Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna
|
|
- Mona Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialdepartementet 1 (6) Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade remiss. Vi kommer inte lämna synpunkter på den del som handlar om Apoteket Farmaci, då det direkt berör en av våra medlemmar. På övriga delar av utredningen lämnar vi följande kommentarer: Grundhållning till förslag om läkemedelsförsäkringen har som utgångspunkt att apotekens kunder ska ha ett bra försäkringsskydd. Vi välkomnar därför ambitionerna att göra försäkringsskyddet likvärdigt, oavsett läkemedelsproducent. avstyrker dock förslaget att apoteken ska åläggas att informera kunderna om vilka varor i systemet med periodens vara som saknar försäkring. Vi tillstyrker däremot förslaget att kunden ska kunna motsätta sig utbyte utan ekonomisk konsekvens. Informationsansvaret måste dock ligga på andra parter än apotek, då problemet inte uppkommit på grund av apotekets agerande och liggande förslag får oproportionerliga konsekvenser för verksamheten. För att säkerställa att parallellimporterade läkemedel inte i onödan leder till att ett läkemedel byts från ett som är med i försäkringen till ett som står utanför, slöt apoteksbranschen i mars 2013 en överenskommelse om att de leverantörer som apoteken själva kan välja måste vara med i Läkemedelsförsäkringen. Det ska påtalas att nära nog alla apotek redan arbetade efter denna princip, men att den nu är formaliserad. Apotekens informationsplikt Vår bedömning är att utredningen underskattat de praktiska konsekvenserna av sitt förslag. Redan idag måste apoteken i kundmötet ägna mycket tid åt att förklara det generiska utbytet och de olika ekonomiska konsekvenserna av kundens val. Tid som vi egentligen skulle vilja ägna åt att tala om läkemedlet som sådant och läkemedelsanvändning. Att informera en kund om att ett läkemedel som apoteket enligt lag är skyldigt att erbjuda istället för det förskrivna inte ingår i läkemedelsförsäkringen väcker för många kunder fler frågor än det ger svar. Många kommer vilja veta detaljer om hur de olika läkemedlens försäkringsskydd ser ut och än fler kommer bli oroliga över sin läkemedelsanvändning. Utredningen menar att det inte är förskrivarens och apotekens skyldighet att informera om själva innebörden av olika försäkringsvillkor. Det är bra, eftersom apotekens personal inte är och inte heller kan förväntas bli experter på olika typer av skadeförsäkringar. Detta måste dock anses vara en orealistisk förhoppning. Ger apoteken information förväntar sig kunden att
2 2 (6) kunna ställa följdfrågor eftersom det är på apoteket där och då kunden ska göra sitt val och apotekens personal riskerar att framstå som lätt märklig när den hänvisar alla följdfrågor till någon annan. (Det är för övrigt högst oklart vart utredningen menar att apoteken ska hänvisa vidare för ytterligare information.) Vi vet av erfarenhet från de gånger medier uppmärksammat försäkringsfrågan att diskussionerna med och frågorna från kunderna är många och tar väldigt mycket tid, liksom skapar oro. Under utredningens gång har förutsättningarna ändrats något, vilket man bör komma ihåg när man betänker förslagens eventuella konsekvenser. Stora generikaproducenter gick i slutet av 2012 med i Läkemedelsförsäkringen, vilket avsevärt minskade antalet expedierade förpackningar som stod utanför försäkringen. Utredningen räknar i sitt förslag med att apoteken ska behöva genomföra ett par hundra tusen samtal per år. Men om förslaget lagts ett år tidigare innan ett par stora generikaföretag gick med i försäkringen efter uppmärksamhet i medierna hade det istället handlat om ett par miljoner samtal om året. Eftersom utredningen inte tycker sig kunna lagstifta om att samtliga läkemedelsproducenter som marknadsför sina produkter i Sverige också ska vara med i läkemedelsförsäkringen, finns det förstås en risk att problemet återigen ökar, i det fall nya producenter kommer in i Sverige eller någon producent lämnar försäkringen. Det är också på många sätt olyckligt att införa ett system som ökar kundernas oro och riskerar att ge intrycket av att läkemedel i sig är farliga vilket riskerar att försämra följsamheten. Den tid som kommer gå åt till diskussioner om läkemedelsförsäkringen skulle ur ett vårdrationellt perspektiv kunna användas betydligt bättre. Förslaget är en grav felprioritering av vad som verkligen är viktigt för en