Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Holistisk hälsa Att se människan i sin helhet inom ett vitt ekologiskt spektrum och att betona synen på ohälsa eller sjukdom är förorsakad av en obalans, disekvilibrium, hos människan i hans/hennes totala ekologiska system, och inte enbart av den kausala agenten och patologisk utveckling (fritt översatt, WHO 1978)

Hälsans bestämningsfaktorer Original: Dahlgren & Whitehead, 1991

Maslow 1943

Stödjande miljöer Definition: Stödjande miljöer för hälsa erbjuder skydd mot hot mot hälsan och möjliggör för människor att öka sin kapacitet och utveckla sin självständighet avseende hälsa. De omfattar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, var de arbetar och leker, inklusive deras tillgång till resurser för hälsa, och möjligheter till egenmakt. Aspekter: * Social dimension * Politisk dimension * Ekonomisk dimension * Genusdimension

Alltså Hälsan skapas där människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar = möjligheter på vardagsarenor Sjukdomstänkande Hälsotänkande Riskfaktorer Friskfaktorer Förhållanden som bestämmer tillgång till levnadsresurser Individfokus miljöfokus Möjligheter att utöva makt

Att skapa en hälsofrämjande miljö är Ett arbete som sker på många nivåer samtidigt och som är långsiktigt Allt från lagstiftning till hälsoupplysning Samverkan mellan olika sektorer/aktörer Målgruppscentrerat Fokuserat på att möjliggöra egenmakt

Hur? Policyutveckling Lagar (skrivna och oskrivna) Omorientering av organisationer Förespråka hälsointressen (t.ex. påverka politiker) Gränsöverskridande samverkan Möjliggöra (=skapa förutsättningar för) hälsa Utveckling av egenmakt/självbestämmande

Resiliens Individens motståndskraft mot att utveckla psykiska problem Skapas i samspelet mellan individuella egenskaper och förhållanden i miljön.

Resiliens kan stärkas genom t ex Socialt kapital: Sociala kontakter (t.ex. mötesplatser, föreningsaktivitet) Praktiskt/känslomässigt stöd Att känna att man kan lita på andra Känsla av sammanhang (KASAM) Meningsfullhet (t.ex. andlighet) Begriplighet (t.ex. hälsolitteracitet) Hanterbarhet (t.ex. att ha materiella/sociala resurser)

Utsatta grupper Begränsad delaktighet och begränsat inflytande i samhället pga tex * bristande sociala kontakter/isolering/segregation * fördomar och diskriminering * begränsade ekonomiska resurser * lägre tillit sämre hälsa, kortare medellivslängd (Mäki et al 2013, Hoffmann et al 2014, Evans-Lacko et al 2013, Pinto-Meza et al 2012)

Förklaring? Sambanden kan tyda på att personer som deltar i t.ex. kulturaktiviteter har en hälsosammare livsstil, bättre psykisk hälsa och återhämtningsförmåga (resiliens) när de möter livets stress (Väänänen et al 2009) Socialt kapital

Exempel 1: deltagande i kulturaktiviteter Samband med högre överlevnad (lägre dödlighet) (Bygren et al 1996, Konlaan et al 2002) Samband med bättre självskattad hälsa (Johansson et al 2001) Kan finnas skillnader mellan könen (Hyyppä & Mäki 2006)

I n f o g a e g e t f o t o Ex. 2: Kan socialt kapital skydda psykisk hälsa bland nyanlända flyktingar? Sundell Lecerof et al, kommande publikation I n f o g a e t t f o t o s o m

Bakgrund Riskfaktorer för psykisk ohälsa: trauma, osäkra förhållanden, asyl, bostadsproblem, ekonomiska svårigheter, upplevd diskriminering mm Vi undersökte om socialt deltagande i olika aktiviteter och tillit till andra kunde fungera som en lindring eller buffert för effekten på psykisk hälsa av de tre sistnämnda faktorerna Enkätdata från 617 nyanlända vuxna män och kvinnor med födelseland Irak i 8 län i Sverige

Resultat Bostadsproblem, ekonomiska svårigheter och upplevd diskriminering hade direkta samband med psykisk ohälsa God tillit till andra människor minskade effekten av dessa riskfaktorer på psykisk hälsa Socialt deltagande i aktiviteter minskade effekten av upplevd diskriminering på psykisk hälsa

Slutsatser Insatser på systemnivå har en avgörande betydelse för nyanlända flyktingars psykiska hälsa (arbete, bostad, antidiskrimineringsarbete) Hälsofrämjande insatser som riktas till nyanlända flyktingar bör underlätta målgruppens inträde i t.ex. frivilligorgansiationer, gruppverksamheter eller andra aktiviteter som möjliggör byggande av sociala nätverk

Integrerad Psykosocial Preventionsmodell

Bakgrund Underutnyttjande av vården trots behov (Ingvarsdotter 2011, Ivert 2013) Riskfaktorer: trauma dålig ekonomi bostadsproblem diskriminering social isolering och låg tillit

Föreslagen modell Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Kartläggning/bedömn ing Etableringsplan Kompetensutveckli ng

Hur? Stärka socialt deltagande och hälsofrämjande aktiviteter Hjälp till självhjälp, ökad kunskap, möjliggöra egenmakt Tidig identifiering av behov, ökad tillgänglighet till behandling Vad behövs för att detta ska bli möjligt? Samverkan Kompetensutveckling

Diskussion Vad tänker och känner jag i mötet med en människa med psykisk ohälsa? Vad gör jag? Vad skulle jag vilja göra för människan?

Tack för uppmärksamheten! SUSANNE.SUNDELL_LECEROF@MED.LU.SE