8 Årsredovisning 2015 Region Halland

8 Årsredovisning 2015 Region Halland

Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-04-06 43 Årsredovisning 2015 Region Halland RS150113 Beslut Regionstyrelsen beslutar att, efter redaktionella ändringar, föreslå regionfullmäktige besluta att uppdra åt samtliga driftnämnder att priorietera Framtidsarbetet är för att åstadkomma en långsiktig kvalitetshöjning: en hälso- och sjukvård som är resurseffektiv och nytänkande inför framtidens behov driftnämnderna har ansvar att driva det egna arbetet som del i det regionövergripande Framtidsarbetet och att redovisa konkreta resultat åberopa synnerliga skäl p g a stark finansiell ställning att inte återställa 2013 års balanskravsresultat om 45,1 mnkr med ett godkännande överlämna årsredovisningen till regionfullmäktige Ärendet Region Hallands resultat för 2015 uppgår till -23 mnkr. Det är 75 mnkr sämre än budgeterat, vilket bland annat beror på att Driftnämnden Halland Sjukhus och Driftnämnden Psykiatri har ekonomiska obalanser. Driftnämnden Hallands Sjukhus har ett underskott med 173 mnkr och Driftnämnden Psykiatri ett underskott med 28 mnkr. Det samlade resultatet för nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen, uppgick till -200 mnkr. Detta motverkas till viss del av att Regionstyrelsen totalt sett visar ett resultat på 177 mnkr, främst beroende på årets skattehöjning. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att uppdra åt samtliga driftnämnder att priorietera Framtidsarbetet är för att åstadkomma en långsiktig kvalitetshöjning: en hälso- och sjukvård som är resurseffektiv och nytänkande inför framtidens behov driftnämnderna har ansvar att driva det egna arbetet som del i det regionövergripande Framtidsarbetet och att redovisa konkreta resultat åberopa synnerliga skäl p g a stark finansiell ställning att inte återställa 2013 års balanskravsresultat om 45,1 mnkr med ett godkännande överlämna årsredovisningen till regionfullmäktige

Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret (2016-03-23) Årsredovisning 2015 Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Justering av protokollet sker vecka 15 Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer 2016-03-23 RS150113 Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel. 035 131086 cathrin.nordander-tovstedt@regionhalland.se Regionstyrelsen Årsredovisning 2015 Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att priorietera Framtidsarbetet är för att åstadkomma en långsiktig kvalitetshöjning: en hälso- och sjukvård som är resurseffektiv och nytänkande inför framtidens behov driftnämnderna har ansvar att driva det egna arbetet som del i det regionövergripande Framtidsarbetet och att redovisa konkreta resultat åberopa synnerliga skäl pga stark finansiell ställning att inte återställa 2013 års balanskravsresultat om 45,1 mnkr med ett godkännande överlämna årsredovisningen till regionfullmäktige Sammanfattning Region Hallands resultat för 2015 uppgår till -23 mnkr. Det är 75 mnkr sämre än budgeterat, vilket bland annat beror på att Driftnämnden Halland Sjukhus och Driftnämnden Psykiatri har ekonomiska obalanser. Driftnämnden Hallands Sjukhus har ett underskott med 173 mnkr och Driftnämnden Psykiatri ett underskott med 28 mnkr. Det samlade resultatet för nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen, uppgick till -200 mnkr. Detta motverkas till viss del av att Regionstyrelsen totalt sett visar ett resultat på 177 mnkr, främst beroende på årets skattehöjning. Regional utveckling Under år 2015 har Region Halland genomfört en mängd aktiviteter, processer, samverkan och beslut som sammantaget ska bidra till att nå målen; hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Tillväxtstrategi för Halland har kompletterats med ett fördjupat perspektiv på social hållbarhet med fokus på integration samt god och jämlik hälsa. www.regionhalland.se/handlingar

2(5) Under året har Kollektivtrafikmyndigheten i Halland slutfört arbetet med att kartlägga resbehov i Halland samt över länsgränserna. Tunneln genom Hallandsås öppnade för trafik i december 2015. Det skapade möjlighet för utökad trafik mellan Halland och Skåne. Under 2015 har samverkan utvecklats mellan kommunal och regional planering i Halland. Bland annat har Region Halland medverkat i kommunernas arbete med nya översiktsplaner samt i samverkan med länsstyrelsen och de halländska kommunerna tagit fram en Regional bredbandsstrategi för Halland 2015-2020. Kultur och skola Kulturens inriktning och prioriteringar har bland annat varit att utveckla ett antal mötesplatser och kulturmiljöer för att skapa attraktivitet och synlighet i omvärlden. En del i detta är planering för tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum. Att verka och ha kontakt med närsamhälle och världen utanför Sveriges gränser är viktigt för skolornas verksamhet och utveckling. Under 2015 öppnade Studio 114, ett kulturhus för filmverksamhet. Det har förbättrat utbildningsmöjligheterna liksom förutsättningarna för samarbete med Kultur i Halland kring Resurscentrum Film. Hälso- och sjukvård Den halländska hälso- och sjukvården står sig väl i nationella jämförelser, både vad gäller vårdens kvalitet och hur patienterna upplever mötet med vården. Men trots en stark ställning så finns det utmaningar. Samverkan mellan vårdnivåer och verksamhetsområden, liksom samarbete med kommunerna, behöver fortsatt utvecklas, för att insatta resurser ska kunna användas på bästa sätt. Som ett led i detta har Region Halland påbörjat arbetet med en hälso- och sjukvårdsstrategi. Strategin ska ligga till grund för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Halland och vara ett stöd för politiska beslut och prioriteringar. Region Halland klarade målen inom den så kallade Psykiatriöverenskommelsen, en särskild satsning på tillgänglighet till vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Inom den specialiserade vården har Region Halland haft en god tillgänglighet inom den lagstadgade vårdgaranti, men det kan noteras att måluppfyllelsen om att erbjuda tid inom 60 dagar har försämrats jämfört med 2014. Den goda tillgängligheten möjliggörs genom att ett stort antal patienter får hjälp via externa vårdgivare och för perioden ses en ökning av antal patienter som åberopar vårdgarantin. Den största delen vårdgarantier är för öppenvård.