god vård. Förslaget är visserligen kreativt i syfte att komma runt EUlagstiftningen men får nya negativa konsekvenser. Vi menar att staten kan införa en rätt för patienter som så önskar att kunna motsätta sig ett utbyte enligt utredningens förslag, men avvisar ett genomförande av informationsplikten för apoteken. Kundens valmöjlighet Enligt förslaget ska apotek endast vara skyldiga att informera om försäkringsaspekten när det föreligger olika skydd mellan förskrivet läkemedel och utbytesalternativet. Rimligtvis borde information vara ett krav även i de fall båda alternativen är oförsäkrade och det finns försäkrade alternativ inom utbytesgruppen. Ur patientperspektiv borde det i så fall vara lika viktigt att alltid erbjudas ett försäkrat alternativ när det finns ett sådant. Om utredningens förslag genomförs borde man utnyttja de möjligheter som finns. Även om förskrivet läkemedel är försäkrat så kan det vara så att det inte tillhandahålls, den situationen är inte ovanlig. Detta kan inte lösas genom förskrivarnas informationsansvar, ett recept är normalt giltigt ett år och om ett företag ingår eller inte i läkemedelsförsäkringen eller om ett läkemedel finns tillgängligt på marknaden kan ändras under denna tid. Att förskrivarna ska ta hänsyn till läkemedelsförsäkringen vid förskrivning är alltså inte lösningen på att patienten alltid ska kunna få ett försäkrat alternativ. Aktuell varuinformation i förskrivningsstöd är för
3 3 (6) övrigt en komplicerad situation, det är idag inte ovanligt att förskrivare skriver ut läkemedel eller förpackningar som inte ingår i förmånen och ändå anger att patienten ska ha förmån. Det är också oklart vem som betalar merkostnaden som patienten inte ska betala själv. I rutan med utredningens förslag står att patienten inte ska behöva betala merkostnaden, men när utredningen beskriver detta i löptext står det att patienten ska betala ordinarie pris för förskrivet läkemedel enligt högkostnadstrappan (det vill säga merkostnaden ingår i högkostnadsskyddet precis som idag när förskrivare eller apotek motsätter sig utbyte). Om patienten är i början av sitt högkostnadsskydd och betalar större delen av kostnaden själv verkar det alltså trots allt kunna bli en ekonomisk fråga om patienten har råd att välja det dyrare försäkrade alternativet eller inte. Vi menar också att det är orealistiskt att tro att uppsägningstiderna i LFF innebär en möjlighet för patienter att diskutera byte av läkemedel med sin förskrivare. Hur får en patient information om att ett företag sagt upp sitt medlemskap under tiden som patienten står på ett läkemedel? Kunder utan val Det ska också påpekas att det finns utbytessituationer där kunden inte har något val. Det gäller exempelvis situationen då ett förskrivet läkemedel (där utredningen menar att det är förskrivaren som ska informera om försäkringsskyddet) ingår i försäkringen men har restnoterats. I det fall det då finns en parallellimporterad produkt eller ett generikum, har apoteken skyldighet att tillhandahålla läkemedlet. Men kunden har inte något alternativ att välja istället. Det framgår inte i utredningen huruvida också denna utbytessituation omfattas av apotekens tänkta informationsplikt. Med anledning av vad vi redan anfört i frågan om ökad oro och minskad följsamhet, menar vi att det är olämpligt att ålägga apoteken att informera om något som varken apotek eller kund kan göra något åt. Utredningen tar inte heller ställning till följande situationer: Vad gäller sedan då ett läkemedel som inte ingår i försäkringen rekvireras till ett sjukhus och ges till en inneliggande patient? Patienter på sjukhus kommer enligt förslaget inte ha rätt att få information och möjlighet att kräva ett försäkrat läkemedel. Precis som andra receptkunder borde även doskunderna ha rätt till information. Hur ska detta hanteras? Eller ska bara försäkrat läkemedel (när det finns alternativ) få dosdispenseras? Detta påverkar även Pascal och dosleverantörernas system. Det finns ingen konsekvensbeskrivning för ehandel med receptbelagda läkemedel. Där måste försäkringsinformation kunna tillhandahållas i ehandelstjänsten på ett sådant sätt att kunden själv kan ta ställning i samband med val av vara, det måste till exempel finnas möjlighet att spärra hanteringen så att kunden inte försöker använda försäkringsfunktionen för att få förskriven vara helt inom förmånen om alternativet är likvärdigt ur försäkringsperspektiv.
