Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten



Relevanta dokument
X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Ekologiskt fotavtryck

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Klass 6B Guldhedsskolan

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA

Ekologi börjar hemma Hållbar utveckling

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

3. Fyll i din e-postadress, det viktigt att den stavas exakt rätt (se bild 1 nedan, pil 3)

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Information och utbildningsmaterial

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

LÅT OSS ÅTERVINNA MER!

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror!

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

MAX 3 FÖRP/HUSHÅLL JFR. PRIS 22,26/KG, ORD. PRIS 9,95

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Kongoresan. en stationsrunda om Kongo-Brazzaville

Vilket väder?! Pär Holmgren

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Jorden runt på 60 minuter frågespel

3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror!

Vad händer sen? en lärarhandledning

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Upptäck Jordens resurser

Hur och vad konsumerar vi?

Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

BUNKRA UPP INFÖR HELGEN!

Max klimatpåverkan år 2014

Foto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

3 DAGAR VECKA 46 VECKANS MENY

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

Måndag 8/ :05 Avfärd med buss från Söderhamn. 06:25 Byte till tåg i Gävle

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Skogsgruppen Träsktrollen

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Recept. Ingredienser v.19. Veckans meny: Bra att ha hemma v.19. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

3 DAGAR VECKA 48 VECKANS MENY

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

Konsumenter granskar sillmarknaden

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6

Veckobrev (v. 39) Hej!

NINNI REINEBO ELISABE T BRÖMSTER

Innehållsförteckning

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

En liten introduktion till SLI Community

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap År 8

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

FULLT TRYCK PÅ SMAKEN

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

FILMHANDLEDNING Spårbart varifrån kommer våra kläder?

Introduktion till Community i Mediekatalogen SLI

Shakedown inför rallycross EM och SM.

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

Ansökan om specialkost i förskola och skola

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Barnens Östersjöprotest

Hot Risker Larma 112 Eld och brand

Temperatur. Värme är rörelse

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar.

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Säker livsmedelshantering

5 dagar. Ingredienser v.35. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.35. Köp gärna med fler matvaror!

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

Bananen. Ett enkelt rollspel om handelsvillkor. Version 1.1

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

Inventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2014

Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar:

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap år 8

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

Transkript:

Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf Alla läser inledande 5 sidor för att få en uppfattning om ämnet. Arbetsuppgift för alla Ord och begrepp Du ska tillsammans i din grupp ta reda begreppens betydelse och förklara dem med egna ord och exempel. Alla ord dyker upp i texten ni ska arbeta med. Sätt upp era förklaringar i klassrummet på ett trevligt sätt. Ordkunskap: Ekologiska fotavtryck Konsumtion Naturresurs Resurs Konsumtionsval Hållbar Miljömärkt Savannområde Konstgödsel Växthusgas Konsument Producent Producera Koldioxid Ekologisk Maritim Kustområde Bebyggd Grönyta Metan Palmolja Bifångst Plankton Övergödning Bekämpningsmedel Tropikskog Skövla 1

Arbetsuppgift för 6:or Vad är ekologiska fotavtryck? Arbeta i gruppen men presentera enskilt! 1. Klicka in dig här och gör övningen: http://www.wwf.se/vrt- arbete/ekologiska- fotavtryck/interaktiva- vningar/1133957- ekologiska- fotavtryck- interaktiva- vningar Materialet till ditt arbete hittar du i häftet Ekologiska fotavtryck. 2. Läs i häftet och arbeta med innehållet tillsammans, så att du förstår och kan förklara följande: a) vad ekologiska fotavtryck innebär, b) varför och till vad man använder det, c) hur man mäter det. d) ta sedan reda på vad vi kan göra för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Skapa sedan en A3- affisch som beskriver och förklarar ekologiska fotavtryck och vad man kan göra för att minska dem. Alla gör sin egen affisch, men ni kan gärna skapa en enhet av dem! Illustrera era arbeten med bilder som ni skapar själva! (fotografera eller rita era bilder) Redovisning: Affischerna ska sättas upp och visas på utställningen torsdagen den 10 oktober. Att fundera på inför reflektionsfrågorna: 1. På vilka sätt kan ekologiska fotavtryck var ett bra sätt att få människor att förstå sin roll i hur vi använder jordens gemensamma resurser? 2. Hur skulle du kunna minska ditt ekologiska fotavtryck (vad behöver du/vi ändra på)? 2

Arbetsuppgift för 7:or och 8:or. Hur långt har maten rest? 1. Läs sidan 12-13 om varifrån lunchen kommer. Sedan gör ni en egen undersökning i en matvaruaffär. ICA Toppen i Nyfors, Hemköp i Gallerian, Willys på Kungsgatan är de närmaste. Köp inga varor, men ta ett foto på den produkt ni väljer. Inköpslista finns längre ner på sidan. Listan motsvarar en ganska vanlig veckohandling i en familj. Ni ska inte gå alla sex i affären. Skicka max 3 av gruppens medlemmar till butiken! 2. Ta sedan reda på alla enskilda varors ursprungsland. Kontrollera sedan när ni kommer tillbaka till skolan hur långt har maten i kassen rest? Om det är svensk mat mäter ni till staden, men utländsk mat kan ni mäta till huvudstaden i landet om det saknas exakt uppgift. 3. Räkna ihop antalet km och märk ut på en karta varifrån de olika produkterna kommer. Här kan du skapa en världskarta och markera era länder och sedan skriva ut: http://edit.freemap.jp/en/trial_version/edit/world. Använd den! 4. Berätta om, räkna ut och presentera med ord och bild Vilka länder och världsdelar kommer er maten i matkasse ifrån? Hur långt ha de rest tillsammans? Hur många varv runt jorden motsvarar det? 5. Resonera om och visa egen förståelse (för reflektionsfrågor) På vilket sätt är det ett problem att maten reser lång väg? På vilket sätt kan dina val av varor påverka miljön olika mycket? Varför transporteras mat så lång väg? Vilken olika typer av mat ska ni välja om ni vill göra mindre påverkan på miljön? På vilka sätt kan du själv förändra dina konsumtionsvanor så att du blir mer miljövänlig? 3

