Uppdragsnr: 10170215 GRANSKNINGSHANDLING Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938, delen Mejeriplan (Matsolles gattu) Jobs boden (Iluvägen) Leksands kommun, Dalarnas län Vägplanbeskrivning 2014-06-04 Projektnummer: 102735 Projektnummer:
Titel: Vägplan. Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938, delen Mejeriplan (Matsolles gattu)-jobs boden (Iluvägen) Projektnummer: 102735 Utgivningsdatum: 2014-06-04 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Thomas Johansson, Trafikverket, telefon: 070-108 93 19 Uppdragsansvarig: Mikael Hindrikes, WSP Samhällsbyggnad Distributör: Trafikverket, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921 Foton: WSP Samhällsbyggnad
Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Bakgrund och motiv... 7 2.1 Nuvarande förhållanden... 8 2.2 Behov av förändringar... 13 2.3 Syfte och mål... 13 2.4 Referensstandard... 14 2.5 Tidigare utredningar och beslut... 14 2.6 Angränsande projekt... 14 2.7 Riksintressen... 14 2.8 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 16 2.9 Överensstämmelse med miljömål... 18 3 Vägens lokalisering och utformning... 20 3.1 Utredningar i förstudie... 20 3.2 Val av lokalisering... 20 3.3 Val av utformning... 21 3.4 Underlagsmaterial... 27 4 Konsekvenser av vägförslaget... 28 4.1 Överensstämmelse med transportpolitiska mål... 28 4.2 Trafikantupplevelser och komfort... 28 4.3 Framkomlighet... 29 4.4 Kapacitet... 29 4.5 Trafiksäkerhet... 29 4.6 Miljökonsekvenser... 30 4.7 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 30 4.8 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning... 31 4.9 Påverkan under byggnadstiden... 32 5 Miljöbeskrivning... 34 5.1 Bakgrund... 34 5.2 Avgränsning och metod... 35 5.3 Miljökonsekvenser... 37 5.4 Riskhantering... 50 6 Gestaltning... 53
6.1 Syfte... 53 6.2 Landskapsanalys... 53 6.3 Gestaltningsprinciper... 56 6.4 Gestaltningsförslag... 59 6.5 Drift och underhåll... 63 6.6 Rekommendationer inför fortsatt arbete... 63 7 Genomförande och finansiering... 64 7.1 Formell hantering... 64 7.2 Genomförande... 66 7.3 Finansiering... 67
1 Sammanfattning Väg 938 slingrar sig från Leksand genom de äldre byarna Karlsarvet och Västanvik samt vidare norrut mot Grytnäs, Siljansnäs och Gesunda. Vägen är smal (cirka 6 m) och längs flera sträckor är vägmiljön trång där husen står tätt intill vägen. De boende i Västanvik upplever trafiken som störande och farlig. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg eftersom det saknas en sammanhängande gång- och cykelväg. De oskyddade trafikanterna är hänvisade till den smala körbanan. Projektets syfte är att förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. En förstudie upprättades under 2011 Gång- och cykelväg Västanvik-Karlsarvet längs väg 938. Förstudien behandlade förutsättningarna för anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs väg 938, från korsningen med väg 570 till Jobs boden i Västanviks norra del. Länsstyrelsen i Dalarna beslutade 2011-07-13 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vid årsskiftet 2012/2013 trädde en ny lagstiftning i kraft, vilket bl.a. innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte ska tas fram för projekt som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägplanens förutsebara påverkan på människors hälsa och miljö redovisas istället i en miljöbeskrivning, som utgör en del av denna planbeskrivning. Förslaget omfattar ny gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager i anslutning till denna och utgörs av följande delar (se även Figur 1): Ny gång- och cykelväg från Mejeriplan (Matsolles gattu) inne i byn Västanvik till Jobs boden (Iluvägen) i Västanviks norra del. Gång- och cykelvägens bredd varierar mellan 1,75-2,5 meter. Räcke behöver anläggas längs en sträcka med större nivåskillnader. För att minska markintrånget längs sträckan kommer anläggande av stödmur eller annan åtgärd bli aktuellt på några ställen. Där gång- och cykelvägen korsar vattendrag kommer befintliga vägtrummor att förlängas. Nya trafiksäkra passager anläggs i anslutning till Iluvägen samt Västanviksbadets camping. Gång- och cykelvägen läggs i huvudsak dikt an till befintlig väg med kantsten som avskiljare. I höjd med campingen samt längst norrut, söder om passagen i anslutning till Iluvägen, dras gång- och cykelvägen en bit från väg 938 för att förbättra upplevelsen för gång- och cykeltrafikanterna och av utrymmesskäl. De viktigaste konsekvenserna av förslaget till ny gång- och cykelväg är: När gång- och cykelvägen är byggd kommer den att innebära en klar positiv förbättring för trafiksäkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna i området. Bymiljön i Västanvik är utpekad som ett riksintresseområde för kulturmiljövård. För landskapsbilden och kulturmiljön i Västanvik kan projektet medföra en viss negativ påverkan då gång- och cykelvägen ger bymiljön en mer stadsmässig karaktär. Den negativa påverkan kan minskas genom att räcken, stolpar, belysning och beläggning väljs som harmoniserar med bymiljön och omgivningen. 5(68)
Åtgärden innebär intrång i befintliga detaljplaner på mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark. Arbete pågår hos Leksands kommun med att upphäva de delar av detaljplanerna som inte är i överensstämmelse med den planerade gång- och cykelvägen. Produktionskostnaden beräknas till 3 miljoner för anläggningen av gång- och cykelvägen mellan Mejeriplan och Jobs boden. Kostnaden inkluderar inte projektering, byggherrekostnader eller marklösen. Finansiering sker genom Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010-2021 (Region Dalarna 2010). Figur 1. Ny gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager som omfattas av vägplanen. 6(68)
