Trafiknämnden -09-23, info punkt 42 Trafiknämnden MAJ
2 (25) Innehållsförteckning 1. Resultatuppföljning januari maj och förväntad utveckling... 3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget... 5 1.3 Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget... 6 1.4 Investeringar... 11 1.5 Produktion - Trafik... 12 2. Ledningens åtgärder... 14 Bilaga 1 - SL-koncernen... 16 Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten... 18 Bilaga 3 - Waxholmsbolaget... 19 Bilaga 4 - Specifikation Investeringsobjekt... 20
3 (25) 1. Resultatuppföljning januari maj och förväntad utveckling 1.1 Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet för perioden för trafiknämndens verksamhetsområden är 160 mkr (-20 mkr föregående år) jämfört med budgeterat -13 mkr. Resultatprognosen för året uppgår fortsatt till 0 mkr (0 mkr). Investeringsutfallet per maj uppgår till 2 814 mkr och motsvarar en upparbetningsgrad om 37 procent gentemot årets prognos. Investeringsbudgeten för året uppgår till 8 118 mkr. Investeringsprognosen för året uppgår fortsatt till 7 700 mkr och understiger därmed årets investeringsbudget med 418 mkr. Antalet resande är i stort lika med föregående år för alla trafikslag. Diagram. Resultat jämfört med resultat 2013 och budget.
4 (25) Tabell. Resultat jämfört med resultat 2013 och budget samt. Verksamhetsinterna intäkter och kostnader ingår ej i resultaträkningen nedan. Resultaträkning Mkr Ack utfall 1405 Ack utfall 1305 Föränd % Period Utf- Perb PR PR-BU Boksl 2013 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 3 510 3 297 6% 3 510 0 8 423 8 423 0 7 913 Biljettintäkter/resenärsintäkter 2 904 2 792 4% 2 984-80 7 035 7 133-98 6 696 Uthyrning fordon 567 567 0% 566 1 1 368 1 359 9 1 365 Uthyrning lokaler 242 242 0% 283-41 614 648-34 598 Reklam 95 109-13% 98-3 234 234 0 233 Övriga intäkter 426 408 4% 403 23 1 094 987 107 1 177 Verksamhetens intäkter 7 744 7 415 4% 7 844-100 18 769 18 784-15 17 982 Personalkostnader -201-195 3% -213 12-522 -516-6 -487 Köpt landtrafik (SL) -4 724-4 613 2% -4 806 82-11 296-11 416 120-10 949 Köpt färdtjänsttrafik /Ftjv) -510-490 4% -519 9-1 216-1 208-8 -1 199 Köpt sjötrafik (WÅAB) -81-70 16% -90 9-244 -244 0-210 Drift och underhåll -633-669 -5% -770 137-1 833-1 829-4 -1 555 Övriga kostnader -320-352 -9% -321 1-918 -805-113 -914 Verksamhetens kostnader -6 469-6 389 1% -6 720 251-16 028-16 018-10 -15 314 Avskrivningar -871-807 8% -841-30 -2 123-2 017-106 -2 010 Finansnetto -244-239 2% -297 53-618 -750 132-656 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 160-20 -13 173 0 0 0 2
5 (25) 1.2 Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget Resultatet för trafiknämnden uppgår till 160 mkr per maj att jämföra med ett budgeterat resultat på -13 mkr, en avvikelse med 173 mkr. Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt Ack utf-ack budget Kostnad Ack utf-ack budget Resultat Ack utf-ack budget Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Överströmning till billigare biljetter (pris) och färre antal påstigande (volym). -80-80 Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Övriga intäkter SL: lägre hyresintäkter pga senare inflytt till Ulvsundadepån än som planerats, lägre näringsbidrag med mera. -20-20 Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index och incitament med mera. Högre kostnader för slutavräkningar för 2013. 82 82 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Lägre kostnader till följd av en minskad resevolym. Kostnadsminskningen reduceras av omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi. 9 9 Köpt sjötrafik Lägre kostnadsutveckling för managementavtal. 9 9 Övriga kostnader SL: Lägre kostnader för planerat-, akut- och felavhjälpande underhåll samt elnergi/media med mera. 150 150 Kapitalkostnader Något lägre kostnader. SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader. 23 23 Summa avvikelse -100 274 173 0
6 (25) 1.3 Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget Prognosen för resultatet uppgår fortsatt till 0 mkr och ligger därmed på samma nivå som budget. Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt Prognosbudget Kostnad Prognosbudget Resultat Prognosbudget Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Överströmning till billigare biljetter (pris) och färre antal påstigande (volym). -98-98 Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Övriga intäkter SL: Högre intäkter från försäljning, biogas och lager med mera samt lägre hyresintäkter pga senare inflytt i Ulvsundadepån än som planerats. Färdtj: Ökad ersättning från sjukvården för sjukresor. 83 83 Köpt landtrafik Lägre kostnader för index och till följd av ej budgeterade viten samt för ersättningstrafik som överförts från drift till investering. Högre kostnader för nytt trafikavtal, incitament och återköpsgaranti. 120 120 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Högre kostnader för ökad volym sjukresor liksom för omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi. -8-8 Köpt sjötrafik Ingen avvikelse. 0 0 Övriga kostnader SL: Ökade kostnader för bland annat inköp av biogas, lagerartiklar och konsulter till Pendelsågsdepå Nord med mera. -123-123 Kapitalkostnader Ökade kostnader för avskrivningar SL. Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader. 26 26 Summa avvikelse -15 15 0 0
7 (25) 1.3.1 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Biljettintäkterna för hela trafiknämnden understiger periodens ackumulerade budget med 80 mkr. Biljettintäkterna för maj månad är i SL-trafiken 12 mkr lägre än budget, vilket ger en ackumulerad avvikelse på -76 mkr för årets första fem månader. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 104 mkr där merparten, 83 mkr, förklaras av förändrad redovisningsprincip vid övergång till reskassa. Justerad avvikelse mot 2013 är därmed 21 mkr. Förklaringar till avvikelsen mot såväl budget som föregående år är framför allt överströmning till billigare biljetter (pris) samt att resandedeökningen (volym) har mattats av jämfört med åren 2012-2013. Även en förhållandevis mild vinter återspeglas i intäkterna. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter är 2 mkr lägre än budget på grund av minskad resevolym och 1 mkr högre än samma period föregående år. Sjötrafikens biljettintäkter är 4 mkr lägre än budget och avser främst skärgårdstrafiken. elsen i skärgårdstrafiken beror bland annat på en minskad försäljning av båtkortet. Båtkortet planerades att tas ur biljettsortimentet under hösten 2013 inför införandet av SL Access. Försäljningen kommer att fortsätta under och antas öka när försöket med rabatterad taxa avslutats, vilket skedde vid mars månads utgång. Jämfört med samma period föregående år är intäkterna något lägre beroende på försöket med rabatterad taxa. Prognosen för biljettintäkter inom trafiknämnden väntas ligga knappt 100 mkr lägre vid årets slut jämfört med budget I SL-trafiken justeras helårsprognosen ned med 120 mkr till 6 779 mkr jämfört med budgeterat 6 899 mkr. Orsaken är framförallt de avvikelser som identifierats under årets första fyra månader hänförliga till en större andel billigare biljetter (pris) och indikationer på en lägre resandeökning än förväntat, bland annat till följd av en ovanligt mild och snöfattig vinter (volym). Prognosen för färdtjänstens resenärsintäkter följer den minskade resevolymen, vilket medför att intäkterna beräknas understiga budget med 3 mkr vid årets slut. Prognosen för sjötrafikens biljettintäkter är oförändrad jämfört med budget i avvaktan på att finansiering av nya hamntaxan löses. Beslut har fattats att införa SL-taxa i hamntrafiken på Djurgårdsfärjorna den 16 juni. Finansiering av förändringen har föreslagits ske inom trafiknämndens budget. Övriga intäkter Övriga intäkter för trafiknämnden understiger periodens ackumulerade budget med 20 mkr.
