Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt



Relevanta dokument
Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

Demenssjukdomar och ärftlighet

Huntingtons sjukdom Rapport från observationsschema

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Maria U. Larsson Fil. Mag Psykologi, Doktorand vid Karolinska Institutet

Utbildning Huntingtons sjukdom

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Genetisk testning av medicinska skäl

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Demensplan INLEDNING SYFTE

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet May;21(3): Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

Musik som brobyggare

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Vad är normalt kognitivt åldrande?

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Kökar kommuns äldreomsorgsplan

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Familjära thorakala aortasjukdomar

Psykosociala behov och åtgärder

BESLUT. Datum

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Behandling av depression

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Huntingtons sjukdom och behandling av motoriska symtom

FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Kriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare

Flexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?

Information för patienter och föräldrar

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Introduktion till Äldre

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och Falu kommun?

SveDem Svenska Demensregistret

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Järnvägsinspektionens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd. för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Lokal handlingsplan för demensvård

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Musikterapi vid Huntingtonssjukdom

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Vad är en genetisk undersökning?

Minnes anteckningar från BPSD resan.

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Transkript:

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands hälso- och sjukvård

Åland

Åland i siffror 6757 öar 28000 invånare 16 kommuner cirka 50 nya demenssjuka per år cirka 5 nya yngre med demenssjukdom per år

Inom Ålands hälsooch sjukvård Rehabiliterings- och geriatrikliniken Minnesmottagningen Avdelning 1A akut/subakut/elektiv rehabilitering, delirium, beteendestörningar Avdelning 2B elektiv utredning av arbetsförmåga

Minnesmottagningen Ålands hälso- och sjukvård Rehabiliterings- och geriatrikliniken del av specialsjukvården remissinstans

Minnesmottagningen två läkare (tre-fyra besök var per vecka) en mottagningssköterska på 80% en ny heltidstjänst utlyses snart ergoterapi talterapi fysioterapi socialkurator

Kommunerna dagverksamhet hemtjänst serviceboende effektiverat serviceboende institutionsboende

Övriga aktörer Demensföreningen på Åland r.f. egen demenensrådgivare information stödgrupper för anhöriga anpassningskurser i samarbete med ÅHS Folkhälsan individuell dagverksamhet

Utmaningar splittrat med 16 kommuner tjänsterna främst anpassade för äldre ej anpassad dagverksamhet inget boende speciellt för yngre

Huntingtons sjukdom - en översikt

Definitioner Huntingtons sjukdom En sjukdom med neurologiska och psykiatriska symptom Neurodegenerativ sjukdom Beror på förlust av nervceller i speciella hjärnområden Dominant nedärvd 50% risk för varje barn till sjuk förälder

George Huntington beskrev sjukdomen 1872 i On Chorea publicerad i Medical and Surgical Reporter, Philadelphia 1872 Sjukdomen beskrevs egentligen redan 1860 av norrmannen Johan Christian Lund

Epidemiologi Huntingtons sjukdom finns i hela världen Prevalens i västvärlden 2-8/100000 Lokalt högre prevalens: Åland (40-60/100000?), Södra Jämtland Mycket sällsynt i Asien och i Afrika söder om Sahara

Högst prevalens i världen: fattiga fiskarbyar vid Lago de Maracaibo i Venezuela 700/100000

Neuropatologi Neurodegenerativ sjukdom Generell förlust av nervceller hjärnatrofi Speciellt i basala ganglierna Uttalad degeneration i frontala cortex Basala ganglierna samarbetar med cortex Initiering av viljemässiga rörelser, tankar, känslor

Klinisk bild Debut Oftast 30-60 års ålder Ibland först i 80-årsåldern Juvenil Huntingtons sjukdom Barn / ungdom

Klinisk bild tre huvudgrupper Motoriska symptom Kognitiva symptom / personlighetsförändring Psykiatriska symptom

Motoriska symptom Ofrivilliga rörelser Svårigheter med viljemässiga rörelser

Motoriska symptom Chorea Oregelbundna ofrivilliga rörelser I början små rörelser i fingrar, grimaser Senare större rörelser Sällan stort subjektivt problem Ögonmotorik I början svårt med sackader Sent ögonmuskelförlamning

