljön vi först kommer att se långt senare. Det behövs därför ett brett angreppssätt från samhället för att minimera spridningen av kemikalier. Halterna av miljögifter som dioxiner och kvicksilver i fisk har medfört att myndigheterna tvingats inrätta kostrekommendationer. De förslag till nya gränsvärden för metylkvicksilver som tagits fram inom EU kan innebära att ytterst få ytvatten i distriktet kan klara kraven m a p kemisk status. Främmande arter Flera nya arter har, via båtar och deras ballastvatten, kommit in i Bottenhavet under de senaste decennierna, och man kan redan se att ekosystemet har påverkats. Det kan i de flesta fall vara näst intill omöjligt att förhindra fortsatt spridning eller att eliminera redan etablerade främmande arter i våra kustvatten. Många främmande arter och stammar är aktivt utplanterade av människan, fiskutsättningar i sjöar och vattendrag är exempel på detta. Idag har vi en lagstiftning som ska förhindra att olämpliga utsättningar genomförs, men i åtminstone ett historiskt perspektiv så kan man konstatera att det ofta skett utplanteringar på ett okänt sätt som bidragit till en utbredning av dessa främmande arter och stammar som inte är önskvärd. Naturvärden Vattenmiljöernas värde för natur- och kulturupplevelser och rekreation kan knappast övervärderas. Våra vattenmiljöer har ofta påverkats av olika ingrepp och många gånger är det bara mindre områden som kan anses som orörda. Många av de ovanliga arterna, såsom flodpärlmussla, lever under ansträngda förhållanden på grund av att vi har påverkat dess naturliga biotoper och överlevnadsförutsättningar. Variationen i vattnen, spridningsvägarna och bottenstrukturen är viktig för vattenlevande organismer, men de omgivande vattenbiotoperna är minst lika viktiga för att ge en funktionell vattenekologi. Kulturvärden Vattnet och dess miljöer är och har varit en central förutsättning för utveckling och välstånd i vårt land. Vi bygger och bosätter oss gärna utifrån vattnets placering i landskapet, vilket både skapar konflikter vid etableringar och den dag när man vill åtgärda fysiska ingrepp av historisk natur. Förutom de direkt vattenanknutna anläggningarna, exv kvarnar, kanaler och dammar, så finns det kulturmiljöer och kulturlandskap som binder samman mark och vatten, t ex malmhantering, flottning, jordbruk och fiske samt stadsutveckling. Här måste vi finna gemensamma lösningar för att både restaurera naturmiljö och samtidigt bevara kulturvärdena. Vattenbrist eller översvämning Vi har under det senaste decenniet sett många exempel på vädrets makter och de konsekvenser detta kan få på vattennivån i våra sjöar och vattendrag. Det som har varit mest spektakulärt har rört översvämningar och de
skador som uppkommit i samband med dessa. Men vi periodvis har vi också drabbats av torka och låga vattenstånd som inte bara har upplevts som opraktiskt för båtägare utan faktiskt lett till sinade brunnar och utarmning av djurlivet i vattnet. Överutnyttjande av vattenresursen kan lede både till vattenbrist och att man förorenar grundvattenresursen med saltvatten Kraftiga översvämningar kan leda till att föroreningar får en ökad spridning och kontaminerar känsliga områden som vattentäkternas infiltrationsområden. Många gånger har vi själva skapat problemen genom att vi alltmer har byggt fast oss med infrastruktur, bebyggelse och verksamheter i områden som normalt översvämmas, vilket medför konsekvenser vid riklig nederbörd. Med klimatförändringarna förutspås flera intensiva regnperioder som medför höga vattennivåer/-flöden. Samtidigt kommer årsvariationen att förändras med regnigare vinter och torrare sommar. Vi måste därför planera och förbereda oss och vårt samhälle för detta så att även extrema flöden inte förorsakar orimliga kostnader. Grundvatten Grundvatten finns överallt, men med väldigt stor variation i tillgången. Generellt är det bara i våra stora grusåsar som tillgången, eller snarare nybildningen, är riklig. Dessa åsar har under ca tusen år ansetts som särskilt lämpliga för att bebygga för boende, verksamheter och infrastruktur bl a för att man inte förlorade värdefull jordbruksmark. Dessa åsar utgör också viktiga tillgångar för utvinning av naturgrus. Ingreppen har lett till negativa konsekvenser för grundvattenkvaliteten och produktionen i många områden, lokalt så omfattande att vattenresursen inte kan utnyttjas som dricksvatten. Då vattenomsättningen är hög i dessa åsar så är de också väldigt känsliga för föroreningar. Skyddet kring dessa fantastiska vattensystem med naturlig rening, och oftast utmärkt vattenkvalitet, behöver förstärkas för att långsiktigt kunna försörja oss med dricksvatten. Generellt har vi lite kunskap om våra grundvatten och deras kvalitet.