8 (25) För kollektivtrafiken på land är intäkterna lägre än budget vad gäller uthyrning av lokaler, 39 mkr, vilket huvudsakligen beror på att inflyttning till depån i Ulvsunda beräknas ske sent i höst, istället för som budgeterats i början av året, men också på en periodiseringsdifferens mellan utfall och budget. Vidare är intäkter avseende reklam och näringsbidrag något lägre än budget. Näringsbidragen är svåra att uppskatta i tiden. Högre intäkter noteras för försäljning av biogas och för lagerförsäljning med mera. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköpen. Övriga intäkter för perioden ligger på samma nivå som föregående års utfall. Färdtjänstverksamhetens intäkter från hälso- och sjukvården för sjukresor understiger budget med 3 mkr. Förhandlingar pågår om villkoren för sjukvårdens fortsatta kostnadsansvar för sjukresorna, vilket medfört att sjukvården tillsvidare faktureras enligt hittillsvarande avtal. I förhållande till maj föregående år har intäkterna ökat med 3 mkr. Prognosen för övriga intäkter för hela trafiknämnden överstiger årsbudgeten med 83 mkr. Inom SL-trafiken prognostiseras högre intäkter för försäljning av biogas och för lagerförsäljning med mera. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköp. Vidare noteras något högre intäkter för uthyrning av fordon. Ett senare ianspråktagande av depån i Ulvsunda väntas däremot innebära knappt 40 mkr i lägre intäkter. Hälso- och sjukvårdens ersättning till färdtjänsten för sjukresor, beräknas ge intäkter för helåret på 11 mkr utöver budget som ersättning för ökade sjukresekostnader. Sjötrafikens övriga intäkter beräknas överensstämma med budget vid årets slut. 1.3.2 Verksamhetens kostnader Köpt landtrafik Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till 4 724 mkr och är 82 mkr lägre än budget. elsen avser främst kostnader för index 35 mkr, och incitament 48 mkr. Vissa trafikavtal för buss och lokalbanor (E20) innehåller en betalningsmodell, där entreprenören ersätts utifrån antal verifierat betalande påstigande (VBP). I avvaktan på säkring av metoden för visering av biljetter användes en alternativ modell för beräkning av antal resenärer, vilken medfört en lägre ersättning än budgeterat. Förhandlingar med entreprenören om ett tilläggsavtal har just avslutats. Kostnadsminskningen hittills under året uppvägs av tillfälliga kostnadsökningar inom andra trafikavtalsområden. Indexkostnaderna understiger budget, då indexnivån utvecklas långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen. Slutliga indexjusteringar för 2013 påverkar kostnaderna i samma riktning. Kostnaderna för incitament är också
9 (25) lägre än budget, framför allt på grund av viten avseende trafikstarten för bussoch lokalbanetrafiken i Norrort. Andra orsaker till lägre kostnader är att ersättningstrafik vid ombyggnad av Slussen nu ingår i investeringsprogrammet Slussen med minskade driftkostnader som följd. Vissa trafikförändringar avseende busstrafiken kommer senare än budgeterat. Trygghetsåtgärder har ej behövts i budgeterad omfattning. Behovet varierar över året. Slutavräkningar för köpt landtrafik 2013 har däremot blivit högre än beräknat. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna för köpt landtrafik ökat med 111 mkr, 2 procent. Kostnadsökningen innefattar nya avtal, trafikförändringar och prisutveckling. Den budgeterade ökningen jämfört med bokslut 2013 är 4 procent på helårsbasis. Vid årets slut, beräknas kostnaderna för köpt landtrafik understiga budget med 120 mkr, motsvarande en procent. Indexökningen förväntas bli lägre än budgeterade 1,2 procent. Uppkommen kostnadsminskning till följd av alternativ ersättningsmodell för vissa trafikavtal beräknas ge effekt också för helåret. Kostnader för ersättningstrafik vid ombyggnad av Slussen har övergått till investeringsprogrammet Slussen, vilket innebär minskade driftkostnader. Högre vitesbelopp än budgeterat har utbetalats för kvalitetsbrister vid avtalsstarten i Norrort. Kostnaden för trygghetsåtgärder beräknas minska utifrån avtal och kända kommande arrangemang. I motsatt riktning verkar det nya avtalet om innerstadstrafiken och trafiken på Lidingö (E22) som träder i kraft 1 september och som beräknas medföra kostnader utöver vad som budgeterats. Incitamentskostnaderna beräknas bli högre än budget till följd av nya incitamentsavtal. Ökade kostnader beräknas i övrigt bland annat för låggolvsbussar och för återköpsgarantier som utlöses när gamla busstrafikavtal tar slut. Köpt färdtjänsttrafik Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till 510 mkr och understiger budget med 9 mkr, huvudsakligen till följd av en totalt sett lägre resevolym än budgeterat. Resande med taxi minskar medan resande med rullstolstaxi ökar, vilket reducerar kostnadsminskningen. Kostnaderna för färdtjänstresor understiger budget till följd av en lägre resevolym och en lägre kostnad per resa. Kostnaderna för sjukresor överstiger budget såväl volym- som prismässigt. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden löpande, med slutavräkning vid årsskiftet. Förhandlingar om nytt avtal pågår. Jämfört med samma period föregående år ökar kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik med 20 mkr avseende prisökningar, en mindre volymökning samt omfördelningen av resevolym från resande med taxi till den dyrare resformen rullstolstaxi. Prognosen för kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor överstiger budget med 8 mkr. Antalet sjukresor beräknas öka liksom kostnaden per resa.
