MATEMATeK en väg till lyckade matematikstudier Åsö Vuxengymnasium

MATEMATeK en väg till lyckade matematikstudier Åsö Vuxengymnasium e Jag hade aldrig klarat matte B om jag inte hade kunnat gå till MATEMAT Ket och fått hjälp. e Tack för att ni finns! Det är tack vare MATEMAT Ket som jag kommer att komma in på den utbildning som jag vill gå e Det är roligt och utvecklande att arbeta i MATEMAT Ket även för mig som är en rutinerad lärare. Det är ett bra sätt att behålla kompetensen i kurser som jag för tillfället inte har. Jag får en vidgad kontakt med de studerande på skolan genom att arbeta i e MATEMAT Ket. Jag får även en inblick i mina kollegors arbetssätt

Här följer en beskrivning av vårt arbete från idé till genomförande och fungerande verksamhet idag. Idé att vitalisera matematikundervisningen Vi var tre kollegor, Pia Eriksson, Mikael Gehlin och jag själv, Jonna Nyman, som någon gång under 2002 upptäckte att vi hade liknande funderingar. Vi ville alla tre skapa ett forum för matematik som riktade sig både till alla typer av studerande, oberoende av fallenhet för matematik, och till lärarna. Idén kretsade hela tiden kring tre frågeställningar: Inspiration Tankeutbyte Stöd Inspiration Vi ville att MATEMATeKet skulle bli en plats för inspiration och kompetensutveckling för både våra studerande och lärare. Stöd Många av våra deltagare har inte studerat på många år. De behöver stöd i både studieteknik och matematik. Tankeutbyte Vår idé var att skapa förutsättning för tankeutbyte, intresse och nyfikenhet för matematik. Vi ville skapa matematisk dialog både inom skolan och med andra externa matematikmiljöer. Projektet i organisationen Vi kände att vi hade skolledningens fulla stöd från första början, så fort vi hade presenterat våra till en början ganska spretiga idéer. Detta var enligt vår mening avgörande för projektets framgång. Vi uppmanades att söka den då utlysta tjänsten som

utbildningspedagog. Detta gjorde vi kollektivt eftersom vi kände att vi hade så närliggande idéer. Vi ville testa tankar och idéer i grupp. Vi hade följaktligen en tredjedels tjänst var för detta arbete. Vi hade kontinuerlig kontakt med rektor och biträdande rektor under hela uppbyggnadsskedet. Vi höll dem uppdaterade ang. vårt arbete och påtalade när vi behövde resurser för inköp och lokaler. Vår uppfattning var att de var lyhörda, intresserade och att kommunikationen fungerade bra. Läget för förnyelse var gynnsamt p.g.a. att enheten om- och nybildades år 2000. Institutionen kom att bestå av mycket erfarna lärare från tre olika skolor med olika skolkulturer. Detta innebar initialt förvisso en hel del problem. Jag återkommer till det senare. Det kan nämnas att vi tre representerade de tre skolorna och kom att ha mycket bra och fruktbart samarbete. Planering Vi tre hade ett antal planeringsmöten. Vi behövde strukturera våra idéer även om vi var förvånansvärt eniga i våra tankar om vad vi ville med vårt projekt. Arbetsnamnet under första tiden var Matematikcentrum. Ganska snart kom vi emellertid fram till begreppet MATEMATeK.Vi ville ha något nytt, unikt, lättuttalat och dessutom ett namn som speglade våra intentioner. Associationen skulle gå både till matematik, infotek, bibliotek och också något lekfullt så därför blev det MATEMATeK. Begreppet MATEMATeK täcker både själva verksamheten och lokalen där själva verksamheten bedrivs. Jag kommer att beskriva båda delarna. Inventering Vi försökte ta reda på om det förekom likartad verksamhet någon annanstans i landet. Vi knöt kontakter och gjorde studiebesök där vi trodde oss veta pågick likartade verksamheter. Vi besökte bl.a. NCM i Göteborg som byggde upp sin Matematikverkstad under 2002. Vi hade kontakt med Heikensten m.fl. som hade gjort ett stort arbete kring matematiklaborationer. Vi inventerade datorprogram och även vad vi då kunde hitta på nätet. Vi hade kontakt med KTH och Matematiska institutionen vid Stockholms universitet. Vi åkte till Matematikbiennalen. Det var Linköping det året. Genomförande Yttre förutsättningar Lokaler

