MALUNG-SÄLENS KOMMUN Sälens rektorsområde Vildmarksskolan i Rörbäcksnäs Inga-Maj Fjällborg, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vildmarksskolan F-5 2015/2016 Skollagen (2010:800) 1 kap, 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Mål; Ingen form av diskriminering eller kränkande behandling skall förekomma på Vildmarksskolan Ingen ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. Alla känner att de blir respekterade. Alla känner sig trygga i skolan. Alla elever vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp. Alla vårdnadshavare vet vem de ska vända sig till då de tror/vet att deras barn eller någon annan elev blivit utsatt för kränkande behandling. Alla vuxna på skolan arbetar medvetet och aktivt för att denna plan följs. Handlingsplan för läsåret 2015-16: Utifrån utvärdering och årets kartläggning ska vi satsa på: o Rastvärdar på varje rast lärarna följer ett veckoschema för vem som ska vara värd på rasterna till vilken eleverna kan vända sig om något händer. (Ansvariga: Therese och Fredrika) o Att känna sig trygg i hela skolan en lärare eller äldre elev följer med om någon inte törs gå själv till t.ex. källarvåningen. (Ansvariga: Therese och Fredrika) o Att utreda omgående om något händer ska vi samtala om händelsen direkt med de inblandade för de ska kunna släppa det snabbare. (Ansvariga: Therese och Fredrika) o Att arbetet med skolans utedagar planeras så att åldersintegrering och olika sätt att lära erbjuds alla elever. (Ansvariga: Therese och Fredrika) o Att genomföra en lektion som är vigd åt värdegrundsarbete varje vecka. (Ansvariga: Therese) o Att genomföra ett skolråd i månaden. (Ansvariga: Therese) o Att avsluta PLAN-projektet och istället starta ett nytt projekt tillsammans med vårdnadshavare och elever. Det nya projektet kan handla om att Hartasspengarna ska gå till olika välgörenhetsorganisationer varje år. Ev. presenteras detta vid Valborg. (Ansvariga: Therese och Fredrika) o Att idrottsläraren patrullerar utanför omklädningsrummen, för att finnas nära till hands så eleverna känner sig trygga. (Ansvariga: Therese och Fredrika) Kartlägga o Vi börjar läsåret med att kartlägga olika faktorer, tillsammans med eleverna, som kan spela roll för likabehandling. o Vi diskuterar om det finns platser på skolan som är mer riskfyllda än andra, med tanke på att det kan förekomma trakasserier eller annan kränkande behandling där.
o Vi delar upp eleverna i F-2 och 3-5. F-2 diskuterar sedan tillsammans med lärare om vilka risker de kan se. Eleverna i 3-5 delas i sin tur upp i smågrupper och pratar om vilka risker de ser under sin skoldag. Till sist sammanställer vi elevernas reflektioner. o I år kom de fram till att riskerna fanns/var störst då lärarna inte var närvarande under skoltiden. Eleverna nämner särskilt omklädningsrummen, korridoren, källaren och raster (innan lärare hunnit ut). Förebyggande och främjande arbete o Utifrån kartläggningen sätter vi upp mål för verksamheten. Målens syfte är att eliminera så många risker som möjligt som uppkommit under kartläggningen. o Eleverna är med och hittar möjligheter för att förebygga riskerna. o Vi bestämmer tillsammans vem/vilka som ska ta ansvar för att dessa mål ska uppfyllas. o Första veckan varje läsår har vi en Värdegrundsvecka där vi behandlar regler, olika planer, kamratskap, vilka som ska var värdpar/fadderpar etc. Under denna vecka informeras också eleverna om hur de ska agera om de upplever sig kränkta av en vuxen på skolan. o Under Värdegrundsveckan arbetar vi också med de allmänna ordningsreglerna genom att eleverna i grupp tolkar reglerna i bilder. Deras bilder sätts sedan upp på skolan där alla kan se och känna igen dem. o Varje månad har vi skolråd, där eleverna kan vara med och tycka till om huruvida de anser att det förebyggande arbetet fungerar. o Vi har inplanerat värdegrundsarbete varje vecka i schemat. Där kan etiska och likabehandlingsfrågor bearbetas. Här får eleverna även en extra möjlighet att undersöka de nya verktyg vi ger dem för att hantera situationer de inte är bekanta med eller vet hur de ska hantera på ett bättre sätt än tidigare. o På läsårets första föräldramöte informerar rektor vårdnadshavarna om att de ska kontakta henne om de får kännedom om att ett barn har kränkts av en vuxen på skolan. o I läroplanen finns kapitel 1 och 2 som stödjer oss lärare i det främjande arbetet och ger oss mandat att arbeta med det under skoltid. Upptäcker Vi upptäcker genom att: o All personal på skolan respektive förskolan och fritids är medveten om sin skyldighet att vara uppmärksam på alla former av diskriminering eller annan kränkande behandling. o Elever uppmanas att ta kontakt med någon personal om de upptäcker någon som kränks, eller själva utsätts för kränkande behandling. Detta gäller båda kränkningar från andra elever och från vuxna. o Personal och elever samtalar om etik i den vardagliga verksamheten och vid uppkomna situationer. o Ansvarig lärare samtalar om elevens psykosociala situation vid utvecklingssamtal och i andra möten med vårdnadshavare. o Vårdnadshavare och/eller andra vuxna samt elever informerar personal. o Eleverna i år 3-5 besvarar trivselenkäter varje läsår. Vårdnadshavarna för elever i år F- 2 erbjuds att besvara trivselenkäter varje läsår. o Elevvård är ett återkommande ärende vid arbetslagets möten.
