Tjejers normativa vardag

ELIN WINCENT Tjejers normativa vardag En sociologisk genomgång av normativ femininitet bland unga tjejer i dagens skola Linköpings universitet 2013-05-31 LIU-IEI-FIL-G--13/XXXXX--SE Handledare: Daniel Persson Thunqvist Ämne: Samhällskunskap Program: Lärarprogrammet

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 4 1.1.1. Frågeställningar... 4 1.2. Metod... 4 1.3. Disposition av uppsatsen... 5 1.4. Litteraturgenomgång... 5 2. Teoretisk utgångspunkt och viktiga begrepp... 8 2.1. Genus... 8 2.2. Sexualitet... 10 2.3. Maktrelationer och normer... 11 2.4. Etnicitet och klass... 14 2.5. Hur vi särskiljer oss genom mode, kropp och utseende... 14 2.6. Normativ femininitet... 16 2.7. Den normativa femininitetens motpol? normativ maskulinitet... 17 2.8. Intersektionalitet... 18 3. Resultat... 19 3.1. Normer och ideal som tjejer i skolan har att förhålla sig till... 19 3.1.1. Vem är normal och vem är avvikande? Olika grupper av tjejer i skolan... 20 3.1.2. Normer kring tjejers utseende... 23 3.1.3. Normer kring tjejers sexualitet... 26 3.1.4. Betydelsen av tjejers etniska och sociala bakgrund... 28 3.1.5. Medias roll i skapandet av normer för unga tjejer... 29 3.1.6. Men killarna då? Normer och ideal som killar har att förhålla sig till... 31 3.2. Popularitet, vänskap, kärlek och utanförskap... 34 3.2.1. Kränkande behandling och mobbing att bevaka normer... 35 3.2.2. Vilken typ av beteende bör tjejer (och killar) undvika för att undslippa kränkande beteende?... 38 1

4. Diskussion... 40 4.1. Vilka normer och ideal har tjejer i skolan att förhålla sig till? Vad anses normalt och vad anses avvikande?... 40 4.2. Hur skiljer sig olika grupper av tjejer åt i skolan och hur ser de på varandra?... 42 4.3. Hur bemöts tjejers avvikande beteende av andra tjejer och ytterligare aktörer i skolan?... 45 4.4. Finns det några skillnader i normer som riktar sig till tjejer i skolan jämfört med de som riktar sig till killar? Vilka är i så fall dessa skillnader?... 47 4.5. Slutsats... 49 5. Referenser... 51 2

1. Inledning "Söndagar är en okvinnlig dag. Man duschar inte, håret hänger, man rakar inte benen, man går i fula kläder. Det är lite jobbigt att vara kvinnlig hela tiden, man har faktiskt inte alltid lust. Man orkar liksom inte alltid. Ibland vill man få lugn" 1 Detta citat är taget ur Fanny Ambjörnssons avhandling I en klass för sig. I citatet kan vi urskilja en mycket betydande norm som tjejer har att leva upp till, den om utseende och om kvinnlighet. Annika, som uttalat det ovan nämnda citatet, går på samhällskunskapsprogrammet på gymnasiet. Ambjörnsson framhäver att Annika och hennes vänner verkar ha en slående medvetenhet kring den egna anpassningen till kvinnliga normer av detta slag, och att de, trots ett kritiskt förhållningssätt till dessa, ändå väljer att anpassa sig efter dem, detta för att passa in i den norm som heter kvinna. Det är dock inte enbart ett perfekt utseende (vad det nu är?) som kan kopplas till feminina normer bland unga tjejer, ytterligare områden där feminina normer är väldigt avgörande för tjejer är: sexualitet, vänskap och uppförande, vilket givetvis också kan kopplas till klass, etnicitet, makt och, inte minst, avvikande beteende. Men vilka är de feminina normer som unga tjejer har att förhålla sig till, och vad sker om de avviker från dessa? Denna uppsats utgår ifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv, vilket är högaktuella områden i dagens samhälle samt inom skolan. Även inom samhällsvetenskapen generellt är begreppen centrala och det finns mycket forskning och teorier kring relationen mellan könen. Hur genusrelationer hanteras i skolans vardag samt elevers eget perspektiv kring begreppen är för mig som lärarstuderande av extra intresse. I denna uppsats följs nya viktiga och intressanta forskningsspår upp som möjliggör för djupare inblickar i vad genusrelationer betyder i skolans praktik. Med avstamp i teoribildning om normativ feminitet samt andra viktiga begrepp och teorier strävar uppsatsen efter nya insikter i ett genomforskat område om kön och utbildning. 1 Ambjörnsson, F, I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront, 2004, s 67 3

1.1. Syfte Syftet med denna uppsats är att genomföra en forskningskonsumerande sociologisk genomgång av de feminina sociala normer som förekommer bland tjejer i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Framförallt är det tjejernas eget skapande och reproducerande av dessa normer som står i fokus, men även andra aktörers påverkan är av intresse. Jag vill belysa olika faktorer som påverkar hur tjejer blir bemötta framförallt av varandra men även av killar och lärare. Maktrelationer mellan framförallt tjejer kommer spela en central roll i uppsatsen, liksom tjejers egna uppfattningar kring kvinnliga normer och olika grupper av tjejer i skolan. Då normer är ett mycket centralt begrepp i uppsatsen kommer också eventuella avvikelser från dessa att vara av stort intresse. Även killarnas normativa situation kommer att kort behandlas för att kunna erhålla en jämförelseram och tydliggöra de feminina normerna ytterligare. 1.1.1. Frågeställningar Dessa är de övergripande frågeställningar som jag har intresserat mig för i denna uppsats: Vilka normer och ideal har tjejer i skolan att förhålla sig till? Vad anses normalt och vad anses avvikande? Hur skiljer sig olika grupper av tjejer åt i skolan och hur ser de på varandra? Hur bemöts tjejers avvikande beteende av andra tjejer och ytterligare aktörer i skolan? Finns det några skillnader i normer som riktar sig till tjejer i skolan jämfört med de som riktar sig till killar? Vilka är i så fall dessa skillnader? 1.2. Metod Detta är en forskningskonsumerande uppsats, vilket innebär att den metod som använts har inneburit att söka reda på relevanta studier som kunnat kopplas till mitt syfte och mina frågeställningar. Litteraturen har framförallt sökts genom Linköpings universitets UniSearchtjänst, där sökningen gett resultat för både böcker tillgängliga i Linköpings universitetsbibliotek samt tidskrifter, artiklar med mera. Materialet har varit tillgängligt antingen i bok- eller tidskriftform eller online i form av exempelvis e-böcker och artiklar. Även Academic Search Premier har använts samt Linköpings universitetsbiblioteks bibliotekskatalog. Litteraturen motsvarar en bred teoretisk förståelseram kombinerat med en fördjupad inblick i svenska studier och doktorsavhandlingar samt internationella artiklar som ligger till grund för resultatet i uppsatsen. 4

