Revisionsrapport nr 1, 2013, slutversion R Wallin Valdemarsviks kommun Barn med särskilda behov
Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Utgångspunkter... 3 1.2. Avgränsning... 3 1.3. Grund för bedömning av behovet... 4 1.4. Revisionsbedömning... 4 2. Bakgrund... 4 3. Lagkrav... 4 3.1. Åtgärdsprogrammets innehåll... 5 4. Aktuella styrdokument... 5 4.1. Iakttagelse... 6 5. Tillämpning i praktiken... 6 5.1. Sörbyskolan... 6 5.2. Vammarskolan... 7 5.3. Skolan i Ringarum... 8 5.4. Budget för skolorna... 8 5.5. Iakttagelse... 9 5.6. Tryserums skola... 9 5.7. Barn- och ungdomsteam...10 5.8. Stickprovsvis genomgång...10 5.9. Iakttagelse...10 6. Rapportering till utskott och kommunstyrelse...10 6.1. Iakttagelse...10 7. Slutbedömning...11 1
1. Sammanfattning Kommunrevisionen har genomfört en fördjupad granskning om hur skolorna arbetar med insatser för barn med särskilda behov. Den övergripande revisionsfrågan har varit: Är de insatser som görs för barn med särskilda behov tillräckliga för att verksamheten skall anses fungera ändamålsenligt? I granskningen framkommer följande. Det finns ett likartat arbetssätt kring barn med särskilda behov i alla skolor, inklusive friskolan. Arbetssättet ansluter väl till gällande lagstiftning. I formell mening finns förutsättningar för skolorna att arbeta med barn med särskilda behov. Det arbetssätt som är implementerat är ändamålsenligt och enhetligt. Granskningen visar också att kommunen avsätter betydande resurser till grundskolan men att man samtidigt har en stor andel barn som slutar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. De insatser som sätts in bedöms därför inte vara tillräckligt ändamålsenliga. Granskningen indikerar att kommunstyrelsen behöver se över vilka förändringar som kan vara nödvändiga med hänsyn till detta. Följande rekommendationer lämnas. Kommunstyrelsen uppmanas ta beslut om framtagna styrdokument Analysera effekten av insatta åtgärder i förhållande till uppnådda resultat Följ upp insatserna bättre. I princip skall inte så många som börjar på högstadiet behöva åtgärdsprogram om insatser satts in tidigare och effektivare 2
1. Inledning Kommunrevisionen har givit Ernst & Young i uppdrag att biträda med en granskning av skolans arbete för barn och elever med särskilda behov. Syftet med granskningen har varit att på ett övergripande plan bedöma om kommunstyrelsen säkerställer att de elever som är i behov av särskilt stöd får de insatser som de är berättigade till. Kommunrevisionen gjorde en granskning av barn i behov av särskilt stöd för några år sedan. Granskningen visade då att kommunen redovisade tillfredsställande resultat, men därefter har resultaten förändrats. Den uppföljande granskningen nu handlar om att följa upp att de åtgärder som vidtas kan anses ändamålsenliga. Den övergripande revisionsfrågan är: Är de insatser som görs för barn med särskilda behov tillräckliga för att verksamheten skall anses fungera ändamålsenligt? De frågor som behöver besvaras är: Finns dokumentation som visar hur många barn som behöver särskilda insatser? Upprättas utredningar? Utvärderas åtgärdsprogrammen? Finns tillräckliga resurser avsatta för denna grupp i den budget som finns? Vilken rapportering sker till utskott och kommunstyrelse över insatserna? 1.1. Utgångspunkter Till grund för granskningen har skollagen (2010:800) gällt. I den tydliggörs ansvaret för rektor, vem som har skyldighet att anmäla behovet, beslut om upprättande av åtgärdsprogram, hur det kan överklagas och former för uppföljning. Lagstiftaren anger att särskilda behov kan behövas för elever med läs- och skrivsvårigheter. Tidigare var fokus på svenska, engelska och matematik, men i och med att det nu krävs godkända betyg i samtliga ämnen gäller lagen inom alla skolans obligatoriska ämnen. 