Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling vt 2014/vt 2015
Innehållsförteckning Bakgrund 3 1. Uppföljning av föregående plan 4 2. Medverkan av barn och föräldrar 5 3. Främjande arbete 6 4. Förebyggande arbete 7 5. Åtgärdande arbete 9 6. Förankring, hur görs planen känd? 11 7. Utvärdering och uppföljning 11 Bilagor 12
Grunden för likabehandlingsplanen bygger på Skollagen, Barnkonventionen och Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10). Varje förskola i Mjölby kommun utarbetar sin egen plan för likabehandling och kränkande handling. Planen är ett levande dokument och utgår ifrån barnen, vårdnadshavarna och pedagogerna som finns på förskolan just nu.
1. Uppföljning av föregående plan Hösten 2012 startade en utbildning på Linköpings universitet: Likabehandling och värdegrund i teori och praktik, 7.5 p. Denna kurs gick två pedagoger från Tunets förskola. Snart stod det klart att vår gamla plan inte alls höll måttet. Den behövde omarbetas. Tråkig layout, inte tydlig att läsa; hur vi ska gå tillväga saknas, tydligare utvärderingsbara mål, föräldrar och barn ska få vara mer delaktiga. Under 2013 tillsattes en likabehandlingsgrupp bestående av en pedagog från varje avdelning. Gruppen träffas ca en gång i månaden och där lyfts frågor och dilemman kring likabehandling och värdegrund.
2. Medverkan av barn och föräldrar 1) Barn Barnen har fått vara med i förändringsarbetet genom att byta avdelningar, dela barnen i blandade grupper med barn och pedagoger från olika avdelningar. Efter varje tillfälle har de större barnen fått utvärdera dessa aktiviteter/ tillfällen. (se bilaga sidan 20) Alla barn har observerats av pedagoger och en grupp barn från olika avdelningar har intervjuats av pedagoger om utemiljön. 2) Föräldrar Vid föräldramöte hösten 2013, fick föräldrarna ut frågor som handlade om likabehandlingsarbete och värdegrund (se bilaga sid 20). Detta för att göra föräldrarna delaktiga och att uppmärksamma att deras åsikter är viktiga för verksamheten. Likabehandlingsplanen introduceras vid inskolningen. Den finns tillgänglig i tamburen på avdelningen och även på hemsidan. Synpunkter från föräldrar angående frågor kring värdegrundsarbetet lyfts i likabehandlingsgruppen.
3. Främjande arbete 1) Mål: Barnen ska känna sig trygga i verksamheten För att detta ska ske krävs: - närvarande och aktiva pedagoger, vilka lyssnar på barnen och tar dem på allvar och barnen känner att de är viktiga, att pedagogerna finns där barnen är. Respektera varandra och vikten av allas lika värde För att detta ska ske krävs: - att pedagoger är goda förebilder genom att ha ett sådant förhållningssätt som bygger på ömsesidig respekt gentemot varje individ, att pedagogerna tar sig tid att lyssna färdigt, att pedagogerna inte tar något förgivet utan tar reda på fakta. Tunets barn är lika viktiga för alla pedagoger oavsett avdelningstillhörighet För att detta ska ske krävs: - öppen kommunikation mellan pedagoger på Tunet, dessa pedagoger arbetar vid behov över avdelningsgränser och lär därigenom känna alla barn bättre. Sträva emot att dela in barnen i mindre grupper För att detta ska ske krävs:- pedagoger som kan arbeta självständigt, vara flexibel och lyhörd för barn och pedagoger.
