Från sjuan till nian. Helsingfors stads utbildningsverk



Relevanta dokument
Läsåret Från sjuan till nian. Helsingfors stads utbildningsverk

GRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET

Välkommen till skolan!

MINERVASKOLANS LÄROPLAN. för åk 1-6

Välkommen till skolan!

Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m

LÄROPLAN. Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola

LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA

Studiehandledarpaket 2016

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Kvalitetsredovisning 2010

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor

Munkfors kommun Skolplan

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Läsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender

Vi har alla,lärare,elever,föräldrar och övrig personal, förväntningar på varandra.

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Överby daghems arbetsplan

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

skola för alla barn i Söderhamns kommun

ÅRSPLAN Amosparkens skola

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / version 1.0

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Arbetsplan/Beskrivning

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Beslut för grundsärskola

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

Handlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans grundskola och särskola

VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Anmälan av elever till grundskolans första klass hösten 2012

Arbetsplan. Textdelen

SVENSKA LÄTTLÄST. Välkommen till förskolan och grundskolan

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Norråsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING. Musikskolan. Läsår 2008/2009. Peter Ström. Rektor

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

KVALITETSREDOVISNING 2007

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Information till hemmen från

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule

Svensk författningssamling

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Rudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Sverigefinska skolan i Stockholm. Fakta och begrepp om diskriminering och kränkande behandling

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Mötesplats för skolledare på sfi

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Transkript:

Från sjuan till nian Helsingfors stads utbildningsverk

Innehåll Sida Välkommen till högstadieskolan 3 Elevupptagningsområdena 4 Skolsamfundet 4 Skolan utvecklas genom samarbete 5 Principerna för antagningen av elever 6 Gemensamma värderingar 8 Botby högstadieskola 9 Högstadieskolan Lönkan 10 Högstadieskolan Svenska normallyceum 11 Munksnäs högstadieskola 12 Åshöjdens grundskola 13 Rudolf Steiner skolan i Helsingfors 14 Blankett för anmälan till högstadieskolan 15 Språkprogrammet 17 Helsingfors stads utbildningsverk Besöksadress Tavastvägen 11 A tfn (09) 310 8600 PB 3000, 00099 Helsingfors stad www.edu.hel.fi 2009 2

Välkommen till högstadieskolan Vi har en enhetlig grundskola, men det är vanligt att årskurserna 1 6 arbetar i skolor som benämns lågstadieskolor, medan årskurserna 7 9 bildar större skolenheter (högstadieskolor). Övergången till årskurs 7 för med sig en del förändringar i skolgången: nya läroämnen, nya lärare, nya kamrater och ofta en helt ny skola. Den kanske största skillnaden mellan lågstadie- (åk 1 6) och högstadieskolorna (åk 7 9) är att det i årskurserna 7 9 (10) är ämneslärare som undervisar och inte klasslärare. Det finns fem svenska högstadieskolor i Helsingfors. Eleverna har en plats i högstadieskolan i det elevupptagningsområde de hör till enligt bostadsadressen. Man kan också ansöka om plats i en annan högstadieskola, under förutsättning att den skolan har plats för andra elever än de som har s.k. förstahandsrätt att gå i den skolan. Eleverna antas enligt gemensamma antagningsprinciper för de svenska skolorna i Helsingfors. Se närmare om antagningskriterierna på sidan 4. I den här broschyren ingår en kortfattad presentation av de svenska högstadieskolorna inför läsåret 2009 2010. Närmare information ges vid de möten för föräldrar och elever som i januari ordnas i varje skola. Undervisningen, skolmaterialet och skolmåltiden är gratis för eleverna också i högstadieskolan. Eleverna kan på ansökan få trafikverkets resekort gratis ifall skolvägen uppnår en viss längd. Resekortet är tidsbegränsat. Det är giltigt från måndag till fredag kl. 5.30 18.00. Som skolbiljett är resekortet inte giltigt under kvällar och veckoslut och inte heller under jullovet och sommarlovet. Under höstlovet och sportlovet är kortet däremot 3 giltigt måndag fredag kl. 5.30 18.00. Under giltighetstiden kan kortet användas obegränsat. Rätten till resekortet är delvis kopplad till elevantagningskriterierna. Huvudprincipen är att elever som uppfyller de allmänna kriterierna för skolreseförmån (2 km för elever i åk 1 6 och 3 km för elever i åk 7 10) har rätt att få ersättning för resorna till sin närskola. Elever som väljer en annan svensk skola än sin närskola har rätt till skolreseförmån om de antagits på basis av lämplighetstest (musik, latin), p.g.a. val av tyska eller franska som A2-språk eller till specialundervisning. Skolornas språkprogram framgår av tabellen på sid. 15. Information och anmälning I januari ordnar alla fem högstadieskolor var sitt informationsmöte, där de presenterar sin verksamhet närmare. Själva anmälningen till högstadiet äger rum onsdagen den 4 februari kl. 15 19 i varje högstadieskola. På sidan 13 i den här broschyren finns en blankett, Anmälan till högstadieskolan. Fyll i blanketten och ge den till rektorn då du anmäler dig.