Det material som presenteras i uppsatsen kan inte anses fullt generellt. De studier jag tagit del av bygger främst på kvalitativ forskning i form av observationer och/eller intervjuer, vilket gör att underlaget av antalet elever i studierna blir begränsat. Studierna är alltså inte genomförda i en så bred utsträckning att de kan anses generaliserbara för hela den svenska skolan. Då min forskningskonsumerande studie bygger på flera kvalitativa studier vars resultat uppvisar stora likheter ökar dock generaliserbarheten av dessa resultat. 1.3. Disposition av uppsatsen Efter detta inledande avsnitt kommer en teoretisk utgångspunkt att behandlas, där jag tar upp viktiga begrepp och teorier som ska tjäna som en bakgrund till resultatet. Mitt mål är att bygga uppsatsen kring mina frågeställningar, vilket gör ett tematiskt upplägg av uppsatsens struktur lämplig. Denna temasiska uppdelning sker både i den teorietiska utgångspunkten samt i det efterföljande resultatet. Uppdelningen är till för att göra innehållet tydligt för läsaren och för att enkelt kunna orientera sig i uppsatsen. Dock kommer dessa olika teman att beröra varandra, vilket också gör uppdelningen något flytande. Jag kan till exempel komma att diskutera kring tjejers sexualitet under rubriken popularitet, vänskap, kärlek och utanförskap trots att tjejers sexualitet också har en egen rubrik. Dessa överträdanden över temagränserna gör jag om jag finner det nödvändigt och relevant. Sådana överträdanden anser jag vara tämligen omöjliga att undvika då allt i denna uppsats hänger samman och påverkar varandra. Uppdelningen i teman ska därför ses som ett tydliggörande och inte ett absolut gränsdragande. Efter den teoretiska utgångspunkten samt resultatredovisningen av den aktuella forskningen kommer jag att diskutera kring dessa. I diskussionen av uppsatsen tar jag fasta på sådant som jag ansett extra intressant i den tidigare forskningen och kopplar samman detta med de begrepp och teorier som redovisats tidigare. Det är i detta avsnitt som jag kommer knyta ihop säcken och diskutera kring mina frågeställningar utifrån vad som redovisats i övriga delar av uppsatsen. 1.4. Litteraturgenomgång Den litteratur som presenteras i uppsatsen är den som jag anser tydligt svarar på eller diskuterar kring uppsatsens frågeställningar. Det finns mycket forskning som mer eller mindre behandlar det ämne som jag är intresserad av nämligen genusrelaterade normer bland elever i skolan, och framförallt tjejer i skolan. Urvalet av litteraturen har genomförts utifrån vad jag, efter att ha läst in mig på området, ansett mest intressant utifrån mitt syfte. Då det framförallt 5

är ungdomar i svenska skolor jag intresserar mig av är också de studier jag använder mig mestadels av svenska sådana, men även en del artiklar av internationell karaktär har medförts för att komplettera denna. Nedan redovisas de avhandlingar och forskningsrapporter som resultatdelen främst baseras på och det beskrivs också vad författarna belyser i sina verk som är relevant för min litteraturstudie. Flertalet ytterligare böcker och artiklar har använts i denna uppsats och för en full genomgång av dessa hänvisar jag till referensförteckningen i slutet av uppsatsen. Fanny Ambjörnsson speglar, med sin bok I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, mycket av det som jag i denna uppsats är intresserad av. Hon skriver om normalitet och avvikelse, sociala villkor, klass och sexualitet ur ett genusperspektiv med fokus på femininitet. Hon frågar sig vilka normer och krav man som tjej i gymnasieskolan har att förhålla sig till och ställer också frågor kring hur dessa normer skapas och upprätthålls mellan eleverna samt vad som sker om man inte lever upp till dem. Hon belyser också med stor kraft de skillnader som finns mellan olika grupper av tjejer i skolan, vilket visar att tjejer inte är någon enhetlig grupp utan en grupp med många nyanser. Då denna avhandling har varit en stor inspirationskälla inför mitt uppsatsskrivande så används den genomgående i uppsatsen, och jag har hämtat många bra exempel ur denna bok för att försöka exemplifiera tjejernas egen vardag och deras egna tankar och åsikter kring den kopplat till normativ femininitet. Skolverket har gett ut en rapport om Könsmönster i förändring, skriven av Elisabet Öhrn. Öhrn diskuterar kring huruvida könsmönster i skolan har förändrats och jämför nyare studier med studier från 1970-1980-talen. Hon menar att mycket har förändrats under dessa år, men även att många könsmönster kvarstår. Ytterligare en rapport som skolverket har gett ut, och som jag tagit del av är Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studenters uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Denna rapport är resultatet av ett regeringsuppdrag som skolverket blivit tilldelade. Materialet i rapporten bygger på kvalitativa intervjuer med barn/elever/studenter. Här studeras kränkande behandling utifrån flertalet olika utgångspunkter, exempelvis genus och sexualitet. Ann-Sofie Holm har skrivit en avhandling om Relationer i skolan: En studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9. Hennes studie är genomförd på två skolor, i klasser i årskurs 9. Hon studerar normer och gör jämförelser mellan normativ maskulinitet och normativ femininitet, 6

vilket jag har haft användning av i min uppsats då jag också vill ge en kortfattad bild av även killarnas normativa situation samt göra några jämförelser mellan killars och tjejers situation. Jag har också använt mig av flera verk av Robert Connell, Maskuliniteter, Gender och Om genus, när jag försökt ge en kortfattad teoretisk bild av begrepp som genus och heteronormativitet, samt även killars situation kopplat till genus. 7

