Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordf Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org www.barbroivarsson.se
Varför ska man hjälpa psykiskt sjuka att sluta röka? Varannan dör 12 000 per år Rökning förkortar livet med 10 år psykiskt sjuka dubbelt Rökning ger 58 sjukdomar psykiskt sjuka blir sjukare och har svårare att klara det sjukdomarna för med sig Kostar 18 000 per år att röka ett paket/dag många röker mer De flesta vill sluta röka, även psykiskt sjuka Socialstyrelsens Nationella riktlinjer WHO:s Tobakskonvention
Hur många röker idag? Befolkningen - 11% rökte dagligen 2013 I stora grupper röker närmare 20% eller mer I hela världen röker psykiskt sjuka och alkoholberoende 2-4 gånger så mycket Stockholm öppenvårdspsykiatrin 2005-2010 - 40% av de av de psykiskt sjuka rökte - 50% av de schizofrena patienterna rökte - 20-25% av de psykiskt sjuka hade slutat röka
Hälsorisker med rökning Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, stroke dubbelt så stor risk för psykiskt sjuka Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL - dubbelt så stor risk Cancer Lungor, munhålan, luftstrupen, matstrupen, urinblåsan, njurarna, magsäcken, bukspottskörteln och livmoderhalsen Psykisk påverkan Stress, depression, ångest, alkohol- och drogberoende Några andra risker Dålig kondition, blodcirkulation, diabetes, ryggbesvär, syn- och hörselnedsättningar, benskörhet, tandlossning, impotens, operationskomplikationer
Psykiskt sjuka kan sluta röka I en studie från Kalifornien erbjöd man alla patienter vid en psykiatrisk akutklinik stöd att sluta. - Många olika diagnoser (schizofreni, bipolär, depression) - Tre av fyra var suicidala - 80% tackade ja - De flesta behövde tid och stöd innan de kunde göra rökstoppet - Alla patienter på sjukhuset fick nikotinläkemedel - Efter 1½ år var 20% rökfria - 8% i kontrollgruppen Prochaska JJ, Hall SE, Delucchi K et al. (2013). Efficacy of Initiating Tobacco Dependence Treatment in Inpatient Psychiatry: A Randomized Controlled Trial. Am J Public Health. 2014 Aug;104(8):1557-65. doi: 10.2105/AJPH.2013.301403. Epub 2013 Aug 15.
Psykiskt sjuka mår bättre av att sluta röka Ångest och depressivitet minskar efter rökstopp Bättre livskvalitet och mindre stress Symtom förbättas hos schizofrena efter rökstopp Mindre behov av sjukhusvård Mindre våldsincidenter Taylor, G, McNeill A, Girling A et al. Change in mental health after smoking cessation. ; systematic review and meta-analysis. BMJ. 2014 Feb 13;348:g1151. doi: 10.1136/bmj.g1151.
Patienter i behandling för annat beroende Alkohol, kokain och opiater Kan lyckas i ungefär samma utsträckning som andra Bör erbjudas sluta röka samtidigt motivationen är större då Ökar chansen att bli fri från det andra beroendet Ta hänsyn till motivationen
Vad motiverar människor att sluta röka? Att förstå sambandet med hälsan Att förstå att det finns bra metoder för att sluta Att någon frågar och bryr sig Att få stöd Att se andra lyckas ( kan han så kan jag ) Att möjligheterna att röka begränsas Förändringens dörr kan bara öppnas inifrån
Viktigaste hindrande tankar Jag behöver röka för att bli lugn Att sluta röka är plågsamt Jag kommer att bli tjock Jag är rädd att misslyckas
Stress, negativa känslor och beroendet Rökare är mer stressade Lugnande effekt = abstinenslindring Att sluta röka ger -minskad stress -mindre negativa känslor -bättre sömn
Nikotinberoendet Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 tim Ca 1 tim Nikotinreceptorerna
Nikotinberoendet abstinensperioden Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 mån Nikotinreceptorerna
Nikotinabstinens Värst de första 14 dagarna En del känner inget särskilt. Vanliga symtom: sug efter nikotin irritabilitet, frustration, ilska ängslan, rastlöshet nedstämdhet koncentrationssvårigheter sömnsvårigheter ökad aptit, viktökning Abstinensen kan bli svårare för psykiskt sjuka och påminna om sjukdomssymtomen
Vikt och motvikt Den genomsnittliga viktökningen är ca 3 5 kg, ca 10% kan öka mer. Blodsockernivån sjunker Vana att ha något i munnen Vana att föra handen till munnen Minskad förbränning - förbrukar inte det man äter Sysselsättning äter istället för att röka Uppmuntra till ökad motion regelbundna måltider, tänka på vad man äter
Rekommenderad metod för att sluta röka och snusa 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1-4 veckor) 2. Om hög konsumtion minska till normal ( 20) men inte trappa en och en till noll! 3. Vid tobaksstoppet: Kasta all tobak Använd gärna läkemedel Ät ordentligt och regelbundet Rör på dig så mycket du kan
Läkemedel för att sluta röka På marknaden idag finns: 1. Nikotinläkemedel (receptfria) 2. Zyban (receptbelagd) - Lindrar abstinens och röksug - Används max 6-12 månader - Ta rekommenderad dos 3. Champix (receptbelagd) Det effektivaste hittills är kombinationsbehandling med nikotinläkemedel
Nikotinläkemedel Nikotintuggummi Nikotinplåster (dag, dygnet-runt) Microtab Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Kombinationsbehandling (plåster+annat nikotinläkemedel) Rekommenderas för psykiskt sjuka Används från rökstoppsdagen Fördubblar chansen att lyckas Använd rekommenderad dos Billigare på recept Viss risk för beroende = tuggummit Lindrar abstinens även för snusare
Champix (vareniklin) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Kan även användas även av snusare Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 12 veckor Efter en upptrappningsvecka tas en tablett 2 ggr per dag Äta när man tar tabletten. Andra tabletten i god tid innan sänggåendet Lindrar abstinens och minskar behovet av att röka Biverkningar: illamående, sömnstörningar Försiktighet när det gäller psykiskt sjuka pga biverkningsspektrumet - depression, ångest, hallucinationer, panikkänsla finns i spektrumet. Rapporter finns om ökad risk för självmord, depression och allvarliga kardiovaskulära händelser.