Elevupptagningsområdena Staden är indelad i fem svenska högstadieområden. I varje område finns det en högstadieskola, där det finns en plats reserverad för de elever som bor i området. Eleverna kan också ansöka om plats i en annan högstadieskola. Läs om antagningsprinciperna på sidan 4. Högstadieområdena Munksnäs högstadieskola Information 21.1.2009 kl. 18.30 Haga lågstadieskola, Kårböle lågstadieskola, Munksnäs lågstadieskola och Sockenbacka lågstadieskola. Högstadieskolan Lönkan Information 22.1.2009 kl. 18.30 Drumsö lågstadieskola, Zacharias Topeliusskolan och Minervaskolan. Botby högstadieskola Information 22.1.2009 kl. 18.30 Blomängens lågstadieskola, Degerö lågstadieskola, Nordsjö lågstadieskola och Östersundom skola. Högstadieskolan Svenska normallyceum Information 26.1.2009 kl. 18.30 Brändö lågstadieskola, Cygnaeus lågstadieskola och Kronohagens lågstadieskola. Åshöjdens grundskola Information 29.1.2009 kl. 18.30 Kottby lågstadieskola, Månsas lågstadieskola, Staffansby lågstadieskola och lågstadiet i Åshöjdens grundskola. 4 Skolsamfundet I högstadieskolan undervisas eleverna av ämneslärare i de olika läroämnena. Varje klass har en klassföreståndare, som stöder och hjälper eleverna. I högstadieskolorna finns det också en elevhandledare som ger råd och hjälp i frågor som gäller studierna och yrkesvalet. Veckoarbetstiden i skolan blir längre, eleverna kan ha upp till 7 lektioner per dag. Alla högstadieskolor har någon form av periodisering, vilket innebär att schemat är olika under olika perioder. Arbetsmängden är i medeltal 30 timmar i veckan. Studierna på högstadiet kräver aktivitet, självständighet, ansvarskänsla och anpassningsförmåga av eleverna. Stödundervisning Elever som har tillfälliga svårigheter kan på samma sätt som i de lägre årskurserna få stödundervisning i olika ämnen. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan få särskild hjälp. Speciallärarna, skolpsykologerna och skolkuratorerna ger närmare information om verksamheten. Elevvård Ibland kan en elev behöva lite extra stöd i skolgången. Då kan elevvårdspersonalen hjälpa till vid sidan av föräldrarna och lärarna. I alla skolor finns det en elevvårdsgrupp som sammanträder regelbundet. Till gruppen hör rektorn, hälsovårdaren, kuratorn och ibland psykologen, studiehandledaren, specialläraren och ofta också klassföreståndaren. Elevvårdsgruppen arbetar för att i positiv riktning påverka elevernas skolgång och välbefinnande. Det här gäller såväl eleven och klassen som hela skolsamfundet. Till-

sammans försöker man finna lösningar också i svåra situationer. Kuratorn och psykologen Inom det svenska skolväsendet i Helsingfors arbetar fem skolkuratorer och fem skolpsykologer. Varje högstadieskola har tillgång till en kurator, som vid behov samarbetar med en psykolog. Viktiga arbetsområden är att lära känna eleverna genom diskussioner med dem i klassen eller små grupper att bidra till trygghet och goda kamratrelationer i skolan att fungera som vuxenstöd för ungdomar som har behov av att prata om sig själva, sin uppväxt och sin utveckling att samarbeta med föräldrar och lärare kring elever som är i behov av särskilt stöd att kartlägga och utreda elevers svårigheter (inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, psykiska problem och sociala svårigheter) att stödja eleverna och deras familjer i kriser och svårigheter. Målet är att göra elevernas skolsituation så trygg och positiv som möjligt, att främja elevernas psykiska och sociala utveckling och att underlätta inlärningen. Det här sker i nära samarbete med eleven, föräldrarna och lärarna. Alla skolor som ger grundläggande utbildning i Helsingfors har en trygghetsplan, i vilken ingår en plan för att motverka mobbning och en beredskapsplan för krissituationer. En god grund Då eleverna slutfört studierna i högstadieskolan får de ett avgångsbetyg från grundskolan. Betyget ger behörighet för fortsatta studier. Eleverna är läropliktiga tills de fått avgångsbetyg från grundskolan eller senast då det förflutit tio år sedan läroplikten börjat. Skolan utvecklas genom samarbete Läroplanerna utarbetas med gemensamma krafter i skolorna och i distriktet. Att utveckla undervisningen och skolarbetet är en fortlöpande process, där nyckelordet är samarbete. Genom de skolvisa läroplanerna och utvärderingen av skolans verksamhet får också eleverna och föräldrarna bättre möjligheter att tillsammans med lärarna påverka skolarbetet. Föräldrarna är också representerade i skolans direktion. Direktionens uppgifter fastställs i instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsende och till dem hör bland annat att anställa nya lärare. Direktionen sköter också frågor som gäller samarbetet mellan skolan och samhället. Direktionen kan kontaktas i alla frågor som gäller skolans verksamhet. Huvudansvaret för elevens fostran ligger hos föräldrarna. Skolans uppgift är att stödja hemmets fostran. Samarbetet mellan hem och skola är lika viktigt i högstadieskolan som i lågstadieskolan. I de flesta skolor finns aktiva klasskommittéer och föräldraföreningar. Deras roll är bland annat att ordna olika evenemang och möten och de kan också påverka läroplansarbetet. 5