o Eleverna har tillgång till en låda där meddelanden kan läggas anonymt och enbart läraren öppnar och läser dessa. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. När skolan får vetskap om att en elev kan vara utsatt för kränkning eller trakasserier informeras ansvarig lärare och rektor. Då personalen upptäcker att en elev utsätts för kränkning avbryts kränkningarna omedelbart. 2. Den personal som först får reda på kränkningen är den person som är ansvarig för att utreda händelsen och skriva en incidentrapport. Om utredningen lämnas över till annan personal ska detta tydligt framgå av incidentrapporten. 3. Ansvarig lärare gör en bedömning av om samtal ska genomföras med berörd elev/elever eller om kartläggning behövs först. När samtal genomförs dokumenteras dessa. 4. Den som skrivit incidentrapporten är också ansvarig för att berörda vårdnadshavare får information om händelsen samma dag som den inträffat. Av rapporten ska tydligt framgå vem som informerat vårdnadshavarna, när detta skett och på vilket sätt informationen lämnats. 5. Efter att en incident hanterats dokumenteras skolans insatser i en Anmälan till huvudman. Denna lämnas omgående till rektor, som skickar in anmälan till huvudmannen enligt Skollagen 6 kap 10. 6. Uppföljning av samtalen sker inom 1-2 veckor. 7. Har åtgärder inte gett avsett resultat vidtas ytterligare/andra åtgärder. 8. Lärare och rektor ansvarar för hanteringen vid mobbing enligt Farstametoden. Farstametoden, behandlingsgången kortfattat. Skolan får besked om misstänkt mobbning. Någon från Trygghetsrådet (THR) kontaktas. THR samlar försiktigt information om mobbningen. Först samtalar man med den som kom med beskedet om mobbningen och sedan med mobbningsoffret. Det är samtalet med mobbningsoffret som är det viktigaste. När kan behandlingssamtalen ske? Under vilken lektion? Undervisande lärare informeras i förväg (påminn om tystnadskravet) om att man kommer och hämtar elever/mobbare. Behandlingssamtal med mobbaren/mobbarna. Kontakt med berörda föräldrar. Ev. ett ytterligare behandlingssamtal. ( I normalfallen räcker det med ett samtal.) Tiden från första besked om misstänkt mobbning till inledda behandlingssamtal bör om möjligt vara max. 3-4 dagar. Kontroll av mobbarna samt klassen. Uppföljningssamtal med mobbarna efter 1 vecka. Hela hanteringen dokumenteras löpande. Vid varje terminsslut sammanställs och analyseras hanterade mobbingfall.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Om skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon vuxen samlar rektor information om händelsen. 2. Rektor och någon av rektor utsedd genomför samtal med den vuxne. 3. Rektor kontaktar berörd vårdnadshavare för samtal tillsammans med elev och berörd vuxen. 4. Uppföljning genom samtal med elev Uppföljning Vi följer upp genom att: o All berörd personal informeras för att särskilt observera berörda elever. o Lärare följer upp att vidtagna åtgärder ger resultat inom 7 dagar i alla konstaterade fall. o Lärare dokumenterar varje fall och utvärderar sitt arbete vid terminens slut. o Rektor kallar till ett möte om kränkande behandling inte upphör. o Rektor kallar in externa kompetenser vid behov. Utvärdera Vid läsårets slut utvärderar vi målen i planen med eleverna och själva i personalgruppen. Här dokumenteras vad som blivit gjort och varför det blev som det blev. Både positiva och negativa synpunkter skrivs ned. Vi bestämmer också vad vi behöver arbeta mer med under kommande läsår och vem som ska ansvara för det. Målen och vem som har ansvaret för dessa skriver vi ner i den nya planen tidigt nästkommande läsår. Elever i år 3-5 och vårdnadshavare för elever i år F-2, svarar anonymt på en trivselenkät varje läsår. Ansvariga under läsåret Inga-Maj Fjällborg, rektor Therese Larsson, lärare Fredrika Holmstedt, lärare
Bilaga 1. Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Detta är de åtta diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder bristande tillgänglighet Diskriminering är förbjuden oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Enligt diskrimineringslagen ska den som bedriver utbildningsverksamhet se till att varje verksamhet: Arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. Om den får reda på att någon elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier utreder omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Varje år upprättar en plan som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs för att, dels främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts förs in i nästa års plan.
Skollagen 6 kap Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska den som bedriver skolverksamhet, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola): Målmedvetet arbetar för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart någon i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga kränkande saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Enligt 3 kap 5 ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Det kan ibland innebära att lärare måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. (Källa: Förebygga diskriminering, Främja likabehandling i skolan. JämO, DO, HO, homo, BEO). Det finns också internationella löften som Sverige avgivit, och som delvis uppfylls genom ovan två nämnda lagar. Ett sådant löfte är att Sverige ska leva upp till kraven i FN:s barnkonvention FN:s Barnkonvention art. 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Definition av kränkande behandling Diskriminering är en aktiv, medveten handling som missgynnar en annan person, och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en annan persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet; Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. Kränkningar kan vara; Fysiska; såsom att bli utsatt för slag och knuffar. Verbala; såsom att bli hotad eller kallad vid fula ord, som är kränkande. Psykosociala; såsom att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, göras till åtlöje. Text- och bildburna; såsom klotter, sms, kommunikation via olika forum på internet. Med mobbning avses upprepade kränkningar, samt att det råder en obalans i makt mellan den som kränker och den som kränks.