Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp. En del av skelettbenen skyddar dessutom ömtåliga kroppsdelar som t.e.x. hjärna, hjärta och lungor. Skelettet är starkt, eftersom att benen innehåller mycket kalk och är uppbyggda på ett smart sätt. Du har ungefär 200 skelettben. Mer än hälften av dessa finns i dina händer och fötter. Det längsta och starkaste benet i kroppen är lårbenet. Det minsta benet benet heter stigbygeln. Stigbygeln är bara några millimeter stort och sitter inne i örat. Olika slags skelettben Du har olika slags skelettben i din kropp. Det finns bland annat rörben, korta ben och platta ben. Rörbenen är uppbyggda ungefär som rör. Inuti dem finns ett nät av ben. Det gör att benen blir både starka och lätta. Du har rörben i armarna och benen. De korta benen är små ben, som ligger mycket nära varandra. De har inte plats att röra sig så mycket och därför blir de stadiga tillsammans. Du har korta ben i händer, fötter och i ryggen, för ryggkotorna är också korta ben. De platta benen skyddar viktiga och ömtåliga kroppsdelar. Skallbenen är som en tunn hjälm av platta ben och de skyddar din hjärna. Revbenen är platta ben som skyddar hjärta och lungor.
Inuti skelettbenen Skelettbenen är inte helt tomma. I många av dem finns en mjuk massa, som liknar gelè. Denna mjuka massa kallas för benmärg. I benmärgen bildas både röda och vita blodkroppar och blodplättar. Dessa kommer ut till blodet genom pyttesmå hål i skelettbenens väggar. Utanpå skelettbenen Längst ut på benändar sitter blankt broskt. Brosk är lite mjukare än skelettben. Brosket gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra. Det är därför det inte gnisslar när du rör dig. Lederna Nästan alla skelettben sitter ihop med andra ben. Det är som korta och långa kedjor av små och stora ben som är ihopkopplade med varandra. Om du känner på dina fingrar kan du känna flera kopplingar där korta ben sitter ihop med varandra. Kopplingarna mellan olika skelettben kallas för leder. I en led möts två benändar. På benändarna finns det brosk. Runt ändarna finns ett fodral, en ledkapsel. Inuti ledkapseln tillverkas en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt. Mellan benen i leden finns också ledband. De sitter utanför ledkapseln och hjälper till att hålla benen på plats. Ett finare ord för ledband är ligament. Olika leder Det finns olika sorters leder i kroppen, t.e.x. kulleder och gångjärnsleder, kotor och menisker. Kulleder Har du i höfter och i axlarna. Kullederna gör så att du kan röra armarna och benen åt nästan alla håll.
Gångjärnsleder Har du i fingrarna, tårna och knäna. De liknar gångjärnen i en dörr och kan bara röra sig fram och tillbaka. Kotor i Ryggraden I din ryggrad är det kotorna som fungerar som ett slags leder. Mellan kotorna sitter ganska tjocka skivor av brosk som stötdämpare. Dessa broskskivor kallas för diskar. I knäna finns det också broskskivor. Broskskivorna i knäna kallas för menisker. Vad behöver dina skelettben för att hålla sig starka? För att dina skelettben ska vara/hålla sig starka, hårda och tåliga behöver du ofta röra dig ordentligt. Då tillverkas även mer ledvätska, som ser till att brosket blir ordentligt halt. När du växer behöver dina skelettben extra mycket kalk. Det får du i dig om du äter t.e.x. mjölk, fil, yoghurt, ost och spenat. För att kalken ska lagras (sparas) i skelettet behöver du dessutom D - vitamin. D - vitamin bildas i din hud, när du är ute i solen.
Musklerna Det är musklerna tillsammans med ditt skelett som gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du vara stel som en staty. Du skulle inte ens kunna öppna munnen. Du skulle inte kunna äta, inte andas och ditt blod skulle inte kunna åka runt (cirkulera i din kropp). Du har ungefär 650 olika muskler i din kropp. En del av dem arbetar utan att du behöver tänka på att få dem att arbeta, men de flesta muskler kan du själv, med din tankekraft, bestämma över (få att arbeta). De största musklerna använder du när du går, springer och hoppar. Dessa muskler sträcker sig från ryggen och magen till benen och är flera decimeter långa. Den minsta muskeln är en millimeter (mm) lång. Den finns inne i örat och styr vårt minsta skelettben, stigbygeln, så att det inte skadas. Stigbygeln får nämligen inte darra för mycket, när det träffas av ett starkt ljud. Två grupper muskler Du har muskler ända uppifrån pannan ner till lilltån och utifrån huden intill magen. Det finns flera sorters muskler. De fungerar på olika sätt och därför delar vi in dem i olika grupper. Två stora muskelgrupper är: 1. Muskler du inte kan styra med viljan och 2. Muskler som du kan styra med viljan ( med hjärnans tankekraft). Muskler du inte kan styra Du behöver inte tänka på att ditt hjärta ska slå, att du ska andas eller hur du ska ta hand om näringen i maten du äter eller hur rester av maten ska komma ut ur dig. Det finns muskler som sköter detta utan att du märker det. Hjärtat är en sådan muskel. Hjärtmuskeln drar ihop sig och slappnar av varje sekund hela ditt liv utan att vila. Runt dina lungor finns muskler som gör att du andas in och ut. I blodkärlens väggar hjälper muskler till att pressa ut blod från hjärtat och tillbaka igen. Och inuti magen finns muskler och när de drar ihop sig och slappnar av pressas maten fram en liten bit i taget. Dessa muskler styr du inte över - de sköter sig själva.
