Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 2 (13) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Projektets förlopp... 5 3 Planerat/verkligt utfall... 5 3.1 Aktiviteter/leveranser... 5 3.1.1 Läkemedelshanteringsgenomgång... 5 3.1.2 Läkemedelsgenomgång... 6 3.1.3 Apodos insättning/utsättning... 7 3.1.4 Fortbildning... 9 3.1.5 Samverkan mellan hemsjukvård och apotek... 9 3.1.6 Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral/slutenvård... 9 3.1.7 Samverkan mellan hemsjukvård/primärvård och klinisk farmaci... 10 3.1.8 Verktyg/hjälpmedel för läkemedelshantering... 10 3.1.9 Ansvarsfördelning... 11 3.1.10 Uppföljning av läkemedelsbehandlingen... 11 3.1.11 Receptförnyelseförfrågan... 12 3.1.12 Läkemedelsinformation... 12 3.2 Tider... 12 4 Erfarenheter... 13 4.1 Projektorganisation... 13 4.2 Administrativa rutiner... 13
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 3 (13) 1 Sammanfattning Denna delrapport är tänkt att ge en sammanfattning av de första 5 månaderna av läkemedelsprojektet (med tänkt projekttid 1 år) i syfte att ge en grund för kommande planering och diskussion kring projektets inriktning och fortsättning. Under de första fem/sex månaderna har projektet levererat: o Ca1550 läkemedelshanteringsgenomgångar o Ca 150 fördjupade läkemedelsgenomgångar o Ca 300 nyinsatta på Apodos Följande områden har identifierats inom projektet som viktiga fokusområden för att skapa en patientsäker och effektiv läkemedelshantering/läkemedelsbehandling o Ansvarsfördelning och samverkan kring läkemedelshanteringen Recepthantering (förnyelse mm) Övergång mellan vårdformer (hemsjukvård/öppenvård mm) Vid övergång från dosett till Apodos o Uppföljning av läkemedelsbehandlingen/effekten av läkemedlet Förslag för projektets fortsättning o Fortsatt arbete med läkemedelshanteringsgenomgångar och insättning på Apodos bedöms som viktigt för projektet men succesivt bör en utfasning av insättning via fax till förmån för stöd av det ordinarie arbetssättet ske. Hur ska den fortsatta strategin för Apodos vara? Vi måste hitta bra rutiner och en balans för när Apodos är lämpligt respektive inte lämpligt utifrån patientens behov och situation men också med beaktande av patientsäkerhet och alternativ. Handledning och support kring Apodos är viktigt, både under projektet och efter för att stödja arbetet. o Fortsatt arbete med läkemedelsgenomgångar Att arbeta för att minska polyfarmaci bedöms som viktigt och även här vill vi vara delaktiga i att hitta bra arbetssätt för att säkerställa att uppföljning görs regelbundet så att läkemedelsbehandling inte fortsätter efter att behovet upphört. o Fortbildningsaktiviteter genomförs som planerat viktig del för en bra fortsatt samverkan efter projekttiden. Efterfrågat och uppskattat av deltagarna. Även andra aktiviteter som främjar samverkan, såsom fokusgrupper mm prioriteras. o Fokus på arbete kring ansvarsfördelning Beskrivning av nuläge, process och riskområden, insamling av de erfarenheter som apotekarna får ute i verksamheten Förslag på förbättringar i rutiner Fokusgrupper för att dokumentera hur primärvård och kommunal hemsjukvård ser på frågan o Uppföljning av läkemedelsbehandling detta är en viktig fråga men samtidigt en stor och komplex aktivitet.
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 4 (13) Det planerade pilotarbetet i samarbete med Läkarhuset i Nässjö genomförs om det kommer igång men ytterligare pilotarbete kring detta kan bli svårt att hinna med på ett bra sätt inom projektet. Om detta arbete får stå tillbaka så kan de idéer och det material som finns kan ändå sammanställas och ev. ligga till grund för fortsatt arbete utanför detta projekt. o Hjälpmedel för läkemedelshantering test i liten skala av de hjälpmedel som tagits fram och dokumentation av detta men ytterligare aktiviteter för att hitta kreativa lösningar kring dosettdelning skulle kunna stå tillbaka o Samverkan med apotek mycket samverkan sker kring frågor om rutiner och arbetssätt. Vi kommer att samverka med apotekskedjorna på central nivå och med lokala apotek för att få stöd för bra arbetssätt gällande apoteksärenden. Rena pilotaktiviteterna gällande dosetthantering mm som inte har kommit igång ännu skulle kunna stå tillbaka, om inte något apotek vill driva detta.