3(5) Som en del i den nationella satsningen att korta väntetider och minska regionala skillnader i cancervården har Standardiserade vårdförlopp införts i Halland under 2015. För att skapa en jämlik och sammanhållen hemsjukvård för patienten, har ett nytt hemsjukvårdsavtal tecknats mellan de halländska kommunerna och Region Halland under 2015. Region Halland har under hösten 2015 gjort en genomlysning av kostnader för läkemedel och läkemedelsrelaterade produkter för åren 2012 till 2014. Läkemedelskostnaderna bör framöver sättas in i ett större sammanhang där dess effekter på andra kostnader och resultat inom hälso- och sjukvården vägs in. EKONOMISKT RESULTAT Region Hallands resultat för 2015 uppgår till -23 mnkr. Jämfört med budget innebär resultatet en negativ avvikelse med 75 mnkr. Regionens budget var vid årets ingång +52 mnkr enligt Mål och budget 2015. Därefter har en tilläggsbudget beviljats med 1 mnkr, vilket innebär att regionens årsbudget uppgår till +51 mnkr. 2015 års balanskravsresultat uppgår till -29,4 mnkr, hur detta resultat ska återställas, kommer att behandlas i samband med arbetet med budget och ekonomisk plan för 2017-2018. BALANSKRAVSRESULTAT FÖR 2013 Enligt Kommunallagen 8 kap 4, ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett undantag om att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, får göras om det finns synnerliga skäl. Ett synnerligt skäl att budgetera underskott eller att inte återställa redovisade underskott är en stark finansiell ställning. Region Halland åberopar synnerliga skäl att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2013 om 41,1 mkr då Region Halland har en stark finansiell ställning. Den starka finansiella ställningen består i att Region har likvida medel och kortfristiga placeringar om totalt 2 900 mkr per februari 2016 som under åren genererats genom ett stort skatteuttag och stora resultatöverskott. Region Halland har inga externa lån. De likvida medlen täcker väl in verksamhetens behov och framtida investeringar.

4(5) Sammanfattning Resultat per nämnd/styrelse För 2015 uppgår det sammanlagda resultatet för driftnämnder och styrelser, exklusive regionstyrelsen till -200 mnkr, vilket är 199 mnkr sämre än årets budget. Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår, resultatet blev ett underskott med 173 mnkr, vilket totalt är en resultatförsämring med 17 mnkr jämfört med föregående år. Exluderas regionvården blev underskottet 131 mnkr (föregående år ett underskott på 179 mnkr). Regionvården uppvisade ett underskott på 42 mnkr (föregående år ett överskott på 26 mnkr) mot budget. Driftnämnden Psykiatri har det ekonomiskt bekymmersamt, resultatet blev ett underskott med 28 mnkr, vilket är en resultatförsämring med 12 mnkr jämfört med föregående år. Regionstyrelsens samlade resultat uppgår till 177 mnkr, vilket innebär ett överskott mot budget med 124 mnkr, främst beroende på återbetalningen från AFA Försäkring (+37 mnkr), lägre räntekostnader på pensionsskulden (+28 mnkr) och försenat utvecklingsarbete med E-planen (27 mnkr). SKATTE-OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade sammantaget med 6,9 procent under 2015 jämfört med föregående år. Region Hallands nettokostnader för 2015 ökade med 4,0 procent jämfört med föregående år. Denna ökning är inklusive återbetalningen av tidigare inbetalda premier från AFA Försäkring med 37 mnkr, Om denna jämförelsestörande intäkt exkluderas blir nettokostnadsökningen istället 0,4 procentenheter högre, det vill säga 4,4 procent, vilket i princip är samma ökningstakt som föregående år. Regionens ökningstakt på 4,4 procent är 1,0 procentenhet lägre än medeltalet för alla landsting/regioner. INVESTERINGAR Under 2015 har regionen investerat 356 mnkr i fastigheter och utrustning. MÅLUPPFYLLELSE Mål och Budget för 2015 och ekonomisk plan för 2016 18 har fokus på arbetet att få balans mellan intäkter och kostnader och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Målens karaktär är därför färre och mer övergripande än tidigare målformuleringar, vilket innebär att det krävs en hög grad av måluppfyllelse i många olika delar för att målet ska anses uppfyllt. På övergripande nivå har målen inom regional utveckling och kultur och skola en hög måluppfyllelse medan de ekonomiska

5(5) målen och målen för hälsa- och vård har en betydligt lägre måluppfyllelse. Miljömålen uppfylls delvis. MEDARBETARE För helåret 2015 har Region Halland totalt sett en ökning med 25 anställda (0,3 procent) jämfört med föregående år. Snittanställda har ökat främst bland sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Den arbetade tiden har under 2015 minskat med 1procent, vilket motsvarar ca 50 årsarbetare. Också under 2015 utgör kvinnor 80 procent av tillsvidareanställda, medelåldern ligger kvar på 49 år. Andelen tillsvidareanställda kvinnor som arbetar deltid har minskat något till 26,5 procent (-1 procent), medan motsvarande siffra för män är fortsatt 7 procent. Sjukfrånvaron för 2015 var 5,0 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter mot föregående år och en något accelererande trend. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör

Årsredovisning 2015 samarbeten stärker halland för utmaningar och utveckling

Innehåll Inledning...4 2015 året då samarbetet blommade...6 Samarbeten stärker Halland för utmaningar och utveckling...8 Sammanfattning av måluppfyllelse...10 Omvärld komplexa utmaningar kräver nya lösningar...12 Mål 2015...14 Ekonomi...15 Regional utveckling...16 Hur går det för Halland?...16 Region Hallands tillväxtarbete år 2015...18 Kultur och skola...22 Miljö...24 Hälso- och sjukvård...26 Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen...26 Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården...31 Region Halland som arbetsgivare...34 Finansiell analys...41 Driftredovisning...48 Investeringsredovisning...52 Resultaträkning...54 Balansräkning...55 Kassaflödesanalys...56 Noter...57 Sammanställd redovisning...62 Miljöbokslut 2015...66 Verksamhetsuppföljning...68 Revisionsberättelse för 2015...70 Redovisningsprinciper...74 Ordlista...76 Tilläggsupplysningar...77 Politisk organisation...78 Fem år i sammandrag...80 Medarbetare i siffror...36 innehåll 3