4 4 (6) Påverkar tillgängligheten När kunden vill byta läkemedel efter att apoteket har informerat och förskrivet läkemedel inte finns i lager uppstår ett tillgänglighetsproblem, i det förslag som utredningen lagt. Om det enda alternativ kunden vid en utbytessituation kan få inom förmånen är det förskrivna läkemedlet kan det bli stor variation mellan olika kunder. Apotek kan inte lagerhålla alla alternativ i en utbytesgrupp, varför varan troligen får beställas. Detta leder till en försämrad tillgänglighet. Tvärtemot vad utredningen kommit fram till borde bestämmelsen istället utformas så att om utbytesalternativet inte ingår i läkemedelsförsäkringen ska patienten ha rätt att byta till det på apoteket tillgängliga försäkrade alternativet med lägst pris. Detta gör att patienten inte blir beroende av vilket läkemedel som är förskrivet och det innebär också en möjlighet för apotek att förutse vilket läkemedel som ska lagerhållas. Det innebär också en besparing för samhället som enbart behöver betala för det försäkrade alternativet med lägst pris. Oklara konsekvenser för IT infrastrukturen Utredningen lägger ett ansvar på Apotekens Service och VARA att tillhandahålla information om försäkringsstatus, men vill inte tvinga företagen att leverera denna information. Det är därför mycket otydligt hur Apse ska kunna hålla informationen kvalitetssäkrad och uppdaterad. Upplysningen Ingen uppgift kommer att vara svår för apotek och patienter att förhålla sig till och försätter båda i en konstig situation. Det är orealistiskt att tro att Apotekens Service ska kunna kvalitetssäkra företagens eventuella information om egna försäkringar, de kan kontrollera formatet men inte korrektheten i vad som uppgivits med mindre än att företagen skickar in försäkringsbevis som sedan måste granskas av personal med försäkringskompetens. Ett sådant krav att kvalitetssäkra informationen ställs inte heller i utredningen på Apse. Oaktat detta, är det en förutsättning för systemstöd att information om försäkringsskydd ingår i VARA på artikelnivå (varunummer), eftersom uppgifterna måste finnas tillgängliga på ett strukturerat sätt. Detta kan inte ersättas med exempelvis en FASSkoppling i expeditionsstödet. FASS har information om huruvida medlemsföretagen är medlemmar i LFF, men för ett företag som Ranbaxy som inte är med i FASS men i LFF hänvisas man vidare till LFF. FASS är alltså inte en tillförlitlig källa, med mindre än att LIF uppdras att tillhandahålla fullständig information om medlemskap i LFF. Om utredningens förslag genomförs behöver apoteken systemstöd både vid expedition och varubeställning. Eftersom de flesta läkemedel trots allt omfattas av LFF kommer det vara mindre vanligt att ta upp försäkringsfrågan. Ovanliga situationer är som personal svårare att komma ihåg och själv vara uppmärksam på och därför behövs en tydlig varningsfunktion i expeditionsstöden. Det kommer inte att räcka med att bara visa ett nytt fält från VARA med försäkringsinformation, så som utredningen antyder. Om apotek ska markera att patienten motsatt sig utbyte på grund av försäkringsfrågan kräver även det utveckling av expeditionsstöden. Detsamma gäller om uppgiften ska ingå i apotekets verifikationer.
5 5 (6) All ITutveckling kräver mycket god framförhållning, inte minst då flera olika parter är inblandade och förändringar i apotekens expeditionsstöd och förskrivarnas journalsystem kan påbörjas först efter att Apotekens Service tagit fram specifikationer för sina tjänster. Detta måste tas hänsyn till om förslaget genomförs. Myndigheters informationsplikt För apoteken finns också andra risker med utredningens förslag. Hur säkerställer man att apotek inte får skulden för att man erbjuder oförsäkrade läkemedel? Det är lätt att patienter kopplar samman försäkringsfrågan med omregleringen och att problemet orsakats av nya apoteksaktörer. Om förslaget genomförs bör därför även en myndighet (lämpligen Läkemedelsverket eftersom försäkringsfrågan är lika viktig oavsett om ett läkemedel ingår i förmånen eller inte) få ett informationsansvar om försäkrade läkemedel till allmänheten. Myndigheten borde även få i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial till apotekspersonal och förskrivare. Ekonomiskt ansvar Beräkningarna av utredningens ekonomiska konsekvenser känns mycket bristfälliga. Flera expeditionsstödsystem och samtliga journalsystem ska byggas om. Dessutom ska VARA byggas om och kanske även VARA försystem eller NPL för att läkemedelsföretagen ska kunna registrera uppgifter. Även SIL behöver sannolikt anpassas. Journalsystemen kan bli ett särskilt stort problem. Erfarenheterna visar att det tar lång tid att ändra i journalsystemen och om förskrivarna ska kunna leva upp till sin nya informationsplikt är det absolut nödvändigt att informationen finns i journalsystemen. Utredningen har inte heller räknat med en framtida situation där en stor leverantör plötsligt står utanför läkemedelsförsäkringen. Man skriver vidare att