Samtliga högstadieskolor har gått in för ett system med vänelever eller stödelever, som hjälper de nya eleverna till rätta. I högstadieskolorna finns det också en elevkår, som arrangerar gemensam verksamhet för eleverna. Principerna för antagningen I första hand Staden är indelad i elevupptagningsområden och inom varje område finns det en grundskola. Eleven har rätt att gå i skola inom det elevupptagningsområde han eller hon bor i. Det är den skolan som är elevens s.k. närskola, som eleven har rätt att i första hand gå i. Samma förstahandsrätt gäller också de elever som enligt lagen om grundläggande utbildning har fått rätt att börja skolan ett år före läropliktsåldern. En elev har förstahandsrätt till en plats i en annan lämplig skola om eleven inte i sin närskola kan fortsätta med studierna i ett främmande språk om eleven önskar undervisning i ett A-språk (franska eller tyska) som inleds i åk 4 eller 5, men den inte ordnas i elevens närskola om den egna skolan av hälsoskäl eller andra särskilda orsaker inte är lämplig för eleven (förutsätter vid behov utlåtande av en specialist). För de elever i specialundervisning som bor i Helsingfors är hela staden deras elevupptagningsområde och de har rätt att gå i en skola som är lämplig för dem. Elevantagning i första hand berättigar till skolreseförmån. I andra hand Till undervisning med elevantagning i andra hand enligt lagen om grundläggande utbildning antas i första hand elever som är bosatta i kommunen. Antagning på basis av lämplighetstest Om eleven i årskurs 3 eller 7 önskar få intensifierad undervisning i musik, till vilken man antas efter ett godkänt lämplighetstest. Antalet platser är på förhand fastställt så att det i årskurserna 3 6 i Minervaskolan får finnas sammanlagt två undervisningsgrupper, och i årskurserna 7 9 i Högstadieskolan Lönkan en undervisningsgrupp per årskurs. Om antalet sökanden med godkänt lämplighetstest överskrider antalet platser, lottas de sista platserna ut bland dem som står näst i tur med samma poäng i godkänt lämplighetstest. Om eleven i årskurs 7 önskar få undervisning i latin, till vilken man antas efter ett godkänt lämplighetstest. Antalet platser är på förhand fastställt så att det i Högstadieskolan Svenska normallyceum får finnas en undervisningsgrupp per årskurs. Om antalet sökanden med godkänt lämplighetstest överskrider antalet platser, lottas de sista platserna ut bland dem som står näst i tur med samma poäng i godkänt lämplighetstest. Elever som antagits till en skola med lämplighetstest har rätt till skolreseförmån. Annan antagning i andra hand Om det finns plats i skolan efter antagningen i första hand, kan platserna fyllas med elevantagning i andra hand, och då först med Helsingforselever. Efter det kan elever från andra kommuner antas. Enhetliga antagningsgrunder tillämpas på samtliga sökande. Antagning 6