2. Teoretisk utgångspunkt och viktiga begrepp Här redogör jag för de teorier och begrepp som jag ansett som extra intressanta utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Ytterligare begrepp hade kunnat behandlas, men för att få en viss avgränsning har jag valt dessa som intresserat mig mest samt som litteraturen framhävt extra mycket. 2.1. Genus Genus är ett begrepp som används för att beskriva socialt kön, alltså könsskillnader som är skapade av människan i social interaktion. Med hjälp av detta begrepp problematiseras manligt och kvinnligt på ett sätt som inte är möjligt om man ska förklara könsskillnader biologiskt. Olika teoretiker har varierande perspektiv kring genusbegreppet, vissa har ett mer strukturalistiskt synsätt och förklarar genus utifrån samhälleliga och institutionella maktstrukturer, såsom Yvonne Hirdman nedan. Denna typ av forskning uppmärksammar bland annat orättvisor mellan könen och menar att genus varierar historiskt. Andra teoretiker intar en mer konstruktivistisk ansats, som ligger närmre ett aktörperspektiv, där det fokuseras på hur individerna själva gör genus i den dagliga sociala interaktionen, vilket är det perspektiv som flera av författarna som tas upp i denna studie innehar. Till exempel så menar Fanny Ambjörnsson att det inte finns något biologiskt eller naturligt kön som avgör hur vi socialt fungerar som kvinnor och män och att vi själva skapar de ramar kring manligt och kvinnligt som förekommer i vårt samhälle vi skapar genus genom våra handlingar. 2 Också Ann-Sofie Holm har som utgångspunkt att kön, i sociala sammanhang, är någonting som man gör. 3 Hon talar om kön när hon diskuterar genus, då hon menar att kön och genus inte kan förstås var för sig, detta då både biologisk kön samt socialt kön utgår från kroppen och det faktum att man tillhör ett visst biologiskt kön. R.W. Connell menar att vi i vardagen tar genus för givet, vi ser direkt om en person är en man eller kvinna och mycket av våra vardagliga handlingar utförs med hänsyn till denna uppdelning. 4 Genusmönster ses på så vis som naturligt, vilket gör att det anses som skandal om en person bryter mot dessa genuskodade normer. Connell menar dock att genus är under ständig konstruktion genom människors handlingar och attityder, och därför inte ett statiskt förhållande mellan könen. Genus konstrueras också av oss själva, och är inte enbart ett resultat av samhällets normer vi 2 Ambjörnsson, s 12 3 Holm, A-S, Relationer i skolan : en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9 Acta Universitatis Gothoburgensis, 2008, s 17 4 Connell, R.W. Gender, Polity, 2002, s 3-5 8

placerar oss i genusordningen och positionerar oss själva som antingen maskulin eller feminin. Då genus syftar till någonting som konstrueras av människor, och därför inte är statiskt, så kan genussystemet historiskt komma att förändras. 5 R.W. Connell menar att genus kan ses som en historisk process, vilken har som mål att organisera vardagslivet i relation till en reproduktiv arena 6. Han menar att denna reproduktiva arena står för målet om mänsklig reproduktion, där exempelvis åtrå och samlag är centrala aspekter vilka ofta ses som väldigt biologiskt naturliga och därför inte anses höra hemma i den sociala teorin. Connell menar dock att även dessa fenomen är aspekter av genusordningen. Yvonne Hirdman går i sin bok Genus om det stabilas föränderliga former igenom historien och förklarar kvinnans underordnade ställning samt kvinnans kamp mot denna underordning. 7 Budskapet i boken är framförallt att synen på kvinnan förändras genom historien, men det i sin tur förändrar inte det faktum att kvinnan hela tiden ansetts som underordnad. Detta är fallet, menar Hirdman, vare sig synen på henne varit att hon är en mindre/sämre version av mannen (enligt Hirdmans egen symbolik, lilla a i relationen A-a, där stora A är mannen) eller om hon ansetts som helt olik mannen (kvinnan som B i relationen A-B, där hon kommer efter mannen som också här representeras av A ). 8 I båda dessa beskrivningar är den grundläggande tanken A-icke A, det vill säga; mannen och icke-mannen, och det är denna syn som Hirdman menar har varit stabil genom historien, trots förändringar. Vidare menar Yvonne Hirdman att det är kvinnorna själva som i stor grad reproducerar sin underordande ställning i samhället och hon skriver att: Det är underordningens bittra lag nummer ett. Poängen med rejäl underordning är onekligen att den sköts bäst av de underordnade själva 9. Hon menar att detta historiskt har varit viktigt för genusordningen att den ska stå på en stabil grund, och att det är rasrisken av detta system som kan ses som ett hot. 10 Emellertid är jämställdhet idag en självklar del av den svenska politiken, och även om skillnader finns kvar mellan kvinnors och mäns villkor så är det halva makten och hela lönen som gäller i diskussionerna och kampen mot jämlikhet mellan könen. 11 9 Ett nytt begrepp på kvinnan uppkom under 1960-1970-talen för att hedra detta jämställdhetsarbete och 5 Connell, R.W. Maskuliniteter Daidalos, 2008, s 55 6 Connell (2008), s 95-97 7 Hirdman, Y. Genus om det stabilas föränderliga former, Liber, 2001 8 Hirdman, s 26-44 9 Hirdman, s 91 10 Hirdman, s 102 11 Hirdman, s 176-177

försöka få bort den stigmatisering av kvinnan som underordnad, som funnits historiskt. Detta begrepp är det som används för att benämna de unga kvinnorna i denna uppsats; tjej, vilket, menar Hirdman, syftar till en ny sorts pojkflicka. Det finns i huvudsak två dominerande paradigm vad gäller kön: särartsperspektivet och likhetsperspektivet. 12 Särartsprincipen syftar till att män och kvinnor är olika och att denna skillnad mellan könen är biologisk samt påverkar i princip allt i personen. Likhetsprincipen, å andra sidan, menar att könen i huvudsak liknar varandra och att de skillnader som finns är uppståndna ur kulturella, sociala och politiska förhållanden. Lena Martinsson och Eva Reimers, som diskuterar kön i relation till en särartprincip, menar att mycket kraft läggs på att separera könen som olika varandra. 13 Den likhetsnorm som också finns i samhället är istället av homosocial karaktär och innebär att tjejer dras till andra tjejer och killar till andra killar i sociala sammanhang. Detta gäller dock inte i sexuella sammanhang, då de olika könen förväntas dras till varandra. Martinsson och Reimers diskuterar vidare kring de konsekvenser som kommer av att se könen som olika. De menar att den strävan som vi ofta kan se idag där exempelvis arbetsplatser, såsom skolan, söker personal av båda könen, och där det anses som ett misslyckande eller en avsaknad av någonting om man inte lyckas skapa en heterogen miljö, förstärker synen på män och kvinnor som kompletterande varelser och därmed olika. Några exempel på detta kan vara att exempelvis se en grupp lärare bestående av enbart kvinnor som en företeelse som signalerar brist på manliga förebilder för eleverna, eller att se homosexuella män som olämpliga som föräldrar för att barn även absolut behöver en moder. I denna uppsats diskuteras genus framförallt utifrån ett likhetsperspektiv, det vill säga utifrån övertygelsen att könsskillnader främst är skapade i social interaktion. 2.2. Sexualitet Sexualitet är alltså ett område där de olika könen förväntas dras till varandra, och är således ett begrepp som är intimt sammanflätat med genus. Ett begrepp som kommit att sammanfatta detta normativa inslag i sexualiteten, och som flera teoretiker belyser, är heteronormativitet, vilket enligt R.W. Connell är ett begrepp som från början använts av queerrörelsen för att ifrågasätta denna förutbestämda heterosexuella ordning av manligt och kvinnligt. 14 Heteronormativitet syftar till hur personer ska agera för att passa in i den heterosexuella normen, den som är önskvärd från omgivningen och kulturen som man lever i. Ett exempel 12 Ambjörnsson, s 267-268 13 Martinsson, L & Reimers, E, Skola i normer, Gleerup, 2008, s 17-18 14 Connell, R.W. Om genus, Daidalos, 2009, s 58-65 10