2 Bakgrund och motiv Väg 938 slingrar sig från Leksand genom byarna Karlsarvet och Västanvik samt vidare norrut mot Grytnäs, Siljansnäs och Gesunda (Figur 2). Vägen är smal (cirka 6 m) och längs flera sträckor är vägmiljön trång där husen står tätt intill vägen. Det medför att utrymmet för gående och cyklister är begränsat särskilt när motorfordon möts. Dessutom är sikten på flera ställen dålig. V 938 Figur 2. Projektets lokalisering väster om Leksand i Leksands kommun, Dalarnas län. Många boende i Karlsarvet och Västanvik samt i byarna längre norrut pendlar med bil till arbete i Leksand, enligt Leksands kommun. Vägen trafikeras även av tunga fordon, 160 fordon per årsmedeldygn, mestadels timmertransporter. Enligt förstudie från 2004 (se avsnitt 2.5.1) förekommer även stora mängder turisttrafik sommartid. Projektet berör sträckan mellan Mejeriplan (Matsolles gattu) och Jobs boden, en sträcka på omkring 1200 meter. 7(68)
2.1 Nuvarande förhållanden 2.1.1 Allmänt 2.1.1.1 Viktiga målpunkter Väg 938 utgör en genomfartsväg genom byarna Västanvik och Karlsarvet. Vägen används av många boende längs med vägen som pendlar till arbeten och skolor i främst Leksand. Vägen används även av boende för att ta sig till olika målpunkter, främst av boende i anslutning till och öster om väg 938 där ingen alternativ kommunikationsled finns i längsgående riktning. Målpunkter utgörs av bl.a. bostäder, busshållplatser, camping, bad, verksamheter samt omgivande naturområden (Figur 3). Figur 3. Målpunkter för boende i anslutning till vägsträckan. 2.1.1.2 Vägnätet Trafikverket ansvarar för det statliga vägnätet, vilket indelas i Europavägar, övriga riksvägar, primära länsvägar och övriga länsvägar. Väg 938 ingår i 8(68)
länsvägnätet (övriga länsvägar). Vägen har en bärighet som är klassad som BK 1, vilket tillåter tunga fordon upp till 60 ton. Vägbredden varierar mellan 5,8 och 6,5 meter. Vägbredden längs lokala vägar varierar mellan 2,5 och 4 meter. Längs sträckan ansluter ett flertal lokala gator och enskilda anslutningar till väg 938. Hastigheten är i huvudsak begränsad till 50 km/h längs sträckan. Inne i Västanviks by, från omkring 80 meter norr om Mejeriplan (Figur 3) och söderut, är hastigheten begränsad till 30 km/h. Precis norr om utfarten från Iluvägen övergår hastighetsbegränsningen till 70 km/h. 2.1.1.3 Gång- och cykelvägar Gång- och cykelväg saknas längs stora delar av väg 938. Gång- och cykeltrafik samsas i dagsläget med biltrafiken. Under 2005 byggdes gång- och cykelväg längs en kort sträcka öster om väg 938 i anslutning till Mejeriplan. Vid Mejeriplan gjordes även en vägbreddning och en passage med refug för oskyddade trafikanter (Figur 4). Figur 4. Gång- och cykelväg och passage som byggdes 2005. 2.1.2 Trafikförhållanden 2.1.2.1 Fordonstrafik Väg 938 har, enligt Vägverkets mätningar från 2008, en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på totalt 2 760 fordon varav 150 utgörs av tunga fordon. Enligt en tidigare förstudie från 2004 (se avsnitt 2.5.1) ökar trafikmängderna sommartid på grund av turisttrafik. Beräknad trafikmängd för nuläget (år 2012) är cirka 2 900 fordon/dygn (ÅDT) varav cirka 160 tunga fordon. 9(68)
2.1.2.2 Gång- och cykeltrafik Det finns inga mätningar av antalet gång- och cykeltrafikanter inom utredningsområdet. Eftersom gång- och cykelväg saknas förutom i anslutning till Mejeriplan är de oskyddade trafikanterna hänvisade till väg 938 eller den alternativa byvägen. Flera målpunkter som busshållplatser, bostäder och postlådor ligger utmed vägen (Figur 3). Till och från campingen rör sig turister sommartid. Trafiksäkra passager över vägen saknas förutom vid Mejeriplan. Vägen utgör en del av cykellederna Siljansleden och Sverigeleden, vilka används för cykeltrafik i huvudsak under sommartid. 2.1.2.3 Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av Dalatrafik med busslinje nr 84 (Leksand-Siljansnäs) med 10 turer under vardagar. Längs aktuell vägsträcka finns 3 busshållplatser, se Figur 3. Samtliga busshållplatser längs den östra sidan av vägen utgörs av hållplats vid stolpe. På den västra sidan av vägen har samtliga busshållplatser väderskydd. Busslinje nr 84 används även av skolelever som åker till skolor i Leksand. Enligt en inventering som gjorts av Leksands kommun förväntas drygt 30 elever i årskurs 1-9 åka dagligen till Åkeröskolan under HT 2013. Det är även troligt att busslinjen används av gymnasieelever som åker till gymnasiet i Leksand. 2.1.2.4 Farligt gods Väg 938 är inte rekommenderad väg för farligt gods. 2.1.3 Olycksstatistik Det finns en polisanmäld olycka längs med delsträckan enligt Transportsstyrelsens databas STRADA, se Figur 5. I olyckan som skedde 2010 var två personbilar inblandade och två personer skadades svårt. Inga olyckor där oskyddade trafikanter varit inblandade finns registrerade i databasen. 10(68)
Figur 5. Olyckor längs aktuell vägsträcka enligt Transportstyrelsens databas STRADA. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Väg 938 sträcker sig längs aktuell vägsträcka genom byn Västanvik med knappt 300 invånare. Västanvik ligger väster om Österviken, som är en del av Siljan. På flera håll längs strandkanten finns spår av primitiv järnhantering. Byggnaderna i Västanvik består till stor del av äldre trähus. Det finns ingen grund- eller gymnasieskola i området. Eleverna är hänvisade till skolor i Leksand samt Siljansnäs. I nuläget, HT 2012, går samtliga elever i skolor i Leksand och så förväntas det se ut även under kommande läsår, HT 2013, enligt Leksands kommun. I anslutning till Västanviks folkhögskola söder om Mejeriplan finns en förskola (Figur 3). Väster om väg 938 finns bystugan som är en samlingspunkt för Västanvik och Karlsarvets gemensamma byalag. Det finns flera företag i anslutning till aktuell vägsträcka med olika verksamhetsinriktningar, bl.a. företagen Leksands träslöjd, Jobs handtryck och Jobs boden (Figur 3). Öster om väg 938 finns Västanviksbadets camping med campingverksamhet, bad, minigolf och butik. I anslutning till Mejeriplan sträcker sig väg 938 genom Västanviks inre kärna med tät bebyggelse. Ett par hundra meter norr om Mejeriplan blir bebyggelsen glesare och husen omges där av stora öppna ytor och jordbruksmark. Längst i norr längs aktuell vägsträcka kantas väg 938 av trädbevuxen mark. Ett flertal vatten-, avlopps, el- och teleledningar sträcker sig längs med väg 938 samt korsar vägen vid ett flertal punkter. 11(68)