i andra hand får inte medföra att en ny undervisningsgrupp måste bildas i årskurserna 1 6. Följande principer tillämpas i prioritetsordning. Vid behov används lottdragning för varje kriterium, om det i skolan inte finns rum för alla de elever som söker till skolan och uppfyller kriteriet. Eleven har rätt att börja skolan inom det elevupptagningsområde där han eller hon har fått förskoleundervisning. Om en elev har antagits till en lågstadieskola i ett annat elevupptagningsområde än det egna kan han eller hon söka till områdets högstadieskola. Eleven har syskon i skolan. Om skolvägens längd, trygghet eller trafikförbindelserna ger belägg för det. Vid behov kan skolan ha ett eget antagningskriterium som i så fall specificeras i skolans läroplan. Vid behov använder man sig av lottdragning. Elevantagning i andra hand berättigar inte till skolresförmån. Utsocknes elever I första hand För elever som söker till någon av stadens svenska grundskolor gäller följande principer: En utsocknes elev som bor i Helsingfors har rätt att gå i skola i Helsingfors enligt samma principer som Helsingforselever. Specialelever kan antas till specialklasser i Minervaskolan, Zacharias Topeliusskolan och Ulfåsaskolan förutsatt att motsvarande undervisning inte kan ordnas i den egna kommunen och den kommun där eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand. Den kommun där eleven bor ersätter de verkliga kostnaderna och ansvarar för arrangemang och 7 ersättning för skolresorna enligt lagen om grundläggande utbildning. Svenska elever från finska kommuner, som inte kan erbjuda svensk grundskolundervisning, kan antas till en svensk grundskola i Helsingfors om den kommun där eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand. Den kommun där eleven bor ersätter de verkliga kostnaderna och ansvarar för arrangemang och ersättning av skolresorna enligt lagen om grundläggande utbildning. I andra hand En utsocknes elev kan antas till en skola i andra hand förutsatt att det finns lediga platser efter antagning av Helsingforselever i första och andra hand. Det här får inte innebära att nya undervisningsgrupper inrättas i grundskolor med årskurserna 1 6. Hemkommunen beslutar om arrangemang och ersättning för skolresorna. Principerna för elevantagning i andra hand för Helsingforselever gäller på samma sätt också utsocknes elever. Den kommun där eleven bor beslutar om skolreseförmåner. Andra principer Elever som flyttar inom Helsingfors har rätt att fullfölja sin skolgång i den skola de har gått i före flyttningen. Elever som flyttar ut från Helsingfors har rätt att fullfölja läsåret i den skola de har gått i före flyttningen. Efter det kan eleven antas som utsocknes elev till en Helsingforsskola, om det finns plats i skolan. Då tillämpas principerna för antagning av utsocknes elever i andra hand Elevantagningskriterierna innebär att rätten att välja skola till vissa delar är reglerad. Det är framförallt jäm-

likhetsaspekter som ligger bakom beslutet strävan efter ett så tätt svenskt skolnät som möjligt och jämngoda utbildningsmöjligheter i olika delar av staden. Gemensamma värderingar Utbildningsnämndens svenska sektion har slagit fast de grundläggande värderingar som skolornas läroplaner bygger på. Sektionen har också antagit en språkstrategi som är gemensam för hela det svenska skolväsendet i Helsingfors och är ett principiellt ställningstagande. Värdegrunden vi har alla rätt att utveckla vår inlärning och bildning och att växa som människor vi fungerar demokratiskt så att alla kan växa som ansvarsmedvetna samfundsmedlemmar och påverka gemensamma angelägenheter vi respekterar varandra, vi arbetar för jämlikhet och tar tillsammans ansvar för en vänlig atmosfär, för trygghet och för varandras välbefinnande vi värdesätter den finlandssvenska och hela den finländska kulturen, vars och ens kulturella bakgrund och vi främjar växelverkan mellan olika kulturer vi tillåter inte någon form av våld, diskriminering eller rasism vi arbetar för hållbar utveckling och vi lär oss att ta ansvar för miljön och framtiden. Språkstrategin Den svenska skolan är främst avsedd för de svensk- och tvåspråkiga barnen. Skolledaren bedömer i samband med antagningen om elevernas språkkunskaper räcker till för skolgång på svenska. Vi samarbetar med dagvården och förskolan för att kunna stödja barnens skolspråk. Vi kommer överens med föräldrarna om hur vi gemensamt kan bära ansvaret för barnens språkliga utveckling. En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevernas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Den svenska skolan är en talande, läsande och skrivande skola. För att utveckla elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material. Skolbiblioteken är föremål för särskild omsorg. Vi samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan. Vi utnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder. Invandrarbarn ges möjlighet att utveckla både skolspråket och sitt eget modersmål. Lärarna i den svenska skolan fungerar alltid som språkliga förebilder för eleverna. Vi strävar efter att all personal i skolan ska kunna svenska. Vårt språkprogram är ett ställningstagande för att stärka alla barns svenska och både de tvåspråkiga och enspråkigt svenska barnens finska. 8