1.2. Avgränsning Granskningen har omfattat läsåret 2011/2012 och höstterminen 2012 i följande grundskolor: Sörbyskolan, förskola till årskurs 6, ca 110 elever Vammarskolan, årskurs 4-6, 7-9, ca 310 elever Ringarum, förskola till årskurs 6, ca 100 elever Tryserum, friskola, förskola till årskurs 6, ca 50 elever De grundskolor som inte omfattas av granskningen är Gryt med ca 20 elever och Gusum med ca 100 elever. Gymnasieskolan omfattas inte heller med tanke på att gymnasieskoleverksamheten organisatoriskt hanteras av Söderköpings kommun från år 2012. I kommunen finns också ett centralt resursteam med särskilda resurser i form av t.ex. skolsköterska, skolpsykolog, kurator och skolpedagog. Enligt skollagen finns det ingen skyldighet för huvudmannen att anordna särskilda insatser för barn med särskilda behov i förskola och vuxenutbildning. 3
Enligt samma skollag är rektorn ansvarig för resultat och måluppfyllelse. Huvudmannen kommunen via kommunstyrelsen i detta fall skall sörja för att rektorn har de resurser som krävs för verksamheten. 1.3. Grund för bedömning av behovet Det finns ingen definition av begreppet behov av särskilt stöd. Behovet aktualiseras utifrån iakttagelsen att en elev av någon orsak inte bedöms nå de kunskapskrav som minst förväntas uppnås. Rektorn skall då omedelbart utreda om särskilt stöd behövs. 1.4. Revisionsbedömning I granskningen bedöms kommunen ha ett ändamålsenligt system under förutsättning att de riktlinjer som finns dels följer lagstiftningen dels tillämpas på ett likartat sätt i de olika skolorna. Åtgärdsprogram skall finnas upprättade och det skall framgå när och vem som följer upp dem. En samlad bedömning görs också mot bakgrund av de resurser som avsatts för grundskoleverksamheten. 2. Bakgrund Valdemarsviks kommun har haft en tydlig ambition inom barn- och utbildningsområdet i denna fråga, enligt förvaltningschefen. Ambitionen har varit att skapa en likartad struktur för arbetet med stöd till barn och elever som bedöms behöva det enligt skollagen. Ambitionen i kommunen har varit och är fortfarande att ingen skall lämnas utan stöd. I den senaste statistiken från Skolverket över andelen elever som slutat grundskolan med godkända betyg i alla skolämnen var andelen ca 70 procent för både pojkar och flickor på Vammarskolan läsåret 2011/2012. Omvänt betyder det att ca 30 procent av eleverna som slutar grundskolan inte har godkända betyg i alla ämnen. Det är en hög andel och jämfört med andra kommuner ett sämre resultat. Kommunen avsätter samtidigt stora ekonomiska resurser till skolan jämfört med andra kommuner. I den statistik som SKL ger ut framgår att kostnaden för grundskolan i kommunen jämfört med standardkostnaden är högre i Valdemarsvik än riket i övrigt. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårskostnad, grundskola % 2009 2010 2011 +17,4 +17,5 +29,2 Tabellen skall tolkas så att kostnaderna i kommunen för år 2011 är 29,2 procent högre än standardkostnaden i riket. Det betyder att kommunen avsätter närmare 30 procent mer i total budget än man skulle behöva göra för att uppnå samma kvalitet som riket i övrigt inom grundskolan. Tillspetsat innebär detta att kommunen avsätter stora ekonomiska resurser och där resultatet är svagt. 3. Lagkrav Enligt skollagen har barn och elever rätt till särskilt stöd. Behovet kan anmälas av lärare familjen eleven annan skolpersonal. 4