10 (25) Samtidigt förväntas volymen färdtjänstresor minska. I prognosen ingår också omfördelningen av resor från taxi till rullstolstaxi. Köpt sjötrafik Kostnaderna för köpt sjötrafik uppgår till 81 mkr och är 9 mkr lägre än budget. elsen avser främst managementavtal för skärgårdstrafiken. Jämfört med föregående år är kostnaden 11 mkr högre, det vill säga 16 procent. erad kostnadsutveckling på helår är 16 procent, hänförligt till nytecknade kortfristiga avtal i avvaktan på nyupphandling av skärgårdstrafiken. Prognosen är oförändrad jämfört med budget. Övriga kostnader Periodens totala övriga kostnader (personalkostnader, drift och underhåll samt övriga kostnader) för trafiknämnden uppgår till 1 154 mkr och understiger budget med 150 mkr. För kollektivtrafiken på land är kostnaderna 118 mkr lägre än periodiserad budget. elsen förklaras av lägre kostnader för akut och felavhjälpande underhåll samt att planerat underhåll inte kommit igång i budgeterad omfattning. Lägre kostnader redovisas även för elenergi/media som en effekt av låga energipriser samt den förhållandevis milda vintern. I övriga kostnader ingår bland annat en engångsutbetalning på 7,6 mkr för brandskadad fordonsutrustning 2013. Periodens personalkostnader understiger budget vilket beror på vakanta tjänster. Detta motverkas av högre kostnader för inhyrd personal. Jämfört med samma period föregående år har totala övriga kostnader minskat med 5 procent. Årets lägre kostnader beror bland annat på den snöfattiga vintern samt att reaförluster belastar föregående års resultat. För färdtjänsttrafiken når övriga kostnader, till exempel IT-kostnader, konsultkostnader och portokostnader ej budgeterad nivå. Sjötrafiken visar en lägre kostnad för drift och underhåll med 3 mkr jämfört med budget. Kostnader för underhåll är i nivå med budget medan kostnaden för bränsle är lägre än budget. Det pris WÅAB betalar för bränsle är 2 procent lägre än vid årsskiftet. Den budgeterade kostnadsutvecklingen på helår för bränsle är 10 procent och utfallet hittills är således gynnsamt. Utfallet hittills sammantaget för drift och underhåll är lägre än föregående år och beror på ett maskinhaveri på ett fartyg vintern 2013 som både var kostsamt att reparera och som krävde ersättningstonnage under en längre tid. Prognosen för övriga kostnader för trafiknämnden överstiger helårsbudget med 123 mkr. elsen är i huvudsak resultatneutral, en effekt av bruttoredovisning avseende försäljning av biogas, lagerartiklar med mera. Motsvarande differenser återfinns under övriga intäkter. Utöver detta väntas ökade kostnader med cirka 16 mkr för konsultinsatser inom SL-trafiken avseende upphandling och genomförande av projekt Pendeltågsdepå Nord.
11 (25) Färdtjänstens övriga kostnader beräknas ligga på budgeterad nivå vid årets slut. För sjötrafiken uppstår en avvikelse med lägre personalkostnader och högre kostnad för övriga tjänster med anledning av att merparten av personalen överförts till Trafikförvaltningen. elsen är resultatneutral. Kapitalkostnader Finansnettot visar en positiv budgetavvikelse. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom lägre än budgeterat vilket också påverkar räntekostnaderna positivt. Ränteintäkter på banktillgodohavanden och swapkostnader påverkas däremot negativt av den lägre räntenivån. Lägre kostnader för finansnetto prognostiseras beroende på ett lägre ränteläge än budgeterat samt att låneportföljen är mindre än budgeterat. Kostnader för avskrivningar uppgår till 871 mkr och överstiger budget med 30 mkr. Årets prognos för avskrivningarna visar en ökning med 106 mkr, 5 procent, jämfört med budget. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående och tillkommande investeringar. 1.4 Investeringar Trafiknämndens investeringar sträcker sig över samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp samt på specificerade respektive ospecificerade investeringar i bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till 80 procent av den prognostiserade investeringsvolymen för året, resterande 20 procent består av ospecificerade investeringar, främst reinvesteringar. Investeringar (mkr) Ack utfall Prognos LF Upparb Upparb. 1405 UTF./PR PR-BU PR/BU Specificerade investeringar 2 410 6 169 7 317 39% -1 148 84% Ospecificerade investeringar 404 1 531 1 700 26% -169 90% Justeringspost -899 899 Trafiknämnden totalt 2 814 7 700 8 118 37% -418 95% Varav ersättningsinvesteringar 369 1 518 1 831 24% -313 83% Observera att tabeller och avvikelsebeskrivningar inkluderar Tunnelbana Nacka och Hagastaden som ska föras över till annan förvaltning. Avtal om utbyggnaden av tunnelbana undertecknades av samtliga parter den 7 januari, där tunnelbana till Nacka och Hagastaden ingick. En ny förvaltning, Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), ska ansvara för genomförandet av objekten.
