Årsredovisning 2015 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum torsdagen den 28 april 2016 klockan 19.00 på Lövsta Landsbygdscentrum
Sparbanken Gotlands Styrelse Ordinarie ledamöter Ort Mandatperiod Lars Erlandsson, ordförande Visby 2015-2018 Jörgen Olsson, vice ordförande Alskog 2014-2017 Anne-Marie Olsson Storm Lau 2015-2018 Börje Lundberg Visby 2014-2017 Rolf Gahm Linde 2013-2016 Niclas Runesson Garda 2013-2016 Patrik Thored Visby 2015-2018 Eva Romare, VD Stockholm Ing-Marie Johannesson, personalrepr. Eskelhem Ersättare Margareta Bandelin, personalrepr. Ljugarn Revisorer Valda av huvudmännen Mandatperiod Sten Olofsson Stockholm 2013-2017 Anita Levander Visby 2013-2017 Internrevisor Revisionsbyrån Andersson & Co Växjö Sparbanken Gotlands kontor Ort Besöksadress Telefon Roma Visbyvägen 35 B 0498-380 74 Stånga Gumbalde 172 0498-48 80 67 Klintehamn Donnersgatan 6 A 0498-40 45 20 Hemsida www.sparbankengotland.se e-post info@sparbankengotland.se organisationsnummer 534000-5775 2
Innehållsförteckning VD kommentar 4 Omvärldstrender 5 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag 9 Resultat och balansräkning 2011-2015 10 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Kassaflödesanalys 13 Noter till de finansiella rapporterna 14 Underskrift av styrelsen 36 Revisionsberättelse 37 Företagsstyrning 39 Huvudmän, valberedning 40 Sparbanken Gotland sponsrade Ringmurens Cykelklubb vid Island Games 2015 3
VD Kommentar Då böckerna stängs för 2015, bankens 144:e verksamhetsår, kan konstateras att vi verkar i en minst sagt händelserik bransch. I februari beslutade riksbanken att sänka reporäntan till -0,10 %. Därmed inleddes en situation med negativa räntor som alltjämt håller i sig och förväntas enligt riksbankens egen prognos hålla i sig till ingången av 2018. Detta innebär för banken att marginalerna är små och att spararna har, historiskt sett, låga räntor på sina konton. Hur länge detta håller i sig är naturligtvis högst osäkert, riksbankens prognos ger i vart fall en indikation på att det kommer hålla i sig något år. Under året har Sparbanken Gotland bidragit med hjälp till Sparbankernas Riksförbund under Almedalsveckan. Vi har haft personal på plats i riksförbundets tält under de intensivaste dagarna där vi visat upp oss och svarat på frågor från allmänheten. Banken har även haft ett eget tält på plats under Skördefestivalen där bankens personal träffat festivalens besökare och svarat på frågor. Dessa engagemang har varit ett mycket uppskattat inslag för alla intressenter, personal såväl som kunder och andra besökare. Ambitionen är att vi skall fortsätta att synas i dessa sammanhang då vi anser att det finns ett stort värde i att berätta vad en sparbank är. Kontoret i Roma har under året fått en ansiktslyftning med en ny matta i kundlokalerna. Detta har varit välbehövligt då den gamla mattan var sliten. Den nya mattan har gett kontoret ett ordentligt lyft både avseende det estetiska samt att arbetsmiljön förbättrats då ljudnivån i lokalen blivit behagligare. Motsvarande förbättringar planerar banken att genomföra även på kontoret i Stånga under 2016. Banken har beslutat att lägga ned kontoret i Klintehamn med sista öppetdag den 31 mars 2016. Bakgrunden till detta beslut är i led med att minska bankens kostnader. Banken har under ett antal år haft stora kostnader i förhållande till intäkterna vilket på lång sikt inte är hållbart. Även då sparbanken inte har några ägare som kräver avkastning måste verksamheten bedrivas på ett sätt som genererar tillräcklig vinst. Detta för att möta upp de kostnader som är förenliga med verksamheten och för att uppnå en kapitalsammansättning som klarar nuvarande och framtida krav. Banken har även korrigerat kassans öppettider på samtliga kontor. Under senhösten valde bankens VD, Eva Romare, att avsluta sin anställning i banken med sista arbetsdag den 31 december 2015. Styrelsen utsåg undertecknad att axla rollen som tillförordnad VD från och med den 1 januari 2016 och som VD från och med 1 april 2016. Banken är nu rustad att möta framtiden i en mer effektiv kostym än tidigare. Jag ser med på optimism på detta då jag anser att banken har ett starkt berättigande i vårt verksamhetsområde. Vårt fokus är att komma närmare våra kunder, hushåll såväl som företag, med utmärkt service och konkurrenskraftiga erbjudanden. Med detta vill jag framföra ett stort tack till bankens kunder, medarbetare och styrelse för året som gått och ett extra tack till bankens tidigare VD Eva Romare som med stort engagemang utvecklat banken under drygt två år. Roma, april 2016 Robert Kalström VD 4