2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Nedan följer en kort beskrivning av förutsättningarna gällande de miljöaspekter som främst bedömts beröras av projektet. Konsekvenserna för dessa miljöaspekter samt mer utförlig information finns i kapitel 5 Miljöbeskrivning. Angivna riksintressen beskrivs närmare i 2.7 Riksintressen. Landskapet längs med den planerade sträckan, sluttar brant mot Österviken i Siljan. Väg 938 går på skrå på den nedre delen av sluttningen. Byn Västanvik är rikt på kulturintressen. Den gamla bykärnan utgör riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken 3 kap 6 (Figur 6). Byn är en tätbebyggd klungby med enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse från 1700- och 1800-tal. Delar av Siljan är utpekat som riksintresse för naturvård (Figur 6). Området är värdefullt ur biologiskt-ekologiskt, fiskerimässigt och vetenskapligt perspektiv. Ett par mindre bäckar korsas av vägen, vilka mynnar i Siljan. Väg 938 utgör en barriär för oskyddade trafikanter både i längs- och tvärgående riktning, främst för boende öster om väg 938. Hela området kring Siljan är utpekat som riksintresse för friluftsliv (Figur 6). Väg 938 ingår i cykellederna Siljansleden och Sverigeleden. 2.1.6 Kommunala planer 2.1.6.1 Översiktsplan I området gäller Översiktsplan för Leksands kommun, vilken antogs i kommunfullmäktige 1993-06-09. Ett arbete pågår med att ta fram en ny översiktplan, vilken beräknas antas av kommunfullmäktige under våren 2014. Den aktuella vägsträckan omfattas av planområde P7 i den nu gällande översiktsplanen. För området anges bl.a. att den centrala bykärnan i Västanvik är av stort kulturhistoriskt värde och bör vårdas. Rekommendationerna inkluderar att ny bebyggelse och nya anläggningar inte bör lokaliseras så att pågående jordbruksdrift eller framtida vägprojekt hindras eller försvåras. Projektet är i linje med berörda rekommendationer och mål i översiktsplanen. 2.1.6.2 Detaljplaner Aktuell vägsträcka berör en detaljplan som fastställts av Leksands kommun, se Tabell 1. Delar av den planerade gång- och cykelvägen ligger inom mark som inte får bebyggas enligt detaljplanen, s.k. prickmark. Längs sträckan från Mejeriplan och cirka 400 meter norrut ligger både väg 938 och bebyggelsen väster om vägen helt inom detaljplanelagt område. Norr om detta omfattar detaljplanen endast väg 938. I höjd med Jobs boden i Västanviks norra del omfattar detaljplanen även Mattias väg. 12(68)
Tabell 1. Befintliga detaljplaner som berörs av ny gång- och cykelväg. Beteckning Namn Datum L237 Byggnadsbestämmelser tillhörande Förslag till byggnadsplan för Västanviksområdet, fastigheterna Karlsarvet 7:2 och Västanvik 49:1 m fl, Leksands kommun, Kopparbergs län. Tillhör kommunfullmäktiges beslut 1974-03-22 2.1.6.3 Cykelplan En cykelplan upprättades i maj 2012 av Leksands kommun (Leksands kommun, 2012). Cykelplanen syftar till att stärka cyklisternas position i trafiksystemet och ska vara ett underlag för det fortsatta strategiska planeringsarbetet i Leksands kommun. Cykelplanen anger att det i ett fullt utbyggt cykelnät ska finnas en separerad cykelväg hela vägen från Leksand till Siljansnäs längs med väg 938 (jfr Figur 1). Sträckan från korsningen med väg 570 i öster till Grytnäs i väster tillhör de vägavsnitt med högst prioritet. Projektet överensstämmer därmed med intentionerna i cykelplanen. 2.2 Behov av förändringar De boende i Karlsarvet och Västanvik upplever trafiken som störande och farlig. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg eftersom det saknas en sammanhängande gång- och cykelväg. De oskyddade trafikanterna är hänvisade till den smala körbanan. Det kan medföra att färre väljer att gå och cykla. 2.3 Syfte och mål 2.3.1 Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. Kommunen ska tillhandahålla den mark eller det utrymme som måste tas i anspråk som nytt vägområde för statlig allmän väg inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap. 2.3.2 Projektets syfte och mål Vägplanens projektmål är att förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. 13(68)
2.4 Referensstandard Gång- och cykelvägen har anpassats till VGU (vägar och gators utformning) 2004 där så är möjligt. Standarden har frångåtts där man tvingats till anpassning till befintlig omgivning, se vidare under kapitel 3. 2.5 Tidigare utredningar och beslut 2.5.1 Förstudie trafiksäkerhetsåtgärder Vägverket tog år 2004 fram en förstudie för sträckan längs väg 938, från korsningen med Styrsjöbovägen (väg 937, se Figur 1) till Jobs boden i Västanviks norra del (Vägverket Region Mitt, 2004). Syftet var att utreda förutsättningarna för hastighetsdämpande åtgärder för att öka trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter. 2.5.2 Förstudie En förstudie Gång- och cykelväg Västanvik - Karlsarvet längs väg 938 för sträckan längs väg 938, från korsningen med väg 570 till Jobs boden i Västanviks norra del, togs fram av Trafikverket 2011. Under arbetet med förstudien hölls samråd med representanter från Västanvik och Karlsarvets byalag. Ett tidigt samråd hölls med Länsstyrelsen Dalarna. Förstudien sändes på remiss till berörda myndigheter, kommunala nämnder, fastighetsägare och sammanslutningar för yttrande, alternativt kännedom, under perioden 2011-03-25 2011-04-15, se separat Samrådsredogörelse. Länsstyrelsen beslutade 2011-07-13 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se även 5.1.1 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Trafikverket har därefter gjort ett ställningstagande att gå vidare med arbetsplan (numera vägplan). Förstudien gör gällande att en ny gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager bör byggas för att förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Gång- och cykelvägen föreslås ligga väster om väg 938 längs sträckan mellan Mejeriplan och Jobs boden. Enligt ställningstagandet behövs ingen vägutredning (numera val av lokaliseringsalternativ) eftersom alternativa lokaliseringar inte bedömts vara aktuella. 2.6 Angränsande projekt Trafikverket arbetar parallellt med detta projekt med att ta fram en arbetsplan för en ny gång- och cykelväg samt nya trafiksäkra passager längs sträckan mellan Mejeriplan och väg 570. Gång- och cykelvägen planeras att byggas tidigast under år 2016. I korsningen mellan väg 570 och väg 938 ansluter den nya gång- och cykelvägen till befintlig gång- och cykelväg, vilket medför att det blir möjligt för oskyddade trafikanter att ta sig hela vägen in till Leksand på ett trafiksäkert sätt. 2.7 Riksintressen I anslutning till den föreslagna gång- och cykelvägen finns tre områden som är utpekade som riksintressen, se Figur 6 samt kapitel 5 Miljöbeskrivning. 14(68)