som Ambjörnsson tar upp är det om en 70-årig kvinna som har sex med 20-åriga män, uppfyller hon normen? 15 Ambjörnsson menar att hon åtminstone tangerar gränserna till vad heteronormativitet innebär, då åldersskillnaden i sig är normbrytande. Det finns alltså även inom heterosexualiteten flertalet normer som bör uppfyllas för att ens sexualitet ska anses som normal. Heteronormativiteten medför också vissa kriterier som man bör uppfylla för att anses som heterosexuell man eller heterosexuell kvinna, exempelvis i hur man klär sig, beter sig, med mera. Ett problem med denna heteronormativitet är dock att den tas för given och inte problematiseras och analyseras. 16 Ett relaterat problem är att man omyndigförklarar andra typer av sexualitet. Ytterligare ett är att det bidrar till att reproducera de stereotyper av kvinna och man som vi har idag. Även Elisabet Öhrn diskuterar detta med sexualitet och beskriver, med hjälp av en studie av Debbie Epstein, hur den sexism som finns i skolan måste förstås som heterosexism. 17 Denna heterosexism visar sig i en homofobi som i sin tur härstammar från kvinnofientliga maskuliniteter. Man får alltså som man inte bete sig typiskt kvinnligt, för då riskerar man att inte ses som man. Även om män och kvinnor särskiljs och ses som varandras motpoler så ses de också som en enhet där de kompletterar varandra. 18 Män ska dras till kvinnor och kvinnor ska dras till män. Överallt lyfts det heterosexuella paret fram som norm i filmer, i lekar, på arbetsplatser, i politiska visioner, med mera. Judith Butler menar att själva syftet med den övervakning av genus som förekommer i samhället är att försäkra heterosexualitet. 19 Hon talar om sexuella trakasserier som ett sätt att markera och bevaka denna heteronormativitet. Att vara homosexuell bestraffas således på grund av att man misslyckats med att passa in i denna heterosexuella norm. 2.3. Maktrelationer och normer Att som tjej anses normal går dock utöver sexualiteten. I denna uppsats är maktbegreppet mycket centralt för att få en bredare förståelseram kring hur normer upprätthålls och utmanas. Skolverkets rapport visar att normer utgör själva grunden till diskriminering, trakasserier och 15 Ambjörnsson, s 13-16 16 Ambjörnsson, s 19-20 17 Elisabet Öhrn (2002), Könsmönster i förändring? en kunskapsöversikt om unga i skolan: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftryc ksak%2frecord%3fk%3d919 Hämtad 2013-04-18, s 34 18 Martinsson & Reimers, s 18 19 Butler, Judith, Gender trouble. Feminism and the subversion of identity. New York: Routledge, 1990, s 12-13 11

kränkande behandling i skolan. 20 Begreppet normal kan åsyfta både det som är mest vanligt förekommande samt det som är eftersträvansvärt. 21 Normer fungerar därför reglerande och är på så vis exempel på maktförhållanden. Normernas makt visar sig i sociala interaktioner och självdisciplinering, där kraven finns att bete sig på ett visst sätt för att ses som en normal tjej. Anthony Giddens menar att det är individer, och de handlingar som de utför i den dagliga sociala interaktionen, som skapar och reproducerar sociala institutioner, såsom normer. 22 Han menar att de flesta människor utvecklar en omfattande benägenhet att känna av vad som kan anses som passande beteende i olika sociala situationer. Individen kan räkna med konsekvenser om hen avviker från den rådande normen. Detta innebär att sociala regler/normer skapas och reproduceras i stor utsträckning i vardagen och de ständigt förekommande sociala interaktionerna mellan människor. Ambjörnsson framhäver att en norm inte existerar fristående, utan den behöver en motpol för att kunna existera. 23 Hon belyser ett exempel med behåring kvinnan ska raka benen för att anses som en normal kvinna, då håriga ben skulle placera henne i kategorin man. På samma vis belyser hon sexualitet vi vet att vi är heterosexuella för att vi inte är (exempelvis) homosexuella. Vi behöver alltså ett avvikande beteende för att kunna tala om en norm. Även Lena Martinsson och Eva Reimers belyser hur ett normalt beteende är beroende av det som kan kallas onormalt, eller avvikande. 24 Några behöver kunna särskiljas som annorlunda för att andra ska kunna anses som normala. Dessa sortsers gränsdragningar är någonting vi alla både skapar och utsätts för. 25 Normer kan också ifrågasättas och förändras. De är inte någonting som är gjutet i sten utan de påverkas av hur grupper av individer beter sig. Många normer förändras över tid, för inte allt för länge sedan var det exempelvis norm att som tjej/kvinna bära kjol, idag är jeans ett vanligt normalt plagg på tjejer. Trots att vissa normer kan vara mycket trögföränderliga, så finns det inga normer som är helt stabila, alla kan utmanas och förändras. 26 Det finns också många normer som kan anses motsägelsefulla, exempelvis den 20 Skolverkets rapport (2009), Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftryc ksak%2frecord%3fk%3d2164 Hämtad 2013-05-09, s 88 21 Ambjörnsson, s 20-21 22 Giddens ur Månsson, Per, Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. Nordstedts akademiska förlag, 2007, s 424-426 23 Ambjörnsson, s 22 24 Martinsson & Reimers, s 8-9 25 Ambjörnsson, s 23-24 26 Martinsson & Reimers, s 10 12