Botby högstadieskola www.boh.edu.hel.fi Elevantal: 250 Skolan ligger vackert i en fridfull skogsdunge. Miljön är trygg, ren och bullerfri.. Skolhuset är en funktionell och rymlig 60-talsbyggnad. Trafikförbindelserna till skolan är goda bl.a. med metro. Läsåret består av tre perioder. Mellanbetyg ges efter första och andra perioden, läsårsbetyg vid läsårets slut. Vissa ämnen läses inte under alla perioder. Vi har tema-, projekt- och bokarbeten på olika språk, i olika ämnen och över ämnesgränserna. Varje elev gör ett större slutarbete, diplomarbete, i slutet av sin högstadietid. Språk A1-språk: finska A2-språk: engelska, tyska B2-språk från årskurs 8: engelska, franska, tyska Bra start Tillsammans med sin klassföreståndare, studiehandledaren och väneleverna börjar eleverna i sjuan sin högstadietid med två s.k. startdagar utanför skolan. Dessa leds av ungdomsledare från Östra distriktet, som vi samarbetar med. Systemet med vänelever är väletablerat i Botby. Det går ut på att äldre elever tar hand om de nya sjuorna för att motverka mobbning. Väneleverna får årligen utbildning inför denna uppgift. Eleverna deltar också i konfliktlösning genom kamratmedling. Kultur och IKT Vi satsar på kultur, informations- och kommunikationsteknik och uppförande. Vi uppmärksammar våra finlandssvenska traditioner, som Svenska dagen, Lucia, Runebergsdagen och Stafettkarnevalen. Via olika temadagar, evenemang och studiebesök genomsyras undervisningen och skolmiljön av det aktuella temat. Eleverna medverkar på våra olika tillställningar. Färdigheter till detta ger bl.a. den traditionella Vett och Etikettveckan. På det sättet kan eleverna stärka sitt självförtroende, få ett ledigt uppträdande och lära sig uttrycka sig fritt i tal och skrift. Information Torsdag 22.1.2009 kl. 18.30. Besöksadress Blomängsvägen 2, Hfors 90 PB 3052, 00099 Helsingfors stad Rektor Christer Karlsson, tfn 310 82750 christer.karlsson@edu.hel.fi Elevhandledare Jan Sandholm, tfn 310 82756 Skolsekreterare Solveig Joufs, tfn 310 82759 Telefax 310 82751 9

Högstadieskolan Lönkan www.lonkan.edu.hel.fi Elevantal: 210 I Lönkan lär man sig att respektera varandra och varandras arbete. Genom att främja arbetsglädje, kreativitet och samarbetsförmåga vill skolan fostra till aktivt kunskapssökande och självständigt tänkande. Språk A1-språk: finska A2-språk: engelska, tyska B2-språk från årskurs 8: engelska, franska, tyska. En trygg skola Lönkan lägger stor vikt vid att eleverna ska trivas och ha det bra i skolan. Skolans elevvårdsgrupp samarbetar regelbundet med Folkhälsan, familjerådgivningen, ungdomscentralen och ungdomspolisen bl.a. inom Vågaprogrammet i sjuan. Skolan har ett aktivt antimobbningsteam som genast agerar i mobbningsfall. Vänelevsverksamheten är välutvecklad och väneleverna i åttan och nian stödjer och hjälper de nya sjuorna. De nya sjuorna lär också känna skolans övriga personal i samband med miljöpatrullen. Tillvalsämnen Eleverna i sjuan väljer tillvalsämnen på hösten inför åttan. I Lönkan erbjuds följande tillvalsämnen Paket om 2 tim./vecka: Språk, bildkonst, gymnastik, huslig ekonomi, handelsämnen, musik, psykologi, teknisk slöjd, textilslöjd. KREA: Eleverna väljer ett kreativt ämne (bildkonst, dans och rörelse, drama, musik, teknisk slöjd) i åttan och ett i nian. 10 Musikklassen Skolan ger intensifierad undervisning i musik för elever som efter genomgånget lämplighetstest anses klara av musikspecialiseringen. Ifall minst 12 elever klarar testet bildas en musikklass. Av de sökande förutsätts kunskaper som ungefär motsvarar kurs 2/3 i musikteori och tonträffning enligt musikskolornas fordringar. Eleverna får också ge prov på solistiska färdigheter i ett huvudinstrument och sång. Minervaskolans musikelever är befriade från teoriprovet. Lämplighetstestet ordnas 28.1.2009, kl. 9 teoriprov, kl. 10 14 individuella test. Anmälan till kansliet, tfn 310 86611 eller rektor, tfn 310 86580 senast 27.1.2009. Information av musikläraren Michaela Ijäs, tfn 044-359 36 75. Musikeleverna har 3 4 veckotimmar musik. En av timmarna omfattar undervisning i teori, tonträffning och två omfattar praktiskt musicerande med ensemblespel, kör, bandspel, rytm och rörelse. I åttan och nian kan eleverna välja en tillvalskurs i musik. Specialklass Skolan har specialklasser för årskurs 7 10 (anpassad undervisning). Information Torsdag 22.1.2009 kl. 18.30. Besöksadress Sandelsgatan 3, Hfrs 26 PB 3059, 00099 Helsingfors stad Rektor Solveig Almark-Björk, tfn 310 86580 solveig.almark-bjork@edu.hel.fi Elevhandledare Susanne Runeberg, tfn 310 86617 Kansliet tfn 310 86611, telefax 310 86621