Centrala Västanvik är av riksintresse för kulturmiljövård, Västanvik (W44a), enligt miljöbalken 3 kap 6. Värdekärnan består av områdets kulturlandskap med bymiljö, tätbebyggd klungby med enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse från 1700- och 1800-tal. Projektet bedöms inte påtagligt skada riksintresseområdet. Anpassningar kommer att göras för att gång- och cykelvägens utformning ska smälta in i kulturmiljön i Västanvik. Projektområdet ingår även i Siljansområdet (13), riksintresse för friluftsliv, med geografisk avgränsning enligt miljöbalken 4 kap 2. Den ökade tillgängligheten för oskyddade trafikanter som den nya gång- och cykelvägen medför är i linje med stödkriterier som finns uppsatta för riksintresseområdet. Nordost om projektområdet ligger Siljan -Skattungen (49), riksintresse för naturvård. Riksintresseområdet bedöms inte påverkas av projektet. Figur 6. Områden som är utpekade som riksintressen i anslutning till den nya gångoch cykelvägen. 15(68)
2.8 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 2.8.1 Hänsyn till miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna Bevisbörderegeln (2 kap 1 MB) Trafikverket ska vid sin prövning av vägplanen visa vilka förpliktelser som tagits med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet (2 kap 2 MB) Tidigare framtagen förstudie samt arbetet med planbeskrivningens miljöbeskrivning syftar till att inhämta kunskap om miljöfrågorna i projektet för att begränsa negativa störningar och finna miljöanpassade lösningar. Information har bland annat inhämtats från länsstyrelse och kommun samt vid fältbesök och samråd med allmänhet. Försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik (2 kap 3 MB) I avsnitt 5 Miljöbeskrivning redovisas de åtgärder som bör vidtas i den fortsatta hanteringen av projektet. Åtgärderna innebär ofta lösningar för att mildra eller begränsa förväntade negativa miljökonsekvenser. Bästa möjliga teknik ska användas vid yrkesmässig verksamhet som till exempel vid arbetet med vägens konstruktion, drift och underhåll. Produktvalsprincipen (2 kap 4 MB) Kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön ska undvikas att användas eller säljas om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Detta krav gäller även varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt. I Trafikverkets miljökrav vid upphandling av entreprenader, se Riktlinje; Generella miljökrav vid entreprenadupphandling (TDOK 2012:93) beskrivs hur kemiska produkter ska väljas. Målet är att välja de produkter som är minst skadliga för miljön. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna (2 kap 5 MB) Överskottsmassor ska i största möjliga mån återanvändas i projektet eller i närliggande projekt. Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 MB) Gång- och cykelvägens lokalisering har bedömts vara den mest lämpliga med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång i och olägenhet för människors hälsa och miljön. Rimlighetsavvägning (2 kap 7 MB) Det är verksamhetsutövarens uppgift att visa att kostnaden för en åtgärd inte är miljömässigt motiverad eller att den är orimligt betungande. Trafikverket har vid bedömningen av behovet av skyddsåtgärder jämfört nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått med kostnaderna för åtgärderna. Ansvar för skadad miljö (2 kap 8 MB) Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medför skada på miljön ansvarar för skadan tills den har upphört. I kapitel 5 Miljöbeskrivning redovisas den påverkan som uppkommer av projektet samt 16(68)
förslag för att avhjälpa och motverka att skada och olägenhet uppkommer. Skador som orsakas i samband med vägens byggande och drift kommer Trafikverket att avhjälpa i den omfattning det kan anses skäligt enligt miljöbalken. Slutavvägning (2 kap 9, 10 MB) Om de skyddsåtgärder föreslagna i projektet vidtas kommer ingen kvarvarande, betydande miljöpåverkan uppstå. 2.8.2 Avstämning mot miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. De beskrivs närmare i miljöbalkens 5 kap. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: olika föroreningar i utomhusluften olika parametrar i vattenförekomster olika parameterar i havsmiljön olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten omgivningsbuller Inga särskilt utpekade vattenförekomster finns inom utredningsområdet. Gångoch cykelvägen ligger ett hundratal meter från Siljan som är en ytvattenförekomst som omfattas av kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer (22 FS 2009:59). För ytvattenförekomster finns miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus. Aktuell status och gällande kvalitetskrav för vattenförekomsten framgår av Tabell 2. Genom att gång- och cykelvägen korsar vattendrag som har sitt utlopp i Siljan finns en potentiell risk för negativa effekter så som grumling i samband med förlängning av vägtrummor. Påverkan kommer dock vara av liten omfattning, övergående och endast omfatta mycket begränsade delar av vattenförekomsten. Projektet bedöms därmed inte påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten. Projektets möjliga påverkan på växt- och djurlivet i Siljan samt föreslagna skyddsåtgärder beskrivs närmare i avsnitt 5.3.3 Naturmiljö i miljöbeskrivningen. Projektet berör inte något fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (NFS 2002:6). Projektet bedöms inte heller påverka miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. 17(68)