som säger att kvinnan ska vara en god moder och oskuld, men ändå förväntas vara en förförisk översexuell fresterska som är ute efter att lura till sig män. Det existerar inte enbart en norm att förhålla sig till, utan det finns en uppsjö av normer, vilket medför att det blir svårt att uppfatta sig själv som normal då man sällan anses eller anser sig uppfylla alla normkriterier. 27 Normer är också beroende av kontexten, det vill säga: ett visst beteende kan vara norm i ett sammanhang, men avvikande i ett annat. Ett sådant exempel som Ambjörnsson tar upp i sin avhandling är smink: att vara hårt sminkad kan anses normalt på ett disco, men onormalt i vardagens skolmiljö. Samtidigt kan en avvikelse från ett sådant mönster ses som en mot-norm, där man utmanar de rådande normerna. 28 På så vis kan normer förändras genom ett aktivt ställningstagande hos individer. Även om det är män som enligt normen är överordnad kvinnan, så är det inte de som egentligen äger makten, skriver Martinsson och Reimers, utan deras beteende är enbart en normativ upprepning. 29 Istället är det normen i sig som innehar makten. Ingen enskild individ kan sägas äga en norm och ha kontroll över den, och även om vissa människor gynnas av rådande normer så är det inte enbart de som är ansvariga för att skapa och reproducera normen, även de som missgynnas av normen deltar ofta i detta reproducerande arbete. Ett exempel på detta har redan nämnts ovan, kring genus och kvinnornas eget reproducerande av sin underordnade position. Makt och status, precis som normer, beror till stor del på situation, skriver Fanny Ambjörnsson. 30 Samma tjej som tidigare blivit utsatt för att bli kallad för hora, kan själv senare tala om andra tjejer i liknande termer. De normerande gränser som dras är ofta flytande, omformulerbara och svåra att verbalisera 31, menar hon. Huruvida en tjej kan anses förtryckt beror på hur man ser på saken är en normal medelklasstjej förtryckt? Om man jämför med en medelklasskille? Om man jämför med en arbetarklasstjej? Är en tjej inte förtryckt för att hon står högre i hierarkin än andra tjejer? Normalitet kan ses i relation till hur de flesta människor är, vilket blir norm(alt) beteende. 32 Normalitet kan också ses i relation till hur man bör vara, alltså till ett ideal. Att vilja vara normal är sällan en vilja att vara genomsnittlig, som alla andra. Här uppstår en konflikt 27 Ambjörnsson, s 28-29 28 Martinsson & Reimers, s 15 29 Martinsson & Reimers, s 20 30 Ambjörnsson, s 296-298 31 Ambjörnsson, s 297 32 Ambjörnsson, s 299 13

mellan att vara lik de andra och att vara unik. På så vis kan normaliteten te sig utom räckhåll oavsett om man lyckas vara ideal eller normal. Normer kan delvis ses som ett begränsande fenomen, vilket kanske också är den bild som hittills framkommit i detta avsnitt, men det kan också ses som någonting som skapar möjligheter för oss. 33 Martinsson och Reimers menar att normer kan göra både andra människor och oss själva begripliga för oss, så att vi vet hur vi ska agera i olika situationer gentemot olika individer eller grupper. Utan normer skulle det vara svårt för oss att veta hur vi ska agera, och vissa beteenden kan också vara önskvärda att kontrollera genom att kalla dem för avvikande, exempelvis sådana beteenden som kan skada andra människor. 2.4. Etnicitet och klass Klass- och etnicitetbegreppen är också viktiga att ta hänsyn till när man diskuterar normer och genus. Klass och etnicitet hör samman med vilka förväntningar människor har på varandra, då dessa begrepp är kraftigt sammankopplade med normer och fördomar. Martinsson och Reimers beskriver till exempel en studie där de lärare som studerats hade förväntningar på medelklasstjejer att de skulle arbeta hårt med sina studier och få högsta betyg. 34 Detta kan medföra att lärare behandlar elever olika och att exempelvis barn ur arbetarklass möts av en lägre tilltro. Barnen blir på förhand placerade i fack utefter vilken samhällsgrupp de är födda i, och på så vis gör läraren/skolan klass. Normskapandet kan både bidra till att föra samman individer i grupper, men också att särskilja olika grupper av individer. 35 Genom att föra samman de som kan anses som svenska särskiljs också de från de andra de som inte anses som helt eller delvis svenska. Vad gäller etnicitet blir de övriga stora begreppen underordnade (klass, genus, ålder) och fokus hamnar på det etniska, kulturella och nationella, som sammanfogar och särskiljer människor som annars skulle kunnat hamna i samma grupp (kvinnor, ungdomar, arbetarklass). På detta sätt, menar Martinsson och Reimers, tvingar man samman människor under olika kategorier, till exempel etnicitet. 2.5. Hur vi särskiljer oss genom mode, kropp och utseende Flera av författarna i de studier jag tagit del av belyser kroppen och utseendet som centrala områden där särskiljande mellan könen blir extra tydligt. Genom till exempel kläder, träning, 33 Martinsson & Reimers, s 18-19 34 Martinsson & Reimers, s 16-17 35 Martinsson & Reimers, s 17 14

kroppsform, med mera, kan även olika grupper inom samma kön särskilja sig. Som nämnts tidigare kan exempelvis behåring vara särskiljande för könen, där mannen ska vara hårig (men inte för hårig) och kvinnan ska vara hårlös (utom på huvudet där hon gärna ska ha ett stort hårsvall). 36 Martinsson och Reimers menar att mode är en av de normkategorier där avvikande blir extra tydligt, vilket också gör det till ett effektivt sätt att skapa så kallade motnormer. 37 Dessa motnormer är en reaktion mot de annars önskvärda normer som tjejer och killar har att förhålla sig till. Pierre Bourdieu beskriver mode och stil som särskiljande normer vad gäller klass, där vissa klädesplagg eller vissa dyrare märken blir ett sätt för överklassen att särskilja sig från medel- och arbetarklassen. 38 Det finns vissa koder för hur man, beroende på vilken samhällsklass man tillhör, bör klä sig. Detta gäller givetvis också särskiljande av könen, där vissa plagg eller accessoarer är specifikt riktade till något av könen, avviker man från dessa normer kan det ge sociala konsekvenser. Carrie Yang Castello beskriver hur individer och grupper sänder sociala meddelanden genom sin stil. 39 Genom att bära vissa kläder kan man erhålla och signalera status. Det framhävs ofta biologiska skillnader mellan kvinnor och män, menar R.W. Connell - att män är större och starkare än kvinnor, de har större hjärna och starkare sexdrift, och så vidare. 40 Männens testosteronnivåer förklarar deras mer aggressiva personligheter där de konkurrerar ut kvinnan, exempelvis vad gäller arbeten. Detta medför att männen dominerar i samhället, då de med hjälp av denna aggressiva framfart får en fördel i konkurrensen om toppjobben. Bourdieu menar att kvinnan ses som objekt och mannen som subjekt. 41 Denna objektifiering av kvinnan skapas utifrån vikten av andra människors syn på kvinnan och hennes kropp. 42 Kvinnans självförtroende bygger till stor del på sådan social feedback om hennes kropp, vilket gör att social interaktion blir en avgörande faktor för hur kvinnan ser på sig själv samt hur andra ser henne. De sociala strukturerna runt omkring henne samt de reaktioner hon får från omgivningen förstärker hennes egen syn på hur hon bör vara och se ut. Objektifieringen 36 Ambjörnsson, s 22 37 Martinsson & Reimers, s 15 38 Bourdieu ur Månsson, s 387-390 39 Yang Costello, Carrie, Changing Clothes: Gender Inequality and Professional Socialization, ur NWSA Journal vol. 16 nr. 2, s 142 40 Connell (2002), s 30-31 41 Bourdieu, P. Masculine Domination, Stanford University Press, 2001, s 42-43 42 Bourdieu, s 63-67 15