12 (25) 1.4.1 Utfall och prognos Investeringsutfallet för årets första fem månader uppgår till 2 814 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets prognos om 37 procent. Prognosen för året utgår från tidigare inlämnad prognos per april och har inte uppdaterats sedan föregående rapporteringstillfälle. 1.4.2 else prognos -budget Trafiknämndens prognos för innevarande år understiger den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten för året med 1 317 mkr, varav 1 148 mkr härrör från specificerade investeringar och 169 mkr från ospecificerade investeringar. Med hänsyn taget till justeringsposten i årets budget om -899 mkr uppgår den totala avvikelsen mellan årets budget och prognos till 418 mkr. Trafikförvaltningen utgick från senaste uppdaterade prognoser enligt de senaste tidplanerna då förslag till budget lämnades till trafiknämnden. Sedan budgeten arbetades fram har senareläggningar orsakade av överklaganden, planprocesser och förändringar i utbetalningsplaner påverkat projekten och programmens tidplaner och därmed behovet av investeringsmedel under och åren därefter. elsen kan främst förklaras av tidsförskjutning av upphandlingen av fordonen i Roslagsbanans kapacitetsförstärkning, försening i planprocesser och projekteringshandlingar i Spårväg city och tidigarelagt förskott för att säkerställa leverans av fordon i Program Pendeltåg samt senarelagda kontraktsarbeten och signalresurser i Tvärbana Norr Solnagrenen. 1.5 Produktion - Trafik Produktionsredovisning för kollektivtrafik Ack utfall 1405 Ack utfall 1305 Föränd % Period % Prognos % Bokslut 2013 på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag * 2 748 2 749 0% - - 2 788 2 730 2% 2 783 Resenärer en vintervardag * 776 776 0% - - 787 771 2% 786 för resenärer med funktionsnedsättning: Antal resenärer/tillstånd 31 maj 69 812 70 048 0% 70 000 0% 70 000 70 000 0% 69 956 Totalt antal resor, tusental ** 1 745 1 741 0% 1 766-1% 4 080 4 130-1% 4 085 på vatten: Passagerare tusental 991 994 0% 966 3% 3 952 3 952 0% 4 057 - varav skärgårdstrafik 394 374 5% 372 6% 1 716 1 716 0% 1 723 - varav hamntrafik 597 620-4% 594 1% 2 236 2 236 0% 2 334 * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor
13 (25) 1.5.1 Kollektivtrafik på land Produktionsredovisningen för resandeutveckling avser vintervardagar, det vill säga för tertial 1 och 3. Utfallet för maj är inte kvalitetssäkrat vid rapportens färdigställande, därav redovisas utfallet med en månads fördröjning. Utfallet för genomsnittligt antal påstigande/resenärer en vintervardag är i nivå med samma period föregående år. Att det inte skett någon ökning kan bero på förändringar i omvärldsförutsättningarna. Bensinpriset har sjunkit något vilket gör att kollektivtrafikresor blivit något dyrare relativt bilresor. Utöver detta så har inledningen av året (speciellt februari) varit varmare och mer snöfattigt än normalt vilket kan ha bidragit till att fler valt cykel istället för att åka med kollektivtrafiken. De något färre resande som pendeltåg uppvisade i mars kompenserades av ett något ökat antal resenärer i april och totalt sett har alla trafikslag ungefär samma antal påstigande som förra årets första kvartal. 1.5.2 Färdtjänsttrafik Antalet färdtjänstresenärer uppgår till 69 812, vilket är 236 färre än i slutet av maj 2013 och 188 färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer uppgå till 70 000 i enlighet med budget. Det totala antalet utförda resor till och med maj månad understiger budgeterad resevolym med 1 procent och överensstämmer i stort sett med resevolymen vid samma tidpunkt föregående år. Det är främst antalet färdtjänstresor som minskar. Bland såväl färdtjänstresor som sjukresor minskar taxiresorna medan resorna med rullstolstaxi ökar. Antalet tjänsteresor är något lägre än budgeterat. Jämfört med utfallet per maj föregående år redovisas mycket små förändringar. Även vid denna jämförelse minskar dock taxiresorna medan rullstolstaxi ökar. Prognosen för resevolymerna har beaktat utfallstrenden med en omfördelning av resevolym mellan taxi och rullstolstaxi. Det totala antalet resor beräknas ligga kring 2013 års nivå vid årets slut. 1.5.3 Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i sjötrafiken för perioden januari-maj är 991 000 vilket är 3000 färre än samma period 2013. I april månad noterades en ökning med 53 000 passagerare jämfört med året innan, varav 30 000 avsåg skärgårdstrafiken. Under maj månad har dock en minskning skett med 57 000 passagerare jämfört med 2013. Huvuddelen av minskningen avser hamntrafiken med 50 000 passagerare. Den 1 april återgick WÅAB till ordinarie priser på kontantbiljetter i skärgårdstrafiken efter att under sex månader (oktober 2013- mars ) erbjudit 50 procent rabatt på kontantbiljetter och biljetter köpta med båtkortet. En analys av resultatet visar att prissänkningen medfört en resandeökning under de 6
14 (25) månader som försöksperioden omfattat med 2 procent motsvarande drygt 7 000 resenärer. Enligt statistik från biljettsystemet konstateras en minskning av biljettintäkterna med 46 procent under försöksperioden. Intäkter från periodkort har samtidigt minskat med 33 procent. Slutsatsen är att även vaneresenärerna i stor utsträckning valt att köpa kontantbiljetter då dessa erbjöds till ett förmånligare pris. Trots att det reducerade priset även gällde biljettköp med Båtkortet noteras en negativ avvikelse i användandet av Båtkortet som betalmedel. elsen kan till stor del förklaras av att kunderna informerades om att biljettsystemet skulle bytas ut och att Båtkortet skulle ersättas med en ny produkt i SL Access. 2. Ledningens åtgärder En utredning har genomförts inom trafikförvaltningen med syfte att föreslå förändringar för att organisationen och kulturen skall kunna utvecklas för att få bättre förutsättningar att fokusera kring marknad och intäkter. Fas 1, situationsanalys är klar. Utredningen klar i juni. Trafikförvaltningen genomför månadsvis en strukturerad analys rörande varför biljettintäkterna avviker från budget respektive föregående år. Analysen utgår från statistik och nyckeltal och genomförs stegvis utifrån omvärldsfaktorer, volymförändringar (antal påstigande), prisförändringar (biljettpris, sortiment och val av biljett), effektiviseringar (intäktssäkring) samt övrigt (ex. kalendereffekt). Analysen utgör grund för beslut om vilka eventuella åtgärder som kommer att vidtas. Trafikförvaltningen arbetar med en handlingsplan för att öka och säkra intäkter. Åtgärder, som inleddes under föregående år avseende biljettsortiment, biljettsäkring, utbildning av trafikentreprenörer med mera fortsätter under. Exempel på åtgärder: fortsatt