Karta 1. Översiktskarta av Bottenhavets vattendistrikt med delområden över kust och inland.
Bottenhavets vattendistrikt omfattar hela eller delar av sju län; Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, Dalarnas län, Västmanlands län och Uppsala län samt 4 fylken i Norge. Länsstyrelserna är ansvariga för att ta fram underlag för vattenförvaltningen, men vi hoppas att kommuner, företag, vattenorganisationer m fl ska delta i arbetet och bidra med sina kunskaper om vattenmiljöerna. Inom vattendistriktet ska vi arbeta efter avrinningsområden. Vi har därför gjort en uppdelning av samordningsansvaret för olika avrinnings- eller kustområden där en länsstyrelse utsett som delområdesansvarig. Vi försöker också skapa vattenråd utifrån samma indelning. Varje länsstyrelse ansvarar fortfarande för att ta fram de olika underlag som behövs för vattenförvaltningen inom sitt län. Det innebär som regel att det är din länsstyrelse som sitter på den senaste och kanske bästa kunskapen om ditt vatten. Vill du bidra med eller ta del av information och diskussioner om vatten vänd dig till din länsstyrelse!
Miljöekonomiska strukturer i Bottenhavets vattendistrikt Bottenhavets vattendistrikt består av det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenhavet. Distriktet är 141 683 km 2 och hade år 2005 en befolkningsmängd på ca 920 000 personer. Strukturen inom Bottenhavets vattendistrikt visar att tjänstesektorn står för den största andelen ekonomiskt bidrag. Tjänsterna står för 60 % av förädlingsvärdet och andelen sysselsatta i branschen ligger på 77 %. Totalt, av alla verksamheter, är de främst lokaliserade i Gävle och Sundsvall. Dessa två kommuner står för 24 % av totala förädlingsvärdet inom distriktet. Bottenhavets vattendistrikt har under åren 1995-2004 ökat sitt ekonomiska bidrag till BNP. Störst bidrag kommer ifrån tjänstesektorn men det är övrig tillverkningsindustri som har ökat mest under tidsperioden. De ökade med 78 % 1 mellan 1995 och 2004. Däremot har en stor minskning skett inom branscher för El, gas och värmeverk. De minskade med 28 % mellan 1995 och 2004. Det finns strax under 40 000 arbetsställen inom branschen jord-, skogsbruk och fiske. Det innebär att andelen i distriktet är 35 % av totala antalet arbetsställen. Andelen sysselsättning är däremot låg, endast 3 % vilket är ca 12 400 personer. Det indikerar att många inom jordbruket inte har det som huvudsysselsättning utan gör det vid sidan av. Mellan år 2000 och 2005 har de totala vattenuttagen i Bottenhavets vattendistrikt sjunkit med 5 %. Den största andelen av vattenuttagen görs av den vattenintensiva industrin 2. De ansvarar även för den största mängden renat vatten som släpps ut. Deras enskilda uttag är ca 608 miljoner m 3 och av detta renas efter användning ca 260 miljoner m 3 i egen regi innan utsläpp sker. Stora mängder av använt vatten, bl.a. kylvatten går direkt ut i recipient. Mindre mängder går till de kommunala reningsverken. De kommunala reningsverken redovisar en större mängd renat vatten, 109 miljoner m 3 vatten mot uttag av kommunalt vatten på 96 miljoner m 3. Det beror dock till största delen på dagvattnet som leds in till reningsverken. Hushållen är de största användarna av vatten från de kommunala vattenverken med en andel av 49 %. De totala miljöskyddskostnaderna domineras av de vattenintensiva industrierna. 