Inledning Region Hallands uppdrag är att främja fortsatt utveckling och tillväxt i Halland och att erbjuda alla som bor eller vistas i Halland en god hälso- och sjukvård. Hallands läge är gynnsamt med en stadigt ökande befolkning, landets högsta förvärvsfrekvens och en väl utvecklad samhällsservice. Den halländska hälso- och sjukvården är bland de bästa i Sverige vilket visar sig i nationella jämförelser och det är en grundbult i utvecklingen av den bästa livsplatsen. Samtidigt finns det utmaningar. Att fortsätta att utveckla hälso- och sjukvården med en ekonomi i balans är en viktig uppgift. Mål- och Budget för 2015 har fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och kostnader och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Målen för 2015 är därför färre än tidigare och omfattar större områden. Varje målområde inleds med en kort omvärldsanalys och följs därefter av en redogörelse av måluppfyllelse och viktiga aktiviteter som är utförda för att nå målet. Arbetet med att specificera mätbara indikatorer till målen påbörjades under 2015 och inför 2016 har ytterligare indikatorer specificerats. 4 inledning

inledning 5

2015 året då samarbetet blommade När vi ser tillbaka kan vi konstatera att 2015 blev ett år då samarbetet verkligen blommade och gav frukt. Många har länge pratat om den särskilda hallandsandan och nu ser vi på allt fler områden hur den får ny kraft när vi tillsammans utvecklar Halland till den bästa livsplatsen. För det är tillsammans vi kan skapa förutsättningar för ett gott liv, för välfärd. Och när Halland är attraktivt att bo och verka i följer tillväxten, som ger utrymme för mer satsningar på välfärd. 2015 blev det första hela året då vi haft Tillväxtstrategin som kompass och ledstjärna, vi och alla andra aktörer som på det ena eller andra sättet verkar i, för och med Halland. Och vi märker att strategin används i allt fler sammanhang, att den diskuteras och gör nytta. Strategin gör med sina mål, strategiska val och prioriteringar att vi kan kraftsamla för att ge vår region hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Det har varit ett händelserikt år i Region Halland och i vår omvärld. Vi var redan i full gång i arbetet med att utveckla integrationen för de människor som kommer till Halland då antalet asylsökande ökade dramatiskt. Vi var alltså väl förberedda, och genom upparbetade kanaler och med täta samarbeten har inte minst den halländska vården bidragit till att vi har kunnat möta utmaningen på ett bra sätt. En efterlängtad dag var det för många när tågen efter alla år kunde börja använda den nya tunneln genom Hallandsås. Att vi redan från start kunde få kraftigt förstärkta pendlingsmöjligheter, med halvtimmestrafik söderut, var ett direkt resultat av väl fungerande relationer med goda grannar i Region Skåne och med Trafikverket. Ännu ett bevis på att förmågan till samarbete är avgörande. Arbetet med att forma en halländsk bredbandsstrategi gick i mål under året. I denna, liksom i så många frågor, har processen som ledde fram till den nya strategin varit väl så viktig som det färdiga dokumentet. Det har förts många engagerade samtal under resans gång och medvetenheten om hur viktig denna nya infrastruktur är har ökat, liksom viljan att samarbeta. Många goda krafter behöver intensifiera sin samverkan i denna avgörande infrastrukturfråga, och strategin som arbetats fram i levande dialog visar vägen. Att stödja kulturen är ju en av regionens uppgifter. Kultur som roar och oroar och som får människor att mötas och kanske se nya perspektiv är en viktig del av den bästa livsplatsen. Satsningen på Artist in residence är ett uppskattat sätt att från vår omvärld få in influenser som kan inspirera det halländska kulturlivet på många plan, med kultur även utanför de traditionella institutionerna. Under året togs beslut om att koncentrera regionens gymnasieskola till Munkagårdsskolan. I och med denna kraftsamling kan vi fortsätta att erbjuda efterfrågade gymnasieutbildningar. I den halländska hälso- och sjukvården sker otroligt mycket gott arbete i vardagen och vi ser hur samverkan över olika gränser utvecklas. Under 2015 gick också åtgärdsarbetet över i framtidsarbetet, och in i ett mera aktivt skede. Med hallänningens väg genom vården i fokus ska vi utveckla vårt sätt att arbeta, över de organisatoriska gränserna. Pilotprojekt är igång, till exempel när det gäller chefsorganisation och arbetsfördelning, och stort fokus har lagts på att utveckla hur och var vi möter invånarna när det handlar om akutvård. Genom ännu ett gott samarbete mellan regionen och hallandskommunerna kunde vi under året också enas om att skapa en förbättrad vård för missbrukare och vi fick en överenskommelse om hemsjukvården på plats. Vi har också kommit överens om hur vi tillsammans ska utveckla Halland som besöksdestination. Listan på gott samarbete kan göras lång Ekonomiskt slutar året med ett underskott, men ett mindre sådant än vad tidigare prognoser förutspått. I andra delar Sverige ser man nu den ökade kostnadsutveckling inom hälso- och sjukvården som vi tidigt upptäckte här i Halland och som vi arbetat hårt med att få bukt med. Detta arbete måste fortsätta för att Region Halland ska ha en stark ekonomi i en orolig omvärld. Här är framtidsarbetet ett viktigt medel. Vi vet att det också kommer att få positiva effekter på ekonomin när vi blir ännu bättre på att möta hallänningens behov, med ännu högre kvalitet. För att fatta kloka beslut på lång sikt har vi under året också inlett arbetet med en Hälso- och sjukvårdsstrategi. Halland ska fortsätta ha hälso- och sjukvård i toppklass. Den ska vi ge i egen regi och genom fortsatt utveckling av goda samarbeten inom regionen och med de stora grannarna i norr 6 2015 året då samarbetet blommade

och söder. När strategin är klar blir den, på samma sätt som Tillväxtstrategin, en ledstång att hålla sig i när viktiga beslut tas på olika nivåer. En bra vägledning som, med ett längre tidsperspektiv, visar vart vi ska gå. Det finns ett stort engagemang och många är med i samtalet som kommer att pågå under stora delar av 2016. Hur Sverige ska vara indelat fick förnyad aktualitet under året, en diskussion som fortsätter under 2016. I Halland ifrågasätter vi med enad röst och med goda exempel från vår vardag, att större med nödvändighet skulle vara bättre. Vi vill att Halland ska fortsätta vara helt och en egen region. Vi vet att förmågan att samarbeta är viktigare än storleken. Vi har det bra här i Halland, på många områden. När vi jämför oss med övriga Sverige kan vi se att arbetsmarknaden fungerar väl, vi har landets högsta sysselsättning och befolkningen ökar stadigt. Vi lever ett gott liv och hälso- och sjukvården visar resultat i toppklass. Invånarna är också nöjda med den samhällsservice de får. Vi samarbetar bra i Halland. Halland är hanterligt, avstånden är små och vi har goda grannar. 2015 har visat att det går allt lättare att samlas kring de viktiga frågorna och vi är övertygade om att det är med utvecklade samarbeten kring sakfrågor lokalt, regionalt och nationellt som vi ska möta morgondagens utmaningar. Mats Eriksson (M) Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör 2015 året då samarbetet blommade 7