Högstadieskolan Svenska normallyceum www.hsn.edu.hel.fi Elevantal: 270 Historia nutid Svenska normallyceum firade sitt 140-årsjubileum hösten 2004. Den första normalskolan grundades 1864 och skolan har fungerat i sin nuvarande byggnad sedan 1880. Skolan har ett eget vapen och ordspråk Claris obligamur exemplis, lysande förebilder förpliktar oss. Vi verkställer innehållet i vår nya läroplan i en gammal, traditionsrik skola genom att värna om vår historia och våra traditioner men med metoder som är anpassade till dagens krav på en god undervisning. Vi tror på ordning och reda, fasta ramar och regler samtidigt som vi ger utrymme för innovation, fantasi och skapande. Vårt mål är att alla, både personalen och eleverna skall trivas i Norsen. Läget mitt i centrum av staden möjliggör studiebesök på utställningar, museer, teatrar och företag. Gemensamt med andra högstadier Vi arbetar i ämnesrum, vi har vänelever som är stödpersoner för de nya sjuorna och arbetar mot mobbning, vi har en professionell och välfungerande elevvårdsgrupp och specialarbetsdagar sista veckan av skolåret. Speciellt för Norsen Vi poängterar en god umgängeskultur. Vi värnar om ett gott språkbruk. Vi har prov på onsdagsmorgnarna. Vi satsar på matematik och naturvetenskaper. Du kan läsa latin från sjuan Vi samarbetar med skolor i Benin. Vältalighetstävlingen, Vårkonserten, Norsenbalen. 11 Uppvaktningen på Sandudds begravningsplats i samband med vårt självständighetsfirande. Språk A1-språk: finska A2-språk: engelska, franska B1-språk från årskurs 7: latin B2-språk från årskurs 8: engelska, franska, tyska. Norsen kan ta emot en undervisningsgrupp i latin. Latineleverna har en veckotimme mindre än de andra eleverna i huslig ekonomi, slöjd och musik i sjuan. I åttan och nian räknas latinet som tillvalsämne. Eleverna antas på basis av ett lämplighetstest som mäter hur väl du behärskar modersmålet. Ett modelltest delas ut vid informationsmötet. Testet hålls onsdag 11.2.2009 kl. 16.00 i skolan. Matematik och naturvetenskaper I skolan prövar vi en gruppering av elever med ett stort intresse för matematiska ämnen i en egen grupp där stoffet anpassas efter gruppens intresse och förmåga. Ifall du är intresserad av matematiska ämnen skall du skriva det på anmälningsblanketten, ett test ordnas i februari mars. Information Måndag 26.1.2009 kl. 18.30. Besöksadress Unionsgatan 2, Hfrs 13 PB 3058, 00099 Helsingfors stad Rektor Li-Lo Söderholm, tfn 310 82173 li-lo.soderholm@edu.hel.fi Elevhandledare Maria Viitasalo, tfn 310 84015 Telefax 310 82182

Munksnäs högstadieskola www.muh.edu.hel.fi Elevantal: 190 Skolan är belägen i centrala Munksnäs. Skolhuset har gott om utrymme vilket gör skolan lugn och trivsam. Den stora gymnastiksalen och de goda kommunikationerna ger goda möjligheter till idrott. Undervisningen Skolan vill ge eleverna en god grundutbildning och fostra dem till goda medborgare med hänsyn, respekt och omtanke för varandra och omgivningen. Vi vill ge positiva erfarenheter av inlärning samt en känsla av samhörighet. I läroplanen ingår ett antal valbara ämnen i åttan och nian. Utöver dessa kan eleverna i nian välja tre kortkurser enligt eget intresse. Läsåret är indelat i fem perioder och lektionernas längd är 75 minuter. Alla ämnen är indelade i kurser och läses periodiserat. Betyg ges efter period 2, 3, 4 och 5. Språkstrategi En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevens svenska så att de i alla sammanhang kan och vill använda det svenska språket. Vi försöker utveckla elevernas språk genom timfördelningen, arbetsmetoder och material samt genom att regelbundet utnyttja det svenska kulturutbud som finns till vårt förfogande i vår stad. Språk A1-språk: finska A2-språk: engelska, franska B2-språk från åk 8 9: engelska, franska, tyska, ryska. Dataundervisning Skolan har två datasalar, vilket möjliggör integrering av dataundervisning i den övriga undervisningen. Data kan 12 också väljas som tillvalsämne i åttan och nian. Alla elever har möjlighet att avlägga Tiekes nationella datakörkort. (www.tieke.fi) En bra start Vi lägger stor vikt vid att eleverna ska trivas och känna sig trygga i skolan. Vänelevernas uppgift är att stödja skolans nya elever och motarbeta mobbning. Väneleverna har en aktiv roll när sjuorna ska lära känna varandra och den övriga skolan. T.ex. arrangeras ett tvådagars välkomstläger i början av skolåret där alla sjuor, några lärare samt väneleverna deltar. Väneleverna handleds av kuratorn och ett par lärare. Utbildning för väneleverna ordnas varje år. För att bättre kunna motarbeta skolk är skolan med om ett pilotprojekt Tidigt ingripande vid skolfrånvaro. Projektet utförs i samråd med Folkhälsans tonårspoliklinik och Helsingfors stads socialverk. Ett gott slut Varje vår ordnar niorna en bal till vilken alla lärare inbjuds. Eleverna lär sig vett och etikett, övar in dans och tillreder middagen tillsammans med läraren i huslig ekonomi. Information Onsdag 21.1.2009 kl. 18.30. Besöksadress Solnavägen 18 20, Hfrs 33 PB 3064, 00099 Helsingfors stad Rektor Gunilla Vuori, tfn: 310 80952 gunilla.vuori@edu.hel.fi Elevhandledare Tariku Ahlfors, tfn 310 86663 Telefax 310 80959