Zyban (bupropion) Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor En tablett per dag i 6 dagar, därefter en tablett morgon och eftermiddag 8 tim mellan doserna! Ta andra tabletten i god tid innan sänggåendet. Lindrar abstinens och minskar lusten att röka Kontraindikationer, bla epilepsi, krampsjukdom, alkoholmissbruk Biverkningar: sömnsvårigheter, illamående, muntorrhet Försiktighet när det gäller psykiskt sjuka pga biverkningsspektrumet - depression, hallucinationer, vanföreställningar finns i spektrumet. Barbro Holm Ivarsson, www.psykologermottobak.org
Sluta-röka-processen för psykiskt sjuka - att tänka på Större risk för abstinens och återfall Att minska på konsumtionen är en bra början särskilt för storrökare (>20) och kan ibland vara det enda som kan uppnås Längre och noggrannare förberedelser behövs ofta Inte sätta stoppdatum förrän man är mogen för det Behov av att få prova och experimentera Intensivare stöd under längre tid av personal som de känner och litar på
Läkemedel vid avvänjning av psykiskt sjuka rekommenderas Nikotinläkemedel rekommenderas i första hand. Gärna kombinationsbehandling (plåster+annat preparat). Kan behöva användas längre tid än vad som normalt rekommenderas. Champix och Zyban försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Kontrollera nivåerna i blodet av neuroleptika höjs generellt vid rökstopp med 50% på 14 dagar. Mät plasmanivåerna före rökstoppet, minska med omkring 10 procent per dag under fyra dagar efter stoppet och kontrollera därefter plasmanivån igen. Även opiater, barbiturater, bensodiazepiner och tricykliska antidepressiva läkemedel kan minskas (de två senare med ca 25%) De som står på atypiska neuroleptica röker mindre och har lättare att sluta.
Vad betyder det för människor att sluta röka? Friskare, lungproblem förbättras snabbt Bättre kondition Mer energi Bättre sömn Mindre stress Bättre självförtroende Mera pengar Fokus på det friska Lär sig hantera känslor och situationer på ett friskare sätt Tränar förmågan att ta kontroll över livet Mindre neuroleptika Underlättar att bli socialt respekterad och få jobb
Vad vet vi om e-cigarett? Läkemedelsklassat om de innehåller nikotin Förbjudet sälja e-cig med nikotin i Sverige idag Mycket tyder på att e-cig gör det svårare att sluta Inkörsport för unga Bör vara förbjuden i rökfria miljöer Utredning pågår
Vad vet vi om snus? Snus innehåller 2 500 kemiska ämnen Höjer puls och blodtryck Ökad risk för cancer (bukspottkörteln, matstrupe, magsäck, munhåla) Ökad risk att dö i hjärtinfarkt Ökad risk för diabetes typ II Ökad risk för metabola syndromet Munskador; slemhinneförändringar, frilagda tandhalsar Graviditet: havandeskapsförgiftning, missfall, för tidig förlossning, låg födelsevikt, gomspalt, plötslig spädbarnsdöd. Mer idrottsskador 40% av de vuxna snusarna vill sluta Var fjärde vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat rökavvänjningsmedel Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus 2004-10
Policy i psykiatrin Rökfri inomhusmiljö E-cigarett får inte användas inomhus Rökfri/tobaksfri arbetstid inkl e-cig Tobaksfritt patientmöte Rökning endast på anvisade platser ute De som ej kan gå ut bör få nikotinläkemedel generöst Begränsa öppettider i eventuellt kvarvarande rökrum alltid stängt på natten Alla anställda bör kunna erbjuda ett kort samtal och stödja tobaksstopp hos patienter
Fördelar med rökfri psykiatri - Bättre vårdmiljö - Man får tillbaka det tidigare rökrummet - Lugnare patienter - Patienterna sover bättre - Rökningen minskar - Bättre social samvaro - Bättre självförtroende - Mera pengar - Bättre hälsa - Mindre brandrisk - Mindre nedskräpning - De flesta nöjda både patienter och personal - Många anställda slutar röka
Sluta-röka-linjen Sluta-röka-linjen behandlar rökare och snusare per telefon Mycket goda resultat De som rekommenderats ringa av vårdpersonal lyckas bättre Kostnadsfri handledning för professionella
Självhjälpsmaterial
Hjälp och hemsidor Vård- & hälsocentralerna har utbildade tobaksavvänjare www.slutarokalinjen.org www.slutarokalinjen.se www.psykologermottobak.org hemsida om tobaksavvänjning Rökfri rokfri.1177.se - Internetprogram för att sluta röka från Vårdguiden www.folkhalsomyndigheten.se Folkhälsomyndighetens hemsida med material