Det hälsofrämjande ledarskapet

Relevanta dokument
Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Dynamisk fokustal NLL QWC, Page 1 of 71

Dynamiskt fokustal NLL QWC, Page 1 of 73

Förbättringsområden Linnéuniversitetet» Fakulteten för samhällsvetenskap, FSV» Fakultetskansliet för FSV

Prestationsnivå Gävle kommun. QWC, Page 1 of 97

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Från: *SCB Medarbetarenkät Skickat: Till: Ämne: Göteborgs Stad - Ledarenkät. Välkommen till 2009 års ledarenkät!

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Hälsa och balans i arbetslivet

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Medarbetarundersökning inom Kungliga Tekniska Högskolan Huvudrapport

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal

Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack

Förarbete, planering och förankring

Korsholms kommuns Personalstrategi

Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Medarbetarundersökning - VOICE 2017 RIKSGÄLDEN

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Kimitoöns personalstrategi

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Lönepolicy. Landskrona stad

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje

Visste du att? Fakta och siffror om arbetsgivaren Stockholms läns landsting

Nationella jämställdhetsmål

STs Temperaturmätare 2015

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Institutet för stressmedicin. Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP

ekonomichef i kommunen

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

IT, stress och arbetsmiljö

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Uppdragshandling för boendestödjare

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Mall 2 för utvecklingssamtal Personalavdelningen

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SpråkSam - en nyckel till utveckling

Arbetsmiljöbokslut 2015

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Årsmötet öppnades den 7/9 med val av avdelningsstyrelse och valberedning via webbröstning.

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Nässjö kommuns personalpolicy

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Sotenäs kommun VaraLean något att luta sig mot

Nova Futura - Bosse Angelöw

Chefers organisatoriska förutsättningar

Transkript:

Det hälsofrämjande ledarskapet En första linjechefs vardag Maria Tidstedt 2016-01-20

En första linjechefs vardag

Första linjechefers förutsättningar för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap Maria Tidstedt Instutitionen för vård- och folkhälsovetenskap VT 2014

Inledning Hälsofrämjande arbetsplatser - fokus på friskfaktorer Hälsofrämjande ledarskap fokuserar på människors och arbetsgruppers tillgångar

Hälsofrämjande arbetsplatser Syftar till att möjliggöra för arbetande människor att utveckla en god hälsa och goda hälsorelaterade beteenden Det hälsofrämjande, salutogena perspektivet innebär att man lägger tonvikten på hälsobringande faktorer, intresset är mer fokuserat på s.k. friskfaktorer än på riskfaktorer

Hälsofrämjande arbetsplatser Definition: Hälsofrämjande arbetsplatser är de kombinerade insatserna av arbetsgivare, arbetstagare och samhälle för att förbättra hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Detta kan uppnås genom en kombination av ; förbättring av arbetsorganisationen och arbetsmiljö, främjande av aktiv medverkan och uppmuntran till personlig utveckling (ENWHP, 1997)

10 friskfaktorer "tio viktiga kännetecken för en hälsofrämjande arbetsmiljö" Arbetets krav och individens resurser stämmer överens. Chefen hjälper till att prioritera, men arbetar även strategiskt och långsiktigt. Rolltydlighet i arbetet och att målen är tydliga och kända. Att ansvar och befogenheter följs åt. Inflytande över arbetet och dess planering. En fungerande kommunikation. En god gemenskap och ett socialt stöd. Att jobbet känns meningsfullt. Att det finns en rimlig förutsägbarhet. Positiv återkoppling belöning, fokus mera på friskfaktorer än på riskfaktorer "Kunskaper och metoder för hälsofrämjande arbeten", Västra Götalandsregionens institut för stressmedicin, 2010

Hälsofrämjande ledarskap Det salutogena ledarskapet ledarens huvudsakliga uppgift är att göra sammanhanget meningsfullt, begripligt och hanterbart för sina medarbetare

KASAM

Hälsofrämjande ledarskap Handlar om ett förhållningssätt som möjliggör att medarbetarnas hälsa påverkas i positiv riktning

Hälsofrämjande ledarskap För att kunna utveckla och utöva ett hälsofrämjande ledarskap krävs det att ledaren har kompetens, verktyg och organisatoriska förutsättningar. Det salutogena ledarskapet utgår från att ledaren inspirerar uppmuntrar och bekräftar positiva beteenden/förhållningssätt.