Åshöjdens grundskola www.ash.edu.hel.fi Elevantal i årskurs 7 10: 190 Åshöjdens grundskola är en enhetlig grundskola med årskurserna 1 10. Verksamheten omfattar också en flexklass för elever som riskerar att inte bli godkända i grundskolan. Vi arbetar i norra distriktet för en enhetlig grundskola genom samarbete mellan lågstadierna och de högre klasserna i Åshöjden, för att på bästa sätt uppnå en trygg övergång från sexan till sjuan och en kontinuitet i skolarbetet. Profil och metoder Skolan har en samhällsorienterande profil med kontinuerlig bevakning av t.ex. kultur och politik. Varje period har vi en Helsingforseftermiddag då eleverna genom studiebesök får bekanta sig med sin stad och samhället. Vi använder oss av elevaktiverande och problembaserade undervisningsmetoder och övergick hösten 2007 till 75-minuterslektioner för att ge eleverna större möjlighet till fördjupning och arbetsro. Periodiseringen gör att eleverna kan koncentrera sig på färre ämnen under en period. Under tre av perioderna utför eleverna självständiga, ämnesövergripande arbeten. Arbetena lär eleverna att ta ansvar för planering, tidsschema, informationssökning och utförande. I åttan och nian kan eleverna bland tillvalsämnena välja baskurs eller avancerad kurs i matematik. Baskursen fungerar som stöd för svagare elever, medan avancerad kurs bjuder på utmaningar för elever med ett större intresse för ämnet. Språk A1-språk: finska A2-språk: tyska, engelska B2-språk från årskurs 8: tyska, franska, engelska. 13 Skolans mål Skolans läroplan omfattar såväl kunskapsmål som känslomål. Vi har formulerat två övergripande mål för eleverna: de skall lära sig att lära sig och utvecklas till självständiga individer. Det är vår övertygelse att en elev som uppmuntras att tro på sig själv och sin förmåga lättare kan nå våra kunskapsmål, såväl goda ämneskunskaper som fungerande arbetsrutiner. Vi arbetar för att det skall vara lätt att ta kontakt med skolan, hellre en gång extra än en gång för sällan. Ett annat mål är en ökad elevaktivitet i samarbete med skolans elevkår. Vi arbetar även målmedvetet för arbetsro och jämställdhet. Att trivas i skolan Varje elev har rätt att trivas i skolan. En elev som mår bra kan utnyttja sina resurser och nå goda resultat. Väneleverna i nian finns till hands för de nya eleverna i skolan. Vi arbetar aktivt mot mobbning. Eleverna i sjuan deltar i en fyra dagars lägerskola på hösten för att bättre lära känna varandra, väneleverna och en stor del av de vuxna i skolan. Information Torsdag 29.1.2009 kl. 18.30. Besöksadress Sturegatan 6, Hfrs 51 PB 3072, 00099 Helsingfors stad Rektor Ellinor Hellman, tfn 310 84440 ellinor.hellman@edu.hel.fi Elevhandledare Sonja Andersson, tfn 310 84436 Telefax 310 84444