Samarbeten stärker Halland för utmaningar och utveckling För Region Halland var 2015 ett år då vi arbetade med att utveckla samverkansformer och externa samarbeten inom en rad viktiga områden för att lösa gemensamma utmaningar i Halland. Det har bland annat handlat om att utveckla integrationen för de människor som kommer till Halland, infrastrukturfrågor som till exempel ökad tågtrafik i samband med invigning av tunneln genom Hallandsås, en gemensam halländsk bredbandstrategi samt samverkan över olika gränser i hälso- och sjukvården. Som ett led i arbetet med gemensamma målbilder och för att skapa genomförandekraft i Halland har Region Halland lett ett omfattande dialogarbete med inriktning på integration och god och jämlik hälsa som en del i arbetet med att komplettera Tillväxtstrategi för Halland med ett fördjupat perspektiv på social hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet. Det behövs ett fortsatt starkt fokus på kostnadskontroll och det pågående Framtidsarbetet. Genom helhetstänkande, utvecklade gemensamma processer och fördjupade samarbeten ska värdet för patienten öka. Det ska också bidra till att hälso- och sjukvården kommer till rätta med sina underskott och samtidigt öka kvaliteten i såväl kärnverksamheter som stödprocesser. Ekonomiskt resultat Region Hallands resultat för 2015 uppgår till -23 mnkr. Det är 75 mnkr sämre än budgeterat, vilket bland annat beror på att Driftnämnden Halland Sjukhus och Driftnämnden Psykiatri har ekonomiska obalanser. Driftnämnden Hallands Sjukhus har ett underskott med 173 mnkr och Driftnämnden Psykiatri ett underskott med 28 mnkr. Det samlade resultatet för driftnämnder och styrelser, exklusive regionstyrelsen, uppgick till -200 mnkr. Detta motverkas till viss del av att Regionstyrelsen totalt sett visar ett resultat på 177 mnkr, främst beroende på årets skattehöjning. Regional utveckling Under år 2015 har Region Halland genomfört en mängd aktiviteter, processer, samverkan och beslut som sammantaget ska bidra till att nå målen; hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Tillväxtstrategi för Halland har kompletterats med ett fördjupat perspektiv på social hållbarhet med fokus på integration samt god och jämlik hälsa. Nya analyser, Arbetsmarknadsintegration i Halland och Folkhälsan i Halland ligger till grund för ett nytt strategiskt val och tre nya kompletteringar. Under året har Kollektivtrafikmyndigheten i Halland slutfört arbetet med att kartlägga resbehov i Halland samt över länsgränserna. Tunneln genom Hallandsås öppnade för trafik i december 2015. Det skapade möjlighet för utökad trafik mellan Halland och Skåne då Region Halland och Region Skåne startade halvtimmestrafik genom att inrätta sju nya dubbelturer på sträckan Halmstad Helsingborg. Under 2015 har samverkan utvecklats mellan kommunal och regional planering i Halland. Bland annat har ett gemensamt underlag till Trafikförsörjningsprogrammet tagits fram tillsammans med kommunerna. Region Halland har också medverkat i kommunernas arbete med nya översiktsplaner samt i samverkan med länsstyrelsen och de halländska kommunerna tagit fram en Regional bredbandsstrategi för Halland 2015-2020. Det behövs nya former för samverkan och samplanering mellan olika nivåer och sektorer. Detta för att skapa hållbara lösningar med attraktiva stads- och landsbygdsmiljöer, samt för att öka förståelsen för det ömsesidiga beroendet mellan stad och land. Kultur och skola Alla ska ha samma rättighet och möjlighet till kultur i Halland. Det innebär att kulturverksamheten drivs i perspektiv av alla människors tillgång till kulturlivet, konstnärlig kvalitet och goda kontakter med omvärlden. Kulturens inriktning och prioriteringar har bland annat varit att utveckla ett antal mötesplatser och kulturmiljöer för att skapa attraktivitet och synlighet i omvärlden. En del i detta är planering för tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum. Att verka och ha kontakt med närsamhälle och världen utanför Sveriges gränser är viktigt för skolornas verksamhet och utveckling. Utbildningsutbudet utvecklas därmed kontinuerligt. Som ett exempel öppnade Studio 114, ett kulturhus för 8 samarbeten stärker halland för utmaningar och utveckling

filmverksamhet, under 2015. Det har förbättrat utbildningsmöjligheterna liksom förutsättningarna för samarbete med Kultur i Halland kring Resurscentrum Film. Hälso- och sjukvård Den halländska hälso- och sjukvården står sig väl i nationella jämförelser, både vad gäller vårdens kvalitet och hur patienterna upplever mötet med vården. Men trots en stark ställning så finns det utmaningar. Samverkan mellan vårdnivåer och verksamhetsområden, liksom samarbete med kommunerna, behöver fortsatt utvecklas, för att insatta resurser ska kunna användas på bästa sätt. Som ett led i detta har Region Halland påbörjat arbetet med en hälso- och sjukvårdsstrategi. Strategin ska ligga till grund för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Halland och vara ett stöd för politiska beslut och prioriteringar. För första gången på sju år klarade Region Halland målen inom den så kallade Psykiatriöverenskommelsen, en särskild satsning på tillgänglighet till vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Inom den specialiserade vården har Region Halland haft en god tillgänglighet inom den lagstadgade vårdgaranti, men det kan noteras att måluppfyllelsen om att erbjuda tid inom 60 dagar har försämrats jämfört med 2014. Den goda tillgängligheten möjliggörs genom att ett stort antal patienter får hjälp via externa vårdgivare och för perioden ses en ökning av antal patienter som åberopar vårdgarantin. Den största delen vårdgarantier är för öppenvård. Under året har verksamheterna arbetat med bland annat riskbedömningar, avvikelsehantering och läkemedelsgenomgångar för att minska risken att patienten drabbas av vårdskador. Som en del i den nationella satsningen att korta väntetider och minska regionala skillnader i cancervården har Standardiserade vårdförlopp införts i Halland under 2015. Ett projekt för att återföra patienter från den öppna specialiserade vården till närsjukvården har under året drivits med ledning från Hallands sjukhus och brett deltagande från Vårdval Halland, Regionkontoret och Ambulanssjukvården. För att skapa en jämlik och sammanhållen hemsjukvård för patienten, har ett nytt hemsjukvårdsavtal tecknats mellan de halländska kommunerna och Region Halland under 2015. Region Halland har under hösten 2015 gjort en genomlysning av kostnader för läkemedel och läkemedelsrelaterade produkter för åren 2012 till 2014. Det har blivit uppenbart att de direkta kostnadsbesparande åtgärderna måste kompletteras med utveckling av ett samlat strategiskt läkemedelsarbete för att även långsiktigt bromsa kostnadsökningen. Läkemedelskostnaderna bör framöver sättas in i ett större sammanhang där dess effekter på andra kostnader och resultat inom hälso- och sjukvården vägs in. samarbeten stärker halland för utmaningar och utveckling 9