Personalen är skyldig att anmäla om den tror att eleven inte når de kunskapskrav som är uppsatta. Anmälan skall göras till rektor som omedelbart när anmälan görs skall pröva behovet via en särskild utredning. Utredningen skall vara ett underlag för ställningstagande om behov föreligger och vilken typ av insatser som kan vara adekvata. Visar utredningen att behov finns skall rektor besluta om åtgärdsprogram. I annat fall skall beslutet visa att behov inte bedöms föreligga. Eleven och dennes vårdnadshavare skall ha möjlighet att delta i arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet. Beslutet om åtgärdsprogram skall kunna överklagas. 3.1. Åtgärdsprogrammets innehåll Åtgärdsprogrammet skall innehålla tre tydliga moment: en behovsinventering utifrån individens styrkor och svårigheter konkreta åtgärder som skolan skall vidta för att eleven skall få sitt stöd. Åtgärderna skall vara både kort- och långsiktiga och omfatta hela skolsituationen. en tydlig plan för uppföljning och utvärdering av det särskilda stödet. Det skall framgå vem som skall följa upp åtgärdsprogrammet och när det skall ske. Stödet skall i första hand ges inom den grupp som eleven tillhör, men stödet kan också ersätta annan undervisning eller vara ett komplement. Det kan också vara befogat att ge stödet i form av anpassad studiegång eller förläggas på en arbetsplats. Enligt skollagen skall rektorn besluta om utredning och åtgärdsprogram. Denna skyldighet kan delegeras, men inte i de fall då åtgärdsprogrammet omfattar särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång. Åtgärdsprogrammet kan överklagas. Även de fall rektorn bedömt att ett åtgärdsprogram inte är befogat kan överklagas. Skolväsendets överklagandenämnd prövar dessa ärenden. 4. Aktuella styrdokument I kommunen har man under våren 2012 introducerat gemensamma styrdokument för alla skolor. Det är daterat 2012-02-10, men inte fastställt i utskottet eller kommunstyrelsen. Till de riktlinjer som är framtagna finns det dessutom ett antal blanketter framtagna. Det finns en blankett som är tänkt att användas initialt när en lärare upptäcker att en elev kanske kan vara i behov av särskilt stöd. Blanketten tar upp i vilka situationer som eleven kan ha behov av särskilt stöd, hur behoven yttrar sig, elevens mer konkreta behov, samt hur dessa behov kan tillgodoses inom klassen/gruppen. Denna blankett ligger till grund för en mer systematisk diskussion på skolan om det föreligger behov att utreda frågan eller inte. Enligt alla intervjuade rektorer resulterar många inledande diskussioner till att rektorn kommer fram till att de identifierade behoven kan tillgodoses utan att man formellt behöver upprätta ett särskilt åtgärdsprogram. Om läraren i dialog med rektor och specialpedagog kommer fram till att det kan finnas skäl att gå vidare finns det sedan en särskild blankett vid upprättande av åtgärdsprogram. Denna blankett innehåller en analys av elevens styrkor och behov, plats för elevens syn på sin situation, vårdnadshavarens syn på situationen, mål på kort och lång sikt, vilka konkreta åtgärder som skall vidtas på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. I det senare fallet finns angivet vem som ansvarar och när uppföljning skall ske. Blanketten innehåller även en 5
rubrik för elevens insats och föräldrarnas. Det finns plats för både föräldrar och skolans representant att underteckna åtgärdsprogrammet. Till blanketten finns en bilaga som summerar aktuella utredningar och skolans analys utifrån pedagogisk utredning. Utöver detta finns det också en särskild blankett för utvärdering av åtgärdsprogram. Där preciseras måluppfyllelsen, orsaker till att de satta målen ev. inte uppnåtts, vilka slutsatser som dras och behov av kompletterande utredning. Denna blankett undertecknas av elev, föräldrar och skolans representant. Det finns också en särskild blankett för pedagogisk utredning av elev i behov av särskilt stöd. 4.1. Iakttagelse De riktlinjer som tagits fram är pedagogiska och ansluter väl till den gällande lagstiftningen. Kommunstyrelsen uppmanas att ta beslut om att anta de framtagna riktlinjerna. 