Problemformulering Ledarskapet stor betydelse för den psykosociala arbetsmiljön och för medarbetarnas hälsa, arbetstillfredsställelse och engagemang Första linjecheferna förväntas bland annat skapa en god och hälsofrämjande miljö Forskning visar att; det finns stora brister i form av kompetensutveckling, hög grad av rollotydlighet, stora brister gällande ledarstöd och stödstrukturer

Problemformulering Om en hälsofrämjande arbetsplats skall kunna uppnås måste första linjes chefer ges rätt förutsättningar för att kunna utöva ett hälsofrämjande ledarskap som ligger i linje med överordnades förväntningar och medarbetarnas behov

Bakgrund Första linjechef Direkt kontakt med de anställda, Stort kontrollspann, Stort ansvar för arbetsmiljön, Komplicerad situation (logiker, ansvarsområden) Kompetens Formell, Utveckling, Arbets-/uppdragsbeskrivning Rolltydlighet Förväntningar från chef och medarbetare Ledarstöd Återkoppling, Handledning/Mentorskap, Tid med chef... Stödstrukturer HR, Ekonomi, It, Teknik, Tid för reflektion och återhämtning Hållbar hälsa Stress, Arbetsrelaterad utmattning, Sömn, Motivation, Balanserad arbetsnärvaro

Syfte Att undersöka vilka förutsättningar som finns för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap som första linjens chef vid ett universitetssjukhus i Sverige utifrån kompetens, rolltydlighet, stödfunktioner och egen hållbarhet

Frågeställningar Vilken formell kompetens har första linjecheferna? Överensstämmer den formella arbetsbeskrivningen med det arbete som första linjecheferna utför? Upplever första linjecheferna att yrkesrollen stämmer överens med de förväntningar som finns från överordnade chefer och underställda medarbetare? Vilket ledarstöd upplever och efterfrågar första linjecheferna? Vilka stödstrukturer, med avseende på till exempel handledning, ekonomi och administration, efterfrågar första linjecheferna och vilka upplever de att de har tillgång till? Hur upplever första linjechefer sin hälsa?

Metod Deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie Enkätundersökning (webbaserad) 152 tillfrågade Svarsfrekvens 63 % (n=96)

Enkät 45 frågor Egenkonstruerade för att besvara frågeställningarna QWC, Quality-Work-Competence-metoden, flera enskilda frågor tillsammans bildar ett index KSQ, Karolinska Sleep Questionnaire flera enskilda frågor tillsammans bildar ett index

Dataanalys Deskriptiv statistik (histogram, medelvärden, spridningsmått, etc.) Chi2-test ( 2 ) Spearmans rangkorrelationstest

Dataanalys För att synliggöra de respondenter som upplever problem med någon, men inte alla, av de i indexen ingående frågorna, har för samtliga index summerats antalet respondenter som indikerar problem (d.v.s. har svarat med något av de två allvarligaste alternativen) på någon av frågorna. Exempelvis de som svarat Ja, dagligen eller Ja, flera gånger för något av tillstånden 1) Rastlöshet 2) Irritation 3) Ängslan/oro 4) Koncentrationsproblem 5) Modlöshet.

Demografiska data Tabell 3: Demografiska data för urvalsgruppen Antal respondenter % (n=96) Kön Kvinna 81 84 Man 15 16 18-34 år 3 3 Ålder 35-44 år 24 25 45-54 år 36 38 > 54 år 33 34 1-10 8 8 Antal underställda 11-20 20 21 (kontrollspann) 21-40 35 36 > 40 33 34 0-1 år 13 14 Antal år som första 2-4 år 27 28 linjechef 5-8 år 19 20 mera än 8 år 37 39

Kompetens 67 % sjuksköterskor 10 % biomedicinsk analytiker 6 % sjukgymnast 3 % arbetsterapeut 3 % barnmorska 1 % beteendevetare 1 % socionom 29 % annan utbildning 20 % dubbelkompetens