Fortsättning arbetsuppgift för 7:or och 8:or. Hur långt har maten rest? Matkassen (valfria märken, alla väljer förmodligen olika fabrikat) 1 liter mjölk Köttbullar 6 ägg 1 pkt Bacon 1 burk majs Mango, ananas eller papaya Äpplen Bananer 500g Köttfärs 1 burk krossade tomater 1 burk vita bönor i tomatsås 1 kg kaffe 1 pkt Earl Grey the 1 pkt fryst kyckling Smörgåsskinka 1pkt Corn Flakes Ketchup Olivolja 4

Arbetsuppgift för 8:orna Kläder som förbrukar vatten 1. Läs sidan 16-18 om vattnet och hur mycket vi förbrukar. 2. Fältstudie: Ta reda på ungefär hur många plagg ni i gruppen använder under en vecka? 3. Kolla antalet t- shirts, jeans, tröjor av bomull etc. Hur mycket får du ihop? 4. Ta reda på hur många liter vatten det har gått åt för att producera dessa kläder? 5. Hur många kilo kemikalier har det gått åt? Resonera om Vilka konsekvenser får bomullsodling på naturen? Berätta! Vad är det för typ av kemikalier som används och vilka är dess miljöeffekter? Hur ska man konsumera smart för att minska förbrukningen? Redovisning av fakta och resonemang: Gruppen gör en Power Point- presentation eller liknande som visas upp på utställningen den 10 oktober. Viktigt att tänka på TYDLIGHET! Till din hjälp har du häftet Ekologiska fotavtryck, och följande webbsidor: http://www.ecoprofile.se/thread- 2586- klader- har- stor- miljopaverkan- sa- har- minskar- du- den.html http://www.ungkonsument.se/etik- och- miljo/klader- kan- vara- riktiga- miljobovar/ För vidare fördjupning: http://www.miljomagasinet.se/artiklar/120502- klader- som- avfall- eller- resurs.html Självklart kan du hitta annat material men kom ihåg att ALLTID ange källa på allt du använder! Att tänka på inför reflektionsfrågorna: Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck genom att förändra vår konsumtion? Hur påverkar vår konsumtion miljön? 5

Enskild uppgift för alla elever Arbetsfrågor Dessa frågor kan du hitta svaren till i häftet Ekologiska fotavtryck. Lycka till! Resonera, förklara och ge exempel. Inte kortast möjliga svar. Du kan besvara dem genom web- kameran om du föredrar det. Du spelar i så fall in en egen film som reder ut och förklarar! 1. Berätta om och förklara vad ekologiska fotavtryck är. 2. Varför är det ett problem att man använder så mycket vatten till att tillverka bomull? 3. Varför har de rika länderna större fotavtryck än de fattiga? 4. Vad kan vi göra för att minska våra ekologiska fotavtryck? 5. Hur kan det vi köper och konsumerar i Sverige vara ett problem i andra länder? 6. Vad menas med att Livsstilen i USA kräver nästan fem jordklot!? 7. Vilka är de största hoten mot haven idag? 8. Hur kan det komma sig att havets resurser kan ta slut? 9. Jätteräkor är ett stort miljöproblem. På vilka sätt? 10. Vad ska man tänka på när man väljer fisk i affären om man vill vara miljövänlig? 11. Vad är bifångst? Varför är det ett miljöproblem? 12. Till vad använder man främst sojabönor? 13. Vilken negativ påverkan har sojaodling på miljön? 14. Varför är det bra om vi äter mer vegetariskt? 15. Vad är Palmolja? 16. Vad använder man palmolja till? 17. Varför är det dåligt för miljön att man använder palmolja? Det finns många orsaker! 18. Vad är KRAV? 19. Hur stor del av jordens yta täcks av skog? 20. Till vad kan vi använda skogens resurser? Ge flera exempel! 21. Hur mycket vatten gör du och alla andra svenskar av med under en dag ni genomsnitt? 22. Förklara hur man säga att man använder 15 500 liter vatten till ett kilo kött? 6

23. Hur mycket vatten behövs för att tillverka en t- shirt? Varför är våra klädvanor i så fall ett miljöproblem? 24. Vilka andra problem finns med bomullsodling? 25. Hur ska man tänka när det gäller sina kläder och inköp av kläder om man vill vara miljövänlig? 26. Hur kan det bli vattenbrist i en så stor flod som Indus? 27. Vad är global uppvärmning? 28. På vilket sätt påverkas havet av den globala uppvärmningen? 29. Vad är växthusgaser? 30. Varför bir det ett problem om för mycket av dessa gaser släpps ut i atmosfären? 7