5. Tillämpning i praktiken 5.1. Sörbyskolan Skolan är en F-6 skola och har innevarande termin ca 130 elever. Det organisatoriska arbetet med särskilt stöd till elever organiseras i ett elevteam bestående av rektor, skolsköterska och specialpedagog. Det är teamet som bedömer behov av om utredning skall göras, men först förväntas läraren ta upp frågan i klassen, tillsammans med kolleger etc. för att se om det räcker med begränsade insatser för att hjälpa eleven. Om detta inte klaras ut bland lärare tas frågan om stöd upp i elevteamet. Elevteamet träffas var fjortonde dag. När ett behov aktualiseras i elevteamet diskuteras frågan. En utredning startas och kontakt tas med föräldrarna. Utredningen visar vilket behov av stöd som behövs för eleven. Skolan använder den gemensamma mallen där stödet struktureras i kategorierna: Eleven Gruppen Organisatoriskt Inom vart och ett av dessa områden identifieras ett antal olika aspekter som kan beaktas i de gemensamma riktlinjerna. 1 Exempel på insatser som kan övervägas utifrån ett individperspektiv enligt riktlinjerna är: olika hjälpmedel till eleven, datorprogram, läsplatta etc. Praktisk matematik Anpassat material Läxhjälp Språkpilot Exempel på insatser som kan övervägas utifrån ett grupperspektiv är: Strukturerat schema, tydliga rutiner i klassrummet Värdegrundsarbete Engagera föräldrar Anpassad pedagogik Exempel på insatser som kan övervägas utifrån ett organisationsperspektiv är: Fortbildning 1 Valdemarsviks kommuns riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram 2012-02-10,sid 5 6
Diskutera eleven i lilla arbetslaget Prata med speciallärare Organisera raster Skapa gemensamt förhållningssätt Om utredningen indikerar behov av särskilt stöd tas beslut om detta och ett formellt åtgärdsprogram upprättas. Det diarieförs och kommuniceras med föräldrarna. Av programmet framgår när och vem som följer upp insatserna. Rektorn beslutar om åtgärdsprogrammet och anvisar resurser. Hittills har rektorn klarat avvägningen av resurser mellan särskilt stöd och andra insatser utan att budgeten totalt har överskridits. För närvarande finns totalt nio aktuella åtgärdsprogram, en volym som enligt rektorn är nästan dubbelt så hög som den varit under senare år. Programmen rör hela spektret av behov, inlärningsmässiga, sociala och funktionella. De flesta insatser kan klaras med stöd av specialpedagog, men elevteamet kan också behöva använda de samlade resurserna i form av skolpsykolog när det rör sig om sociala insatser. Uppföljningar görs med täta mellanrum men inom ramen för något som rektorn kallar ramtid. Det innebär att en elev får täta uppföljningar och har en del moment klarats av vid uppföljningen men att andra insatser kan vara aktuella tas nytt beslut om åtgärdsprogram. En gång per termin går elevteamet med rektorn i spetsen igenom alla elever, gör avstämningar och diskuterar behov av att sätta in eventuella extra stödinsatser. Det sker som regel i mitten av varje termin. 5.2. Vammarskolan Skolans rektor har ansvar för ca 320 elever i årskurserna 7-9 och två förberedelseklasser. Höstterminen 2012 har skolan ca 40 elever som har ett upprättat åtgärdsprogram. Flertalet har pedagogiska problem, några har ADHD, andra har Asbergers syndrom t.ex. Det är inte ovanligt att en elev har en kombination av orsaker till att åtgärdsprogram har upprättats. - Eleverna har med sig problemen från andra skolor när de kommer till oss. De nationella proven i sjätte årskursen senast visade att 60 procent inte hade godkänt. Det är för svårt, säger Kristin Österström, rektor på Vammarskolan. På skolan arbetar man med att medvetandegörande, att lära sig vad läroplanen säger. Det handlar om att ändra tänkandet. Insatserna