arbetet tillsammans med leverantören Klarna för att öka antalet SMS-biljetter, en förstudie för förbättrad intäktssäkring på lokalbanor, mer synliga kontrollanter i trafiken och ett arbete för en bättre tillförlitlighet hos bussarnas viseringsutrustning. Trafikförvaltningens har genomfört en granskning av investeringsprocessen med syfte att bland annat identifiera vilka brister som ligger till grund för deras utmaning att leverera enligt den fastställda årliga investeringsbudgeten. Granskningen har resulterat i ett antal rekommendationer som syftar till att uppnå en effektivare styrning av investeringsportföljen, verksamhetens processer och organisationen. Förvaltningen upprättar en handlingsplan utifrån rekommendationerna. Under våren pågår en granskning för att utveckla dels boksluts-, budget och redovisningsprocesser. Granskningen är klar i slutet av juni. Dessutom har det startats en fördjupad granskning avseende förmågan att beställa, följa upp och leda signalsystemfrågor. I uppdragen ingår även att granska om trafikförvaltningen har några systematiska fel, arbetar utifrån rätt process samt om förvaltningen har rätt kompetens. Syftet är att återkomma med praktiskt
15 (25) genomförbara rekommendationer om hur trafikförvaltningen kan förbättra och förstärka arbetssätten. Riskhanteringsarbetet med avseende på risker som har identifierats inom internkontrollplanen har för de flesta riskerna påbörjats. En ytterligare frekvent riskrapportering från verksamheten och riskägarna kommer att tillämpas under det innevarande verksamhetsåret. Bilagor 1-4 Specifikationer per verksamhet/bolag och investeringsobjekt Trafikinvesteringar
16 (25) Bilaga 1 - SL-koncernen 400 Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) 200 0-200 141 229 102 155 8792 91 65 138 4 19 32-87 -81 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack utfall Ack utfall 2013 Periodiserad budget Månadens prognos 41 114-21 Resultaträkning Mkr Ack utfall 1405 Ack utfall 1305 Föränd % Period Utf-Perb PR Anm. Personalkostnader redovisas huvudsakligen i trafikförvaltningen. SL-koncernen köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas och prognostiseras under övriga kostnader i tabellen ovan. PR-BU Utfall 2013 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 3 010 2 832 6% 3 010 0 7 223 7 223 0 6 796 Biljettintäkter/resenärsintäkter 2 816 2 712 4% 2 892-76 6 779 6 899-120 6 448 Uthyrning fordon 567 567 0% 566 1 1 368 1 359 9 1 365 Uthyrning lokaler 242 240 1% 281-39 610 644-34 597 Reklam 95 109-13% 98-3 234 234 0 233 Övriga intäkter 322 310 4% 295 27 812 782 30 850 Verksamhetens intäkter 7 052 6 769 4% 7 141-89 17 026 17 141-115 16 288 Personalkostnader -1-19 -95% -1-22 -22-26 Köpt landtrafik (SL) -4 724-4 613 2% -4 806 82-11 296-11 416 120-10 949 Drift och underhåll -595-630 -6% -729 134-1 728-1 752 24-1 466 Övriga kostnader -505-480 5% -490-15 -1 292-1 199-93 -1 215 Verksamhetens kostnader -5 825-5 742 1% -6 025 200-14 339-14 367 28-13 655 Reavinst/reaförlust 0-65 -35 Avskrivningar -852-788 8% -820-32 -2 073-1 969-104 -1 972 Finansnetto -237-235 1% -293 56-604 -741 137-647 Resultat 138 4 3 135 10 0 10-21 Produktionsredovisning för kollektivtrafik Ack utfall 1405 Ack utfall 1305 Föränd % Period % PR % Boksl 2013 på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag * 2 748 2 749 0% - 0% 2 788 2 730 0% 2 783 Resenärer en vintervardag * 776 776 0% - 0% 787 771 0% 786 * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning
17 (25) Investeringar AB SL Ack utfall 1405 Prognos LF Upparb UTF./PR PR-BU Upparb. PR/BU Specificerade investeringar 2 410 6 169 7 317 39% -1148 84% Ospecificerade investeringar 349 1 353 1 578 26% -225 86% AB SL Justeringspost -899 AB SL Totalt 2 759 7 522 7 996 37% -474 94% Varav ersättningsinvesteringar 352 1 415 1 753 25% -338 81%
18 (25) Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten 40 Resultat Färdtjänstverksamheten (Mkr) 20 0-20 12 12 9 16 5 21 22 0-7 1 8 14 12-2 -7-12 -12 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning Mkr Ack utfall 1405 Ack utfall 1305 Förändr % Periodbudget Utf- Perb Prognos Pr-Bu Utfall 2013 Landstingsbidrag 359 342 5% 359 0 861 861 0 846 Resenärsavgifter 76 75 1% 78-2 181 184-3 182 Från HSN för sjukresor 88 85 4% 91-3 230 219 11 225 Övriga intäkter 5 5 0% 5 0 11 11 0 11 Summa intäkter 528 507 4% 533-5 1 283 1 275 8 1 264 Köpt färdtjänsttrafik -407-386 5% -418 11-976 -978 2-960 Sjukresor -112-103 9% -108-4 -262-251 -11-261 Tjänsteresor -4-5 -20% -5 1-10 -11 1-10 Övriga kostnader -12-16 -25% -15 3-35 -35 0-45 Summa kostnader -535-510 5% -546 11-1 283-1 275-8 -1 276 Avskrivningar 0 0 0% 0 0 0 0 0 0 Finansnetto 0 0 0% 0 0 0 0 0 0 Resultat -7-3 133% -13 6 0 0 0-12 elsen mot den periodiserade budgeten är 6 mkr. Intäkterna understiger budget på grund av minskat antal resor och låg à contobetalning från hälso- och sjukvården. Färdtjänstresorna och tjänsteresorna understiger budgeterat antal medan sjukresorna överstiger budget något. Kostnaderna för färdtjänsttrafiken understiger budget, främst till följd av en lägre volym resor och en lägre kostnad per resa än budgeterat. Omfördelningen från taxi till rullstolstaxi fortsätter. Sjukresekostnaderna överstiger budget till följd av en ökad volym och en ökad kostnad per resa. Övriga kostnader når ej budgeterat utfall. Sjukresornas kostnader kommer att ersättas av hälso- och sjukvården vid årets slut. Förhandlingar pågår. Prognosen visar i likhet med tidigare ett nollresultat men redovisar högre kostnader och intäkter än budget. Antalet resor beräknas understiga budget vid årets slut. Produktionsredovisning för resenärer med funktionsnedsättning Ack utfall 1405 Ack utfall 1305 Förändr % Periodbudget Utf- Perb Prognos Pr-Bu Antal resenärer/tillstånd 31 maj 69 812 70 048 0% 70 000-188 70 000 70 000 0 69 956 Totalt antal resor, tusental** 1 745 1 741 0% 1 766-21 4 080 4 130-50 4 085 ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Utfall 2013