2005 betalade de knappt 80 % av distriktets åtgärdskostnader. De vattenrelaterade investeringarna och löpande kostnaderna stod dock endast för 33 % av totala miljöskyddskostnader vilket indikerar att andra miljöområden, så som luft eller avfall var i större fokus än vatten. Kommunens kostnader för hantering av avlopp och rena uttaget vatten uppkom 2004 till 1,7 miljarder kronor. Intäkterna förmådde inte helt täcka kostnaderna, de uppgick till 1,5 miljarder kronor. Miljöskatterna i Bottenhavets distrikt, liksom i de andra distrikten betalas till största delen av hushållen, under 2005 stod hushållen för ca 52 % av totala miljöskatterna. Beräknat som andel av hushållens inkomst betalar de knappt 3 %. Tabeller och underliggande statistik kan hämtas på www.scb.se. 1 Förädlingsvärde mätt i fasta priser, dvs. med justering av inflationen. 2 SNI 21 Massa- och pappersindustrin, SNI 24 Kemisk industri, SNI 27 Stål och metallindustrin och SNI 40 El, gas och värmeverken
Tabell Miljöekonomisk statistik för Bottenhavets vattendistrikt år 2005, absoluta tal Industri Jord-, skogsbruk Vatten- Tillverkning Vatten- o Tjänster Hushåll Ofördelat Totalt o fiske intensiva övrigt 1 reningsverk SNI2002 01-05 21+24+27+40 10-37 41+90001 45-99 övr Förädlingsvärde 2 (milj kr) 9 355 26 953 27 341 636 138 780. 27 395 230 460 Inrikes omsättning (milj kr) 9 362 189 957 12 000 645 467 082. 405 679 452 Antal arbetsställen 39 563 614 6 704 163 61 803. 3 587 112 434 Antal sysselsatta 3 12 409 26 873 50 722. 313 848. 6 093 409 945 Folkmängd....... 919 602 Antal hushåll (familjer 20+ år)..... 486 671. 486 671 Hushållens inkomst (milj kr)..... 147 665. 147 665 Totala miljöskyddskostnader 4 (milj kr) -- 1 037 262 -- -- -- -- 1 299 Vattenrelaterade miljöskyddskostnader 4 (milj kr) -- 344 44 -- -- -- -- 388 VA kostnader....... 1 680 VA intäkter....... 1 545 Totala miljöskatter 2 (milj kr) 647 997 166 26 2 163 4 398 1 8 398 Vattenuttag 5 (1000 m 3 ) 5 040 608 437 15 042 96 415 -- 11 967 -- 736 901 Användning av kommunalt vatten 6 (1000 m 3 ) -- 8 204 3 790 28 559 7 7 996 47 449 -- 95 999 Hantering och rening av avloppsvatten 8 (1000 m 3 ) -- 259 570 46 109 482 2 -- -- -- 369 098 Utsläpp av fosfor (ton) -- 170 1 49 0 -- -- 221 Utsläpp av kväve (ton) -- 2 104 15 3 043 25 -- -- 5 187 Utsläpp av BOD 7 (ton) -- -- -- 1 078 -- -- -- 1 078 Utsläpp av COD Cr (ton) -- 97 375 986 5 561 -- -- -- 103 922 1 Exkl 21, 24, 27 2 Avser år 2004 3 Vatten och reningsverkens sysselsatta ingår i redovisningsgrupp Tjänster. 4. SNI 41 ingår i vattenintensiva industrin 5 Endast jordbruk i redovisningsgrupp Jord-, skogsbruk o fiske. Totala uttaget (kommunalt och egen vattentäkt) inklusive havsvatten 6 Användning av kommunalt vatten, exkluderar egen vattentäkt 7 Verkets egen vattenanvändning samt läckage 8 Vatten och avlopp till kommunala reningsverk. Renat vatten som släpps ut. För branscherna 10-40 avses utsläpp med egen rening i egen regi. Vattenintensiva branscher Den största andelen av vattenuttagen görs av den vattenintensiva industrin 3 som 2005 låg på 608 miljoner m 3. Ovan nämndes även att de ansvarar för den största mängden renat vatten som släpps ut. Diagrammet nedan visar utvecklingen av fyra utvalda variabler mellan år 2000 och 2005. Variablerna är vattenuttag, förädlingsvärde, sysselsatta och miljöskyddskostnader. Inom Massa- och pappersbranschen har generellt inga större förändringar skett. Vattenuttagen, förädlingsvärdet och miljöskyddskostnaderna ligger alla på ungefär samma nivå 2005 som 2000. Däremot har antalet sysselsatta minskat med ungefär 12 %. Hos Kemisk industri, Stål- och metall samt inom El, gas och värmeverken ligger antalet sysselsatta ungefär på samma nivå 2005 som fem år tidigare. 3 SNI 21 Massa- och pappersindustrin, SNI 24 Kemisk industri, SNI 27 Stål och metallindustrin och SNI 40 El, gas och värmeverken