varierar efter behoven. Särskilda behov är inte definierat i lagen. Det kan röra sig om pedagogiska, funktionella eller sociala ibland en kombination. Det är skolans ansvar i årskurs 1-6 att se till att barnen får det stöd som behövs där, sällan eller aldrig identifieras problemen som nya när eleverna kommer till Vammarskolan. På Vammarskolan upprättas åtgärdsprogrammen i enlighet med kommunens riktlinjer. Rektorn tar beslut och påminner om uppföljning i enlighet med vad som är överenskommet i åtgärdsprogrammet via ett automatiskt mejl. Innan programmen fastställs kommuniceras de med föräldrarna. Det är inte någon förälder som överklagat ett upprättat program, inte heller att inte ett program upprättats. I den budget som gäller för skolan ingår resurser för särskilda behov. Insatserna för särskilda behov är dock inte preciserade. Å andra sidan bygger budgeten på faktiskt utfall, vilket gör att skolan lyckats hålla utfallet inom den budgetram som funnits. 7
På skolan finns drygt tre speciallärare som har ett särskilt ansvar för arbetet med barn med särskilda behov. Utöver det finns centrala resurser i form av skolpsykolog etc. Enligt rektorn kommer ca 30 procent att inte vara behöriga till nationellt program nu till jul. Resurser för att komma till rätta med detta borde ha satsats när eleverna gick i första årskursen, enligt rektorn på Vammarskolan. 5.3. Skolan i Ringarum Skolan är en F-6-skola och har ca 100 barn och närmare tio anställda lärare varav en är speciallärare. Vid intervjutillfället fanns ett 20-tal upprättade åtgärdsprogram, en hög andel enligt rektorn. Det finns ett systematiskt arbete för att tidigt identifiera elever som har behov av särskilda insatser. I början av varje hösttermin träffar skolans personal alla föräldrar och elever och samtalar om eleven och dennes situation. Barnen är som regel kända sedan förskoleklass. Samtalen visar om det finns behov att utreda. Denna analys görs i elevhälsoteamet redan i augusti. De styrdokument som tagits fram uppfattas vara ett bra stöd i arbetet. I september stämmer man av aktuella åtgärdsprogram. Återkommande uppföljningar är sedan inplanerade varje månad i det översiktliga systemet för kvalitetssäkring. Tidigast i februari kan det bli aktuellt med att upprätta ett nytt åtgärdsprogram för en elev som börjar första klass och som inte haft något program tidigare. Att man väntar till dess beror på att rektorn anser att eleverna mognar så olika snabbt att många av de som kanske i början av hösten har lite svårigheter brukar reda ut inlärningsmomenten på egen hand och de som inte hunnit göra det till februari behöver få en djupare utredning om vilka eventuella stödåtgärder som behövas. Finns ytterligare behov kopplas resursteamet in. Resursteamet är ute på skolorna regelbundet, 3-4 gånger per läsår. Rektorns budget inkluderar resurser för barn med särskilda behov. Det finns en viss buffert centralt som kan användas för barn med särskilda behov. Det kan bli aktuellt om det kommer ett antal inflyttande barn, eller barn som flyttar inom kommunen. Rektorn på skolan uppger att Valdemarsviks kommun har en relativt hög andel familjehemsplacerade barn, jämfört med omkringliggande kommuner och många av dessa barn behöver extra insatser. Samtidigt är rektorn klar över att om skolan gör allt som den skall skulle den inte behöva släppa fram barn till högre stadier och som behöver extra stödinsatser. Nu är det fortfarande för hög andel elever som slutar på Ringarums skola där de har fortsatt behov av särskilt stöd när de börjar på Vammarskolan i centralorten. 