19 (25) Bilaga 3 - Waxholmsbolaget 30 20 10 0-10 -20 Resultat Waxholmsbolaget (Mkr) 21 20 21 17 15 10 6 7 8 4 1 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0-1 -2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack utfall Ack utfall 2013 Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning Mkr Ack utfall 1405 Ack utfall 1305 Föränd % Period Utf- Perb PR PR-BU Boksl 2013 Tillskott SLL/Landstingsbidrag 117 103 13% 117 0 280 280 0 247 Biljettintäkter/Resenärsavgifter 23 24-1% 28-4 107 107 0 109 Övriga intäkter 6 6-8% 7-1 25 25 0 23 Verksamhetens intäkter 146 133 9,6% 151-6 411 411 0 380 Personalkostnader -3-9 -70% -9 6-8 -23 15-19 Köpt trafik -84-71 18% -90 6-244 -244 0-212 Reparation, underhåll -7-8 -15% -8 1-17 -17 0-13 Driftskostnader -15-16 -7% -18 3-57 -57 0-48 Övriga kostnader -11-10 6% -6-5 -31-16 -15-24 Verksamhetens kostnader -118-113 4,6% -130 12-357 -357 0-316 Avskrivningar -17-17 0% -19 2-45 -45 0-34 Finansnetto -3-3 -19% -4 1-9 -9 0-9 Resultat 7-1 -1 9 0 0 0 21 else mot den periodiserade budgeten är 9 mkr. Totala intäkter är lägre än budget främst från biljettintäkter i skärgårdstrafiken. Lägre personalkostnad matchas av högre övriga kostnader (köpta tjänster) och är hänförligt till organisationsförändring med överföring av WÅAB:s personal till Trafikförvaltningen. Lägre kostnad än budget noteras för köpt trafik genom manageravtalen. Lägre driftskostnader än budget avser bränslekostnad. Avskrivningar är lägre pga lägre upparbetningsgrad för investeringar än budgeterat. Prognosen är 0 mkr enligt budget. Produktionsredovisning för kollektivtrafik på vatten Ack utfall 1405 Ack utfall 1305 Föränd % Period % PR % Boksl 2013 Passagerare tusental 991 994 0% 966 3% 3 952 3 952 0% 4 057 - varav skärgårdstrafik 394 374 5% 372 6% 1 716 1 716 0% 1 723 - varav hamntrafik 597 620-4% 594 1% 2 236 2 236 0% 2 334 Investeringar WÅAB Mkr Ack utfall 1405 Prognos LF Upparb UTF/PR PR-BU Upparb PR/BU Strategiska investeringar 30 49 26 60% 23 100% Ersättningsinvesteringar 14 90 65 16% 25 100% WÅAB Totalt 44 139 91 31% 48 100%
20 (25) Bilaga 4 - Specifikation Investeringsobjekt Beskrivning av specificerade investeringar Specificerade investeringar drivs vanligtvis som program och består av ett antal projekt som hålls samman för att optimera samverkan och uppföljning. Projekten kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som överskrider 100 mkr, är strategiskt viktiga, komplexa eller särskilt omfattande. 10005 Program Röda linjen Programmet omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem för den Röda linjen, nya tunnelbanefordon C30 samt byggnation av en ny depå i Norsborg. Därutöver ingår ombyggnation av depåerna i Hammarby och Nyboda för introduktionen av de nya tunnelbanefordonen samt upprustning av stationerna Hallunda och Norsborg och förberedande arbeten för införande av helautomatisk drift. Målet med programmet är i enlighet med Trafikplan 2020 att möjliggöra en kapacitetsökning på Röda linjen från dagens 24 avgångar i timmen i vardera riktningen till 30 avgångar, vilket innebär en ökning med 25 procent i rusningstrafik. Samtliga projekt som ingår i programmet förväntas vara tagna i drift då de sista fordonen levereras 2021. 10013 Program Spårdepåer Programmet omfattar ombyggnader av spårdepån i Hammarby. Verksamheten vid bandepån i Slakthusområdet flyttas till Hammarbydepån för att ge plats åt idrotts- och evenemangsarenan Stockholmsarenan. Därutöver ingår ersättning av befintlig hjulsvarv i Brommadepån med ny hjulsvarv i Högdalsdepån. Målet med Hammarbydepån är att möjliggöra en exploatering av slakthusområdet för att Stockholms arena skall kunna släppa in den mängd publik som den är dimensionerad för. Målet med ersättningen av hjulsvarven i Brommadepån är att bibehålla hög driftsäkerhet då Brommadepån läggs ned när Stockholms stad förvärvat fastigheten. Hammarbydepån förväntas tas i drift 2015 under förutsättning att liggande överklaganden når en positiv lösning. Arbete med ny hjulsvarv i Högdalsdepån förväntas påbörjas under. 10014 Program Mötesplats SL Mötesplats SL syftar till att öka kundnyttan, stärka SL:s varumärke samt öka hyresintäkterna och utgör en delmängd i arbetet mot det övergripande målet fler och mer nöjda resenärer. Programmet omfattar modernisering av tunnelbanestationerna Hornstull och Hötorget samt övriga åtgärder som behöver utföras under programmets genomförande.
21 (25) 10028 Program Pendeltåg Programmet omfattar projekt inom området för trafikutveckling. SL har ett antal pågående fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar och pågående depåprojekt. Totalt hanterar programmet nyanskaffning av 129 fordon varav 83 fordon redan levererats och går i trafik. Resterande 46 fordon som ska levereras kommer att trafikera Citybanan och ersätta de gamla fordonen X10 som idag trafikerar pendeltågsnätet. Första fordonet levereras i januari 2016 och samtliga fordon förväntas vara levererade 2017 för att möta den utökade trafiken då Citybanan tas i drift. I programmet ingår även upphandling av trafik till Uppsala via Arlanda, ombyggnad av Brodepån och genomförande av upphandling av hyresavtal för Depå Nord. Vidare omfattar programmet även projekt som drivs av Trafikverket där SL är medfinansiärer och kravställare. Dessa projekt är Solna station norra uppgången mot Friends arena, ny station i Vega samt åtgärder på stationerna längs Mälarbanan för att möta utbygganden till 4-spår. Programmet syftar till att samordna projekten samtidigt som SL blir en tydlig kravställare med en tydlig kontaktyta. 10006 Program Citybanan Citybanan byggs av Trafikverket. Programmet avser planering, projektering, upphandling, byggande och driftsättning av en komplett driftsatt dubbelspårig järnväg, i huvudsak i tunnel mellan Tomteboda i norr till station Stockholm södra i söder, samt en komplett planskild järnvägskorsning på bro mellan Årstabron och Älvsjö station. I projektet ingår också två nya stationer, Odenplan och City vilka kommer ansluta till tunnelbanestationerna Odenplan och T-centralen. Stationerna finansieras och kommer att ägas av SLL. SL har i uppdrag att bevaka att ställda funktionskrav uppnås, att finansiera tillkommande SL-specifik utrustning bland annat en hiss och kommersiella ytor, samt att hantera intrånget och störningarna i tunnelbanan. Övriga tillkommande avtalade kostnader hanteras av SLL. Programmet avslutas 2017 då Citybanan tas i drift. 10008 Program Spårväg City Programmets syfte är att möjliggöra trafikering mellan Gåshaga brygga och Sergels torg via den planerade stadsdelen Norra Djurgårdsstaden samt att tillgänglighetsanpassa befintlig spårvägslinje. Programmet omfattar nya spår från Djurgårdsbron till Ropsten, upprustning och partiell dubbelspårsutbyggnad av Lidingöbanan, ny depå för spårvagn på Lidingö, anskaffning av 24 nya fordon samt upphandling av ny trafik på färdigställda och driftsatta delsträckor. Programmet omfattar även åtgärder på befintlig Spårväg city som innebär upprättande av systemhandlingar för ny gemensam plattform som både spårvagn och buss kan angöra under gällande tillgänglighetsnormer. Parallellt fortsätter samråd med Stockholms stad gällande förlängningen av sträckningen västerut. Programmet påbörjade byggnationen under 2013. De första 7 fordonen levereras under och möter Lidingöbanans driftstart vid årsskiftet /2015.