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 5 (13) 2 Projektets förlopp Projektet startade 1 april 2015. Full apotekarbemanning i projektet var dock inte på plats då utan en person (projektanställd för 50 % i projektet) började 1 maj och den sista personen (projektanställd 100 % i projektet) började augusti 2015. Projektgruppen fanns på plats redan innan starten och har under 2015 haft fem möten (varav tre efter 1 april). Även styrgruppen fanns kvar från det tidigare pilotprojektet och har under 2015 haft tre möten (varav ett precis vid projektstart och ett efter 1 april). Projektledningen har informerat om projektet till bland annat MAS-gruppen, MPG Primärvård, medicinska rådgivare Bra Liv och Ledningsgrupp för samverkan. Ett nyhetsbrev om projektet har producerats ca 1 gång per månad och spridits brett inom regionen och kommunerna. Lokalt i varje kommun har uppstartsmöten genomförts och kontakter etablerats inom hemsjukvård, primärvård och apotek. 3 Planerat/verkligt utfall 3.1 Aktiviteter/leveranser 3.1.1 Läkemedelshanteringsgenomgång Underlätta den praktiska hanteringen för att minimera den tid som personal lägger på läkemedelshantering. Förenkla patientens läkemedelshantering och minska fokus på detta. Möjliggöra för sjuksköterska att själv hitta möjliga förenklingar och kunna göra läkemedelshanteringsgenomgång själv. Flytta eller ta bort doseringstillfällen Minska antalet patienter som har både Apodos och dosett genom att t ex föreslå byte till läkemedel som kan dosdispas. Överföra parenteral/ transdermal administrering till peroral Identifiera patienter som bör eller inte bör ha Apodos (enligt gällande kriterier). Leverans (planerad): Alla patienter med kommunal hemsjukvård för läkemedelshantering ska ha fått en läkemedelshanteringsgenomgång under projekttiden (av apotekare eller sjuksköterska). Rekommendationer kring möjliga förenklingar/byten samlas på Läkemedelsportalen för sjuksköterska att använda. Utfall till 31/8: Totalt har ca 1550 läkemedelshanteringsgenomgångar genomförts med följande fördelning mellan länsdelar/kommuner:
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 6 (13) Länsdel Kommun (antal hemsjukvårdspatienter) Antal läkemedelshanteringsgenomgångar (aprilaugusti) GGVV Gislaved (690) 195 28 % Gnosjö (327) 182 56 % Värnamo (872) 261 30 % Vaggeryd (300) 159 53 % Totalt GGVV: 797 Höglandet Eksjö (565) 38 7 % Nässjö (1000) 40 4 % Tranås (558) 25 4 % Sävsjö (338) 35 10 % Vetlanda (750) 21 3 % Aneby (200) 45 23 % Totalt Höglandet: 204 Norr Habo (190) 45 24 % Mullsjö (200) 15 8 % Jönköping (5180) 486 9 % Totalt Norr 546 SUMMA 11170 1547 14 % Andel genomförda (%) Cirka 45 % (644 st.) av de patienter som fått läkemedelshanteringsgenomgång har redan Apodos. Cirka 30 % (493 st.) av patienterna har dosett men uppfyller kriterierna för Apodos, för dessa föreslår apotekare insättning på Apodos. Fördelning av arbete mellan kommunerna är än så länge sned och vi kommer att behöva följa upp att arbetet kommer igång i alla kommuner under hösten. Ev. får vi titta på omfördelning av resurser i projektet. Plan framåt: Läkemedelshanteringsgenomgångar fortsätter under projekttiden, nedtrappning av apotekarnas arbete och förhoppningsvis övergång till att kunna göras av kommunens sjuksköterskor. Apotekarna ska sammanställa sina erfarenheter av att göra dessa hanteringsgenomgångar och de åtgärder (t ex byte av administrationstid, byte av läkemedel eller beredningsform för att kunna dosdispas) som man identifierat så att detta kan göras tillgängligt för kommunens sjuksköterskor och primärvårdens personal. Tanken är att sjuksköterskorna själva ska kunna föreslå ändringar som förenklar läkemedelshanteringen och/eller att läkare som sätter in läkemedel tar hänsyn till läkemedelshanteringen vid val av preparat. 3.1.2 Läkemedelsgenomgång Förebygga och åtgärda läkemedelsrelaterade problem. Optimera läkemedelsbehandlingen och minska onödig polyfarmaci.