Sammanfattning av måluppfyllelse Enligt Mål och budget 2015 Målen spänner över stora områden vilket innebär att det krävs en hög grad av måluppfyllelse i många olika delar för att målet ska anses uppfyllt. MÅL KOMMENTAR MÅLUPPFYLLELSE Ekonomi Budgetramar ska hållas Flera nämnder avviker från tilldelad budget Öka verkningsgraden Miljö Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare Regional utveckling Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 än 2014 Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete Ökade kostnader för vårdgaranti samt en ökningstakt av hälso- och sjukvårdkostnaden per invånare som är lägre än rikets Utfall för energianvändning är sämre än målvärdet, andelen ekologiska livsmedel ökat och koldioxidutsläppen har minskat Ett förnyat chefsuppdrag har definierats utifrån Framtidsarbetet 971 personer har flyttat till Halland mål 1 200. Målet hade kunnat uppnås om fler bostäder fanns att tillgå i Halland. Halland är på tredje plats vad gäller lönesumman för dagbefolkningen Halland är bland de tre bästa länen i Sverige med 81,4 % förvärvsarbetande Målet uppfylls Målet uppfylls delvis Målet uppfylls inte fortsätter på nästa sida >>> 10 sammanfattning av måluppfyllelse

MÅL KOMMENTAR MÅLUPPFYLLELSE Hälso- och sjukvård Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Hälsan ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella riktlinjer ska öka Kultur och skola Halland är en stark kunskapsregion Halland är en region med goda kontakter i omvärlden Halland är en region med hög attraktivitet Halland är en region som erbjuder attraktiva möteplatser, boende- och livsmiljöer Allt fler hallänningar skattar sin hälsa som god och täckningsgraden i screeningprogram ökar. Samtidigt har ohälsotalet ökat något i länet. Skillnaderna i hälsa är fortfarande stora utifrån kön, åldersgrupp, geografisk tillhörighet och socioekonomi. Nationella mätningar av trycksår, vårdrelaterade infektioner och hygien visar på varierande resultat. Arbetet med att halvera vårdskador intensifieras 2016 och en regiongemensam strategi och handlingsplan tas fram. Sammantaget visar Halland goda medicinska resultat, men det finns områden som behöver förbättras Utökad verksamhet inom integration för nyanlända, ny planerad utbildning på Munkagårdsgymnasiet samt mål uppnådda gällande resultat från folkhögskolorna Överenskommelser med strategiska aktörer för genomförande av Kulturplanen Öppnandet av Studio 114, ett kulturhus för filmverksamhet. Kulturplanen genomförs i samarbete med flera aktörer Renovering av Hallands Konstmuseum, kultur för barn och unga samt inom äldreomsorg och Art Inside Out sammanfattning av måluppfyllelse 11

Omvärld komplexa utmaningar kräver nya lösningar Makroekonomisk och demografisk utveckling Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Den inhemska efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. Det är framför allt investeringar och den offentliga konsumtionen som uppvisar höga tillväxttal. Den snabba befolkningstillväxten är förklaringen till att den offentliga konsumtionen, växer i snabb takt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den snabbt växande befolkningen påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. Allt fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn accelererar kostnaderna i skolan. Den demografiska utvecklingen gör det än mer angeläget att hitta nya lösningar som är effektiva både ur ett kostnads- och intäktsperspektiv. Dessa behöver arbetas fram och upprätthållas i samverkan mellan kommuner, regioner och andra samhällsaktörer. Invandring ger möjligheter och utmaningar Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen innebär ett ökat kostnadstryck. Det som nu tillkommer är en ökad invandring, som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och regioner. Invandrare och asylsökande har rimligtvis ett större behov av skola, utbildning och vård och omsorg i jämförelse med övriga i motsvarande ålder. Inom exempelvis vården innebär nya grupper i samhället nya förväntningar och behov som behöver hanteras. När det gäller att erbjuda en jämlik vård är detta en utmaning. Att en relativt stor del av dem som kommer till Sverige är i yrkesverksam ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på möjligheterna att finansiera välfärden. Exempelvis kan hela Hallands sysselsättningsutveckling sedan 2007 tillskrivas invandring. Det är tydligt att invandring har mildrat den demografiska utvecklingens konsekvenser för arbetslivets kompetensförsörjning. Den andra sidan är att det tar lång tid innan flyktingar/ aslysökande etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Detta är ett stort problem. Om inte nya lösningar för integration tas fram är det en överhängande risk att dagens stora invandring kommer att bidra till ett allt större utanförskap. Frågan berör hela samhället. Region, kommun, statliga myndigheter, näringslivet och det civila samhället behöver arbeta tillsammans för att hantera denna utmaning. Tjänster och bostäder Det finns även andra faktorer som bidrar till ett ökat kostnadstryck. Det är bland annat krav på ökad omfattning och bättre kvalitet på välfärdstjänster, nya läkemedel och behandlingsmetoder, tryck på omvandling mellan verksamheter av demografiska skäl och ett starkt omvandlingstryck hos kommuner och landsting som krymper eller växer, då såväl en ökande som minskande befolkning kräver anpassning. Inom sjukvården ser vi växande bemanningsproblem som leder till störningar i verksamheten och ökade kostnader. Ökade investeringar medför ökade avskrivnings- och räntekostnader. Aktuellt är också behovet av nya bostäder och en utbyggd kollektivtrafik. Det finns även en underliggande ökning av pensionskostnaderna, som blir allt kraftigare, då antalet kommunala pensionärer ökar samtidigt som intjänandekostnaderna för de anställda ökar. (Källa: SKL Ekonomirapporten. Oktober 2015) 12 omvärld komplexa utmaningar kräver nya lösningar