22 (25) 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen Programmet omfattar ny dubbelspårsanläggning från Alvik till Solna station, ny depå i Ulvsunda, anpassning av befintlig tvärbana till den utökade trafiken, ny uppställningshall för nya fordon i Brommadepån samt 15 nya spårfordon. Genomförandet pågår med etappvis trafikstart till Solna Centrum från oktober 2013. Första fordonet har levererats i början på maj 2013. 10001 Program Roslagsbanans Utbyggnad Programmet omfattar dubbelspårsutbyggnad inklusive säkerhetsåtgärder, nya depåer samt 22 nya fordon i syfte att erbjuda möjligheter till jämn 10-minuters trafik. Utöver detta innefattar programmet även upprustning av befintliga fordon samt bullerskyddsåtgärder på de sträckor som inte byggs ut till dubbelspår. Anläggningarna tas i drift löpande fram till 2018, med start av jämn 15- minuterstrafik i mitten av 2015. De första fordonen levereras under 2016. Delprojekten tillgänglighetsanpassning av stationer samt renovering och stambyte på fastigheten RB 30 är färdigställda. 10002 Program Bussdepåer Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och Gubbängen. I programmet ingår även en ny depå i Fredriksdal som ersättning till Söderhallen och en planerad depå i Tomteboda som ersättning till depån i Hornsberg. Dessa depåer byggs som ersättning till befintliga innerstadsdepåer vilka som en del av medlingsavtalet med Stockholm Stad skall exploateras för kontor och bostäder. Målet med programmet är att skapa nya moderna bussdepåer som tillskapar ytterligare depåkapacitet för bussar och därigenom möjliggör utökning av kapaciteten för busstrafiken. Bussdepå Gubbängen är färdigställd. 10004 Program Slussen Programmet är en samordning av SL:s åtgärder och behov i och angränsande till Stockholms stads projekt avseende Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och planerade aktiviteter som rör Slussen för att därmed skapa tydlighet i relation med Stockholms stad och därmed bättre möjlighet till helhetssyn gällande SL:s och stadens åtgärder. Programmet omfattar kravställning av en ny bussterminal, upprustningsåtgärder på Saltsjöbanan inklusive bulleråtgärder, renovering av Söderströmsbron samt Tvärbanans förlängning till Sickla station. 10012 Program IT med säkerhetsaspekt Programmet är en samordning av IT-projekt och syftar till att samordna vinster och ge en säker och stabil leverans av de säkerhets- och trygghetsaktiviteter som pågår. Programmets leveranser erbjuder trafikentreprenörerna en stabil och säker radiokommunikation genom att samtliga radiokommunikationssystem inom trafikförvaltningen migreras till ett gemensamt radiosystem för buss och spårbunden trafik. Programmet nyanskaffar ett elektroniskt passersystem med tillhörande administration av objekts- och behörighetshantering, samt
23 (25) uppgraderar det befintliga kamerasystemets mjukvara. Väktare görs synliga under jord genom möjlighet till GPS-positionering på karta. Programmet avslutas. 10016 Program Kistagrenen Kistagrenen avser nybyggnation av spårväg och är en förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Tvärbanegrenen kommer att börja strax norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sträcker sig sedan via Bromma flygplats, Rissne och Stora Ursvik till Kista. Efter Kista centrum ansluter den till pendeltåget i Helenelund. Kistagrenen kommer att komplettera dagens spårstruktur som i huvudsak består av förbindelser in mot de centrala delarna av Stockholm. Hässelbygrenen Projektet omfattar en upprustning och modernisering av broar plattformar, bana, el, signal, IT/tele och stationer på grön linje mellan Alvik och Hässelby Strand. Projektet har även inkluderat en ny bussterminal och ny sidoplattform i Brommaplan. Förstudien för Hässelbygrenen är färdigställd och har i februari godkänts av trafiknämnden som beslutat uppdra åt förvaltningschefen att återkomma med inriktningsbeslut om programstudie. Förslag på fortsatt arbete är att ett inriktningsbeslut utformas 2017 och under 2018-2019 förordas att en programstudie genomförs, för att genomföra en upprustning efterföljande år 2020. Under förstudien framkom att åtgärderna på Brommaplan behöver tidigareläggas. Genomförandet bör inte ske efter JM:s exploatering därför att komplexiteten och kostnaden då bedöms öka avsevärt. Trafikförvaltningen avser att återkomma till trafiknämnden i juni med enskilt beslutsärende för Brommaplan bussterminal och sidoplattform. Tunnelbana till Nacka Projektet avser byggnation av en ny tunnelbana till Nacka och ingår i 2013 års Stockholmsförhandling som samtliga parter har undertecknat avseende utbyggnaden av tunnelbanan. Objektet kommer att bedrivas i den nya förvaltningen för utbyggnaden av tunnelbana, FUT. Spårväg Syd Projektet omfattar byggnation av ny spårväg som länkar samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Skärholmen/Kungens kurva och förbättrar kollektivtrafiken utmed sträckan Flemingsberg Masmo Skärholmen/Kungens kurva Fruängen Älvsjö. Förbindelsen innebär bättre möjligheter till resor i tvärled med byten till pendeltåget i Flemingsberg och Älvsjö samt till tunnelbanan i Skärholmen, Fruängen och Masmo.