merkostnader som uppstår bör finansieras av det allmänna. Detta måste också innebära att även handelsmarginalen justeras för att ta hänsyn till merarbete på apotek. Det krävs en mycket tydligare konsekvensbeskrivning av kostnader förknippade med förslaget. I det fall förslagen genomförs, måste apotekens nya ansvar med det extraarbete det innebär och den tid det tar från det arbete som vi egentligen vill ägna oss åt kompenseras och göras så enkelt som möjligt. Till exempel måste information om vilka läkemedel som ingår i försäkringen och som kan vara aktuella att informera kunderna om vara enkelt tillgängligt för alla apotek vid varje givet tillfälle. Utveckling av system (samt drift och förvaltning av dessa) för att hantera detta såväl hos Apotekens Service som hos apoteksaktörer (inklusive systemutveckling) och sjukvård måste finansieras av staten både vad gäller införandefasen och de ökade kostnader som uppstår långsiktigt. Utredningen bedömer att förslaget kommer att leda till att alla läkemedelsföretag går med i försäkringen och att det därför inte kommer att krävas information hos varken förskrivare eller på apotek, men förslaget måste ju fortfarande genomföras i alla delar för att detta ska bli verklighet. Man kommer alltså att lägga ner flera miljoner kronor på systemanpassningar, utbildning etcetera för något som man sedan inte tror att man kommer att ha användning för. Det är inte proportionerligt att Apotekens Service, apoteken och sjukvården/förskrivarna ska
6 lägga ner så mycket arbete på något som utredningen själv menar berör ett fåtal. 6 (6) Läkemedel och miljö har ingenting att invända mot utredningens förslag och välkomnar försök med miljöpremie inom det generiska utbytet. Utredningen konstaterar att en ökad användning av startförpackningar vore angeläget, men lägger inga konkreta förslag om hur det ska gå till. Vi menar att frågan skulle kunna lösas genom att farmaceuter får rätten att ändra förskrivningen, så att en startförpackning kan expedieras vid första tillfället, för att vid andra tillfället kunna expediera det antal som förskrivaren angivit på receptet. I det fall en förskrivare angivit exempelvis en 100 förpackning på receptet, skulle farmaceuten alltså kunna expediera en startförpackning om exempelvis 30, varpå kunden vid nästa besök på apoteket kan hämta den förskrivna 100 förpackningen. Idag kan apoteken i teorin expediera en 30förpackning vid första tillfället, men då återstår endast 70 doser på receptet vilket skapar praktiska problem för både apotek och kund. Vi vill också påminna om att tidigare informationskampanj för att få kunder att återlämna överblivna läkemedel varit framgångsrik och skulle kunna bli ett stående inslag i samarbetet mellan myndigheterna och läkemedelskedjans olika aktörer. den 13 september 2013 Johan Wallér, VD
Till Socialdepartementet. Dnr: S2015/2282/FS. SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet
Till Socialdepartementet Dnr: S2015/2282/FS SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. I vårt svar har vi valt att endast inkludera
Läs mer- kundsituationer. Modul 3. Maj 2010. - Utbyte av läkemedel på apotek regler och samband - Utbyte av läkemedel på apotek de olika aktörernas roller
Utbyte av läkemedel på apotek - kundsituationer Modul 3 Maj 2010 Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler - Utbyte av läkemedel på
Läs merNEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
1 2015-10- 23 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Stiftelsen NEPI:s yttrande avseende remiss S2011/8290/FS Rapport från Läkemedelsverket Insatser för att förbättra patientsäkerheten
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merKraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet?
Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag Camilla Berglund, leg. Apotekare Är hälso- och sjukvård en rättighet? Kraftig kostnadsökning under 1990-talet 2002 bildas myndigheten
Läs merInledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4
UTKAST Vägledning till 5 kap. 8 a Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit farmaceuts möjlighet att motsätta sig utbyte av läkemedel Postadress/Postal
Läs merErsättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna
Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Delbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:23 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs merYttrande på TLV:s föreskrifter Prissättning av utbytbara läkemedel mm Dnr 3883/2010
TLV Registrator Box 225 20 104 22 Stockholm Tisdagen den 1 februari 2011 Yttrande på TLV:s föreskrifter Prissättning av utbytbara läkemedel mm Dnr 3883/2010 FGL ställer sig mycket positiv till införande
Läs merREMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter
Till: Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm REMISSYTTRANDE Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter SABO lämnar här synpunkter på utkastet till vägledning om upprättande av årsredovisning.