5.4. Budget för skolorna I varje rektorsområdes budget ingår kostnader för barn med särskilda behov. Det innebär att varje rektor i praktiken behöver pröva behovet av insatser för barn med särskilda behov mot andra behov. Å andra sidan har detta inte skapat och skapar fortfarande inte ett läge som innebär att rektorn avstår insatser för barn med särskilda behov därför att budgeten totalt sett är otillräcklig, enligt uppgift från rektorerna i intervjuerna. En stor löpande kostnadspost för varje rektor är kostnader för elevassistenter, en åtgärd som traditionsenligt sätts in när särskilda behov identifieras. Under år 2012 har kommunen en samlad egen budgetkostnad på omkring 8,3 mkr för elevassistenter inkl förskola och fritidsverksamhet. 8
Budget för elevassistenter 2011 och 2012 2011 2012 Procentuell skillnad Ringarum skola 617 582 1 196 361 Plus 93,7 Sörby skola 1 106 625 1 533 800 Plus 38,6 Vammarskolan, 7-9 2 473 999 2 381 505 Minus 3,7 Totalt 4 198 208 5 111 666 Plus 21,7 Det är stora variationer mellan åren. Det är också stora skillnader mellan skolorna. Genomgående ökar kostnaderna mycket mellan 2011 och 2012. Det finns en tradition i kommunen att när en elev behöver särskilt stöd kopplas oftast en elevassistent till eleven. Elevassistenten har som regel inte någon specifik specialpedagogisk utbildning utan fungerar i många fall som allmän avlastning för skolan. Det pågår en utredning i kommunen där syftet är att analysera kvaliteten och ekonomin kring det nuvarande arbetssättet med elevassistenter. 5.5. Iakttagelse Med så stora kostnadsökningar för elevassistenter måste man ställa sig frågan om den modell som används är ändamålsenlig. Det är bra att kommunen gör en analys av de totala kostnaderna för barn med särskilda behov i förhållande till de resultat som uppnås som underlag till att förbättra resursutnyttjandet i verksamheten. 5.6. Tryserums skola Skolan är en friskola och omfattar nivåerna förskoleklass till och med årskurs 6. På skolan finns ca 50 elever där omkring åtta till tio personer för närvarande har ett upprättat åtgärdsprogram. Det finns ca 4,75 tjänst pedagogisk personal och skolan har en skolpeng från kommunen som inkluderar allt, inklusive åtgärder för barn med särskilda behov. Skolan använder samma mallar och arbetar efter liknande rutiner som övriga skolor i kommunen. Eftersom man möter många av barnen redan i förskolan kan man se vilka som ev. kan komma att vara i behov av extra stöd när de börjar första klass. Tidigt försöker man identifiera vilka som kan vara i behov av extra insatser. Det görs i form av enklare tester som lärarna på skolan själva kan hantera tillsammans med den speciallärare som finns. Om man behöver mer hjälp vänder man sig till resursteamet i kommunen och köper in expertstöd för psykologutredningar o.d. Rektorn anser att samarbetet fungerar väl med kommunen i detta avseende. Nästan alla av de som idag har ett upprättat åtgärdsprogram har någon form av kognitiva svårigheter som kräver extra insatser. Åtgärdsprogrammen upprättas tillsammans med föräldrarna, eleven, klassläraren och en speciallärare. Programmen utformas kortsiktigt med täta uppföljningar numera för att eleven skall kunna läsa av sina egna förändringar. Insatserna kan handla om att eleven får annat undervisningsmaterial, får läsa högt för någon lärare på fasta tider etc. Mycket handlar om läsförståelse. På skolan har man inte varit med om att någon förälder överklagat ett åtgärdsprogram. Skolan arbetar efter en princip som innebär att man hellre upprättar ett åtgärdsprogram för mycket än ett för litet för att vara säkra på att fånga upp elever som behöver stöd tidigt. 9