Motoriska symptom Balansstörning Nedsatt finmotorik och koordination Rigiditet Sväljningssvårigheter och talsvårigheter Dystona rörelser Svårighet att initiera och utföra viljemässiga rörelser Svårt att upprätthålla en rörelse

Kognitiva symptom Demenssjukdom?? Ingen närminnessvikt Episodiska minnet (namn, händelser) välbevarat Procedurminnet (lära sig och minnas hur man utför saker) bristfälligt Apraxi Minnesproblem kan utvecklas sent men är inte ett framträdande sjukdomsdrag Även en långt gången Huntingtonpatient är en medveten individ

Kognitiva symptom / personlighetsförändring Känslomässig förflackning Passivitet, oföretagsamhet Bristande initiativförmåga Svårt att genomföra planer Svårt att slutföra saker Bristande hygien, mathållning Försämrad simultankapacitet Koncentrationssvårighet Bristande impulskontroll Plötsliga orealistiska idéer Aggressivitet, irritabilitet

Kognitiva symptom / personlighetsförändring Nedsatt omdöme Insiktslöshet Svårighet att förstå andra människors känslor Speciellt negativa känslointryck Kan upprepa saker Rituellt beteende, ekolali, återkommer till samma saker Paranoida idéer Översexualitet

Psykiatriska symptom Ökad risk att insjukna i psykiatrisk sjukdom Depression Psykos Missbruk Självmord

Tidigt sjukdomsstadium Kan leva aktivt liv Kan behöva anpassning Socialt Arbetslivet Diskutera framtiden

Medelsvår sjukdom Behöver mer och mer hjälp Personlig assistent? Intressebevakare? Ät- och sväljningsstörningar Svårare att klara sig hemma Dagverksamhet Avlastningsplats Annat boende

Avancerad Huntington Behöver hjälp med allt Förlorar gångförmågan Förlorar talförmågan Uttalade ät-/sväljningssvårigheter PEG? Oftast rigiditet, dystoni och hypokinesi/akinesi, hos en del våldsam chorea

Prognos Förväntad medellivslängd efter diagnos på stigande (åtm. > 15-20 år) Bättre omvårdnad bättre överlevnad Dödsorsaker Pneumoni Aspiration, kvävning Olyckor, speciellt fall Självmord

Genetik Genetiska grundprinciper: dominant nedärving - varje barn har 50% risk

Genetik Huntington-genen Kodar för proteinet Huntingtin Oklar funktion Lokaliserad på kromosom 4:s korta arm Mutation i genen orsakar Huntingtons sjukdom och är dominant nedärvd Mutationen är en expansion av en CAGsekvens

Exon 1...CAT GGC GAC CCT GGA AAA...TTC CAG CAG CAG CAG CAG...CAG CAA CAG CCG CCA CCG CCG (The Huntington s Disease Collaborative Research Group, Cell 72,971-983,1993)

Normala 9-27 CAG-repetitioner Stabil Intermediate alleles, premutationer 30-38 CAG-repetitioner Blir ej sjuka, men risk för expansion far-tillbarn Huntington-anlagsbärare och sjuka 39-fler CAG-rep. Blir sjuka Juvenil Huntington Stora CAG-rep ( cirka 50-121) Debut i barn-eller ungdom

Anlagstestning Vanligt blodprov Diagnostisk testning Presymptomatisk testning För att utreda om en frisk person är anlagsbärare Frivilligt!!!! Enbart för välförberedda myndiga Måste genomgå ett noggrant förberedande program (på Åland via Folkhälsans klinik för genetiska sjukdomar)

Familjebildning / fosterdiagnostik Testning alltid frivillig! Sjukvårdspersonal får inte påverka föräldrarna! Cellprov från moderkakan PGD

Behandling Förståelse Gott bemötande Omvårdnad God vård- och livsmiljö Teamarbete Kompensera för patientens handikapp Struktur i tillvaron, fasta rutiner

Team Läkare Sjukskötare Talterapeut Fysioterapeut Ergoterapeut Tandläkare Dietist Intressebevakare Personliga assistenter Hemtjänst Hemsjukvård Institutionsvård

Läkemedelsbehandling All behandling symptomatisk säker evidens saknas ännu

Framtiden The drugs are coming!