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 7 (13) Leverans (planerad): Läkemedelsgenomgångar som efterfrågas via Bra Livs projekt (polyfarmaciprojektet) Läkemedelsgenomgång på samtliga nyinflyttade på SÄBO i de kommuner MAS:en gett klartecken för detta arbetssätt Läkemedelsgenomgång på SÄBO efter överenskommelse med aktuellt boende och VC Läkemedelsgenomgång i OBO efter överenskommelse med sjuksköterska i hemsjukvården samt VC. Utfall till 31/8: Norr Höglandet GGVV Totalt Läkemedelsgenomgångar i polyfarmaciprojektet 29 29 Deltar inte 58 Läkemedelsgenomgångar nyinflyttade på SÄBO 5 42 47 Övriga läkemedelsgenomgångar 13 15 18 46 Totalt 42 49 60 151 Plan framåt: Läkemedelsgenomgångar fortsätter under projekttiden. 3.1.3 Apodos insättning/utsättning Underlätta för läkare vid insättning av Apodos (därmed öka insättning av Apodos). Rätt patienter ska ha Apodos (insättning eller utsättning enligt uppsatta kriterier). Minska behovet av kompletterande dosett när Apodos används. Leverans (planerad): Nyinsättning av Apodos enligt en projektspecifik arbetsmodell där apotekare förbereder underlag för Apodos-insättning som efter godkännande och påskrift av läkare faxas till dosapoteket (detta arbetssätt får endast användas av apotekare som ingår i projektet). Kommunens personal föreslår lämpliga patienter enligt gällande kriterier och apotekarna identifierar patienter som uppfyller kriterierna vid läkemedelshanteringsgenomgångar. Översyn och förtydligande av ordinarie rutiner kring insättning av Apodos (t ex städning av mina sparade recept, betalningslösningar mm). Utfall till 31/8: Länsdel Kommun (antal läkemedelshanteringsgenomgångar) Antal insatta på Apodos (april augusti) GGVV Gislaved (195) 60 31 % Gnosjö (182) 25 14 % Värnamo (261) 68 26 % Vaggeryd (159) 50 31 % Antal nyinsättningar/antal hanteringsgenomgångar (%) #
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 8 (13) Totalt GGVV: 797 203 25 % Höglandet Eksjö (38) 5 13 % Nässjö (50) 12 24 % Tranås (25) 14 56 % Sävsjö (35) 7 20 % Vetlanda (21) 21 100 %* Aneby (45) 0 0 % Totalt Höglandet: 204 59 29 % Norr Habo (45) 5 11 % Mullsjö (15) 15 100 %* Jönköping (486) 73 15 % Totalt Norr 546 93 17 % SUMMA 1547 355 23 % # Andel patienter som uppfyller kriterierna för Apodos kan vara högre än andelen som har satts in på Apodos pga av begränsningar i antal fax per vecka till dosapoteket samt tillgängligheten hos den läkare som ska fatta beslut. Siffrorna kommer därför troligen att öka under projekttiden. * I vissa kommuner har fokus enbart legat på patienter som varit lämpliga för Apodos och läkemedelshanteringsgenomgång har gjorts i samband med insättning på Apodos. Relativt mycket tid har fått läggas på att olika delar av Apodos-hanteringen med dosapoteket (både gällande den tillfälliga arbetsmetoden med fax och också frågor kring de ordinarie rutinerna). Faxrutinen har visat sig leda till många fel vid den manuella registreringen och det händer också att faxen inte kommer fram till dosapoteket. Apotekarna måste därför kontrollera varje fax-insättning för att säkerställa kvalitén. Vi har också fört diskussioner med dosapoteket kring mängden fax som de klarar att ta emot och registrera (då detta ligger utanför deras normala arbete, dosapoteket har tillsatt extra personal för att ta hand om våra nyinsättningar via fax). Med anledning av ovanstående så har vi (tillsammans med dosapoteket) kommit fram till att en nivå med max 60 fax/vecka är rimlig. Initialt har dessa 60 sedan delats lika över länsdelarna (20 fax var) men detta kommer att justeras i linje med hur projektarbetet prioriteras framöver. Plan framåt: Nyinsättning på Apodos är den aktivitet som efterfrågas mest av kommunerna, samtidigt måste en begränsning göras för att säkerställa kvalitén på de insättningar som faxas in (se ovan). Apotekarresurserna ska dessutom även räcka till för de övriga aktiviteterna i projektet. Vi ser det också som viktigt att Apodos-insättning enligt ordinarie rutin (insättning av läkare via Pascal) kommer igång då faxrutinen är strikt begränsad till projektet. Vi föreslår därför att det under projektet sker en successiv utfasning av apotekarnas hjälp med insättning (via fax) med början i de kommuner där arbetet har kommit längst. Apotekarna övergår då till att fortsätta stödja de ordinarie rutinerna (och verka för förbättringar vid behov) men själva Apodos-insättningen sker av läkare (i samverkan med kommunens sjuksköterska som kan föreslå patienter och förbereda bl. a genom att rensa patientens Mina sparade recept på apoteket och lägga upp patienten i Pascal).