av kvinnan förstärker också den maskulina dominansen i och med synen på kvinnan som, för mannen, välkomnande, attraktiva och tillgängliga objekt. Detta gör att kvinnan slits mellan två lägen den riktiga kroppen, till vilken hon är bunden, och idealkroppen, vilken hon ständigt behöver sträva mot. 2.6. Normativ femininitet Ett mycket centralt begrepp i denna uppsats är begreppet normativ femininitet, vilket åsyftar de normer man som tjej/kvinna bör leva upp till för att betraktas som normal. Eller åtminstone försöka leva upp till, Ambjörnsson menar att tjejer sällan upplever sig förkroppsliga den normala/ideala tjejen. 43 På så vis blir den normativa feminiteten någonting som man som kvinna hela tiden behöver sträva efter, då målet aldrig kan sägas bli uppnått. Hon skriver att den normativa femininitet, som hon studerade i fält på en gymnasieskola, upprätthölls utifrån fler maktstrukturer än bara genus, exempelvis historiska föreställningar kring klass, etnicitet och sexualitet. 44 Maskulinitet, menar hon, är således inte det enda begreppet som normativ femininitet kan ställas i relation till och förklaras utifrån. Det förekommer en rangordning mellan flickor, rangordnade utefter hur väl de passar in i den rådande normativa femininiteten, och Elisabet Öhrn belyser att alla sätt att vara flicka är inte lika accepterade 45. I skolans värld kan exempelvis flickor som öppet kritiserar skolan lätt demoniseras och dessa tjejer beskrivs också ofta som svårare för lärare att handskas med, än vad killar anses vara. De personlighetsdrag som tjejer som grupp förväntas uppvisa (inlevelseförmåga, mjukhet, kontroll, måttfullhet, empati och tolerans) är mycket välbekanta ur ett historiskt perspektiv. 46 Det finns givetvis mängder av skillnader i förväntningar på tjejers beteenden idag jämfört med under 1800-talet, men vissa förväntningar är dock mycket lika. Ambjörnsson beskriver, med hjälp av forskning från etnologen Eva Lis Bjurman, hur den unga kvinnan på 1700-1800-talen skulle uppträda behärskat, belevat, vänligt, kontrollerat och ständigt uppmärksam på reaktioner i hennes omgivning. Vidare har begreppet hora historiskt varit en motpol till den respektabla kvinnan ända sedan den västerländska borgarklassens framväxt. 47 43 Ambjörnsson, s 28 44 Ambjörnsson, s 295 45 Öhrn, s 46 46 Ambjörnsson, s 63 47 Ambjörnsson, s 204 16

2.7. Den normativa femininitetens motpol? normativ maskulinitet Den maskulina normen bygger på en hegemonisk maskulinitet, menar R.W. Connell, vilket innebär en strävan efter att uppnå de egenskaper som man idealt borde besitta, utifrån vad som anses normalt och eftersträvansvärt i en kultur under en given tidpunkt. 48 Ann-Sofie Holm beskriver att film- och idrottsstjärnor ofta får stå för detta normerande ideal. 49 Det handlar snarare om ett normativt ideal än om någonting normalt, då de flesta män, precis som i fallet med normativ femininitet, inte når upp till och kan förkroppsliga denna norm. Men även om de flesta män inte lyckas leva upp till normen om maskulinitet så kan de ändå ta del av de fördelar som män vinner genom den överordnade ställning maskuliniteten ger dem gentemot kvinnor. 50 Dessa fördelar ges dock inte alla män, de män som uppvisar tydligt avvikande beteende från den maskulina normen kan istället ofta förvänta sig kränkningar av olika slag. 51 Holm beskriver en studie kring manlig homosocialitet, där det framgår att mäns medvetenhet om den maskulina normen blir extra tydlig i grupper bestående av enbart män. 52 Att leva upp till den manliga normen blir då ett sätt att undvika att ses som den avvikande och bli hackad på. Elisabet Öhrn beskriver hur relationen mellan maskulinitet och sexualitet kan vara problematisk och hon ger ett exempel på en homosexuell kille som själv använt homofobiska uttryck mot killar som inte levde upp till den macho-kultur som killar borde för att anses normala. 53 Trots att han själv var homosexuell så förstärkte han alltså synen på homosexualitet som någonting avvikande. Öhrn visar också på studier som säger att bevakningen av gränser för pojkar är hårdare än den för flickor. 54 Kontrollerandet av maskulinitet sker i relation till feminitet och graden av tuffhet visar sig vara viktig för killarnas status. Connell belyser hur maskuliniteten förväntas vara inneboende i den manliga kroppen. 55 Vissa beteenden kan då härledas till männens biologi, exempelvis att män är aggressivare än kvinnor, eller att våldtäkter kan förklaras utifrån en medfödd okontrollerbar lust och längtan efter våld. På samma sätt kan 48 Connell (2008), s 101 49 Holm, s 20-21 50 Connell (2008), s 103 51 Connell (2002), s 6 52 Holm, s 21-22 53 Öhrn, s 35 54 Öhrn, s 45 55 Connell (2008), s 69 17