Tabell 2. Aktuell status och beslutade miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten Siljan. Ekologisk status Siljan (SE673490-145597) Aktuell status Måttlig ekologisk status Miljökvalitetsnorm God ekologisk status år 2021 Kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver) Aktuell status Miljökvalitetsnorm (år 2015) God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2.9 Överensstämmelse med miljömål 2.9.1 Nationella miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation och är ett vägledande mål för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. De sexton miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål finns för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt för områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Projektet bedöms beröra följande miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan En av indikatorerna för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan utgörs av klimatpåverkande utsläpp från bl.a. transporter. Projektet kan bidra positivt till att uppnå miljökvalitetsmålet genom att gång- och cykelvägen gynnar resande utan användning av fossila bränslen. Ett rikt odlingslandskap Genom att anpassningar görs till den befintliga kulturmiljön kan denna bevaras. Skötselåtgärder under drifttiden gynnar artrikedomen och värden knutna till odlingslandskapet. Projektet bidrar därmed till att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. God bebyggd miljö 18(68)
Anläggandet av en ny gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager ger ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. Det bidrar även till en hållbar social och miljömässig utveckling. Projektet är därför positivt för uppfyllandet av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 2.9.2 Regionala miljömål Dalarna har tagit fram regionala miljömål samt en handlingsplan för Dalarna (Länsstyrelsen Dalarna, 2007). De regionala målen har samma inriktning som de nationella miljökvalitetsmålen men är mer preciserade för att passa det regionala miljöarbetet. För närvarande pågår ett arbete med att revidera Dalarnas miljömål. Tillägg i de regionala miljömålen som är specifika för Dalarna är bl.a. att jordbruksmarken ska skyddas i största möjliga utsträckning mot förändrat markutnyttjande och att odlingslandskapets värde för landskapsbild, friluftsliv, turism och andra sociala värden bevaras (Ett rikt odlingslandskap). Projektet är i linje med de regionala miljömålen genom att intrång i jordbruksmark minimeras. Gång- och cykelvägen anpassas för att smälta in i landsbygdsmiljön. 2.9.3 Leksands miljömål Leksands kommun har tagit fram nya miljömål Leksands miljömål 2012-2020, vilka utgår från de nationella och regionala miljömålen. Miljömålen har i stora drag samma inriktning som de nationella och regionala miljömålen och finns preciserade i tre planer; Energi- och klimatplan, Miljöplan och Naturvårdsplan. Projektet är inte i konflikt med de föreslagna åtgärder som finns angivna för de lokala miljömålen. 19(68)
3 Vägens lokalisering och utformning Vägplanen har upprättats efter samråd med berörda myndigheter, kommunala nämnder, fastighetsägare och sammanslutningar. Se separat Samrådsredogörelse. 3.1 Utredningar i förstudie I förstudien Gång- och cykelväg Västanvik - Karlsarvet längs väg 938 som togs fram år 2011 har åtgärder enligt den så kallade fyrstegsprincipen analyserats. Fyrstegsprincipen är ett arbetssätt som hjälper till i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister i vägtransportsystemet. Dessa steg är: Steg 1. Steg 2. Steg 3. Steg 4. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Vägförbättringsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar omoch nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Det bedömdes att bristerna i trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter inte kunde lösas genom steg 1- och 2-åtgärder. De föreslagna åtgärderna i form av en ny gång- och cykelväg bedömdes vara begränsade och faller in under steg 3 i fyrstegsprincipen. Åtgärder enligt steg 4 bedömdes därmed inte vara nödvändiga för projektet. 3.2 Val av lokalisering 3.2.1 Tidigare utredda/förkastade alternativ I arbetet med att ta fram vägplanen har en alternativ sträckning studerats där gång- och cykelvägen leds in på befintliga bygator parallellt med väg 938 (Figur 7). I alternativet skulle fordonstrafikanter samsas med oskyddade trafikanter på bygatorna. Alternativet förkastades av flera skäl, bl.a. eftersom det skulle bli svårare för gång- och cykeltrafikanter att nå målpunkter öster om väg 938. Alternativet skulle också innebära att trafiksäkerheten begränsas av att konfliktpunkter ökar med flertalet utfarter samt bitvis smal väg/dålig sikt. Med alternativet bedömdes det även finnas en risk att gång- och cykeltrafikanter även fortsättningsvis 20(68)
kommer att trafikera väg 938, vilket medför att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och framkomligheten för biltrafikanter skulle bli oförändrad. Figur 7. Utredda alternativ av sträckning mellan Mejeriplan Iluvägen. 3.3 Val av utformning 3.3.1 Vägplanens omfattning Vägplanen sträcker sig från Mejeriplan (Matsolles gattu) i centrala Västanvik till Jobs boden (Iluvägen) i Västanviks norra del, se Figur 8 samt ritningarna 200T0211-200T0215. Gång- och cykelvägen följer väg 938 på västra sidan. Den totala sträckan är cirka 1 200 meter. Längs sträckan finns anslutande lokalgator samt direktutfarter. Gång- och cykelvägen läggs i huvudsak dikt an till befintlig väg med kantsten som avskiljare. Fr.o.m. med Västanviksbadets camping och 200 meter i riktning mot Jobsboden dras gång- och cykelvägen en bit från väg 938 för att förbättra upplevelsen för gång- och cykeltrafikanterna samt av utrymmesskäl. 21(68)