Omvärldstrender Globala tillväxten tappade fart under 2015 Den globala tillväxten försvagades under förra året. Aktiviteten i USAs ekonomi saktade in i slutet av året men den starka arbetsmarknaden med en arbetslöshet på 5 procent - ledde till att Federal Reserve valde att höja styrräntan för första gången sedan 2006. Eurozonen är en ljuspunkt med en bred återhämtning, inte minst i tidigare krisekonomier såsom Spanien och till viss del Italien. Uppgången sker dock från låga nivåer. Tillväxtmarknaderna å andra sidan kämpade i motvind bland annat genom stigande oro för en inbromsning i Kina men också fallande råvarupriser och en stark USA-dollar som pressar högt skuldsatta ekonomier. På de nordiska marknaderna var konjunkturbilden splittrad med en stark svensk tillväxt samtidigt som den finska ekonomins kräftgång fortsatte delvis tillföljd av nedgången i den ryska ekonomin. Det kraftiga oljeprisfallet satte press på den norska ekonomin medan återhämtningen fortsatte i Danmark. I bästa fall kommer 2015 att beskrivas som året när den globala återhämtningen tog en paus eller i värsta fall som året när den globala finanskrisen gick in i sin tredje fas. Stark svensk tillväxt men med växande obalanser Den svenska ekonomin fick ytterligare skjuts under 2015 via Riksbankens expansiva penningpolitik och den höga flyktinginvandringen. Uppskattningsvis växte ekonomin med närmare 4 procent och drevs av en stark inhemsk efterfrågan. Hushållen gynnades av låga räntor, en förbättrad arbetsmarknad och stigande real inkomster. Samtidigt är hushållens förtroende dämpat. Osäkerheten kring finanspolitiken och, inte minst, bostadsmarknaden är betydande vilket ger utslag i en stigande sparkvot. En faktor bakom det höga sparandet är också ökande amorteringar genom skärpta amorteringskrav från bankerna. Investeringarna steg på bred front under 2015 med den starkaste tillväxten inom bostadsbyggandet. Bristen på bostäder är dock utbredd och kräver ett fortsatt högt bostadsbyggande under lång tid men också reformer för att kunna öka byggkapaciteten. Den höga svenska tillväxten stärkte arbetsmarknaden ytterligare. Arbetslösheten sjönk ned mot sju procent i slutet av året samtidigt som bristen på arbetskraft steg i synnerhet inom bygg- och den offentliga sektorn. Något som kan sätta avtryck inför årets avtalsrörelse. Trots stark inhemsk efterfrågan och förbättrad arbetsmarknad är inflationstrycket fortsatt lågt med en inflationstakt (KPI) på 0,2 procent i december förra året. Trycket på Riksbanken ökade under förra året i kölvattnet av Europeiska Centralbankens (ECB) expansiva penningpolitik. Riksbankens penningpolitik blev därför än mer expansiv under förra året och reporäntan sänktes till -0,35 procent förra året tillsammans med omfattande obligationsköp för att få upp inflationen och undvika en alltför snabb kronförstärkning. 5
Redovisning för verksamhetsåret 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr. 534000-5775, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2015, bankens 144:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Vår verksamhetsidé är att vara den lokala sparbanken som med tillmötesgående och kompetent personal erbjuder våra kunder en heltäckande bankservice, inklusive kontanter, på Gotland. Vår verksamhet har sin grund i sparbanksidén, vilken förutom den starka förankringen, innebär att vinsten stannar i banken för att trygga bankens framtid, och gör att banken kan medverka till en positiv utveckling för vår bygd. Vi står för: - Närhet och personlig service - Tillgänglighet - Långvariga affärsrelationer Verksamhetsområde Vårt verksamhetsområde omfattar Gotland. Banken har tre kontor Roma, Stånga och Klintehamn. Händelser under året Banken har ändrat in-, och utlåningsräntor två gånger under året. Vid båda tillfällen har räntorna justerats nedåt. Detta har fått till följd att bankens räntenetto sjunkit. Personalen hjälpte till i Sparbankernas Riksförbunds tält under Almedalsveckan. Banken hade ett eget tält på Lövsta skördefestival. Stor del av året har åtgått till att fokusera på styrning och kontroll av verksamheten, helt i linje med styrelsens verksamhetsplan och mål. Antalet årsarbetare har minskat med 1,5 under året. Per bokslutsdagen har banken 16 årsarbetare. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 2 970 (2 326) tkr. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 2 403 (1 878) tkr. Den största posten i resultaträkningen, räntenettot, uppgick till 17 277, en ökning mot föregående år med 1,26 % eller 215. Ökningen består till stor del av ökade ränteintäkter från obligationsportföljen. Därutöver belastas räntenettot även av avgifter för stabilitetsavgift samt kostnad för insättningsgarantin. Riksbankens reporänta har förändrats under året från 0,00 % vid årets ingång till -0,35 % vid årets utgång. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 555 (494) tkr. Utdelning på aktieinnehavet i Sparbankernas Försäkrings AB har erhållits med 23 (16) tkr. Provisionsnettot har under året ökat med 257 till 6 003, eller med 4,47 %. Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 18 369, en minskning med 1 395. Den beror dels på att personalkostnaderna minskat med 510 dels på att banken inte har haft någon avskrivning av goodwill under 2015 (1 100 tkr 2014). Kreditförlusterna uppgick till 908 netto (1 235) tkr. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2015 uppgick till 811 724 (822 234) tkr, vilket motsvarar en minskning med 10 510 eller 1,27 %. Den totala affärsvolymen vid årsskiftet uppgick till 1 958 108 (2 000 168) tkr, en minskning under året med 2,10 %. 6
Utlåning till allmänheten uppgick vid årets slut till 562 475 (576 955) tkr, en minskning med 14 480 eller 2,51 %. Inlåning från allmänheten minskade under året med 6 261 eller med 0,85 %, och uppgick vid årsskiftet till 728 770 (735 031) tkr. Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har under året minskat med 34 331 till 417 128 (451 459) tkr, en minskning motsvarande 7,60 %. Marknadsvärdet på de totala förmedlade placeringarna till Swedbank Robur uppgick vid årsskiftet till 94 965 (89 464) tkr, vilket motsvarar en ökning med 6,14 %. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 77 609 (75 616) tkr. Sparbankens obligationsportfölj hade vid årsskiftet ett marknadsvärde om 129 033 (80 634) tkr. Sparbankens innehav av aktier och andelar hade vid årsskiftet ett marknadsvärde om 9 992 (16 488) tkr, Sparbanken har sålt andelar i värdepappersfonder till ett bokfört värde om 5 999 under 2015. Sparbankens största innehav var Swedbank AB A (48 855st) där marknadsvärdet uppgick till 187,10 (195,50) kr per aktie vid årsskiftet, marknadsvärdet har minskat med 4,29%. Personal Antal anställda vid årsskiftet var 18st (20st), medeltal 16st (18st). Samtlig personal med befattningsbeskrivning rådgivare har genomgått licensiering via Swedsec. Sparbankens principer och processer för ersättningar och förmåner för ledningen kommenteras i not 10. Riskhantering Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens verksamhet och för att riskhanteringen bedrivs så att syftet med verksamheten uppfylls. Det är ytterst styrelsen som ansvarar för att sparbanken inte tar på sig mer risk än vad sparbanken är kapitaliserad för att eventuellt absorbera. Styrelsens normgivning till verksamheten, avseende riskhantering utgörs primärt av att fastställa och dokumentera riskaptit, riskstrategi och limiter i för ändamålen framtagna policys och instruktioner. Banken följer strukturen om de tre försvarslinjerna. Den första försvarslinjen utgörs av affärsverksamheten som har det delegerade ansvaret att genomföra sparbankens beslutade riskstrategi och att säkerställa att sparbanken håller sig inom de limiter som styrelsens satt upp. Den andra försvarslinjen utgörs av funktionen för riskkontroll och funktionen för compliance och den tredje försvarslinjen består av en oberoende internrevisionsfunktion, direkt underställd styrelsen. Styrelsens verktyg för utvärdering av sparbankens kapitalbehov är den interna kapital och likviditetsutvärderingen (IKLU). Genom uppföljning, rapportering och intern kontroll ska riskerna identifieras och mätas. Syftet är att säkerställa att sparbankens tillgängliga kapital hela tiden har en sund marginal och på goda grunder kan antas vara tillräckligt stort för att göra sparbanken motståndskraftig mot riskers eventuella realiseringar i verksamheten. Styrelsen har fastställt interna limiter inom samtliga risksegment för vad de anser vara sund marginal. För det fall dessa limiter överskrids finns rutiner och instruktioner för hur verksamheten ska agera. Styrelsen har identifierat kreditrisken som bankens största risk. I bankens kreditpolicy och kreditinstruktion återfinns bland annat bankens kreditriskaptit, kreditlimiter och kreditbeviljningsprocess. 7
Händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter räkenskapsårets slut Sparbanken Gotland har bytt VD per 2016-01-01, då tidigare VD slutade 2015-12-31. Robert Kalström tillträdde som tillförordnad VD per årsskiftet och tillträdde som VD 2016-04-01. Klintehamnskontoret stängdes 2016-03-31, ett beslut som togs under 2015. Sparbanken har bytt riskkontroll i februari 2016, banken har vi köpt tjänsten från Virserums Sparbank och nu kommer banken att köpa tjänsten från Transcendent Group. Förväntad framtida utveckling Utifrån en bedömning av framtiden framtagen av styrelsen arbetar banken utifrån fastställd strategi. Vi förväntar oss en modest volymtillväxt i kombination med sjunkande räntenetto. Personalkostnaderna kommer att sjunka. Detta i kombination med den allt hårdare konkurrensen på kreditmarknaden ger vid hand att vi förväntar oss ett resultat före kreditförluster om ca 4 900 tkr. FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BANKENS VINST Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. 2 403 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 2 403 Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 18,66 % (föregående år 16,24 %). Kapitalbasen uppgår förutom förslagen vinstdisposition till 73 260 tkr (66 000 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 31 406 tkr (32 515 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 29 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på så väl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 8
Fem år i sammandrag nyckeltal, tkr Volym 2015 2014 2013 2012 2011 Affärsvolym ultimo 1 958 108 2 000 168 1 982 855 2 005 355 1 864 451 Förändring under året i % -2,10 0,88-1,10 7,50 7,00 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + kapitaldelen av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 9,56 9,20 8,92 8,44 7,82 Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 18,66 16,24 - - - (För år 3-5 redovisas inte kärnprimärkapitalrelation då regelverket ändrades 2014) Riskvägt exponeringsbelopp 392 583 406 435 384 588 419 100 459 700 Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 19,15 18,14 - - - Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,12 2,09 2,25 2,64 2,47 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,12 1,18 1,23 1,43 1,30 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 3,02 2,45 1,86 9,07 9,77 K/I tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,83 0,85 0,89 0,67 0,67 K/I tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,87 0,90 0,93 0,73 0,68 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringar för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 97,90 97,48 80,76 40,40 14,88 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) 0,01 0,01 0,12 0,53 0,97 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt kreditgarantier 0,16 0,22 0,17 0,24 0,07 Övriga uppgifter Medelantal anställda 16 18 16 16 15 Antal kontor 3 3 3 4 4 9
Resultat- och balansräkning 2011-2015, tkr Resultaträkning 2015 2014 2013 2012 2011 Räntenetto 17 277 17 062 18 323 21 139 18 779 Provisionsnetto 6 003 5 746 5 480 5 114 3 963 Övriga intäkter -1 033 517 566 1 017 475 Summa intäkter 22 247 23 325 24 369 27 270 23 217 Allmänna administrationskostnader -17 065-17 419-19 433-14 394-13 276 Övriga rörelsekostnader -1 304-2 345-2 272-3 881-2 197 Kreditförluster, netto -908-1 235-1 050-1 582-429 Summa kostnader -19 277-20 999-22 755-19 857-15 902 Rörelseresultat 2 970 2 326 1 614 7 413 7 315 Bokslutsdispositioner, netto - - 1 850-1 850 1 624 Skatter -567-448 -682-1 578-2 320 Årets resultat 2 403 1 878 2 782 3 985 6 619 Balansräkning Kassa 591 971 1 624 2 772 2 916 Belåningsbara statsskuldförbindelser 23 902 7 989 - - - Utlåning till kreditinstitut 106 170 142 789 161 756 120 640 60 988 Utlåning till allmänheten 562 475 576 955 553 800 601 827 668 263 Räntebärande värdepapper 105 131 72 645 85 559 78 600 47 951 Aktier och andelar 9 992 16 488 9 714 7 074 6 034 Immateriella tillgångar - - 1 100 2 200 3 300 Materiella tillgångar 122 137 743 661 750 Övriga tillgångar 3 341 4 260 4 476 3 403 2 907 Summa tillgångar 811 724 822 234 818 772 817 177 793 109 Skulder till kreditinstitut 2 001 2 666-20 Inlåning från allmänheten 728 770 735 031 731 457 734 511 719 507 Övriga skulder 3 344 4 585 6 619 6 210 4 502 Efterställda skulder - 7 000 7 000 7 000 7 000 Summa skulder 734 115 746 618 745 742 747 721 731 029 Obeskattade reserver - - - 1 850 - Fond för verkligt värde 7 328 7 738 7 030 4 388 2 846 Eget kapital 70 281 67 878 66 000 63 218 59 234 Summa skulder och eget kapital 811 724 822 234 818 772 817 177 793 109 10