Yrkesrollen 89 % har tillräcklig kompetens stämmer väl med kraven i arbetet 98 % har rätt kompetens god överensstämmelse med arbetsplatsens behov

Ledarstöd 77 % har mindre än 2 timmar per vecka tillsammans med sin närmaste chef 48 % angav mindre än 1 timma Efterfrågade stödområden Handledning / Mentorskap (19 %) HR-stöd (12 %) Förändringsarbete / Utvecklingsarbete (10 %) Stöd i personalfrågor (7 %) Kommunikation (7 %)

Stödstrukturer Hur ser du på tillgången till... Önskar (%) Önskar ej (%) Administrativt stöd 96 4 Ekonomistöd 95 5 It- och teknikstöd 96 4 HR-stöd 97 3 Forum för återkommande samtal med chefskollegor 95 5 Hälsosamtal med företagshälsovården 44 56 Regelbunden kompetensutveckling 83 17

Antal svarande Hållbarhet 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0-1 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år Mera än 9 år Figur 9: Histogram för frågan Hur länge tror du att du kommer fortsätta som första linjechef? (n=94)

Hållbarhet Det råder signifikanta samband mellan hållbarhetsindexen Arbetsrelaterad utmattning och Sömnkvalitet, och relationen med chefen i form av indexen Ledarskapet, Delaktighet och Arbetstakt

Hållbarhet Hälften upplevde regelbundet stressymtom rastlöshet, irritation och ängslan/oro, koncentrationsstörningar och modlöshet En tredjedel uppgav att de flera gånger i veckan upplevde arbetsrelaterad utmattning känslomässigt tömd efter arbetet, utsliten efter arbetet och/eller trött vid tanken på arbetet En femtedel upplevde något sömnrelaterat problem minst tre gånger i veckan

Slutsats Första linjenscheferna är nöjda med sin arbetssituation Det finns goda förutsättningar för dessa att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap vid det undersökta universitetssjukhuset. Förbättringspotential finns dock inom alla berörda områden. För att uppnå ett hälsofrämjande ledarskap krävs ökade kunskaper inom ämnet Hållbarheten måste stärkas bland första linjecheferna

...en avdelningschefs vardag

Spearmans rank correlation

Antal svarande Antal svarande Index 20,0 Återkoppling 15,0 10,0 5,0 0,0 1,0 1,3 1,7 2,0 2,3 2,7 3,0 3,3 3,7 4,0 Figur 2: Index återkoppling (1=Oftast, 4=Aldrig). 14 12 10 8 6 4 2 0 Ledarskapet 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 2,6 2,8 3 3,2 3,4 3,6 Figur 3: Index Ledarskap (1=Stämmer, 4=Stämmer inte).

Antal svarande Antal svarande Index 20 Arbetstakt 15 10 5 0 1 1,25 1,5 1,75 2 2,25 2,5 2,75 3 3,25 3,5 3,75 4 Figur 4: Index Arbetstakt (1=Oftast, 4=Aldrig) 25 Delaktighet 20 15 10 5 0 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,4 2,6 2,8 3 Figur 5: Index Delaktighet (1=Oftast, 4=Aldrig)

Antal svarande Antal svarande Index Medarbetarkraft 15 10 5 0 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 2,6 2,8 3 3,2 3,4 3,6 3,8 4 Figur 6: Index Medarbetarkraft (1=Dagligen, 4=Aldrig) Arbetsrelaterad utmattning 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1,0 1,3 1,7 2,0 2,3 2,7 3,0 3,3 3,7 4,0 4,3 4,7 5,0 Figur 7: Index Arbetsrelaterad utmattning (1=varje dag, 5=aldrig)

Antal svarande Index Sömnkvalitet 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 Figur 8: Index Sömnkvalitet (1=Alltid, 6=Aldrig)

Arbetstidens fördelning Tabell 6: Procentuell fördelning av arbetstiden som medelvärde av samtliga angivna svar (n=88). Aktivitet medelvärde (% av tiden) Medarbetare 20 Administration 18 Möten 15 Planering 10 Kommunikation 9 Produktion 9 Ekonomi 7 Förnyelse/Verksamhetsutveckling 7 Egen kompetensutveckling 2 Övrigt 2