Vad som är utmärkande är den stora ökningen av miljöskyddskostnader som finns hos El, gas och värmeverken. Denna bransch har under perioden 2000 till 2005 ökat främst investeringsgraden av miljöskyddande åtgärder. De vattenrelaterade miljöskyddskostnaderna gick t.ex. från 8 miljoner kronor 2000 till 77 miljoner kronor 2005. Intressant är även att vattenuttagen inom Kemisk industri, Stål- och metall industrin samt även inom El, gas och värmeverken har minskat med upp till 60 % och förädlingsvärdena har ökat samtidigt. Detta tyder på en absolut frikoppling, d.v.s. att branscherna har effektiviserat så pass mycket att när produktionen ökar behöver inte nödvändigtvis vattenuttagen öka i samma omfattning. Diagram Utveckling av utvalda variabler 2000-2005 Bottenhavet 250 296 200 Vattenuttag Sysselsatta Förädlingsvärde* Miljöskyddskostnader Index 2000=100 150 100 50 0 Massa- och papper Kemisk industri Stål och metall El, gas, värmeverk *Förädlingsvärde gäller mellan år 2000 och 2004 i fasta priser Miljöekonomisk profil De fyra branscherna som ingår i den vattenintensiva industrin i Bottenhavets vattendistrikt står för 12 % av distriktets bidrag till BNP i form av förädlingsvärde. Den inbördes fördelningen av de fyra branscherna ger att Massa- och pappersindustrin har en något större andel förädlingsvärde än både Stål- och metall industrin samt El, gas och värmeverken med en andel på 34 %. Kemisk industri står endast för 6 % av bidraget. När det gäller utsläpp av närsalter och syreförbrukande ämnen är de stora punktkällorna direkt hänförbara till de vattenintensiva branscherna. Den dominerande branschen är Massa- och papperstillverkning som står för nästan allt utsläpp av fosfor och 75 % av kväve 4 enligt diagrammet nedan. Tabellen visade att de vattenintensiva branscherna har tydligt större utgifter för investeringar och löpande kostnader för miljöskydd än övrig tillverkningsindustri. Detaljbeskrivningen i diagrammet visar att Massa- och pappersindustrin står för en andel på 59 % inom gruppen av miljöskyddsarbetet som är relaterat till vattenområdet. Miljöskatterna, som till största delen består av energiskatter berör mest El, gas och värmeverken. 4 Jordbruket är ej medräknat. Arbete pågår inom SMED med modellberäkningar av jordbruksläckaget brutto och netto.
Diagram distriktet Miljöekonomisk profil för vattenintensiva branscher år 2005, % av vattenintensiva branscher i Bottenhavet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Massa- och pappersindustrin Kemisk industri Förädlingsvärde* Sysselsatta Miljöskatt* Stål och metallverk Vattenrelaterade miljöskyddskostnader Kväve Fosfor El, gas och värmeverk Not: endast stora punktkällor är inkluderade i statistiken för kväve och fosfor. *Förädlingsvärde och miljöskatter 2004 Observera att statistiken i tabell och diagram ovan inte utgör en komplett bild av distriktets användning och påverkan av vatten. T.ex. finns diffusa utsläpp från markanvändning och utsläpp från små punktkällor som enskilda avlopp inte med i beräkningarna. De redovisade utsläppen ska alltså inte ses som de enda förkommande i distriktet utan behöver kompletteras med ytterligare rapportering och modellberäkningar.
