Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning sker etappvis och i takt med att övriga investeringar görs. Principen bör vara att hellre vänta med utbyte av kajkant/markbeläggningar till dess det kan göras med rätt kvalitet. Betongsten bör undvikas. Asfalt kan utgöra tillfällig beläggning i väntan på rätt kvalitet. Parkeringstorget föreslås huvudsakligen beläggas med storgatsen. P-platser markeras med materialskillnad - ej färg. Muren mellan torget och kajpromenaden utgörs lämpligen av huggen granit. Nya gator mellan byggnaderna kan beläggas med asfalt. Ytan mellan infarten till parkeringstorget och Park Inn bör utformas i storgatsen, upphöjd för hastighetsdämpning, samt för att markera övergång för fotgängare. Nya träd är lämpligen lind. På parkeringstorget kan plataner vara passande. Nya träd bör ha en storlek vid planteringstillfället som ger en miljöskapande effekt och som gör träden tåligare mot åverkan. Jubileumslunden Karlskrona 300 år omplanteras i erforderlig omfattning. Den trekantiga planteringen i väster bildar en ny jubileumslund. Gestaltningen av lunden ges en särskild omsorg. Eventuellt ska trafikplatsen ses som en helhet och lunden en del av denna gestaltning. Träd vid aktivitetsytan är tänkta som en plantskola. Om så önskas i framtiden kan de omplanteras till annan plats. Till dess utgör de en skyddande grön plantering vid aktivitetsytan. Samordning bör göras med stadsmiljöprogrammet.
Byggnader 16/22 Funktion & ändamål Ändamålet för byggrätterna är handel, kontor, samt verksamheter av huvudsakligen maritim karaktär. I gatunivå bör ändamålet vara handel och restaurang / caféverksamhet. I de övre våningsplanen kan ändamålet även vara kontorsverksamhet. I byggrätten nr 2 skall inrymmas gästhamnsverksamhet som duschar, toaletter, tvättstuga och mindre källsorteringsutrymme. En större, allmän källsorteringsenhet finns i en separat byggnad öster om byggrätt nr 3. byggrätt. Hamnkrogen kan tills vidare finnas kvar. 3 Byggrätten 3 och parkeringstorget. En attraktiv helhetsmiljö skapas. 4 Byggrätten 1. Hamnkrogen ersätts med ny byggnad. Gaturummet fullbordas. I takt med att byggrätterna exploateras, rustas kajen upp och kvaliteten på markbeläggning höjs. Byggnadsyta Byggnadsyta på mark, respektive BTA för respektive byggrätt är enligt följande: (siffrorna är preliminära) Byggrätt nr Byggnadsyta m 2 BTA m 2 1 1.010 2.100 2 850 1.700 3 850 1.700 4 190 (60) 250 Den totala ytan BTA är cirka 5.750 m 2. I byggrätt nr 4 på rampen är ändamålet hamnkontor, samt café/lättare servering. Eventuellt kan en turistinformation inrymmas i denna, eller någon av de andra byggnaderna i anslutning till marinan. Förslag till etappindelning Omfattningen av det område som stadsmarinan utgör är medvetet begränsad. Den ska vara tillräckligt stor för att skapa en stark och innehållsrik miljö, men inte så stor att den blir svår att genom- Etapp 4 Etapp 1 Byggrätt 4 Etapp 3 föra. Därför utgörs gränsen för stadsmarinans utbyggnad i öster av byggrätten 3. En utbyggnad kan förslagsvis ske enligt följande, i takt med att intressenter/investerare satsar i mari- Etapp 2 nan: 1 Byggrätten 4, hamnkontoret på rampen. Denna byggnad utgör en reklampelare och en målpunkt i stadsmarinan och bör därför göras inledningsvis, Byggrätt 1 Byggrätt 2 Byggrätt 3 Framtida byggrätt utveckling söderut ev. tillsammans med etapp 2, när ekonomiskt underlag finns. 2 Byggrätten 2, när intressenter finns för denna Skeppsbrokajen