omvärld komplexa utmaningar kräver nya lösningar 13

Mål 2015 Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Det är utifrån dessa Regionfullmäktige varje år fattar det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan, det vill säga de ekonomiska ramarna för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Mål och Budget för 2015 och ekonomisk plan för 2016 2018 har fokus på arbetet att få balans mellan intäkter och kostnader och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Målens karaktär är därför färre och mer övergripande än tidigare målformuleringar. Som underlag finns Mål & Strategier som gäller till och med 2015. De senaste åren har kostnadsutvecklingen varit högre i Halland än i andra regioner och landsting, vilket innebar att Halland stod inför en stor utmaning inför den nya mandatperioden. Ökningen av kostnader främst inom hälso- och sjukvården har varit högre än ökningen av skatteintäkter. Att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen är av stor betydelse för att Region Halland ska kunna lyckas med uppdraget att skapa utveckling och tillväxt i regionen. 14 mål 2015

Ekonomi Region Halland ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på såväl kort som lång sikt. Med utgångspunkt från det ekonomiska läget i Halland är de ekonomiska målen att nå en ekonomi i balans överordnade de övriga målen. Balans i ekonomin är en förutsättning för att fullfölja välfärdsuppdraget till Hallands invånare. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader får därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service den konsumerar. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att regionen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Det ställer krav på en balanserad styrning där man samtidigt tar hänsyn till verksamhet och ekonomi. MÅL Budgetramar ska hållas Målet uppfylls inte Öka verkningsgraden Målet uppfylls delvis I dagsläget avviker flera nämnder från tilldelad budget. Framtidsarbetet fokuserar på att skapa förutsättningar för att budgetramar kan hållas. Resultaten av framtidsarbetet är långsiktiga vilket innebär att de ekonomiska effekterna kommer att genereras för budgetperioden som helhet. Att öka verkningsgraden betyder att varje skattekrona ska öka värdet för invånaren. Produktiviteten beskriver då hur mycket som utförs med insatta resurser och effektiviteten är ett mått på resultat eller måluppfyllelsen. En ökad verkningsgrad inom hälso- och sjukvård i egen regi kan resultera i lägre kostnader för hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för vårdgaranti. Under 2015 har kostnaden för vårdgaranti ökat jämfört med 2014 och uppgår till 82 mnkr. Andelen läkarbesök av nybesöken uppgår till 17 procent vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2014. Ett annat mått är hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare i relation till riket. För 2014 uppgick kostnaden i Halland till 22 801 kronor (SKL Öppna jämförelser avseende år 2014, justerat av Region Halland) att jämföra med rikets 23 102 kronor. Ökningstakten i Halland är 2,2 procent jämfört med året innan, vilket är lägre än rikets ökningstakt på 3,3 procent. Långsiktig förbättring kräver samarbete Syftet med Framtidsarbetet är att åstadkomma en långsiktig kvalitetshöjning: en hälso- och sjukvård som är resurseffektiv och nytänkande inför framtidens behov. Hallands invånare och patienter rör sig genom flera delar av såväl systemet som organisationen, därför behöver arbetet bedrivas över gränserna och förbättra hela systemet, inte bara delar. För att verkligen förändra och uppnå jämlik vård, ökad kvalitet och effektivitet i flöden måste arbetet göras gemensamt och förvaltningsövergripande. Detta synsätt kommer att prägla arbetet i piloterna, som genomförs våren 2016. Piloter genomförs i alla vårdförvaltningar och i Regionservice, sammanlagt 21 stycken. Framför allt två faktorer bedöms som avgörande för resultatet; gemensamma metoder och en noggrann uppföljning som innefattar ett kartlagt och jämförbart nuläge. Under hösten har metoder arbetats fram för att säkra de gemensamma arbetssätten som är en förutsättning för att kunna göra förbättringar i flödet för patienterna. Piloterna kommer därför att utifrån samma metoder, förändra det som bedöms behövas på varje ställe och varje pilot planeras individuellt. Efter en första testperiod görs en utvärdering av resultatet. Uppföljningen ska göras kontinuerligt och med framtagna parametrar på regiongemensam nivå, på förvaltningsnivå och eventuella specifika som är betydelsefulla för den enskilda piloten. Syftet med uppföljningen är att spåra och fånga upp effektiviseringar, kvalitetshöjningar och besparingar kopplade till den ekonomiska potentialen som togs fram i fas 1 av framtidsarbetet. I detta skede kommer den ekonomiska styrningen att möta upp arbetet i piloterna genom att driftnämnderna (förvaltningarna) får ett konkretiserat uppdrag och ansvar för att realisera fattade beslut. Genom att hitta de förändringar som ger bäst effekt och se vad som behöver lyftas till systemnivå för att bli verkningsfullt kan erfarenheterna skalas upp till att omfatta kommande piloter och resten av verksamheten. Målet är att värdet för patienter, kvaliteten, ska öka samtidigt som kostnaderna måste minska. Framtidsarbetet går i början av 2016 in i denna genomförandefas, vilket innebär fokus på att följa förvaltningarnas resultat. ekonomi 15