synen den maskulina kroppen bidra till uppfattningar som att män av naturen inte ska ta hand om spädbarn eller att homosexualitet är perverst. 2.8. Intersektionalitet Alla dessa ovan nämnda begrepp hänger samman, och de behöver alla tas i beaktning när vi ska diskutera kring normativ femininitet bland unga tjejer i dagens skola. Kimberle Williams Crenshaw belyser hur genus bör studeras utifrån den kontext som omger den. 56 Klass, etnicitet och sexualitet är exempel på faktorer som bör tas i beaktning. En kvinna är inte enbart en kvinna, hon kan vara kvinna och svart, kvinna och heterosexuell, kvinna från arbetarklass och så vidare. Detta ger en större dynamik till forskningen. Också R.W. Connell menar att det är omöjligt att studera kön utan att ta hänsyn till andra faktorer, såsom klass och etnicitet, då dessa är så tätt sammankopplade. 57 Om man inte tar hänsyn till detta i studier av genus så går väsentliga delar förlorade. Skolverkets rapport om diskriminering, kränkning och trakasserier i skolan belyser att genom att inta ett intersektionellt perspektiv blir det möjligt att förstå hur flera maktrelationer är beroende av varandra, och att olika grunder för diskriminering inte kan förstås fullt ut isolerade från varandra. 58 De menar vidare att det sällan finns enbart en anledning till att en person blir trakasserad eller kränkt. 59 De ovan nämnda begreppen och definitionerna bör ses som interagerande kategorier som inte fullt ut kan förstås utan hänsyn till de andra. Givetvis finns ytterligare begrepp som skulle vara relevant att diskutera kring, men dessa som jag hittills behandlat är de som jag anser som några av de viktigaste och som också litteraturen jag tagit del av framförallt framhåller. Dessa olika faktorer kommer att behandlas i litteraturgenomgången nedan samt i den avslutande diskussionen. Innebörden i begreppet intersektionalitet gör att vi kan förstå genus- och normprocesser på ett mer tillfredställande sätt. 56 Williams Crenshaw, K. Toward a Field of Intersectionality Studies: Theory, Applications, and Praxis Signs vol. 38 nr. 4 : http://www.jstor.org.lt.ltag.bibl.liu.se/sici?sici=0097-9740(2013)38%3a4%3c785%3asigns%3a+journal+of+women+in+culture+%26+society%3e2.0.tx%3b2-2&origin=ebsco Hämtad 2013-05-28 57 Connell (2008), s 55-60 58 Skolverket (2009), s 32 59 Skolverket (2009), s 93 18

3. Resultat Nedan presenterar jag en tematisk sammanställning av den forskning jag tagit del av inför denna uppsats. 3.1. Normer och ideal som tjejer i skolan har att förhålla sig till Vad finns det för normer och ideal idag som tjejer bör förhålla sig till för att anses normala? Hur ska man vara som tjej? Fanny Ambjörnssons studie pekar på att det finns ideal som inlevelseförmåga, mjukhet, kontroll, måttfullhet, empati och tolerans som visar hur en tjej ska vara. 60 Hon märkte av en tydlig skillnad mellan hur de samhällstjejer som hon studerade betedde sig i könsblandade situationer och hur deras beteende var när de var i en samkönad situation. Beteendet hade en mer måttfull och kontrollerad karaktär när tjejerna var i exempelvis klassrummet, där ju också killar befann sig. Exempelvis hade S-tjejerna 61 svårt att ta för sig i klassrummet och meddela rätt svar på frågor som läraren ställt, även om de faktiskt kunde svaren, medan killarna i klassen överlag inte hade något större problem med att ropa ut svar, oavsett om de verkligen visste eller bara chansade. 62 Tjejerna ansågs även mer toleranta gentemot marginaliserade grupper i samhället, exempelvis homosexuella och invandrare, än vad killarna var. Tolerans, omhändertagande och empati är sådana personlighetsdrag, menar Ambjörnsson, som tjejer förväntas inneha, och dessa förväntningar ligger på tjejer som grupp. Det vill säga det förväntas att alla tjejer ska uppfylla dessa, annars hamnar de utanför normen och kan benämnas som avvikande, vilket var fallet för tjejerna på barn- och fritidsprogrammet i hennes studie, vilket framkommer nedan. Även Connell belyser känslomässiga relationer i skolan, och menar att vissa känslor är starkt förknippade med ett visst kön. 63 Pojkar kopplas samman med tuffhet och hårdhet medan förväntningarna på flickor är att de ska vara mjukare och inta omsorgstagande roller. Skolverkets rapport belyser också hur tjejer och killar i deras studie ses som olika och komplementära, och därför också behandlas därefter. 64 Samhällstjejerna i Ambjörnssons studie uttryckte en problematik kring att kunna uttrycka känslor såsom ilska. 65 En förklaring till detta menar hon kan vara den strävan efter att vara omtyckt som dessa tjejer uppvisar. Även här beskrivs förväntningar på tjejerna som en styrande faktor, då de själva uttrycker att killar kan typ kasta iväg en stol och man skulle 60 Ambjörnsson, s 57-58 61 S-tjejer står för samhälls-tjejer, dvs tjejer som går samhällskunskapsprogrammet på gymnasiet 62 Ambjörnsson, s 59-61 63 Connell, ur Holm, s 26 64 Skolverket (2009), s 60 65 Ambjörnsson, s 65 19

bara: `Ja, ja, där flög den!` Men om till exempel Annika skulle göra det 66. Meningen avslutas inte, men budskapet är tydligt. Utåtriktade killar beskrivs ofta av läraren som individer, medan tjejer som är utåtriktade istället många gånger beskrivs som en grupp/gäng/ maffia. 67 Elisabet Öhrn skriver att lärare oftare har svårt att skilja tjejerna i klassen åt och därför mer ser på dem som just dem en grupp tjejer. Öhrn menar vidare att man ofta studerar pojkar i skolan i relation till även andra faktorer, exempelvis klasstillhörighet, och då är det många gånger arbetarklasskillar man studerar. 68 När man studerar flickor i skolan, å andra sidan, studeras dessa ofta enbart i relation till sitt kön och andra faktorer förbises. Detta kan givetvis medföra, som nämnts ovan angående intersektionalitet, att man missar många viktiga och intressanta dimensioner kring tjejerna. Några studier om flickor har dock gjorts i relation till deras sociala bakgrund och en studie av Staberg, som Öhrn tar upp som exempel, visar att många flickor som är tysta i skolan hade lågutbildade föräldrar. 69 3.1.1. Vem är normal och vem är avvikande? Olika grupper av tjejer i skolan Ett genomgående budskap i de studier jag tagit del av framhäver att, även om tjejer tillhör samma könsgrupp, så är de ingen enhetlig grupp utan det förekommer variationer även inom könsgruppen. En vanlig uppfattning, som också visar sig i många studier, är att tjejer överlag anses som studiemotiverade och mer högpresterande än killar, dock förekommer det givetvis även grupper av tjejer som inte är särskilt studiemotiverade och variationen inom kategorin tjejer är stor. 70 Om man tar hänsyn till även andra faktorer än kön så kan man se att det finns många olika grupper av tjejer som fungerar olika på grund av en mängd olika faktorer. Exempelvis uppvisar tjejer ur arbetarklass lägre prestationer i sina studier än tjejer ur medelklass. Det är den kollektiva dimensionen som primärt har betydelse för könskonstruktioner i skolan, menar Connell. 71 Han beskriver exempelvis hur olika slags symboler har stor betydelse i skolan, såsom jargong, klädstil och frisyrer, och dessa är till för att synliggöra skillnaderna mellan femininiteter och maskuliniteter. Dessa symboler kan givetvis även särskilja eller jämställa även olika grupper av tjejer i skolan, vilket också visar sig genomgående i Fanny Ambjörnssons studie. 66 Ambjörnsson, s 65 67 Öhrn, s 20 68 Öhrn, s 46 69 Öhrn, s 47 70 Christine Skelton, Becky Francis & Barbara Read Brains before beauty? High achieving girls, school and gender identities ur Educational studies, vol. 26 (2010) s. 185-194., s 186 71 Connell, ur Holm, s 27 20