Trafik & parkering 17/22 Parkering Ytan utnyttjas idag huvudsakligen till parkering för omgivande kvarter. Antalet platser är idag cirka 140. Parkeringsnorm för kontorslokaler är 15-20 p-platser/1.000 m 2. Det medför ett parkeringsbehov på 85-115 p-platser. Ändamålet för byggnationen är delvis kontor, men i första hand handel. Beroende på typ av handel, kan behovet av parkering variera. Tanken är butiker och service med marin anknytning, vilket bör generera ett något mindre behov av parkering. Samnyttjande bör kunna ske mellan de boendes behov nattetid och helger med handel/kontor dagtid vardagar. Gästhamnen genererar inget parkeringsbehov. Parkeringsbehov för klubbverksamhet och övriga fasta båtplatser bedöms vara tillgodosett i förslaget. Klubbverksamhetens behov är säsongsbetonat. Delar av parkeringsplatserna kan vara tidsbegränsade. Parkeringar föreslås lösas enligt följande: P-platser på torget: 56 pl. P-platser längs gata: 28 pl. P-platser på aktivitetsyta: 100 pl. (100 200 pl.) Totalt i förslaget: 184 ( - 284 pl. flexibelt) Gator, gång- och cykelstråk Förslaget visar befintlig utformning av korsningen mellan Österleden och Skeppsbrokajen med ljusreglering. Lösningen kommer att vara i funktion under överskådlig tid. Med trafiksignaler kan gående och cyklister på ett säkert sätt ta sig över körfälten i olika riktningar. Förslaget medger en ombyggnad till cirkulationsplats om behovet uppstår. Om en cirkulationsplats inte kommer till stånd, kan med fördel byggrätten nr 3 utökas söderut, så att ett tätare gaturum skapas. Cykelvägar finns idag öster och väster om infartsleden. Dessa kan ligga kvar men behöver inte vara separerade från gångvägen som de nu är. Den huvudsakliga cykelvägen från arbetsplatser och skolor i östra delen av staden och norrut går öster om Östra Hamngatan och norr om Skeppsbrokajen. Därifrån öster eller väster om Österleden beroende på målpunkt. Vid promenadcykling i lugnare takt kan man även cykla utmed kajpromenaden i stadsmarinan. Gångstråk från stadsmarinan till centrum går från torget, via övergångsställe/passage över Skeppsbrokajen, i första hand längs Hoglands park och Norra Kungsgatan. Alternativt kan man gå längs Norra Smedjegatan. De gator som skapas intill de nya byggnaderna nås via torgets parkeringsyta. Varutransporter till och från byggrätten nr 1 tillåts köra på kajen. Kantsten och beläggning av storgatsten anger en försiktig körning. Även transporter till och från båtar tillåts på kajen i begränsad omfattning. Utrycknings- och arbetsfordon måste kunna komma fram. Viss blandtrafik av gående, cyklister och transporter bidrar till en livlig kajzon och ger en trygghet för alla. Gatan mellan byggrätt 1 och 2 har tillåten utfart mot Skeppsbrokajen, men inte tillåten infart söderifrån. Gång/cykelväg Österleden Befintlig ljusreglerad korsning Gång/cykelväg Övergångsställe Kajpromenad Skeppsbrokajen Endast tillåtna transporter till båtar, samt varutransporter Endast utfart Gång/cykelväg P 56 pl. P längs gata 28 pl. Upphöjd övergång Kajpromenad P 100-200 pl. Kajpromenad Gångväg till centrum Till centrum allt gångväg Norra Smedjeg. Arvid Nilssonsgatan Hotell Ostermansgatan Park Inn T.Christoffersgatan Palanderska Gården
Kajer & bryggor 18/22 Båtplatser I stadsmarinan är bryggor och båtplatser indelade i tre enheter: klubbverksamhet / lokal försörjning i den västra delen, de tre nord/sydliga bryggorna, gästplatser vid de två öst/västliga bryggorna, samt platser för större båtar och företag vid den östliga bryggan/vågbrytaren. Även den östra delen av kajen kan nyttjas för tilläggning av större båtar. Vid den sydligaste, öst-västliga bryggan finns kommersiella platser för att försörja behov från näringslivet i växande omfattning (gästande, charter, aktivitet och försäljning, även vid kaj, samt vidare söderut längs kajen för större båtar och fartyg). Antalet båtplatser är: Klubbverksamhet / lokal försörjning: 154 pl Kommersiella platser: 140 pl Kajer och geoteknik Norra delen av Handelshamnen har fyllts ut successivt under Karlskronas