Vi hade ett mycket klart önskemål att MATEMATeKets lokaler skulle ligga centralt och lättillgängliga i skolan. Vi fick gehör för detta och byggde upp ett MATEMATeK med direktanslutning till huvudkorridoren i det hus där det mesta av undervisningen i matematik försiggår. Motgång Tyvärr fick vi släppa dessa lokaler efter fem år, då skolledningen gjorde en annan prioritering och ansåg att MATEMATeKet vid det laget var så inarbetat att en omlokalisering inte skulle påtagligt påverka verksamheten. Man kan säga att det är framgången som var orsaken. Detta innebar att MATEMATeKet förlorade sina centralt belägna lokaler och fick flytta till en mer avskilt belägen del av skolan. Nu disponerar vi en sal i klassrumsstorlek från att ha haft tre salar i fil. Tidigare hade vi en egen datasal medan nu har vi fått flytta in tre datorer i själva MATEMATeKet. Vi motsatte oss bestämt planerna för vår flytt men vi fick naturligtvis vika oss i slutändan. Framgång Det som är framgången är att vi trots minskade resurser och ökad lokalbrist i skolan får behålla verksamheten. Det gäller att inse när det är dags att släppa en prioritering och när det är dags att kompromissa. De, till MATEMATeK anskaffade möblerna, fick vi flytta med, så vi tycker ändå att det ser fräscht och trevligt ut. Närheten till biblioteket kan också ses som positivt och naturligt. Tjänstgöring Det är en annan punkt som vi har varit mycket bestämda med redan från början. Det skulle bara vara lärare som ville jobba där som skulle få göra det. Vi ville inte att verksamheten skulle påverkas av en negativ eller trött känsla. Det skulle vara nytänkande och positiv anda. Antalet i MATEMATeKet tjänstgörande lärare har varierat mellan terminerna beroende på hur många lärare vi har varit och tjänstefördelningen i övrigt. Samtliga matematiklärare har vid det här laget tjänstgjort i MATEMATeKet. Ersättningsnivån till tjänstgörande lärare förhandlades genom fackets försorg. Schemat för MATEMATeKet läggs efter det att ordinarie tjänstefördelningen är gjord. Lärare som har fått MATEMATeKet i sin tjänst får en önskemålsblankett där de får påverka när de vill arbeta och på vilken nivå.

Motgång Initialt hade vi stort motstånd från större delen av våra kollegor. Första terminen var vi bara fem lärare som jobbade i MATEMATeKet. Vid den tidpunkten var vi nästan trettio matematiklärare. Det fanns problem på institutionen vid denna tid. Tre skolor hade slagits ihop och medelåldern var ganska hög. Mycket av lärarnas frustration riktades mot planerna på MATEMATeKet. Man ville inte ha ännu en förändring. Framgång De negativa tongångarna försvann helt efter en termin. MATEMATeKet fick hög status på skolan och därmed lärarna som jobbade där. Allt sedan dess har alla varit mycket positiva till tjänstgöring i MATEMATeKet. Vi tror att det var framför allt tre faktorer som gjorde att vi bemästrade motståndet. Den ena avgörande faktorn var naturligtvis stödet från skolledningens sida. Den andra var att bara de som ville, fick jobba i MATEMATeKet. Den tredje var den otroliga tacksamheten och uppskattningen från de studerandes sida. Innehåll Arbetet med vad MATEMATeKet skulle innehålla gick smidigt eftersom vi var så pass överens idémässigt. Nedan kommer en beskrivning av det vi hittills har erbjudit inom ramen för MATEMATeKet och därefter de motgångar vi har mött. Vi börjar med den vänstra sidan i vår triangel som vi var så entusiastiska över men som visade sig så svårt. Inspirationen! Vi har erbjudit matematiskt bibliotek, datorprogram, laborationer, veckans uppgift, videofilmer, musik. Det matematiska biblioteket består av två delar. - öppna tillgängliga bokhyllor som innehåller tidigare kurslitteratur. Dessa får man använda då MATEMATeK har öppet. Tanken är att de studerande skall ha alternativa framställningar att tillgå. Våra kursdeltagare måste köpa sin egen studielitteratur.