Figur 8. Ny gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager som omfattas av vägplanen. 3.3.2 Typsektioner Gång- och cykelvägen är anpassad för att få en bredd av 2,5 meter längs sträckan, där det är möjligt. Längs stora delar av sträckan har sektionen krympts där det är ont om plats mot befintliga fastigheter. De olika delsträckorna redovisas i Tabell 3. Se även ritning 200T0401. I Figur 9 och Figur 10 visas hur typsektionerna ser ut för 2,5 meters-sektionen där gång- och cykelvägen är avskild med kantsten mot tomtmark respektive separerad från väg 938. 3.3.3 Plan- och profilstandard Sträckan följer den befintliga vägen och topografin där det är möjligt. Standarden är därför god på i stort sett hela sträckan. Sektion 0/550-1/184 utgör en lång backe där Önskvärd största lutning (%) inte uppfylls. Samtliga delar av sträckan uppfyller dock kraven för största godtagbara lutning (%) enligt VGU. VGU säger att önskvärt tvärfall är 0,5 % på en gång- och cykelväg. Godtagbart tvärfall är 0,5-2,0 %. För att inte riskera problem med avrinningen, framförallt när det blir lite snö och is på gång- och cykelvägen, har vi i detta projekt valt att ha ett tvärfall på 1,5 %. 22(68)
Tabell 3. Typsektioner Minimerat intrång mot hus. Kantsten mot väg 938. Kantsten mot väg 938. Går avskilt väg 938. Kantsten mot väg 938. Brant slänt för minimerat intrång. Räcke mot slänt. Smal sektion. Räcke mot slänt. Smal sektion. Avskiljd mot väg 938. 23(68)
Figur 9. Principskiss för sektion med 2,5 meters bredd där gång- och cykelvägen är avskild med kantsten mot tomtmark, brant slänt. Figur 10. Principskiss för sektion med 2,5 meters bredd där gång- och cykelvägen är separerad från väg 938. 3.3.4 Korsningar och anslutningar Gång- och cykelvägen ansluter vid Mejeriplan mot planerad gång- och cykelväg med en passage över väg 938. Nya passager över väg 938 anläggs vid utfarten från Västanviksbadets camping samt längst i norr där gång- och cykelvägen ansluter till Iluvägen vid Jobs boden. Passagerna ryms inom befintligt vägområde. Längs sträckan finns ett antal lokalgator och direktutfarter som korsas av gångoch cykelvägen. Dessa justeras upp så att övergången av de korsande vägarna kan ske mjukt och smidigt. Kantstenshöjden anpassas (sänks) på gång- och cykelvägen vid alla in- och utfarter även om de ligger på motsatt sida av väg 938. På så sätt underlättas användningen av gång- och cykelvägen. 24(68)
3.3.5 Geologi och geoteknik Geotekniska undersökningar har inte utförts på denna delsträcka, däremot har undersökningar gjorts för den planerade gång- och cykelvägen mellan väg 570 och Mejeriplan. Enligt syn på platsen samt SGU:s jordartskarta är marken av samma slag på den aktuella delsträckan mellan Mejeriplan och Jobs boden som på delen mellan väg 570 och Mejeriplan. Denna bedömning baseras därför på undersökningar för delen väg 570-Mejeriplan, se PM Geotekniska undersökningar. Vägsträckningen går i anslutning till Badelundaåsen. Jorden utgörs i huvudsak av löst lagrad grovsilt och finsand, d.v.s. sandig silt och siltig sand, tjälfarlighetsklass 4 respektive 3. Inga tjälskador har observerats på befintligt väg. För dimensionering av vägöverbyggnad har antagits tjälfarlighetsklass 4. Jorden är erosionskänslig, slänter av naturlig jord måste erosionsskyddas och avrinning måste utföras med omsorg. Strax söder om Jobs Boden finns en brant slänt på vägens västra sida där gångoch cykelvägen planeras. Slänten bedöms kunna flyttas utåt så att ny släntlutning blir samma som den befintliga. 3.3.6 Hydrologi och hydroteknik Risker för spridning av föroreningar i samband med anläggandet av gång- och cykelvägen beskrivs i avsnitt 5.3.6 och 5.3.9. 3.3.6.1 Grundvatten Projektet bedöms inte ge upphov till förändrade grundvattennivåer. 3.3.6.2 Vägdagvatten Där gång- och cykelvägen förläggs dikt an till väg 938, med upphöjd kantsten som avskiljare mellan väg och gång- och cykelväg, leds vägdagvattnet till lågpunkter och dagvattenbrunnar. Dagvattnet släpps sedan via ledning i slänt. Längs en sträcka leds vägdagvattnet i öppna diken, mellan befintlig väg och planerad gång- och cykelväg, till lågpunkter och dagvattenbrunnar. Dagvattnet släpps sedan via ledning i slänt. Med anledning av den planerade gång- och cykelvägen måste de befintliga trummorna under väg 938, som berörs, förlängas. 3.3.7 Kollektivtrafik Längs sträckan finns tre busshållplatser. Hållplatsen vid sektion 0/125 flyttas bakåt eftersom gång- och cykelvägen sträcker sig genom hållplatsen. Övriga busshållplatser är kvar i befintligt läge. 25(68)
3.3.8 Andra byggnadsverk 3.3.8.1 Stödkonstruktioner Stödkonstruktioner blir aktuella längs sträckan i form av anläggande av lägre typ av stödmurskonstruktion alternativt anpassade släntlutningar. Syftet är att minska markintrånget för berörda fastigheter. 3.3.9 Övriga väganordningar 3.3.9.1 Beläggning Då vägen ska användas för gång- och cykeltrafik eftersträvas en jämn yta som blir bra för såväl gående som cyklister. I projektet används därför en beläggning av typ ABT 11, vilken utgör en tät beläggning med maximal stenstorlek på 11 millimeter. 3.3.9.2 Belysning Befintliga belysningsstolpar inklusive armaturer och elmatning utmed vägbanan kommer att tas ned längs aktuell vägsträcka. Vägbelysningen ersätts i stället med ny belysning som anordnas utmed den nya gång- och cykelvägen. Vid placering av stolpar tas hänsyn till korsningspunkter så att belysningen blir tillfredsställande vid dessa. Belysningen kommer att förstärkas vid de nya trafiksäkra passagerna. Val av nya stolpar och armaturer utförs med omsorg för att passa in i den omgivande miljön samt för funktionalitet. Nya stolpar utförs av trä med en utanpåliggande säkringslåda och med en bärlina till armaturen som monteras cirka 5 meter över marknivå. Armaturer utförs med ljuskälla av typen högtrycknatrium (gult ljus) samt vid gångpassager med metallhalogen (vitt ljus). Belysningsanläggningen försörjs med en ny markförlagd kabel från nya kabelskåp som anordnas utmed gång- och cykelvägen. 3.3.9.3 Parkerings- och uppställningsytor Inga nya uppställningsytor eller parkeringsplatser anläggs i detta projekt. De befintliga ytor som finns behålls. 3.3.9.4 Räcken I sektion 0/820-0/930 passerar gång- och cykelvägen en brant slänt där det finns behov av räcke. Räcket placeras i vägren mot slänt. 3.3.9.5 Skyltar och signaler Gång- och cykelvägen märks ut med skyltar i samband med start och slut samt vid passager. Skyltar av normalstorlek används. Befintliga skyltar behålls. 26(68)