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 9 (13) 3.1.4 Fortbildning Fortbildningsaktiviteter på lokal nivå, gemensamt för kommunens personal (ssk i hemsjukvård), primärvården och lokala apotek. Genomförs enligt den modell som testats i Nässjö. MAS organiserar och bjuder in, apotekare från projektet genomför utbildningen. Utbildning i relevanta läkemedelsfrågor. Plattform för möten/samverkan. Lära känna varandra. Leverans (planerad): 2 fortbildningsaktiviteter per kommun (ev. fler i Jönköpings kommun) under projekttiden. Varje tillfälle ca 2 timmar. Plan för fortsatta fortbildningsaktiviteter (1 per år i varje kommun). Utfall till 31/8: Inga utbildningar har hittills genomförts. Arbete med att ta fram utbildningsmaterial pågår. Plan framåt: Utbildningstillfällen ska planeras in i alla kommuner under hösten 2015 och våren 2016. Samtidigt görs en plan för hur dessa fortbildningsaktiviteter ska leva vidare efter projektet. 3.1.5 Samverkan mellan hemsjukvård och apotek Aktiviteter för att stimulera samverkan med lokala apotek och apoteksaktörer (centralt) och hitta modeller där apoteken kan bistå i läkemedelshanteringen. Utveckla farmacevtiska tjänster och samverkan kopplade till apotek som underlättar för kommunens personal och VC samt apoteken. Sprida goda exempel. Utfall till 31/8: Samverkan med apotek har initierats både på lokal och på central nivå men hittills har inga konkreta aktiviteter genomförts inom projektet. Apotekare har också haft mycket kontakter med dosapoteket för att diskutera rutiner gällande Apodos. Plan framåt: Förhoppningsvis ska mer tid kunna läggas på denna aktivitet kring rutiner för apoteksärenden och Mina sparade recept. 3.1.6 Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral/slutenvård Aktiviteter för att stimulera hemsjukvårdens samverkan med vårdcentral/slutenvård. Apotekarna i projektet har sin bas på vårdcentraler i respektive kommun och utgår därifrån i sitt arbete. Vårdsamordnarna på vårdcentralerna har en nyckelroll. Stödja och utveckla vårdcentralens läkemedelsrelaterade arbete i samarbete med vårdcentralen. Ökad/mer effektiv samverkan mellan vårdcentralen och ssk i kommunen.
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 10 (13) Samverkan med slutenvårdsenheter tex MGT. Utfall till 31/8: Samverkan med vårdcentralerna pågår lokalt i respektive kommun och även till viss del centralt i de forum som finns. Dock kan noteras att det finns några vårdcentraler som hittills valt att inte stödja projektets aktiviteter kring läkemedelshanteringsgenomgångar och insättning på Apodos (som inte görs utan beslut av läkare). Plan framåt: Ett av de problemområden som identifierats av apotekarna under de första månaderna av projektet är frågor relaterade till ansvarsfördelning mellan de aktörer som är inblandade i patientens läkemedelshantering (däribland VC och slutenvård). Här vill vi lägga mer tid för att dokumentera nuvarande situation och identifiera var förbättringar vore önskvärda. Dialog med vårdsamordnarna på vårdcentralerna blir en viktig del. Fokusgrupper (med representanter från primärvård och hemsjukvården) kring ansvar och samverkan kommer att genomföras av projektets följeforskare under hösten för att bidra till dokumentationen över hur läget är nu. 3.1.7 Samverkan mellan hemsjukvård/primärvård och klinisk farmaci Under projektets gång fokusera på att hitta sätt som klinisk farmaci kan stödja kommunens sjuksköterskor (och primärvården) även efter att projektet är avslutat. Ge hemsjukvården (och primärvården) ytterligare en kanal för att kunna få hjälp i läkemedelshanteringen. Utfall till 31/8: Under projektet har personalen inom hemsjukvården och primärvården tillgång till projektets apotekare