Regional utveckling Regionalt uppdrag för tillväxt i Halland Region Halland har ett statligt regionalt utvecklingsuppdrag att samordna, koordinera och leda processer som bidar till en hållbar regional tillväxt och utveckling. De strategiska ramarna för det politiska uppdraget beslutas på europeisk, nationell och regional nivå. Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 är kompassen och ett viktigt verktyg för det gemensamma arbetet där utveckling sker genom samverkan och samhandling med många olika parter och aktörer i samhället. Mål och Budget 2015 har samma mål och strategiska val som Tillväxtstrategin. De ger därmed riktning till Region Hallands verksamhetsmål för det regionala utvecklingsarbetet såväl som för politiska beslut om regional medfinansiering och budgetprioritieringar. ÖVERGRIPANDE MÅL TILLVÄXTSTRATEGI FÖR HALLAND SAMT MÅL FÖR MÅL OCH BUDGET 2015 Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014. Tillväxtstrategin kompletteras varje år utifrån behov i omvärlden och samhällets förändringar. Inriktning på den årliga kompletteringen beslutas av regionstyrelsen och regionstyrelsens tillväxtutskott och nytt innehåll i den kompletterade versionen beslutas av regionfullmäktige. Varje år sker en uppföljning då Hallands tillväxt mäts utifrån olika bestämda tillväxtindikatorer. Resultatet ger en samlad bild av tillväxten i Halland som i detta dokument beskrivs under rubriken Hur går det för Halland. Det arbete som Region Halland genomför för att bidra till målen beskrivs under rubriken Region Hallands tillväxtarbete år 2015. Hur går det för Halland? Uppföljning av Hallands attraktivitet, konkurrenskraft och arbetsmarknad mäts utifrån tre huvudindikatorer, vilka redovisas i tabellen nedan. Hög attraktivitet Halland har en positiv befolkningsutveckling och är ett län som är attraktivt att flytta till. I decennier har den inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen. År 2014 var det inrikes flyttnettot 971 personer, vilket är något under målet på 1 200 personer. Jämfört med andra län är det endast Stockholm och Skåne som har ett större inrikes flyttnetto än Halland. Men, det finns stora kommunala skillnader i Halland. I Kungsbacka var det inrikes flyttnettot 456 personer, Varberg 15 personer medan Hylte hade ett negativt resultat med minus 34 personer. Fler flyttar till och från Halland än någonsin tidigare. Ökad rörlighet är ett resultat av en växande befolkning. Ytterligare en förklaring är den högre utbildningens expansion och decentralisering i Sverige. En utbyggnad som startade efter den ekonomiska krisen i början av 90-talet och som lett till nya flyttmönster i Sverige. HUR GÅR DET FÖR HALLAND? Mål Huvudindikator Mål för huvudindikator Måluppfyllelse Hög attraktivitet Inrikes flyttnetto 1 200 personer 971 personer Målet uppfylls delvis Stark konkurrenskraft Utveckling av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning. Halland ska vara bland de tre bästa länen i Sverige. Halland placerar sig på tredje plats Målet uppfylls Fler i arbete Andel förvärvsarbetande 20-64 år. Halland ska vara bland de tre bästa länen i Sverige. Halland har Sveriges bästa arbetsmarknad i 81,4 % förvärvsarbetar Målet uppfylls 16 regional utveckling

INRIKES INFLYTTNING, UTFLYTTNING OCH FLYTTNETTO, 1968-2014 HALLANDS LÄN Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Hallands attraktivitet gör avtryck på bostadsmarknaden. År 2014 var medelpriset på småhus i Halland 2,6 miljoner kronor, vilket är att jämföra med riksgenomsnittet på 2,3 miljoner. Priserna är särskilt höga i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Bostadsbrist råder och länets bostadsförmedlare har bland de längsta kötiderna till hyreslägenheter i landet. Höga priser och långa kötider slår framförallt mot ungdomar och socioekonomiskt svaga grupper. För att utveckla Hallands attraktivitet framöver behövs ett ökat bostadsbyggande för olika målgrupper och en fortsatt utveckling av attraktiva boende- och livsmiljöer. Stark konkurrenskraft Näringslivet i Halland har en god utveckling. Halland placerar sig på tredje plats avseende utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning (mätt från år 2005). Därmed uppnås målet i Tillväxtstrategin. Vidare har näringslivet en god lönsamhet och en hög tillväxt av förädlingsvärde, antal anställda och nya företag. Särskilt stark är tillväxten inom företagstjänster, hälso- och sjukvård, besöksnäring och IT/telekom. Utvecklingen var emellertid svagare det senaste mätåret, år 2013. Lönesumman ökade med 1,68 procent, vilket placerade Halland på elfte plats bland Sveriges län. Detta kan förklaras av att några större företag påverkade utvecklingen negativt (Stora Enso, Ringhals, Mediabolaget Västkusten). Samtidigt som Hallands utveckling över tid är god, är den faktiska lönesumman per sysselsatt dagbefolkning låg, fjärde lägst i Sverige efter Gotland, Jämtland, och Kalmar län. Detta har strukturella förklaringar. Halland har en utpendling av UTVECKLING AV LÖNESUMMA PER SYSSELSATT DAGBEFOLKNING 2005-2013 (%) % 35 30 25 20 15 10 5 0 Västmanlands län Norrbottens län Hallands län Gotlands län Östergötlands län Skåne län Dalarnas län Västra Götalands län Västerbottens län Örebro län Riket Blekinge län Gävleborgs län Västernorrlands län Jönköpings län Kalmar län Värmlands län Södermanlands län Kronobergs län Jämtlands län Stockholms län Uppsala län regional utveckling 17

högavlönade och inpendling av lågavlönade. Ytterligare en förklaring är att handelssektorn och de areella eller gröna näringarna är stora näringsgrenar i Halland vilka ofta erbjuder ungdoms- och deltidsjobb med lägre löner. Länet har också en stor andel egenföretagare, som inte sällan tar ut låga löner. Näringslivet i Halland har en hög tillväxt av förädlingsvärde, antal anställda och nya företag. Det visar på en växande befolkning, entreprenörskap och gott näringslivsklimat. Att lönesumman är låg visar samtidigt att Halland har en utmaning i att utveckla fler kunskapsintensiva företag högt upp i värdekedjan. Att Halland har låg lönesumma har hittills inte varit ett hinder för Hallands attraktivitet och utveckling. Detta beror delvis på en hög tillgänglighet till en kvalificerad arbetsmarknad, särskilt i Göteborgsregionen Arbetsmarknad Halland har Sveriges bästa arbetsmarknad i termer av deltagande. 81,4 procent förvärvsarbetar, 83 procent av männen och 80 procent av kvinnorna. Därmed uppnås målet i Tillväxstrategin som anger att Halland ska vara bland de tre bästa länen i Sverige. Ett högt genomsnittligt deltagande döljer däremot ett stort utanförskap i vissa grupper. Utrikes födda möter höga trösklar till arbete. Efter 15 år i Sverige har utrikes födda i Halland ett deltagande på 65 procent - 16 procentenheter lägre än det halländska genomsnittet. Detta visar att det tar tid att lära sig språket, bygga upp effektiva sociala nätverk och genomföra eventuella utbildningar som ökar ens anställningsbarhet. Det visar även att utrikes födda diskrimineras på arbetsmarknaden. Region Hallands tillväxtarbete år 2015 Under år 2015 har Region Halland genomfört en mängd aktiviteter, processer, samverkan och beslut som sammantaget ska bidra till att nå målen hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Komplettering av Tillväxtsstrategin 2015 Under år 2015 har Tillväxtstrategi för Halland kompletterats med ett fördjupat perspektiv på social hållbarhet med fokus på integration samt god och jämlik hälsa. Nya analyser, Arbetsmarknadsintegration i Halland och Folkhälsan i Halland ligger till grund för ett nytt strategiskt val och tre nya kompletteringar. Ett åttiotal dialoger genomfördes under hösten 2015, såväl regionalt som lokalt av Region Hallands lokala nämnder. Syftet var att få fler att känna ägarskap och ansvar för att Tillväxtstrategin omsätts i handling. Arbete för ökad attraktivitet Det regionala tillväxtarbetet i Halland för en hög attraktivitet inriktas på en god tillgänglighet och attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer. Halland, en region med god tillgänglighet Västkustbanan Under året har Region Halland arbetat för ökad kapacitet på Västkustbanan på olika arenor. Internationellt har Region Halland medverkat i utformningen av EU:s arbetsplan för tillväxtkorridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn-Hamburg. ANDEL FÖRVÄRSARBETANDE 20-64 ÅR, 2013 90 85 % 80 75 70 65 81,4 80,6 79,9 79,6 79,0 78,8 78,6 78,5 78,5 78,5 78,4 77,2 76,9 76,7 76,7 76,4 76,4 76,1 75,2 74,7 72,1 60 55 50 Hallands län Jönköpings län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län Västernorrlands län Dalarnas län Stockholms län Kronobergs län Kalmar län Västerbottens län Västra Götalands län Uppsala län Örebro län Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län Blekinge län Östergötlands län Värmlands län Skåne län 18 mål för regional utveckling