utbyggnad. Kajerna fick sin nuvarande utformning 1957 (norra kajen) och 1959 (östra kajen). Rampen till färjeläget byggdes 1964. Den västra delen, som hänger samman med infartsleden är från 1970-71 och är byggd på ett påldäck av betong. Den norra kajen är förankrad med betongspont ca 8,5 meter bakom kajliv och bakom denna finns en utfyllnad med sprängsten. Se Översiktlig geoteknisk undersökning, utförd av WSP 2004-12-01. Ny bebyggelse i två våningar eller mer måste sannolikt pålas. Eventuellt kan detta undvikas genom användande av lättbyggnadsteknik. Föroreningar i mark finns endast i mycket begränsad omfattning. Vid en punkt i anslutning till sydvästra delen av det föreslagna torget bör marken undersökas ytterligare. Nuvarande kajplan ligger på nivå cirka + 107.20. Soldäck Bef. brygga Bef. brygga Bef. brygga Ny brygga Ramp Klubbverksamhet/lokal försörjning Klubbverksamhet/lokal försörjning Gästplatser Ny brygga/vågbrytare Större båtar och fartyg Trädäck Nya bryggor Nya bryggor Kommersiella platser Ramp Ramp Trappor mot vattnet Större båtar
Framtida utveckling 19/22 Förbättring av miljön kring infartsleden I framtiden kan miljön kring stadsmarinan förbättras ytterligare. Exempelvis kan infarten till Karlskrona ges en mer välkomnande utformning. Det ger en positiv effekt för marinan, samtidigt som miljön för besökare, cyklister och gångtrafikanter lyfts och förbättras. I det alternativa förslaget illustreras en lösning där det fortfarande finns två körfält, men den breda vägrenen tas bort och ersätts med separata avkörningsplatser. Upplevelsen blir en mer stadsmässig gata, där bilisterna automatiskt håller en lägre hastighet. Effekten kan förstärkas ytterligare med trädrader, samt med en annan skala och utformning på skyltar och vägbelysning. Hastigheten bör vara högst 50 i anslutning till stadsmarinan. Ett 70-80 cm högt kantstöd av betong minskar spridning av buller från däck och transmission. Kanten bildar stöd till en trädplanterad yta, som ger gående och cyklister en grön skyddande vall mot trafiken. Även mittremsan kan utgöras av en upphöjd planteringsyta. Åtgärderna kan utföras etappvis, efterhand som ekonomiskt underlag finns. Förslagsvis kan sträckan mellan Hattholmen och korsningen Österleden-Skeppbrokajen vara en första etapp. Den kan begränsas till omformning av gång/cykelstråk närmast marinan, med bullerdämpande element och nya gräs- och planteringsytor för att lyfta miljön. En hastighetsdämpning ger en positiv effekt på miljön, samtidigt som den inte är kostbar att genomföra. Typ av åtgärder och effekten av dessa bör studeras vidare. Åtgärder måste ses i ett större sammanhang avseende kapacitet, trafikflöde etc. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är framkomlighet
Framtida utveckling 20/22 för utryckningsfordon, möjlighet till accelerationssträcka vid påfarten, möjlighet till att få undan fordon/köra av vid olika typer av problem, förhindrande av trafikstockningar mm. Sammantaget kan förslaget ge entrén till staden ett lyft, med en välkomnande och lugnare infart, samt en livlig stadsmarina! Cirkulationsplats Som ett eventuellt framtida alternativ redovisas även lösning med en cirkulationsplats. Den ger en naturlig hastighetssänkning, utan att trafiken stoppas upp helt. Det är dock svårt att kombinera med övergångsställen/passager i direkt anslutning till cirkulationsplatsen. Övergångsställe/passage föreslås i stället i anslutning till parkeringstorget. Se även rapport 2005:16 Trafikanalys och bullerutredning utförd av Trivector. Hattholmen Etapp 2 Etapp 1 Trossö Framtida tänkbar utbyggnad av Karlskrona stadsmarina, etapp 2.
Gestaltningsprogram 2005-03-31 LewisJonsson Arkitektkontor tel 0709-853 853 e-post per@lewisjonsson.se www.lewisjonsson.se