för att ta upp frågor som gäller läkemedel och läkemedelshantering. Kontaktuppgifter till apotekarna har spridits till både kommuner och primärvård. Information och tips sprids via nyhetsbrev, möten och i det dagliga arbetet. Plan framåt: Genom aktiviteter som fortbildning (aktivitet 4) och läkemedelsinformation (aktivitet 12) kommer projektet försöka hitta långsiktiga sätt för hemsjukvården och primärvården att kunna ta del av information och nyheter om läkemedel från de kliniska apotekarna (och via läkemedelskommittéen). Om ytterligare önskemål om apotekarstöd i kommunerna uppkommer som en följd av projektet får det leda till separata diskussioner om hur sådant stöd skulle kunna utformas. 3.1.8 Verktyg/hjälpmedel för läkemedelshantering Undersöka möjliga alternativa arbetssätt för dosetthantering, t ex kan andra än ssk dela dosett (omvårdnadspersonal, samarbete med apotek etc.). Aktivitet för att samla ihop information om tillgängliga hjälpmedel (Apodos, larmande dosetter, tablettdelare etc.) för egenmedicinering och råd kring vad som är lämpligt att använda i olika situationer. Identifiera lågrisk-läkemedels dvs läkemedel som patient själv kan hantera utan stora risker ifall dos missas eller dubblas.
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 11 (13) Möjliggöra för patienter att klara sin läkemedelshantering själv i största möjliga utsträckning. Minska tid som kommunens ssk lägger på dosetthantering. Utfall till 31/8: Tillgängliga hjälpmedel för läkemedelshantering har samlats ihop i ett kit som skulle kunna testas av bland annat sjuksköterskorna för att se vad som bör rekommenderas. Plan framåt: Utvärdering av hjälpmedel med rekommendationer för vilka som är bäst i test kan förhoppningsvis genomföras i mindre skala. Övriga planerade delar är i dagsläget lågt prioriterade. 3.1.9 Ansvarsfördelning Införa/erbjuda en mall + rutindokument för att på ett strukturerat och likriktat sätt dokumentera en överenskommelse mellan alla berörda parter (patient/anhörig, hemsjukvård, hemtjänst, läkare m.fl.) om ansvarsfördelning för patientens läkemedelshantering. Minska risken för otydlighet/osäkerhet kring vem som gör vad (förhoppningsvis också minska antalet inblandade). Läkemedel och korrekt läkemedelslista finns hemma hos patienten och, i förekommande fall, där läkemedlen delas. Utfall till 31/8: Behovet av att leverera denna aktivitet har identifierats i apotekarnas arbete och genom olika frågeställningar och fall som dykt upp. Ansvarsfördelning bör vara ett viktigt fokusområde för projektet fortsatta arbete. Plan framåt: Här vill vi lägga mer tid för att dokumentera nuvarande situation/process och identifiera var förbättringar vore önskvärda. Dialog med vårdsamordnarna på vårdcentralerna blir en viktig del. Fokusgrupper (med representanter från primärvård och hemsjukvården) kring ansvar och samverkan kommer att genomföras av projektets följeforskare under hösten för att bidra till dokumentationen över hur läget är nu. Dock ser vi att många av dessa frågeställningar går utanför projektets möjlighet att åtgärda och frågorna kommer därför att lyftas även till andra forum. 3.1.10 Uppföljning av läkemedelsbehandlingen Välja ut någon/några diagnoser där tydliga mål för uppföljning av läkemedelsbehandlingens effekt ställs och en beskrivning av hur uppföljning ska ske. Testa arbetsmodell för bättre uppföljning av läkemedelseffekter. Utfall till 31/8: Även detta känns som ett långsiktigt viktigt område för att uppnå en effektiv och patientsäker läkemedelsbehandling. Förslag på att titta på uppföljning av hypertonibehandling har tagits fram och ska testas i samarbete med vårdcentral. Nässjö Läkarhus är involverade för att pilottesta arbetsmodellen.