4. Förebyggande arbete 1) Kartläggning Våren 2014 tänker vi observera barnens lek ute på gårdarna. Detta för att se var barnen leker och var de inte leker och vad detta kan bero på. Intervjuer kommer också att ske under våren, kring barnens utevistelse. Dessa frågor kommer barnen att få besvara: Var brukar du leka ute? Varför leker du där? Vem/vilka brukar du leka med? Finns det någonstans på gården du inte brukar leka? Varför? Likabehandlingsgruppen ansvarar för att detta genomförs. I juni 2014 följer vi upp och utvärderar vårens arbete. Vi tar del av resultaten och sammanställer. Det som kommer fram i intervjuerna kommer vi att arbeta med i barngrupperna, så att barnens tankar lyfts och tas på allvar. 2) Resultat av barnintervjuer Avdelningarna Tant Gredelin, Farbror Blå och Tant Grön har gjort barnintervjuer i månadsskiftet maj/juni angående barnens utemiljö på den Stora gården. Tant Brun har observerat barnen i deras utemiljö på den Lilla gården. Det som har framkommit i intervjuerna är att barnen leker på varierande platser: lek vid gungor, i skogen, i sandlådan, lekstugan, vid däcket, vid rutschkanorna och cykla runt. De väljer själva var de vill vara och barnens lek sker över hela gården. Det som barnen påpekat som negativt är när andra barn kastar sand i sandlådan och därför väljer vissa barn att avstå ifrån lek där. Denna synpunkt kommer vi att arbeta vidare med och vidta åtgärder för att få dessa barn att vilja leka där igen om de vill. Barnen berättar att de väljer lekplatser som de tycker är roliga. Lekplatser väljs även bort pga. att de inte är roliga och ibland väljs platser för att man vill vara ifred och inte leka med så många barn.
Det har även framkommit att vissa barn inte vill leka i skogen, men varför de inte vill kom inte fram i svaren. Detta är något vi måste arbeta vidare med och ta reda på mer om varför barnen tycker så. Vid observationer på den Lilla gården framkom det att barnen leker där pedagogerna befinner sig. Sprider pedagogerna ut sig på gården gör även barnen det. Men det finns även barn som går egna vägar även om inte pedagog finns där, men då följer pedagog efter barnen och finns på plats där barnet vill leka. 3.Metod för att förebygga Vi uppmuntrar barnen att vara en bra kompis, hjälpa varandra, prata med varandra, turtagning, se positiva saker hos varandra, uppmuntra att vara nyfiken på andra kulturer, se olikheter som något positivt, ta ansvar för och vara rädd om t ex lekmaterial, respektera allas lika värde.
5. Åtgärdande arbete Detta kräver pedagoger som: - är närvarande som tar tag i saker direkt när det händer. - genom iakttagelse kan gå in och förebygga eventuella konflikter, detta innebär att pedagogerna i första hand låter barnen lösa konflikten själva och finns sedan där som ett stöd om barnen behöver hjälp att reda ut situationen. - har diskussioner med barnen kring känslor i olika situationer i olika sammanhang som t ex i sagor, teater, sånger och samtal. - har en öppen rak kommunikation gentemot vårdnadshavare. - som för en kontinuerlig dialog med pedagoger i det egna arbetslaget och vid kvällsmöten med övriga där vi diskuterar förhållningssätt och olika dilemman som kan uppstå. -som får kontinuerlig fortbildning i normer, värden och konflikthantering. Tankar att arbeta vidare med efter vad som framkom i barnintervjuerna är: -Vi pedagoger kan ställa ytterligare frågor till barnen t ex varför de inte leker i skogen. -Vi pedagoger kan gå en trygghetsvandring i skogen där barnen kan komma med synpunkter på hur de känner när de är i skogen - Vi pedagoger bör finnas i anslutning till skogen som en trygghet och observatör. - Det framkom att vissa barn avstod från lek i sandlådan då några barn kastar sand. Detta tänker vi kan förbättras genom att
pedagoger finns närvarande vid denna lek och försöka ligga ett steg före och försöka förhindra att det sker. Tunets aktuella dilemman våren 2014: Händelse som har uppstått: Barnet slår andra barn, knuffas, sparkar, nyper, river, biter varandra Åtgärd: Markera att det inte är tillåtet och att det gör ont. Pedagogen försöker vara ett steg före och finnas nära barnet som utför handlingen, hjälpa och handleda barnet. Försöka förstå orsaken, utveckla och stötta barnets empatiska förmåga. Vi har en öppen dialog med föräldrarna om den aktuella situationen. Ansvar: Alla pedagoger, förskolechef, övrig personal på förskolan och föräldrar. Händelse som uppstått: Verbala kränkningar. Åtgärd: Gå in som vuxen och säga stopp. Vi samtalar i barngruppen om hur man ska vara mot varandra och om känslor. Ansvar: Alla pedagoger, förskolechef, övrig personal på förskolan och föräldrar.