- böcker i matematik och statistik som vi haft på institutionen men som vi kan avvara. Det är enstaka exemplar av böcker på både lägre och högre matematisk nivå. Dessa böcker finns i bokhyllor med glasdörrar som vi tyvärr måste hålla inlåsta. Biblioteket finns mittemot oss i korridoren och där kan eleverna låna på vanligt sätt viss litteratur. Datorprogram kan vara både inspiration och stöd. Datorerna i MATEMATeKet är försedda med program för övningar, för spel (matematiska) och grafritning. Förteckning över programmen, med angivande av lämplig kursnivå, finns i mappar vid datorerna. Laborationer ökar förståelsen för matematiska sammanhang. Det är ett känt och bevittnat faktum. Vi har sammanställt ett antal laborationskorgar. Dessa är försedda med för laborationen nödvändigt material i klassuppsättning samt lärarhandledning med instruktioner. Det finns även information om kursavsnitt där laborationen kan vara lämplig. Tanken är att lärarna skall kunna ta fram en färdig korg för att använda i MATEMATeKet eller i klassrummet. Laborationerna kan också genomföras av enskilda studerande. Läraren som för tillfället tjänstgör i MATEMATEket kan då hjälpa till. Vi har haft studiedagar för våra kollegor för att de skulle känna sig bekväma med materialet. Inspirationsuppgifter sätts upp på anslagstavlan. Uppgifterna har varit av olika svårighetsgrader och tagna både från Nämnaren, tidningar och mjölkpaket. Videoband med matematisk anknytning har köpts in från bl.a. från Sveriges Radio och ett utbildningsföretag. Vi hoppas att dessa korta filmer skall ge inspiration och inbjuda till matematiska samtal. Vi har möblerat en hörna med video och fåtöljer. Tanken är att de studerande skall på eget initiativ kunna begära få titta på filmerna. Vi har försökt sprida kännedom om dessa möjligheter genom att ordna annonserade filmvisningar vid ett antal tillfällen. Fåtöljerna är även avsedda till att kunna utnyttjas av våra studerande då de låter sig inspireras av lämplig musik, innan de ger sig hän sina matematiska studier. Enligt viss forskning skulle musik öka den matematiska tankeförmågan. Vi ville naturligtvis erbjuda även detta våra studerande och köpte in några lämpliga CD-skivor med Mozart, Bach m.fl. Vi övergår till nästa sida i vår triangel

Tankeutbyte Diskussionshörna för matematik var ursprungligen tänkt vara kring videon med fyra fåtöljer. Matematiska diskussioner förekommer förvisso men de rör sig vanligtvis om hemuppgifternas problemlösning. Matteklubben kom aldrig igång så som vi hade idéer om. Läraren som var intresserad av att hålla i den slutade på skolan. Tanken var att studerande med intresse för och goda förutsättningar skulle få inspiration i mötet med andra matematiker inom och utanför Åsö. Idéerna fick emellertid en positiv och konkret effekt. En kurs som är en brygga mellan gymnasie- och universitetsnivå utarbetades av andra kollegor, Kursen gav 2 universitetspoäng. Efterfrågan blev dock för liten för att motivera fortsatt arbete med kursen. Vi har haft kontakt med studenter från Matematiska institutionen i Stockholm och som kom och berättade om hur det är att läsa matematik på universitetet och om matematikers framtida arbetsmarknad. Vi har haft glädjen att ta emot både nationella och internationella studiebesök vid flertal tillfällen, vilket naturligtvis berikar båda parter. Vi uppmuntrar det matematiska samtalet i lokalerna. Så till sist den tredje sidan i vår triangel Stödet Vi var införstådda med redan från början att det var studiestödet som skulle vara den centrala verksamheten i MATEMATeKet. Vi har under dessa år haft olika typer av stödverksamhet beroende på resurstillgång. Lärarstöd har getts i olika former ca 20h i veckan under terminstid. - schemalagt MATEMATeK - repetitionslektioner vid kursstart i början och i mitten på terminen - webb-matematek - grafräknarkurs - studierådgivning i matematik - bokningsbara tider hos lärare för enskilda eller mindre grupper - kraftfulla datorer med matematikprogram - stencilmaterial