24 (25) Programstudien av Spårväg Syd påbörjades under 2013 och projektet beräknas slutföra programfasen under första halvåret 2015. Kollektivtrafik till Hagastaden Projektet omfattar kollektivtrafikförsörjning av Hagastaden (tidigare Karolinska Norra Station). Projektets uppgift är att ta fram underlag för beslut om ett alternativval av kollektivtrafiklösning tunnelbana, spårväg eller buss. Projektet ingick i 2013 års Stockholmsförhandling avseende utbyggnaden av tunnelbanan och kommer att genomföras i förvaltningen för utbyggnaden av ny tunnelbana, FUT. Roslagsbanan till Arlanda Under andra halvåret kommer programstudien avseende Roslagsbanan till Arlanda att starta. Syftet med den tidigare förstudien var att studera om det är motiverat med en tvärförbindelse mellan de regionala stadskärnorna Arlanda/Märsta och Täby C/Arninge och vilket trafikslag och sträckning som i så fall rekommenderas. Förstudien har haft ett trafikslagsövergripande perspektiv, vilket innebär att lösningar som bygger på såväl buss- som spårtrafik har analyserats. Inriktningsbeslut fattades i TN 2013-12-10 (TN 2013-0695) Färdtjänstsystem och Fordonsdator Buss PC Arbetet med förstudierna för Färdtjänstsystem och Fordonsdator Buss PC färdigställdes i början av. Efter utförda förstudier har omfattningen på investeringarna minskat till att respektive investering beräknas understiga 100 mkr. C20 Uppgradering Programstudien av C20 uppgradering är avslutad och genomförandebeslut togs i trafiknämnden den 29 april. Trafikförvaltningen avser att inkomma till fullmäktige med underlag för genomförandebeslut i juni. Uppgraderingen avser att säkra C20-fordonens planerade livslängd om 30 år och utveckla den funktion som krävs av fordonen för att möta framtida behov och mål med tunnelbanan. Exempelvis förbättras tillgängligheten och av- och påstigning, med en förändrad interiör. Mer plats ombord minskar trängselproblematiken och underlättar för personer med funktionsnedsättning att resa med tunnelbanan. Uppgraderingen bidrar också till att driftsäkerheten säkras samtidigt som trafiksäkerheten förbättras. Handen Bussterminal Handen Bussterminal, även benämnd Haningeterassen, avser utbyggnad av en ny bussterminal inomhus med 12 dockor och vänthall i anslutning till pendeltågsstationen i Centrala Handen. I december 2013 ingicks ett finansieringsavtal mellan Haninge kommun, Sveanor Fastigheter AB och AB SL där den totala kostnaden för bussterminalen inklusive verksamhetsanknuten inredning angavs till 188 mkr, varav kommunen svarar för 35 mkr, Sveanor 10
25 (25) mkr och SL 49 mkr. I länsplanen som beslutas under våren finns för bussterminalen avsatt 94 mkr. Älvsjödepån AB SL har förvärvat ett bolag innehållande Älvsjödepån som omfattar 30 000 kvm inklusive servitutsrätt på två andra fastigheter. Köpeavtalet undertecknades och tillträde skedde under januari i år. Miljöbussar Stockholms landstingsfullmäktige har i december 2011, i enlighet med SLL:s miljöpolitiska program, antagit ett miljömål som innebär att minst 75 procent av bussarna i SL:s trafik skall drivas med förnybara drivmedel år 2016. Avtalskraven i E19 innebär att alla nyanskaffningar av fordon skall vara miljöbussar. Beskrivning av ospecificerade investeringar Ospecificerade investeringar kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som understiger 100 mkr och är mindre omfattande i jämförelse med specificerade investeringar. Ospecificerade investeringar drivs vanligtvis som enskilda projekt och avser till största delen reinvesteringar som krävs för att säkerställa och bibehålla befintliga anläggningars status.
INVESTERINGSUTFALL. TRAFIKINÄMNDEN Period -05 Total utgift Investeringsutgifter Kommentarer erad total utgift Ackumulerad förbrukning t.o.m. 2013-12 Bokfört t.o.m. 05 Prognos PR-BU 1. Specificerade objekt 1.1Strategiska investeringar Tunnelbana Program Röda linjen 12 616 1 600 1 211 371 1 317 106 Program Spårdepåer 1 557 210 322 5 146-176 Program Mötesplats SL 225 173 39 33 53 14 Tunnelbana till Nacka 198 35 50 3 58 8 Hagastaden 6 6 0 0 0 0 C20 uppgradering 4 4 0 1 90 90 Pendeltåg Program Pendeltåg 12 008 7 646 883 287 522-361 Älvsjödepån 0 0 0 500 500 500 Program Citybanan 97 14 10 4 27 17 Lokalbanor och spårvägar Program Spårväg City, etapp 2 4 606 845 1 397 377 1 009-388 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 5 596 4 037 930 224 690-240 Program Roslagsbanans Utbyggnad 8 702 820 1 425 216 1 051-375 Spårväg syd 45 6 20 7 25 5 Roslagsbanan till Arlanda 4 4 0 0 5 5 Program Slussen (TvbSickla station, buller SB) 757 36 30 12 61 31 Tvärbana Norr Kistagrenen 5 301 71 90 2 29-61 Buss Program bussdepåer 4 044 924 647 260 621-26 Fordonsdator (Buss-PC) 302 1 150 0 5-145 Handen Bussterminal 2 0 1 0 1 0 Trafikslagsgemensamt Program Slussen (Söderströmsbron) 346 13 82 7 40-43 Program IT med säkerhetsaspekt 34 17 0 4 31 31 Summa strategiska investeringar 56 450 16 464 7 287 2 312 6 280-1 007 1.2 Ersättningsinvesteringar Tunnelbana Program Röda linjen 105 31 52 1 8-44 Hässelbygrenen 1 793 23 0 0 0 0
Total utgift Investeringsutgifter Kommentarer erad total utgift Ackumulerad förbrukning t.o.m. 2013-12 Bokfört t.o.m. 05 Prognos PR-BU Pendeltåg Program Pendeltåg 166 70 0 0 3 3 Lokalbanor och spårvägar Program Roslagsbanans Utbyggnad 510 302 129 26 30-99 Program Slussen ( åtg Saltsjöbanan) 347 4 10 6 27 17 Buss Miljöbussar 280 0 60 50 130 70 Ersättningsbussdepå till Handen, Dalaökorset 0 0 0 0 0 0 Ersättningsbussdepå i Åkersberga 0 0 0 0 0 0 Ersättningsbussdepå flera depåer Nacka 0 0 0 0 0 0 Ersättningsdepå Märsta 0 0 0 0 0 0 Ersättningsdepå till Råstadepån 0 0 0 0 0 0 Komplettering Innerstadsdepå 0 0 0 0 0 0 Trafikslagsgemensamt Program IT med säkerhetsaspekt 297 150 123 13 47-76 Realtidsinformation 10 0 0 0 0 0 Biljett- och betalsystem FO 10 0 0 0 4 4 Färdtjänst Färdtjänstsystem 0 1 23 1 1-22 Summa Ersättningsinvesteringar 3 521 579 397 97 251-146 Summa specificerade objekt 59 971 17 043 7 684 2 410 6 531-1 154 Nedjustering pga planprocesser -996 * -368 0-362 6 Summa specificerade objekt 58 976 17 043 7 317 2 410 6 168-1 148 2. Ospecificerade objekt (inkluderar WÅAB) Strategiska investeringar * * 266 133 526 260 Ersättningsinvesteringar * * 1 434 271 1 267-167 Erfarenhetsmässig justering prognos * * * * -262 899 Summa ospecificerade objekt * * 1 700 404 1 531-169 Erfarenhetsmässig justering * * -899 * 899 Summa beslutade objekt * * 8 118 2 814 7 700-418
Trafiknämnden -09-23, info punkt 42 Trafiknämnden JULI
2 (23) Innehållsförteckning 1. Resultatuppföljning januari juli och förväntad utveckling... 3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget... 5 1.3 Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget... 6 1.4 Verksamhetens intäkter och kostnader... 7 1.5 Investeringar... 10 1.6 Produktion - Trafik... 11 2. Ledningens åtgärder... 12 Bilaga 1 - SL-koncernen... 14 Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten... 16 Bilaga 3 - Waxholmsbolaget... 17 Bilaga 4 - Specifikation Investeringsobjekt... 18