3.3.9.6 Vägmarkering Ingen förändring avseende vägmarkering ska göras. 3.3.10 Andra åtgärder och anordningar 3.3.10.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar Anläggandet av gång- och cykelvägen kommer inte att innebära någon större förändring av enskilda anslutnings- och parallellvägar. Endast mindre justeringar i form av till exempel ny beläggning, kommer att göras där gång- och cykelvägen korsar anslutande vägar till väg 938. Kantstenshöjden anpassas (sänks) på gång- och cykelvägen vid alla in- och utfarter. 3.3.10.2 Jord- och luftledningar Ingen påverkan på befintliga ledningar. 3.4 Underlagsmaterial Inget övrigt material eller utförda utredningar har tagits fram under projekteringen utöver det som redovisas i vägplanen. 27(68)
4 Konsekvenser av vägförslaget 4.1 Överensstämmelse med transportpolitiska mål På nationell nivå är det övergripande målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Målet genomsyrar vägprocessen. Detta övergripande mål stöds av två huvudmål; funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Projektet bidrar till uppfyllandet av funktionsmålet genom att öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Överensstämmelse finns även med hänsynsmålet eftersom projektet ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Om föreslagna skyddsåtgärder vidtas bedöms inte projektet ge upphov till någon kvarvarande, betydande miljöpåverkan (se vidare under kapitel 5 Miljöbeskrivning). 4.2 Trafikantupplevelser och komfort 4.2.1 Trafikantupplevelser och trafikservice För fordonstrafikanterna kommer lösningen med separerad gång- och cykeltrafik innebära att vägrummet upplevs som trängre då separation på stora delar av sträckan sker med kantsten mot befintlig väg. För gång- och cykeltrafiken kommer förslaget innebära att sträckningen upplevs som tryggare. I sektion 0/000-0/320 är gång- och cykelvägen placerad dikt an vägen och separerad med kantsten. Stora delar av denna del av gång- och cykelvägen sträcker sig genom befintlig bymiljö. Närheten till bebyggelsen har fått prägla utformningen då det är trångt längs flera sträckor. I sektion 0/320-0/580 är sträckningen för gång- och cykelvägen separerad från väg 938 med cirka 5 meter. Remsan mellan väg 938 och gång- och cykelvägen skall hållas så att sikten däremellan är god. På så sätt ger närheten till vägen en närvarokänsla och trygghet. I sektion 0/580-1/040 följer gång- och cykelvägen återigen väg 938. Längs denna sträcka ges fina vyer ut över Siljan. 28(68)
I sektion 1/040-1/184 går sträckningen åter cirka 5 meter från väg 938. I slutet av sträckningen ansluter gång- och cykelvägen mot väg 938 vid Jobsboden och passagen över befintlig väg till Iluvägen. 4.2.2 Komfort Trafikkomforten för fordonstrafiken förändras då separeringen med kantsten kommer att leda till lägre fordonshastigheter. Det sker dock inga ändringar av skyltad hastighet. I övrigt sker ingen påverkan på komforten då vägen följer samma sträckning i såväl horisontal- som vertikalgeometri. För oskyddade trafikanter kommer komforten att öka avsevärt då gång- och cykelvägen nu blir separerad från fordonstrafiken. 4.2.3 Trafikekonomi Trafikanternas fordonskostnader bedöms inte påverkas då vägen behåller samma sträckning i såväl horisontal- som vertikalgeometri. Väghållarens driftkostnader kommer att öka då gång- och cykelvägen kräver separat snöröjning samt då separeringen med kantsten längs stora delar av sträckan försvårar snöröjningen av vägen. Underhållskostnaderna ökar också till följd av att separeringen med kantsten medför att några nya brunnar behöver anläggas, vilka kräver underhåll. Någon samhällsekonomisk kalkyl är ej genomförd. 4.3 Framkomlighet Framkomligheten för oskyddade trafikanter kommer att öka när den nya separerade gång- och cykelvägen anläggs. Längs stora delar av sträckan kommer framkomligheten att öka även för biltrafikanterna eftersom dessa inte behöver samsas med cykeltrafikanter på körbanan. 4.4 Kapacitet Vid horisontåret 2034 beräknas trafikmängden på väg 938 uppgå till omkring 3 500 fordon/dygn (ÅDT) varav cirka 240 tunga fordon. Beräkningar av förväntade trafikmängder i ÅDT (årsmedeldygnstrafik) har utförts med hjälp av Trafikverkets REF-prognos (referens-prognos) för trafikutveckling för personbilar och lastbilar. REF-prognosen är en trafikprognos för framtida trafik så som det ser ut idag dvs. utan riktade styrmedel för att minska trafiken så som exempelvis höjda bränsleskatter och kilometerskatter för tunga fordon. Kapaciteten bedöms inte påverkas av byggandet av en ny gång- och cykelväg. 4.5 Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten speciellt för de oskyddade trafikanterna kommer att öka markant. Säkerheten ökar dels genom anläggandet av en separerad gång- och cykelväg, dels genom att passagerna blir tydligare utmärkta. Även för fordonstrafikanterna bedöms trafiksäkerheten öka då ena väghalvan begränsas av kantsten. Avgränsningen med kantsten kommer att innebära att 29(68)
vägrummet upplevs som trängre, vilket i sin tur medför lägre hastigheter. En sänkning av hastigheten är positivt för trafiksäkerheten. 4.6 Miljökonsekvenser Projektet har bedömts beröra följande miljöaspekter: Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Boendemiljö och hälsa Friluftsliv Mark och vatten Naturresurser Klimat Byggtiden Störst bedöms konsekvenserna bli för miljöaspekterna landskapsbild (negativ), kulturmiljö (negativ) och boendemiljö och hälsa (positiv). Genom att utforma gång- och cykelvägen så att den harmoniserar med omgivande miljö kan den negativa påverkan minskas. Bedömningen av miljökonsekvenserna redovisas i kapitel 5 Miljökonsekvenser. För bedömning av överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer, se avsnitt 2.8. 4.7 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Nedan redovisas kortfattat de viktigaste skyddsåtgärderna som ska vidtas för att minimera projektets negativa påverkan på miljön. Mer utförlig information om skyddsåtgärderna samt en beskrivning av förutsättningar och bedömda miljökonsekvenser för de olika miljöaspekterna finns i kapitel 5 Miljöbeskrivning. 4.7.1 Natur- och kulturmiljö Anpassningar görs och skyddsåtgärder vidtas för att bevara kulturmiljön i byn Västanvik samt minska påverkan på landskapsbilden: Slänter ges mjuk utformning. Vid behov av stödmurar ska gabioner (stödmurskonstruktion uppbyggd av stålnät med lösa stenar) användas. Belysning, utrustningar, skyltning mm ska väljas så att i material och utformning passar in i bymiljön. För att minska påverkan på naturmiljön ska följande skyddsåtgärder vidtas: Förlängning av trummor ska göras så att inga vandringshinder för vattenlevande djur skapas. 30(68)