6. Förankring, hur görs planen känd? Varje avdelning informerar om att en ny Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har upprättats. Planen kommer att finnas på Tunets hemsida. Planen kommer att delas ut till samtliga vårdnadshavare och kommer även att delas ut vid inskolningar. Alla pedagoger får ett exemplar av planen, som de ska ta del av och arbeta efter. 7. Utvärdering och uppföljning Under hösten 2014 kommer en utvärdering ske av arbetet som skett under våren. Pedagoger ger sina åsikter om vårens arbete. Likabehandlingsgruppen reviderar och sammanställer. Synpunkter från föräldrar tas med i utvärderingen och bearbetas.
Bilagor De sju diskrimineringsgrunderna 13 Skollagen 15 FN s Barnkonvention 17 Diskussionsfrågor från föräldramötet 20 Barnintervjufrågor 20
De sju diskrimineringsgrunderna Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kön Om du har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön kan du anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister.
Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Publiceringsdatum: 2013-01-10 Källa: www.do.se
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling
8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad
FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Nedan finns en kort version av Barnkonventionen, för en lång version klicka här. FN:s konvention om barnets rättigheter består av 54 artiklar. Nedan presenteras de i en förkortad version; alla artiklar tas inte upp i texten. Artikel 1 Ett barn det är varje människa under 18 år. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 4 Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 7 Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är. Artikel 9 Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet. Artikel 10 Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Artikel 12 15 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och
myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet. Artikel 19 Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel 20 21 Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar. Artikel 22 Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person. Artikel 23 Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället. Artikel 24 Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård. Artikel 28 29 Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. Artikel 30 Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 32 Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa. Artikel 33 Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika. Artikel 34 Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
Artikel 35 Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. Artikel 37 Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj. Artikel 38 Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m fl. Artikel 39 Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Artikel 40 Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 41 Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna. Artikel 42 De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. Artikel 43 45 Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN. Artikel 46 54 Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas.
Diskussionsfrågor till vårdnadshavare om likabehandlingsarbetet: Förskolemiljön: Vad tycker ni är viktigt för att skapa en trygg miljö i förskolan för dina barn? Vad innebär en pedagogisk miljö där alla barn är lika värda för er? Hur ser en pedagogisk miljö ut där alla barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar? Samarbetet mellan vårdnadshavare och förskolan Hur kan ni som vårdnadshavare och pedagogerna samarbeta för att ha en trygg pedagogisk miljö där barnen känner sig uppskattade och inkluderade (får vara med)? Hur kan ni som vårdnadshavare och pedagogerna samarbeta för att arbeta aktivt för att förebygga och stoppa kränkningar? Hur kan ni som vårdnadshavare och pedagogerna samarbeta för att lösa konflikter på ett positivt sätt? Frågor till barnen angående byte av avdelning Vad tyckte du om att byta avdelning? Vad var bra/dåligt? Skulle man kunna göra det här på något annat vis? Hur skulle du vilja göra nästa gång? Pedagogens utvärdering
Frågor till barnen likabehandling och värdegrund: Var brukar du leka ute? Varför leker du där? Finns det någonstans på gården som du inte brukar leka? Varför inte?