Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning Olof Akre, leg läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 1 2 Exponering Utfall (Outcome) 3 4
EXPERIMENT 300 C-vitamin 30 förkylda = 10% Kliniskt experiment (Interventionsstudie) - grundbultar 600 friska Randomisering Riskkvot = 0,6 Randomisering Placebo till oexponerade Blindade försökspersoner och undersökare 300 placebo 50 förkylda = 17% 5 6 Randomisering är tänkt att medföra en jämn fördelning mellan exponeringsgrupperna av andra risk-/skyddsfaktorer 7 8
Ett samband beror på: Slumpen Förvanskat resultat p g a mätfel/metodfel, kallas bias eller validitetsproblem En randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblind studie (RCT) är guldstandard i klinisk forskning Perfekt utförd och med tillräckligt stora undersökningsgrupper kan den ge ett övertygande stöd för ett orsakssamband Orsakssamband 9 10 Experimentet ofta ogenomförbart p g a: Etiska aspekter Utfallet är ovanligt Latenstid exponering utfall är lång Kostnaderna höga Observationella studier Naturens experimentet observeras (Motsats: interventionell/experimentell) 11 12
Obs studier 1: Kohortstudie Kohortstudie Oexponerade och exponerade följs upp och jämförs med avseende på ett (eller flera) utfall utfall = exponerad = oexponerad Andel utfall beroende av exponeringsgrad? 13 14 20,000 friska KOHORTSTUDIE 10,000 HPV 16 + 120 lungcancerfall Expomätning Riskkvot=3 Kaffe Confounding bias? + + + Lungcancer 10,000 HPV 16-40 lungcancerfall Rökning 15 16
Observationella studier Exponeringar är inte jämnt spridda i befolkningen - risk för bias större än i experimentet Randomiseringen (i experimentella studier) fördelar i idealfallet confoundingfaktorer lika, oavsett om man känner till dem eller ej Bias kan kontrolleras på olika sätt, men det kräver kännedom om confoundingfaktorerna 17 18 Kohortstudier - fördelar Exponeringsmätning sker före utfall = rätt ordning Många olika utfall kan studeras för samma kohort Kohortstudier - nackdelar Ovanliga utfall svårstuderat Lång latenstid mellan expo-utfall svårstuderat (om ej exponeringsdata redan är registrerade i t ex register el biobank) Stora studiepopulationer som ger stora kostnader och orimliga väntetider 19 20
Obs studier 2: Fallkontrollstudier Individer med specifik sjukdom jämförs med en kontrollgrupp med avseende på tidigare förekomst av exponering(ar) Kohortstudien = exponerad = oexponerad fall 21 22 Fall-kontrollstudien -kontroller väljs ur kohorten kontroller Fall-kontrollstudien Andel exponerade jämförs mellan fall och kontroller kontroller fall fall Andel exponerade? 23 24
Fall-kontrollstudier - problem Retrospektiv design kan ge risk för omvänd kausalitet Hur uppnå representativ kontrollgrupp? = ökad biasrisk Obs studier 3: Tvärsnittsstudier Exponerings- och utfallsmätning genomförs vid samma tidpunkt ex: nikotin i blod mäts och lungrtg görs för att finna lungcancer Exponeringsmätningen kan påverkas av fall-/kontrollstatus = ökad biasrisk 25 26 Tvärsnittsstudie Problem tvärsnittsstudier cross-sectional studies Omvänd kausalitet! Fallen är prevalenta, dvs fallrekryteringen påverkas av sjukdomsduration Med mera v g se (fall-kontrollstudier) Mätning av exponering och utfall 27 Räknas ibland inte ens till hypotestestande, utan till hypotesgenererande eller deskriptiva studier 28
Deskriptiva studier -beskrivande och hypotesgenererande Incidens-/prevalensstudier Ekologiska studier Studiedesign Ekologiska (korrelations-) studier Tvärsnittsstudier Fallserier/fallrapporter lungcancer Tyskland USA Sverige Frankrike Finland Bulgarien Ryssland 29 rökning 30 Fallserier/-rapporter Kontrollgrupp saknas inget bevisvärde avseende orsakssamband, endast hypotesgenererande Randomisering Placebo Blindning srelation expo - utfall Kontrollgrupp Rankning av bevisvärde Experiment (Observationella studier) kohortstudier Fall-kontrollstudier (tvärsnittsstudier) Guldstandard Fallrapporter/-serier Hypotesgenererande 31 32