Resultaträkning 1 januari 31 december, tkr Not 2015 2014 Ränteintäkter 19 522 23 006 Räntekostnader -2 245-5 944 Räntenetto 4 17 277 17 062 Erhållna utdelningar 5 578 510 Provisionsintäkter 6 6 875 6 806 Provisionskostnader 7-872 -1 060 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8-1 646-358 Övriga rörelsekostnader 9 35 365 Summa rörelseintäkter 22 247 23 325 Allmänna administrationskostnader 10-17 065-17 419 Avskrivning på materiella- och immateriella tillgångar 19-85 -1 176 Övriga rörelsekostnader 11-1 219-1 169 Summa kostnader före kreditförluster -18 369-19 764 Resultat före kreditförluster 3 878 3 561 Kreditförluster netto 12-908 -1 235 Rörelseresultat 2 970 2 326 Skatt på resultatet 13-567 -448 Årets resultat 2 403 1 878 Rapport över totalresultat 1 januari 31 december, tkr Årets resultat 2 403 1 878 Övrigt totalresultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -410 708 Årets övrigt totalresultat -410 708 Årets totalresultat 1 993 2 586 11
Balansräkning per den 31 december, tkr Tillgångar Not 2015 2014 Kassa 591 971 Belåningsbara statsskuldförbindelser 14 23 902 7 989 Utlåning till kreditinstitut 15 106 170 142 789 Utlåning till allmänheten 16 562 475 576 955 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 105 131 72 645 Aktier och andelar 18 9 992 16 488 Materiella tillgångar 19 122 137 Övriga tillgångar 20 972 1 083 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 2 369 3 177 Summa tillgångar 811 724 822 234 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 2 001 2 Inlåning från allmänheten 23 728 770 735 031 Övriga skulder 24 1 241 2 194 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 2 103 2 391 Efterställda skulder 0 7 000 Summa skulder 734 115 746 618 Eget kapital Reservfond 67 878 66 000 Fond för verkligt värde 7 328 7 738 Årets resultat 2 403 1 878 Summa eget kapital 26 77 609 75 616 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 811 724 822 234 Poster inom linjen Ställda panter, säkerhet för egna skulder Inga Inga Ansvarsförbindelser Garantier, krediter 3 547 5 349 Garantier, övrigt - 77 Åtaganden Lånelöften 16 652 18 457 Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 21 297 31 571 12
Kassaflödesanalys 1 januari 31 december, tkr 2015 2014 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 2 970 2 326 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar (+) 85 1 176 Årets skattekostnad (-) -567-448 Kreditförluster (+) 967 1 235 Orealiserad del av nettoresultat finansiella transaktioner 1 110 241 Kassaflöde från den löpande verkasamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 4 565 4 530 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av utlåning till allmänheten (-/+) 13 513-24 390 Minskning/ökning av värdepapper (-/+) -43 423-1 522 Minskning/ökning övriga tillgångar (+/-) 919 217 Minskning/ökning av inlåning från allmänheten (+/-) -6 261 3 574 Minsking/ökning av övriga skulder (+/-) -8 243-2 029 Kassaflöde från den löpande verksamheten -38 930-19 620 Investeringsverksamhet Förvärv av materiella tillgångar (-) -70 - Kassaflöde från investeringsverksamhet -70 0 Årets kassaflöde -39 000-19 620 Likvida medel vid årets början 143 760 163 380 Likvida medel vid årets slut 104 760 143 760 Specifikation av likvida medel Kassa 591 971 Utlåning till kreditinstitut 106 170 142 789 Skulder till kreditinstitut -2 001 Summa likvida medel 104 760 143 760 13
Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Sparbanken Gotland, org. nr 534000-5775, med säte i Roma. Adressen till Sparbanken är Visbyvägen 35 B, 622 54 Romakloster. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Sparbanken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2016. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på sparbanksstämman den 28 april 2016. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 27). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2015, bedöms inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Räntekostnader inkluderar premien för insättningsgaranti samt avgift för stabilitetsfond. Utdelning från aktier redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. 14
Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställande graden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån, dock har dessa inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också fastighetskostnader, lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. 15
Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, inlåning och övriga skulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehavet av aktier redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter att ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Till denna kategori har sparbanken hänfört räntebärande obligationer. 16
Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten samt övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg kan avse följande förlusthändelser: - Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären, - Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av ränta eller kapitalbelopp, - Beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte har övervägt, - Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, - Upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning, och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. 17
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget kapital. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas om klassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 12. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar utgörs av goodwill (inkråmsgoodwill) från kontorsförvärv. Tillgången redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning görs linjärt under 5 år. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balans räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Beräknade nyttjandeperioder är för byggnader 50 år samt för inventarier 5-10 år. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 18
3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande av att limiter inte överskrids. Riskpolicy och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk och motpartsrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbanken Gotlands krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Organisationen för kredithandläggning är så uppbyggd att under VD är kreditchefen ansvarig för utveckling och uppföljning av kredithantering i banken. Nivåerna under huvudstyrelsen är kreditdelegation, där en styrelseledamot samt VD, kreditchef eller privatmarknadsansvarig ingår, och tjänstemannadelegation där VD, kreditchef eller privatmarknadsansvarig ingår. Kredithanteringen sker enligt dualitetsprincipen (=två i förening), där kredithandläggaren handlägger krediter med stöd av ASK-systemet och ansvarar för varje kreditärende och formalia i samband med detta. Valvsansvarig ansvarar för systematisk uppföljning och rapportering av rutiner för att säkerställa att kreditakten är korrekt upprättad. Kravverksamheten är så uppbyggd att betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett tidigt stadium. Stora engagemang omprövas årligen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. 19
Kreditriskexponering brutto och netto 2015 Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning Kreditriskexponering m. hänsyn till säkerheter Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen 0 0 0 0 0 Pantbrev i villa och fritidsfastigheter 309 216-167 309 049 303 201 5 848 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 26 389 0 26 389 26 389 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 103 562-1 051 102 511 101 607 904 Pantbrev i andra näringsfastigheter 78 725 0 78 725 78 486 239 Företagsinteckningar 16 988-359 16 629 16 158 471 Övriga 30 301-2 620 27 681 1 165 26 516 Kreditinstitut 1 491 0 1 491 1 491 0 Summa 566 672-4 197 562 475 528 497 33 978 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ -AA+ 23 902-23 902-23 902 Andra emittenter -AAA 47 901-47 901-47 901 -A 9 862-9 862-9 862 -BBB eller lägre 47 368-47 368-47 368 Summa 129 033 0 129 033 0 129 033 Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 19 269-19 269-19 269 Utställda lånelöften 16 652-16 652-16 652 Outnyttjad kredit på Gotlandskortet 2 028-2 028-2 028 Utställda finansiella garantier 3 547-3 547-3 547 Summa 41 496 0 41 496 0 41 496 Total kreditexponering 737 201-4 197 733 004 528 497 204 507 Kreditriskexponering brutto och netto 2014 Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivningar Kreditriskexponering m. hänsyn till säkerheter Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen 5-5 5 0 Pantbrev i villa och fritidsfastigheter 313 805-459 313 346 306 699 6 647 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 28 925-28 925 28 925 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 106 686-1 051 105 635 104 735 900 Pantbrev i andra näringsfastigheter 75 244-75 244 75 004 240 Företagsinteckningar 15 924-88 15 836 15 343 493 Övriga 38 623-1 821 36 802 763 36 716 Kreditinstitut 1 162-1 162 1 162 0 Summa 580 374-3 170 576 955 532 636 44 996 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ -AA+ 7 989-7 989-7 989 Andra emittenter -AAA 42 279-42 279-42 279 -A- 10 117-10 117-10 117 -BBB eller lägre 20 249-20 249-20 249 Summa 80 634 0 80 634 0 80 634 Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 24 951-24 951-24 951 Utställda lånelöften 18 457-18 457-18 457 Outnyttjad kredit på Gotlandskortet 6 620-6 620-6 620 Utställda finansiella garantier 5 349-5 349-5 349 Summa 55 377 0 55 377 0 55 377 Total kreditexponering 716 385-3 170 712 966 532 636 181 007 20