Demografiska data Kön Ålder Divisionstillhörighet Antal underställda (kontrollspann) Antal år som första linjechef Antal respondenter % (n=96) Kvinna 81 84 Man 15 16 18-34 år 3 3 35-44 år 24 25 45-54 år 36 38 > 54 år 33 34 Diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen 21 22 Kirurg- och onkologdivisionen 15 16 Kvinno- och barndivisionen 10 10 Neurodivisionen 14 15 Medicin och thoraxdivisionen 15 16 Psykiatridivisionen 17 18 Annan 4 4 1-10 8 8 11-20 20 21 21-40 35 36 > 40 33 34 0-1 år 13 14 2-4 år 27 28 5-8 år 19 20 mera än 8 år 37 39

Index Index Betydelse Ingående frågor Svars-alternativ Kod Återkoppling kommunikation med närmsta chef 1) Får du klara besked från din närmaste chef om vad som förväntas av dig i arbetet? 2) Får du av din närmaste chef veta om du gör ett bra jobb? 3) Får du av din närmaste chef veta om du gör ett dåligt jobb? Oftast Ibland Sällan Aldrig 1 2 3 4 Ledarskapet handlar om ledarskapet från närmsta chef 1) Min närmaste chef är tydlig i sin kommunikation 2) Min närmaste chef är konsekvent i sitt agerande 3) Min närmaste chef har tydliggjort hur vi ska nå arbetsplatsens mål 4) Min närmaste chef ger mig möjlighet att utveckla min kompetens 5) Min närmaste chef är beredd att förändra arbetsplatsens Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls 1 2 3 4 organisation och arbetssätt. Arbetstakt tillgång till tid för olika uppgifter 1) Har du tid att planera dina arbetsuppgifter i förväg? 2) Har du tillräckligt med tid för att genomföra dina arbetsuppgifter? 3) Har du tid att reflektera/tänka igenom hur du utfört arbetet? 4) Har du tid att fundera på hur du eventuellt kan förbättra olika arbetsrutiner på din arbetsplats? Oftast Ibland Sällan Aldrig 1 2 3 4

Index Index Betydelse Ingående frågor Svars-alternativ Kod Delaktighet Beslutsutrymme och 1) Har du frihet att bestämma hur ditt arbete skall Oftast 1 påverkans-möjlighet utföras? Ibland 2 2) Har du frihet att bestämma vad som skall utföras i ditt arbete? 3) Har du tillräckliga befogenheter i förhållande till Sällan Aldrig 3 4 dina arbetsuppgifter? 4) Har du möjlighet att påverka beslut som tas på din arbetsplats? 5) Har du möjligheter att kommentera/ha synpunkter på den information som du får från din närmaste chef? Medarbetarkraft Stressrelaterade Har du någon gång senaste månaden hamnat i något Ja, dagligen 1 symtom av tillstånden; Ja, flera gånger 2 1) Rastlöshet Ja, någon gång 3 2) Irritation Nej 4 3) Ängslan/oro 4) Koncentrationsproblem 5) Modlöshet

Index Index Betydelse Ingående frågor Svars-alternativ Kod Arbetsrelaterad Stressrelaterade Hur ofta känner du av något av dessa olika tillstånd; Varje dag 1 utmattning problem 1) känslomässigt tömd efter arbetet Några gånger per vecka 2 2) utsliten efter arbetet Några gånger per månad 3 3) trött när jag tänker på arbetet Några gånger per år Aldrig 4 5 Index Betydelse Ingående frågor Svars-alternativ Kod Sömnkvalitet Återkommande sömnproblem Hur ofta har du haft känning av följande besvär de senaste tre månaderna; 1) Svårigheter att somna Aldrig Sällan (någon, några ggr/år) 6 5 2) Upprepade uppvaknanden med svårigheter att somna om 3) Ej utsövd vid uppvaknandet 4) För tidigt uppvaknande 5) Störd/orolig sömn 6) Svårigheter att vakna 7) Känsla av att vara utmattad vid uppvaknandet Ibland (flera ggr/mån) Ofta (1-2 ggr/vecka) För det mesta (3-4 ggr/vecka) Alltid (5 ggr eller mer per vecka) 4 3 2 1