Schemalagt MATEMATeK innebär att de studerande kan komma till MATEMATeKet och få hjälp av en ordinarie matematiklärare med sina matematikstudier. Olika kursnivåer kan komma enligt schema olika tider i veckan. Vi trodde redan från början på att kursindela stödet. Skolledningen argumenterade för att servisgraden till eleverna skulle vara högre om alla fick komma alla passen. Utvärdering och kommentarer bland de studerande stödde vår uppfattning. Vissa elever på lägre nivåer känner sig utpekade och obekväma om de sitter i samma sal som de från de högre kurserna. Det finns olika typer av pass under veckan. Detta ger trygghet åt både elever och lärare. Även den andra punkten ingår i den ordinarie verksamheten och finns med i kurskatalogen. Webb-MATEMATeKet startade 2007. De studerande på kurserna Grund-C kan få svar på sina frågor inom 24 timmar. Datorerna står där till förfogande och stencilerna fyller vi på. De övriga tre punkterna varierar från termin till termin beroende på prioriteringar och resurser. Utmaningar (vill hellre kalla det i stället för motgång) Verkligheten är den att våra studerande har mycket begränsat med tid. Det är alldeles för mycket som konkurrerar om deras tid. De måste läsa många kurser för att få heltidsersättning. De har barn, familj och i många fall problematisk privat situation. De är i många fall mycket pressade. Dessutom har de kravet på sig själva att få så höga betyg som möjligt, så fort som möjligt. Allt detta gör att de använder den tid de har till sin egentliga kurs. Vi försökte att erbjuda lärarledda aktiviteter med genomgång av datorprogram, filmvisning och laborationer. Vi kunde konstatera att vi fick ett varierande men begränsat gensvar. De som kom, sa sig vara mycket nöjda. Problemet var att det var så få som hade hörsammat erbjudandet. Det har även varit svårt att implementera laborationer i den dagliga verksamheten. Verkligheten är den att timtalet är så begränsat på komvux att vi upplever att det är svårt att hinna med kursen. Vi behöver inte gå in här på hur vi definierar kursen. Vi kan bara konstatera att våra fina labbkorgar med material, beskrivningar och instruktioner får mestadels stå i fred på hyllan. Tråkigt men sant. Det finns här som i många andra sammanhang en konflikt mellan idé och verklighet. Det tar tid att bli inspirerad! Det tar tid att ge sig in i en matematisk diskussion! Vi kan konstatera att vi hade vissa orealistiska idéer avseende vår förmåga att inspirera till

inspiration. Det är mycket begräsad efterfrågan från elevernas sida på dessa fria aktiviteter även om vi gör ansträngningar att sprida information om de olika möjligheterna. Framgång Framgången är att de studerande kommer i så stor utsträckning till MATEMATeKet. Vi har visserligen (ännu!) inte lyckats med alla våra idéer avseende inspiration och tankeutbyte, men vi tror ändå att den miljö vi har skapat och det anseende vi har byggt upp med MATEMATEket hjälper våra studerande att lättare och bättre nå sina studiemål. Och det är trots allt det främsta målet med MATEMATeKet! MATEMATeKet har även haft effekt på lärarnas kompetensnivå. När man arbetar där, möter man elever även från kurser som man för närvarande inte har. Man känner behov av att hålla sin ämneskompetens aktuell. Det har även inneburit att man indirekt har blivit varse kollegors arbetssätt på ett helt annat sätt än tidigare. Ekonomi Frågan nu är naturlig: vad kostar detta? Det är naturligtvis beroende på skolans storlek och den prioritering som skolledningen gör. Verksamheten motsvarar ca 0,8 av en lärartjänst. Det skall naturligtvis ses mot bakgrunden av antalet studerande. Åsö vuxengymnasium är Stockholms största komvux-enhet. Ersättningen till komvux grundar sig på antalet satta betyg. Det lönar sig för skolan att lotsa genom så många elever som möjligt. Vi tror att med MATEMATeKets hjälp lyckas vi ge fler studerande stöd att klara sina matematikstudier. Utvärdering Vi har gjort utvärderingar vid olika tillfällen. Det har rört sig om utnyttjandegrad - antal elever per timme - kursrepresentation - arbetsbelastning för lärarna - elevernas uppfattning Utvärdering av antalet studerande per timme fick till resultat att vi dubblerade lärarinsatserna vissa tider. Det skulle annars ha blivit orimliga väntetider. Detta är inte aktuellt nu.

Utvärdering av kursrepresentation och elevernas uppfattning fick till resultat att vi blev mer strikta på att hålla nivågrupperna på de olika passen även om det finns plats. (Grund-B alt C-E) Framtiden Vi har fått ta emot så mycket tacksamhet och uppskattning av de studeranden att vi känner att det vi gör är rätt. Det är tack vare våra studerandes omdömen som MATEMATeKet har fått det rykte som det har idag. Det är naturligtvis otroligt roligt. Likafullt så är det intressant att fundera över nya lösningar och nya vägar. Hur skall vi kunna genomföra mera av våra ursprungliga idéer avseende inspiration och tankeutbyte? Hur kan vi t.ex. bli bättre på att utnyttja nätets resurser? På vilka områden skall vi knyta flera externa kontakter? Har det tillkommit forskning på området som vi skulle kunna dra nytta av? Formerna för insatserna kan säkert också förändras och förbättras. En verksamhet är livskraftig så länge den utvecklas. Vi arbetar vidare.