Tjejer, framförallt medelklasstjejer, har förväntningar på sig att lyckas bra i skolan, och har press på sig att vara snygga. 72 Detta, skriver Holm, kan leda till ett maniskt hårt arbete, skuld och känslor av otillräcklighet. Denna press tycks dock inte vara lika hård på tjejer från arbetarklassen. Hon beskriver, med hjälp av bland annat studier av Öhrn, hur vissa tjejer ändå utmanar dessa normer öppet i klassrummet och utmaningen sker då gentemot både killar och lärare. De utnyttjar då ofta den kraft det kan innebära att vara flera, och med gruppen som stöd tankas tjejerna med trygghet och styrka. Holm belyser att den normativa bild av hur tjejer är, som eleverna själva beskrivit för henne, inte visade sig tydligt i klassrummet under hennes studie. 73 Där kunde hon se en större variation och hon menar att endast ett fåtal av eleverna tydligt uppvisade de beskrivna egenskaperna. Hon menar att eleverna i hennes studie (årskurs 9) hade relativt stereotypa bilder av könen och de beskrev tjejer som lugna, skolinriktade, mogna, känsliga och fysiskt svaga. Fanny Ambjörnsson har studerat tjejer i två olika klasser på gymnasiet, en samhällsklass och en barn- och fritidsklass. 74 Hon såg redan från första stund en tydlig skillnad mellan dessa olika grupper av tjejer, S-tjejerna som tillmötesgående, intresserade och aningen tillbakadragna, iklädda jeans, figurnära linnen och gympaskor. BF-tjejerna 75 däremot hade mer utmanande kläder, alternativt lösa träningsoveraller, piercingar, hårdare sminkning och ett burdust uppträdande. Enligt lärare och andra elever var BF-tjejerna ansedda som stökiga elever med grovt språkbruk som inte brydde sig om skolan. Dessa tjejer ansågs som avvikande från normen om hur man ska vara som tjej. S-tjejerna såg BF-tjejerna som lösaktiga och BF-tjejerna såg S-tjejerna som snobbar/förnäma. Av lärare och övriga elever på skolan ansågs samhällstjejerna som mer normala. Detta förstärktes troligtvis också av det faktum att ungefär 70 procent av eleverna på skolan gick studieförberedande program och tillhörde den kategori som S-tjejerna representerade, medan de yrkesförberedande utgjorde 30 procent och därför var i minoritet. Dessa elever sticker då ut från mängden och det avvikande beteendet uppmärksammas tydligare som en kontrast mot normen. BF-tjejerna i Ambjörnssons studie uttrycker ofta, trots att de går ett yrkesprogram som specifikt är inriktat på omsorg, att de inte vill snyta snoriga ungar osv. 76 Ungdomarna använder också ofta grova ord och skämt, men Ambjörnsson menar dock att detta främst sker 72 Holm, s 40-41 73 Holm, s 83-84 74 Ambjörnsson, s 51-57 75 BF-tjejer står för Barn- och fritidstjejer, dvs tjejer som går barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet 76 Ambjörnsson, s 84-85 21

som en form av uppror mot läraren och de regler och ramar som läraren försöker sätta. Samtidigt, menar hon, kan man se på beteendet som ett gemensamt avståndstagande från elevernas sida från de normativa förväntningar som finns på dem. 77 Det faktum att tjejerna går barn- och fritidsprogrammet samt är just tjejer gör att omgivningens förväntningar på dem som omsorgsfulla och ansvarstagande blir omfattande. När tjejer ur arbetarklass får karriärsråd så tenderar de att få råd som representerar de stereotypa kvinnosysslorna, som exempelvis barnomsorg. 78 BF-tjejerna motsvarar dock inte alls denna normativa syn på unga tjejer som bland annat blyga, tillbakadragna mjuka, hänsynstagande, ansvarsfulla och omsorgsinriktade. 79 Tjejerna uppvisade snarare beteenden av den totala motsatsen. Det bör dock nämnas att eleverna på sin praktik överlag fick goda omdömen, vilket tyder på att beteendet de uppvisade i skolan var mer riktat mot just skolan i sig och inte specifikt de yrken som de senare tänkt sig att arbeta inom. Ambjörnsson belyser också att det grova ordförråd och grova skämt som de använde sig av till varandra i BF-klassen kunde utstråla vänskap och gemenskap, när man hade vant sig vid dem och lärt sig att tolka dem. 80 För en utomstående kunde deras beteende dock lätt uppfattas som kränkande gentemot varandra. Hon menar att ord som bajs, knulla, pung med mera som oblygt utropades av tjejerna (och killarna) i viss mån kunde förväntas av killar, men inte av tjejer. Hon menar också att det var just detta BF-tjejerna opponerade sig emot genom sitt beteende, det var ett direkt svar mot de förväntningar andra elever, skolan och samhället hade på dem som tjejer. BF-tjejerna beskriver sig själva som okvinnliga, och de anser alltså att de inte lever upp till de normer som innefattade hur man skulle vara som kvinna. De ansåg sig också mer äkta än S-tjejerna, inte lika tillgjorda. Ett exempel som Ambjörnsson ger på hur dessa olika typer av tjejer uttrycker sina känslor på olika sätt är när hon uppmärksammat incidenter i de olika grupperna där någon av dem brutit en nagel. 81 En tjej i S-klassen uttrycker: Åhhh, nej men gud vad jobbigt 82, medan en tjej i BF-klassen om en liknande incident utbrister Aaajjj!! Jävla bajs fitta kuk! 83. Lärare gör ofta skillnad mellan tjejer på så vis att tjejer med högutbildade föräldrar exempelvis har en tendens att få fler frågor av läraren. 84 Det är också dessa tjejer som själva 77 Ambjörnsson, s 86 78 Skelton m.fl., s 186 79 Ambjörnsson, s 84-85 80 Ambjörnsson, s 88-91 81 Ambjörnsson, s 102 82 Ambjörnsson, s 102 83 Ambjörnsson, s 102 84 Öhrn, s 19 22