Översikt av Väsentliga Frågor för delområden Norra Ångermanlands skogsvattendrag Den enkät som genomfördes under hösten 2007 pekade ut vandringshinder, låg vattenföring och igenslamning av bottnar som de största miljöproblemen för sjöar och vattendrag i detta område. Man upplevde att skogsbruk och dämningar var de största riskfaktorerna. För grundvattnet ansågs problemen vara störst när det gäller kvalitet och försurningspåverkan. Man menade att skogsbruk, enskilda avlopp och transportleder utgör de största hoten mot grundvattnet. Karta 2. Översikt av delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag med huvudavrinningsområden. Mörkröd linje markerar distriktsgräns. I övre högra hörnet syns en del av Bottenvikens vattendistrikt. Kustavrinningsområde (30/31) - del av Huvudavrinningsområdet (30/31) del av berör Nordmalings kommun i Västerbottens län. Befolkningen är 3051. Områdets totala yta är 174,124808 km 2. Markanvändningen består av 5,307646 km 2 (3,05 %) vatten, 147,631963 km 2 (84,78 %) skog, 5,477368 km 2 (3,14 %) jordbruk och 10,987437 km 2 (6,31 %) våtmark. Området har 25 sjöar som är mindre än 0,1 km 2, 14 sjöar som är mellan 0,1-1 km 2 och 1 sjö som är mellan 1-10 km 2. Vattendragens totala rinnsträcka i avrinningsområdet är 77,876 km.
Bäckarna var kraftigt sura innan kalkningen inleddes med ph-värden under 5,0. Särskilt i Levarbäcken och i den övre delen av Prästbäcken uppvisade öringen stora rekryteringsproblem. Graden av episodförsurning bedöms vara mycket kraftig inom hela området. Åtminstone inom den västra delen förekommer med stor sannolikhet även basflödesförsurning. Tosjön kalkades redan 1986 och 1988. Från och med 1989 våtmarkskalkas Torsbäcken. I Prästbäcken installerades en mindre doserare 1987 och våtmarkerna kalkades 1989. 1991 installerades en större doserare i Prästbäcken ca 1 km uppströms den gamla som demonterades. I Levarbäcken påbörjades våtmarkskalkning 1992. Bäckarna innehåller en del vägövergångar som utgör partiella vandringshinder. I samband med omdragningen av E4: an kommer Levarbäcken att påverkas kraftigt. En del av de värdefullaste reproduktionsområdena kommer att spolieras i och med att bäcken kommer att passeras av såväl E4: an som påfartsvägar. Biotopvårdsplan för Torsbäcken, framtagen inom projektet Skog och vatten, har identifierat fem åtgärdsobjekt, främst hindrande vägtrummor. Leduån (31) Huvudavrinningsområdet Leduån (31) berör Nordmalings och Bjurholms kommun i Västerbottens län. Befolkningen är 870. Områdets totala yta är 329,723102 km 2. Markanvändningen består av 17,418301 km 2 (5,28 %) vatten, 285,321351 km 2 (86,53 %) skog, 18,450142 km 2 (5,60 %) jordbruk och 7,518792 km 2 (2,28 %) våtmark. Området innefattar 46 sjöar som är mindre än 0,1 km 2, 24 sjöar som är mellan 0,1-1 km 2 och 5 sjöar som är mellan 1-10 km 2. Vattendragens totala rinnsträcka är 136,429 km. Medelflödet vid utloppspunkt är 4,13 m 3 /s. Flera av Leduåns biflöden ingick i en episodstudie under våren 1998. Samtliga biflöden uppvisade låga ph-värden och höga halter av oorganiskt aluminium. seffekten var påtaglig med som mest 0,05 mekv/l antropogen minskning i alkalinitet. Graden av episodförsurning bedöms vara kraftig i hela området. I områdets nedre del finns stråk där även basflödesförsurning förekommer. I de områdena är även sjöarna påtagligt försurningspåverkade. Leduåns huvudflöde har aldrig varit målområde för kalkning. De stora källsjöarna i Bjurholms kommun kalkades redan 1986 (Stensvattnet) och 1988 (Bjärten). 