Region Halland är också en part i Västsvenska paketet och har deltagit i flera relaterade samverkansprojekt tillsammans med kommuner och Trafikverket. Kattegattleden Den 6 juni invigdes Sveriges första nationella turistcykelled, Kattegattleden, som Region Halland är ledhuvudman för. Leden är 37 mil och går mellan Göteborg och Helsingborg. Arbetet med Kattegattleden är ett gott exempel på funktionell samverkan. I samarbetet ingår tio kommuner, två regioner och två Trafikverksregioner som arbetat med infrastruktur, näringslivs- och destinationsutveckling. Kattegattleden skapar möjligheter för företag att växa genom en ny marknad av cykelturism. Trafikförsörjningsprogram och Pågatåg till Helsingborg Region Halland är Hallands kollektivtrafikmyndighet med ansvar för strategisk planering och långsiktiga satsningar för kollektivtrafiken. Under året har Kollektivtrafikmyndigheten i Halland slutfört arbetet med att kartlägga resbehov i Halland samt över länsgränserna. Kartläggningen med efterföljande analys och slutsatser resulterade i ett förslag till nytt Trafikförsörjningsprogram. Tunneln genom Hallandsås öppnade för trafik i december 2015 och Region Halland och Region Skåne har kommit överens om att inrätta sju nya dubbelturer på sträckan Halmstad Helsingborg med Pågatåg Express. Fortfarande återstår utbyggnad av dubbelspår på Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm för att tunnelinvesteringen ska kunna användas fullt ut. Ny bredbandsstrategi för Halland Under året har Region Halland i samverkan med länsstyrelsen och de halländska kommunerna tagit fram en Regional Bredbandsstrategi för Halland 2015-2020. Strategin ska stärka hela Hallands förutsättningar att använda digitaliseringens möjligheter. Halland, en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer Samverkan mellan kommunal och regional planering Under år 2015 har samverkan mellan kommunal och regional planering i Halland utvecklats ytterligare. Bland annat har kommunerna medverkat till att ta fram ett gemensamt underlag till Trafikförsörjningsprogrammet och Region Halland har medverkat i kommunernas arbete med nya översiktsplaner. Samspel mellan bebyggelse- och kollektivtrafikplanering är avgörande för att utveckla ett hållbart resande och samhällsplanering. Projekt: Rum i Halland Det behövs nya former för samverkan mellan olika planeringsnivåer och sektorer för att skapa attraktiva stads- och landsbygdsmiljöer, samt för att öka förståelsen för det ömsesidiga beroendet mellan stad och land. Det var utgångspunkten för projektet Rumslig planering i Halland (Rum i Halland). Resultatet är en permanentad arena för kunskapsutveckling och gränsöverskridande samverkan. Arbete för stärkt konkurrenskraft Det regionala tillväxtarbetet för stark konkurrenskraft handlar om Innovation, Förnyelse och företagande, Skola och utbildning samt Kontakter med omvärlden. Halland, en region som stimulerar innovation, förnyelse och ökat företagande Innovationssystem I början av året beslutade styrelsen för Science Park Halmstad att lägga ner verksamheten. I samverkan med de halländska kommunerna startade Region Halland en process för att ta fram ett nytt innovationsstöd som inte är bundet till fysiska miljöer. Målsättningen är ett innovationsstöd som är flexibelt och svarar upp mot behov i tidiga skeden av innovationsprocessen. Timbanken Timbanken är ett regionalt basutbud av behovsanpassad affärsutveckling. År 2015 har över 2 500 rådgivningstimmar beviljats och totalt har 1 500 företag tagit del av Timbankens erbjudanden. 65 procent av Timbankens kunder är kvinnor, och Timbanken är en del i Region Hallands arbete för att nå en jämställd regional tillväxt. Almi Företagspartner Halland Almi Företagspartner Halland arbetar med finansiering och relaterad rådgivning. Under år 2015 har Almis utlåning till halländska företag ökat. Tillväxtlån har introducerats och rådgivningen till företagare med utländsk bakgrund har konsoliderats. Almi Halland delade också ut förstudiemedel till 138 företag om sammanlagt 2,6 mnkr och tio Innovationscheckar från Vinnova om som mest 100 000 kronor styck. Almi Invest har ökat sin närvaro i Halland. Under året har 18 bolag genomlysts och en ny investering är genomförd liksom ytterligare en följdinvestering i ett befintligt innehav. Halländska styrkeområden Tillväxtstrategin pekar ut tre halländska styrkeområden, Hälsoinnovation, Grön tillväxt och Besöksnäringen. Ett styrkeområde är ett tematiskt område där näringsliv, forskning, offentlig sektor och andra aktörer möts och tillsammans utvecklar nya lösningar till marknadsbehov och samhällsutmaningar. mål för regional utveckling 19