Vid framtida drift och underhåll ska skötselplan för Driftområde Rättvik följas. 4.7.2 Hälsa och säkerhet För boendemiljö och hälsa vidtas följande åtgärd: Belysningen ska i möjligaste mån placeras så att den inte bländar bebyggelse längs sträckan. 4.7.3 Hushållning med naturresurser Följande skyddsåtgärd vidtas: Massor återanvänds till t.ex. släntbeklädnad, vilket både minskar behovet av transporter samt är bra för återetableringen av floran längs vägen. 4.7.4 Byggtiden Skyddsåtgärder kommer att vidtas under byggtiden för att minimera negativ påverkan på miljö och hälsa: Upplag av massor ska undvikas i anslutning till vattendrag samt känsliga natur- och kulturmiljöer. För att undvika grumling i vattenmiljöer ska körning undvikas i vattendrag och arbeten undvikas under perioder med höga flöden. Desinficering av maskiner ska göras innan och efter arbeten i vatten för att undvika spridning av kräftpest. För att bevara en artrik vägkant mellan Jobs handtryck och Jobs boden, ska förnaskiktet återanvändas vid grävning och sidoområdet i övrigt lämnas utan täckning av matjord. Om förorenade massor eller tjärhaltig beläggning upptäcks, ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas. Vägdikesmassor som används utanför området bör provtas. 4.8 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning 4.8.1 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 3. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på västra sidan om 0,5 meter. Kantremsan behövs för att kunna sköta driften av gång- och cykelvägen. På planritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka 3878 m². 4.8.1.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som 31(68)
behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. 4.8.1.2 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Ej aktuellt i detta projekt. 4.8.1.3 Område med inskränkt drift Ej aktuellt i detta projekt. 4.8.2 Område med tillfällig nyttjanderätt Ej aktuellt i detta projekt. 4.8.3 Område för enskild väg Område för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Detta projekt medför inga förändringar av enskilda vägar eller allmänna vägar med kommunal väghållare. 4.8.4 Konsekvenser för pågående markanvändning Förslaget kommer endast att innebära mindre konsekvenser för pågående markanvändning då gång- och cykelvägen ligger intill befintlig väg 938. 4.9 Påverkan under byggnadstiden Nedan sammanfattas den viktigaste påverkan som kan uppstå under byggnadstiden. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 5.3.9 Byggtiden Upplag av massor kan ha en negativ påverkan på växt- och djurlivet. Påverkan kan även vara indirekt i form av att jordmaterial från upplag kan transporteras till anslutande vattendrag vid regn, vilka då utsätts för grumling. Vid arbeten i och intill vattendragen finns risker för grumling och körskador, vilket kan påverka det akvatiska växt- och djurlivet i vattendragen och Siljan. Om föreslagna skyddsåtgärder vidtas bedöms risken för påverkan på växt- och djurliv som liten. Det råder viss osäkerhet kring förekomst av signal- och flodkräftor samt kräftpest i Österviken (Siljan). Risk finns för spridning av kräftpest om föreslagna skyddsåtgärder inte vidtas. Avbaning av slänter kan ha en negativ inverkan på artrikedomen i det vägnära området. Om avbaningsmassor återanvänds kan artrikedomen bevaras. 32(68)
Eftersom trafikbelastningen på väg 938 är relativt låg (<10 000 ÅDT) förväntas mängden föroreningar i vägdikesmassor vara liten. Risken för spridning av föroreningar bedöms som låg om föreslagna skyddsåtgärder följs. Alla transporter av massor medför luftföroreningar från fordon och arbetsmaskiner. 33(68)
5 Miljöbeskrivning 5.1 Bakgrund 5.1.1 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Enligt den lagstiftning som gällde före 2013 skulle länsstyrelsen utifrån upprättad förstudie besluta om ett vägprojekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Numera beslutar länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan under samrådsprocessen enligt bestämmelserna i 15 väglagen (SFS 1971:948). Länsstyrelsen beslutade 2011-07-13 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbeskrivning Vid årsskiftet 2012/2013 trädde en ny lagstiftning i kraft, vilket innebär ett förändrat tillvägagångssätt bl.a. när det gäller redovisning av miljökonsekvenser i vägprojekt. Enligt väglagen (1971:948) ska numera en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) endast tas fram i de fall som vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I de fall vägprojektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska vägplanen innehålla uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön, vilket ofta benämns miljöbeskrivning. Miljöbeskrivningen ska enligt vägförordningen (2012:707) innehålla en redovisning av uppgifter om miljöförutsättningarna i det område som kan komma att påverkas av den planerade vägen, de förändringar i miljökvalitet som vägprojektet kan medföra och vad dessa förändringar bedöms innebära för människors hälsa och miljön. Till skillnad från en MKB behöver miljöbeskrivningen inte uppfylla kraven i 6 kap. 7 miljöbalken eller godkännas av länsstyrelsen. Även projekt som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska dock miljöprövas. Av väglagen framgår att miljöbalkens allmänna hänsynsregler och övriga centrala bestämmelser ska tillämpas när en vägplan tas fram. Under framtagandet av vägplanen ska samråd ske fortlöpande med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om vägplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Innan vägplanen fastställs ska länsstyrelsen yttra sig över denna. Genom detta förfarande ges länsstyrelsen möjlighet att ge synpunkter på (eller avstyrka) vald utformning och föreslagna skyddsåtgärder. 34(68)