1987 påbörjades kalkningen av Vångsjön och 1992 av Bergsjön inom Nordmalings kommun. Harkvattenområdet, som bland annat omfattar Orrbölesjön, kalkas sedan 1987 och 1990 påbörjades våtmarkskalkningen av Klubbsjöbäcken. I Leduåns mynning, vid Olofsfors, finns flera dammar som utgör totalt vandringsstopp. Bruket anlades 1762, varför ån har varit avstängd för fiskvandring i snart 250 år. En förstudie som syftar till att bedöma förutsättningarna för att gräva ett så kallat omlöp pågår. Fisken skulle därmed kunna använda denna fåra för passage upp i Leduån utan att det kulturhistoriska bruksområdet berörs. Leduåns huvudfåra, från och med sjön Bjärten, har varit allmän flottled. Detta utgör 26 % av den totala vattendragslängden i området. Kustavrinningsområde (31/32) Huvudavrinningsområdet (31/32) berör Nordmalings kommun i Västerbottens län. Områdets totala yta är 0,758967 km 2. Markanvändningen består av 0,002186 km 2 (0,29 %) vatten, 0,719916 km 2 (94,85 %) skog,
0,012693 km 2 (1,67 %) jordbruk och 0,010410 km 2 (1,37 %) våtmark. I kustområdet har inga sjöar eller rinnsträckor avgränsats som vattenförekomster. Enligt röda kartan: Inga sjöar eller vattendrag Området har väldigt liten antropogen påverkan. Inget som kan klassas till större punktkällor, övergödning, försurning eller fysisk påverkan. Lögdeälven (32) Huvudavrinningsområdet Lögdeälven (32) berör Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län och Nordmalings, Bjurholms, Åsele, Vilhelmina och Lycksele kommun. Befolkningen är 1207. Områdets totala yta är 1 608,158929 km 2. Markanvändningen består av 72,251767 km 2 (4,49 %) vatten, 1 313,378734 km 2 (81,67 %) skog, 18,258162 km 2 (1,13 %) jordbruk och 200,299419 km 2 (12,45 %) våtmark. Området innefattar 286 sjöar som är mindre än 0,1 km 2, 80 sjöar som är mellan 0,1-1 km 2, 10 sjöar som är mellan 1-10 km 2 och 1 sjö som är mellan 10-100 km 2. Vattendragens totala rinnsträcka i aro är 588,147 km. Medelflödet vid utloppspunkt är 18,5 m 3 /s. Vid Fällfors (medelvärde mellan åren 1950-1990) är medelflödet 13,9 m 3 /s. I området finns ett Natura 2000-område; hela Lögdeälven med biflöden. Graden av episodförsurning bedöms vara kraftig och vattnen inom Nordmalings kommun är särskilt utsatta. Även inom delar av Bjurholms kommun är episodförsurningen kraftig. Trots att stora delar av avrinningsområdet är försurningspåverkat är Lögdeälvens huvudfåra inte påtagligt påverkad. Delvis beror detta på att alla större biflöden nedströms Lögdasjön är kalkade. Räknat på hela Lögdeälvens avrinningsområde har älven tillförts kalk motsvarande en årlig arealdos på 15-20 kg/ha sedan 1990-talets början. Sågbäcken och Rundbäcken började kalkas 1985 respektive 1986 och var därmed Västerbottens första vattendragskalkningar. Från Lögdasjön till mynningen kalkas samtliga biflöden av betydelse. Lögdeälven är opåverkad av vattenkraft. Större delen av huvudfåran har varit allmän flottled och rensningsarbeten har därigenom utförts i forsarna. Även de större biflödena har flottats och förutom rensningar finns en del andra lämningar som utgör vandringshinder, bland annat ca 25 dammar, varav drygt hälften är definitiva vandringshinder. Totalt har 40,6 % (238,6 km) av den totala rinnsträckan i området utgjort allmän flottled. Biotopvårdsplaner för vattendragen Norbäcken, Surmyrdalsbäcken, Nordsjöbäcken och Västansjöbäcken, framtagna inom projektet Skog och vatten, har identifierat en lång rad åtgärdsobjekt, främst hindrande vägtrummor. Många av dessa åtgärdas inom ramen för biologisk återställning av kalkade vatten. Fällforsfallet utgjorde tidigare ett naturligt vandringsstopp. En fisktunnel innebär att lax och havsöring numera kan vandra upp till Lögdasjön. Kustavrinningsområde (32/33) Huvudavrinningsområdet (32/33) berör Nordmalings kommun i Västerbottens län och Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Befolkningen är 2006. Områdets totala yta är 295,394960 km 2. Markanvändningen består av 4,321407 km 2 (1,46 %) vatten, 253,721968 km 2 (85,89 %) skog, 10,554456 km 2 (3,57 %) jordbruk och 20,613964 km 2 (6,97 %) våtmark. Området innefattar 31 sjöar som är mindre än 0,1 km 2 och 11 sjöar som är mellan 0,1-1 km 2. Vattendragens totala rinnsträcka är 98,720 km.