5.7. Barn- och ungdomsteam Barn- och ungdomsteamet är en central resurs som anlitas när det finns behov av djupare insatser, psykologiska tester och diagnostiska prov etc. som kan bli aktuella vid utredningar om vilken typ av kognitivt stöd som en elev behöver. I teamet finns en skolpsykolog, specialpedagog, konsultläkare och familjepedagog. Teamet kopplas in när de får en ansökan från elevhälsoteamet på skolan. Enligt skolpsykologen blir i många fall en vanlig lösning att elever som bedöms behöva särskilt stöd erbjuds en elevassistent vid fall då eleven behöver hjälp med inlärning, sociala konflikter etc. Elevassistenterna har en blandad kompetens. Teamet kan söka samarbete med resursteam inom socialtjänsten (råd och stöd) i de fall eleven bedöms behöva kompletterande insatser. 5.8. Stickprovsvis genomgång Ett antal upprättade åtgärdsprogram har granskats särskilt på skolorna i Ringarum och Vammarskolan. Programmen är ifyllda, den blankettstruktur som finns följs och därmed följer man de lagkrav som gäller. Beslut om åtgärdsprogram dokumenteras på en särskild blankett som följer elevakten. En av rektorerna har ett automatiserat uppföljningssystem som innebär att påminnelser skickas ut till ansvariga klasslärare/speciallärare när det är dags att följa upp åtgärdsprogrammen. I systemet framgår vilka ämnen som gäller och när uppföljning skall ske. 5.9. Iakttagelse Det är tillfredsställande att det finns ett likartat arbetssätt i skolorna. Det är också tillfredsställande att det finns framtagna blanketter som stöd i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram. Blanketterna underlättar för kommunen att åstadkomma en likvärdig hantering. Skolorna har inget eget diariesystem där besluten om åtgärdsprogram registreras. Kommunen behöver omgående se till att den formella hanteringen är korrekt. Antingen skall varje skola ha tillgång till kommunens diariesystem och då registrera besluten själva, administrera överklagningsblanketter etc., eller så får kommunen centralt ordna med diarieföring åt skolorna på samma sätt som sker idag beträffande tjänstetillsättningar. Den nuvarande hanteringen är inte helt till fyllest ur rättssäkerhetssynpunkt. 6. Rapportering till utskott och kommunstyrelse Ingen av de intervjuade rektorerna uppger att de lämnar rapporter till barn- och utbildningsutskottet eller kommunstyrelsen om barn med särskilda behov. Förvaltningen gör heller inte någon samlad redovisning till utskott eller styrelse. Däremot brukar förvaltningsledningen summera och kommentera arbetet kring insatser för barn med särskilda behov vid ett särskilt tillfälle i ledningsgruppen varje år. 6.1. Iakttagelse Det är formellt rektorn på varje skola som enligt skollagen är ansvarig för resultat och måluppfyllelse. Kommunstyrelsen är ansvarig för resurserna. Med tanke på att det är så stor andel elever som inte har godkända betyg när de slutar grundskolan är det mycket viktigt för kommunstyrelsen att aktivt följa upp frågan. 10
7. Slutbedömning Granskningen visar att det finns ett likartat arbetssätt kring barn med särskilda behov i alla skolor, inklusive friskolan. Arbetssättet ansluter väl till gällande lagstiftning. I formell mening finns försättningar för skolorna att arbeta med barn med särskilda behov. Det arbetssätt som är implementerat är ändamålsenligt och enhetligt. Granskningen visar också att kommunen avsätter betydande resurser till grundskolan men att man samtidigt har en stor andel barn som slutar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. De insatser som sätts in bedöms därför inte vara tillräckligt ändamålsenliga. Granskningen indikerar att kommunstyrelsen behöver se över vilka förändringar som kan vara nödvändiga med hänsyn till detta. Följande rekommendationer lämnas. Kommunstyrelsen uppmanas ta beslut om framtagna styrdokument Analysera effekten av insatta åtgärder i förhållande till uppnådda resultat Följ upp insatserna bättre. I princip skall inte så många som börjar på högstadiet behöva åtgärdsprogram 11