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 12 (13) Plan framåt: Den föreslagna arbetsmodellen testas och utvärderas. Om detta faller ut väl kan den förhoppningsvis implementeras i större omfattning. Arbete med att titta på andra möjliga indikationer där en liknande arbetsmodell skulle kunna göras men viss tveksamhet kring om detta kommer att kunna hinnas med inom den nuvarande projekttiden. Möjligen får detta bli ett förslag för fortsatt arbete i någon form efter projekttiden. 3.1.11 Receptförnyelseförfrågan Ta reda på hur receptförnyelseförfrågan kommer in till VC idag. Hitta vägar att förbättra logistiken kring receptförnyelse. Skapa rutiner som medför att förnyelse av recept inte missas samt skapa förutsättningar för att receptförnyelse sker genom en kontinuerlig läkemedelsöversyn skapa ett förebyggande arbetssätt. Utfall till 31/8: Problematik kring förnyelse av recept (allt från att man missar att förnya recept med följden att patienten inte får sin behandling, till att recept förnyas slentrianmässigt utan ställningstagande till behovet av fortsatt behandling) är nära kopplat till ansvarsfördelningen och uppföljning av läkemedelsbehandlingen. Därför bör även detta område sättas i fokus i det fortsatta arbetet. I det initiala skedet har problemområden identifierats och möjliga förbättringar i rutiner identifierats. Samverkan med apoteken har skett till viss del men kan utökas. Behov av en checklista rörande läkemedelshantering har identifierats. Plan framåt: Arbete med att hitta bra, gemensamma rutiner kring läkemedelshanteringen, inklusive recepthanteringen, fortsätter under projektet. 3.1.12 Läkemedelsinformation Strukturera om befintlig information och samla ny information på ett lättillgängligt sätt på plus.rjl.se Underlätta för personal både inom regionen och kommunerna att hitta information om läkemedel och läkemedelshantering. Utfall till 31/8: Arbetet har startat med en dialog med informationsavdelningen kring vad som skulle kunna göras. Plan framåt: Genomgång av befintligt material på intern- och externwebben. Förslag på att strukturera om informationen för att göra det lättare att hitta den information som olika personalkategorier är i behov av. Även titta på nya sätt att sprida information och nyheter kring läkemedelsfrågor (twitter-konto kommer att testas under projektet). 3.2 Tider
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 13 (13) Planerat: Projektet ska enligt plan pågå mellan 2015-04-01 och 2016-03-31. Utfall: Då den sista projektanställda resursen i projektet började i augusti 2015 föreslås att projektets aktiviteter pågår som planerat till den sista mars 2016 men att det därefter finns tid under sommaren 2016 att med denna resurs göra utvärdering av projektet och sammanställa slutrapport mm. Det bör stå klart att den planerade projekttiden om ett år är relativt kort i förhållande till det arbete som planerats i projektet och komplexiteten i de områden som hanteras. Möjligheten att efter bara ett år se några tydliga förändringar i arbetssätt och effekter av dessa förändringar är inte så stor. Viss utvärdering av projektets effekt bör göras 6 mån-1 år efter projektavslutet för att se hur påverkan varit på längre sikt. Det är också troligt att projektet inom vissa områden kommer att kunna identifiera behov av förbättringsarbete men där det inom projekttiden inte finns möjlighet att göra några åtgärder (pga. för kort tid eller för att resurserna i projektet redan är allokerade till andra aktiviteter). 4 Erfarenheter 4.1 Projektorganisation Projektorganisationen har under de första månaderna inte haft någon representation från primärvården vilket har gjort att projektgruppen bestått av representanter från kommunerna (genom 3 MAS:ar) samt apotekargruppen och läkemedelskommittéen. Nu har en representant från primärvården tillkommit. Fortsatt arbete för att utveckla primärvårdens delaktighet i projektet behövs. 4.2 Administrativa rutiner Projektarbetet är komplext och omfattande med många olika aktiviteter som pågår i samtliga 13 kommuner. Rutinerna för att rapportera och följa upp apotekarnas arbete har inte varit tillräckligt tydliga vilket har gjort att rapporterna för olika aktiviteter/olika länsdelar sett olika ut. Dock är arbetet väl dokumenterat men sammanställningen har varit svår att göra. Förbättringar diskuteras i gruppen. Även insamling av basdata från kommunerna har varit mer komplicerat än förväntat. Detta försvårades av en kommunikationsmiss inom projektgruppen men även av att hanteringen och informationen ser olika ut mellan kommunerna. Även om det är viktigt att vi kan följa och utvärdera projektet så ser vi det som viktigt att inte allt för mycket tid behöver gå åt till att administrera (med tanke på omfattningen av det arbete som ska göras och de förväntningar som finns på projektet). Vi har därför försökt att renodla den dokumentation som görs utifrån det vi tror är relevant att följa upp.