Rudolf Steiner skolan i Helsingfors www.rudolfsteinerskolan.fi www.steiner.fi Elevantalet i klasserna 7 9: ca 60 Skolan ligger behändigt och centralt i Brunakärr. Vi har två stora idrottsplaner precis intill och dessutom skogen i Centralparken ett perfekt läge också för utomhusvistelse i frisk luft. Vår skola skiljer sig från andra skolor eftersom den är en tolvårig enhetsskola med en extra trettonde klass för dem som tar studenten. Man går alltså i samma skolhus alla år, vilket innebär både trygghet och en möjlighet för eleverna att få såväl yngre som äldre vänner. Samhörigheten med den egna klassen, läraren och det egna klassrummet är ändå stark. Inte att fylla en kanna, men att tända en eld Läroplanen i en steinerskola bygger på en helhetssyn på barnets och den ungas utveckling från sju till arton års ålder. Från ettan till åttan har en och samma klasslärare ansvar för klassens elever, och för en stor del av undervisningen. Senast i nionde klass övertar en ämneslärare ansvaret för klassen. Skoldagen inleds med periodundervisning i modersmål, matematik, historia eller naturvetenskapliga ämnen. Främmande språk och färdighetsämnen undervisas kontinuerligt. Vid undervisningen strävar vi efter att aktivera elevernas hela upplevelseregister och många sinnen: inte bara tanken utan också känslan och viljan engageras. I de olika läroämnena betonas en balans mellan det kunskapsmässiga och det konstnärliga, vilket är en god utgångspunkt för en vidsynt förståelse för världens fenomen och händelser. 14 Böcker och betyg Eleverna gör själva sina arbetshäften, från den första färggranna skrivboken till de högre klassernas fint utarbetade arbetskompendier. Det är alltså en synnerligen kreativ process och ett bra sätt att lära sig och förstå nya saker. I slutet av varje läsår får eleverna ett skriftligt utlåtande i varje ämne. Eleverna bedöms individuellt, var och en efter sin förmåga. I utlåtandena talas det lika mycket om praktiska och konstnärliga färdigheter som om framgången i kunskapsämnen. Elevens sociala utveckling betonas, liksom elevens intressen, initiativ och förmåga att ta ansvar. I Steinerskolan lär sig eleverna samma sak som i andra skolor. Det är bara metoderna som kan skilja sig. Språk Språk har hög prioritet. Alla elever läser finska och engelska från klass 1. Alla börjar med tyska i klass 5. Drama Redan från första klass är scenvana något som vi satsar på. Det ger ett sunt självförtroende och ett kreativt register. I vår skola inrymmer beteckningen drama allt från mindre tablåer, dockteater och skuggteater till större skådespel i femte, åttonde och tolfte klassen. Information Det går bra att hoppa in i Steinerskolan till exempel i sjuan eller åttan. Ta gärna kontakt för ett besök! Lärkträdsvägen 6, 00270 Helsingfors Rektor Margaretha Lindgren, tfn 4777 0730 margareta.lindgren@rudolfsteinerskolan.fi Info, broschyr, anmälning, tfn 4777 0710 Telefax 4777 0747

HELSINGFORS UTBILDNINGSVERK ANMÄLAN TILL HÖGSTADIESKOLAN BYTE AV HÖGSTADIESKOLA Elevens namn (stryk under tilltalsnamnet) Personbeteckning pojke flicka Adress Vårdnadshavarens namn Far Telefon Mor Annan Lågstadieskola Klasslärare Högstadieskola Religionssamfund Eleven deltar i åskådningsundervisning Ev. luth. Ev. luth. religion Ort. Ort. religion Annat, vilket? Annan, vilken? Hör inte till något religionssamfund Livsåskådningskunskap Elevens val av slöjd: teknisk slöjd textilslöjd A1-språket traditionell finska modersmålsinriktad finska A2-språket engelska franska tyska befriad Eleven söker till studier i latin (HSn) intensifierad musikundervisning (HLö) Skolvägen hemifrån till distriktets högstadieskola är km. Tilläggsuppgifter (allergier e. dyl.) Anmälningsblanketten returneras till högstadieskolan senast 4.2.2009. Vårdnadshavarens underskrift 15 Elevens underskrift

Tilläggsuppgifter 16

Språkprogrammet Åk 3 Åk 4/5 Åk 7 Åk 8 Gymnasiet A1 A2 B1 B2 B3 Brändö ls FI EN FR Cygnaeus ls FI EN FR Kronohagens ls FI EN FR Hs Svenska normallyceum FI EN FR LA EN TY FR Drumsö ls FI EN TY Minervaskolan FI EN TY Zacharias Topeliusskolan FI EN TY Högstadieskolan Lönkan FI EN TY EN TY FR Haga ls FI EN FR Kårböle ls FI EN FR Munksnäs ls FI EN FR Sockenbacka ls FI EN FR Munksnäs högstadieskola FI EN FR EN TY FR RY Blomängens ls FI EN TY Degerö ls FI EN TY Nordsjö ls FI EN TY Botby högstadieskola FI EN TY EN TY FR Kottby ls FI EN TY Månsas ls FI EN TY Staffansby ls FI EN TY Åshöjdens grundskola FI EN TY EN TY FR Brändö gy FI EN TY EN TY FR TY FR SP Gy Lärkan FI EN FR EN TY FR RY TY FR RY Gy Svenska normallyceum FI EN TY LA EN TY FR TY FR LA Tölö gy FI EN TY EN TY FR TY FR Hfrs Aftongymnasium FI EN EN TY FR TY FR RY SP LA IT ÅK 1 Åk 5 Steinerskolan FI EN TY TY FR EN = engelska, FI = finska, FR = franska, IT = italienska, LA = latin, RY = ryska, SP = spanska, TY = tyska ls = lågstadieskola, hs = högstadieskola, gy = gymnasium Därtill erbjuds finska som B1-språk i högstadieskolorna och gymnasierna och svenska som andra språk i samtliga skolor. 17