Muskler du kan styra Alla muskler som du använder när du rör dig, kan du själv bestämma över. De kallas skelettmuskler. Skelettmusklerna sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna kan dra ihop sig mycket snabbt, men de blir fort trötta av att arbeta. Hur arbetar skelettmuskler? Skelettmuskler arbetar i par. Nästan alla skelettmuskler har en kompis som de arbetar tillsammans med. Kompisarna turas om med att dra ihop sig och att slappna av. På framsidan av din överarm sitter till exempel en muskel, som heter biceps. På baksidan av överarmen sitter biceps kompis triceps. När du böjer armen drar biceps ihop sig och blir kortare och tjockare. Då slappnar triceps av, sträcks ut och blir lång och smal. När du sedan sträcker ut armen igen är det triceps tur att arbeta och dra ihop sig. Då får biceps vila och slappna av. Det är alltid flera muskler som samarbetar när du rör dig. Vem bestämmer? Det är din hjärna som skickar signaler till musklerna, så att de gör som du vill. Musklerna skickar även signaler till hjärnan så att du vet vad som händer. Signalerna rusar blixtsnabbt fram och tillbaka genom olika nerver.
Hur är en muskel uppbyggd? Alla dina skelettmuskler är byggda på samma sätt. De består av många fina muskeltrådar, som kan dra ihop sig och slappna av, ungefär som gummiband. Muskeltrådarna sitter ihop i buntar. Oftast är det flera buntar i en muskel. Varje muskeltråd är en enda muskelcell, som är tunnare än ett hårstrå. De flesta muskeltrådarna är ett par decimeter (dm) långa, de längsta är upp till 3 decimeter (dm). Muskeltrådar kallas även för muskelfibrer. När du tränar dina muskler blir muskeltrådarna tjockare och du blir starkare. En muskel består till 75% av vatten. Vad behöver musklerna? För att dina muskler ska kunna röra sig behöver de ungefär samma saker som hela du behöver för att leva och må bra. Musklerna behöver syre och mat (näring), träning och vila (återhämtning). Syre (O) Du andas in syre och det förs sedan med blodet ut till alla muskler. Musklerna måste ha syre för att fungera. Mat (näring) Musklernas mat kommer från maten som du äter. Maten omvandlas till ett slags socker och det får åka med blodet ut till musklerna. För att dina muskler ska vara starka och uthålliga vill de att du äter protein. Protein finns det i kött, kyckling, fisk, nötter, frön, mjölkprodukter, ost och ägg.
Träning och vila Du behöver använda dina muskler varje dag för att de ska bli starka. Det gäller både skelettmuskler och hjärtat. De mår bra om du går, cyklar, springer, leker på raster, tar trappor istället för att åka hiss, dansar m.m. När du tränar får dina muskler anstränga sig mer än vanligt. Då anpassar de sig, muskeltrådarna blir tjockare och du blir starkare. Muskler som inte får röra sig blir tunna och svaga. Både du och dina muskler behöver även vila och ordentlig sömn för att må bra och för att få kraft att växa. Träningsvärk Du kan få träningsvärk om du är ovan med träning, tränar ovanligt mycket eller har gjort rörelser som du inte brukar göra. Då kan några av muskeltrådarna skadas och då blir musklerna svullna och ömma. I så fall ska du låta bli att göra sådant som gör riktigt ont, men rör gärna musklerna lite lagom, för då blir svullnaden mindre. Det brukar ta några dagar för träningsvärken att gå över. Kramp När man får kramp i t.e.x. foten eller benet eller någon annanstans så är det musklerna som drar ihop sig fast man inte vill det. Krampen kan beror på att musklerna arbetat mycket och blivit trötta eller på vätskebrist. Då är det bra att gå på foten eller sträcka ut benet, så att det krampande musklerna dras ut igen och att dricka vatten.