Läs merBilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses
Bilaga 9 Bilaga 9 1 (5) Statskontorets frågeformulär för konsumentundersökningen Del 1 Undersökningens frågor Fråga 1 Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses På vilka av följande försäljningsställen
Läs merBESLUT. Datum 2016-04 -05. Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)
BESLUT 1 (6) Datum 2016-04 -05 Vår beteckning PART Kronans Droghandel Apotek AB (org. nr. 556787-2048) Box 30094 112 51 Stockholm SAKEN Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merBESLUT. Datum 2016-04-18
BESLUT 1 (8) Datum 2016-04-18 Vår beteckning PART Kronans Droghandel Apotek AB (org. nr. 556787-2048) Box 30094 104 25 Stockholm SAKEN Sanktionsavgift enligt 25 a första stycket 1 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner
Läs merRemiss av delbetänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden
2013-02-25 Till Socialdepartementet Dnr: S2012/7587/FS Remiss av delbetänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden Sveriges Farmacevtförbund
Läs merSlutbetänkande av Läkemedels- och Apoteksutredningen (SOU 2014:87) S2014/9003/FS
YTTRANDE 2015-06-16 S2014/9003/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutbetänkande av Läkemedels- och Apoteksutredningen (SOU 2014:87) S2014/9003/FS
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merMesta möjliga hälsa för skattepengarna
Om TLV 2015 Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Generaldirektör Sofia Wallström Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är en statlig myndighet som beslutar om vilken tandvård, vilka läkemedel
Läs merSverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring
PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merAktuell läkemedelsinformation ett måste för ett bra samspel mellan sjukvård och apotek
Aktuell läkemedelsinformation ett måste för ett bra samspel mellan sjukvård och apotek Birgit Eiermann, farm Dr Maria Samén, apotekare och sjuksköterska birgit.eiermann@inera.se maria.samen@ehalsomyndigheten.se
Läs merLandstingsstyrelsens beslut
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-04-14 LS-LED08-101 45 Omreglering av apoteksmarknaden. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner föreliggande remissvar på
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande av avtal mellan staten och Apoteket AB (publ) om bolagets verksamhet; SFS 2009:905 Utkom från trycket den 21 juli 2009 beslutat den 9 juli 2009. Regeringen ger
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning
Läs merLägesrapport Förfinad statistik kring utbyte på apotek
2015-10-27 dnr 2015/05894 Lägesrapport Förfinad statistik kring utbyte på apotek Version 1.0 Dokumentnamn: Lägesrapport 1/20 Innehåll Förord och sammanfattning... 4 Dokumentets syfte... 5 Redovisning av
Läs merYttrande gällande delbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel (SOU 2008:33)
Allmänna utskottet 2008-06-11 47 10 Socialnämnden 2008-06-18 86 17 Dnr 2008/183-74 Yttrande gällande delbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel (SOU 2008:33)
Läs merPå svenska Så här använder du det elektroniska receptet
På svenska Så här använder du det elektroniska receptet Alla apotek och den offentliga hälso- och sjukvården har redan börjat använda det elektroniska receptet. Den privata hälso- och sjukvården håller
Läs merAngående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666
Registrator vid Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666 Stiftelsen NEPI välkomnar
Läs merTolktjänst för vardagstolkning
YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/01886 2016-06-10 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Tolktjänst för vardagstolkning Sammanfattning
Läs merRemissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånen Dnr: S2014/3698/FS)
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 1 september 2015 Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånen Dnr: S2014/3698/FS) Socialdepartementet
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merLäkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1
Läs merBESLUT. Datum 2016-06-22. Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)
BESLUT 1 (8) Datum 2016-06-22 Vår beteckning PART Apoteksgruppen i Göteborg Nr 4 AB (org. nr 556802-8830) AMUND GREFWEGATAN 5 411 31 Göteborg SAKEN Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner
Läs merNya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)
REMISSVAR 1(6) Stockholm 9 september 2014 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) Lärarnas Riksförbund har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerad remiss. Utredningens
Läs merFarmaceutkryss Presentation för Läkemedelsansvariga, 2 och 6 oktober 2014
Farmaceutkryss Presentation för Läkemedelsansvariga, 2 och 6 oktober 2014 Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och ehälsomyndigheten Lag kompletterad med farmaceutkryss Ny bestämmelse
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merFrågor och svar Dosdispenserade läkemedel
1 (5) Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Läkemedelsenheten och svar Dosdispenserade läkemedel 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten
Läs merReceptlära och läkemedels- förmånerna
Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare
Läs merBetänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)
Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är
Läs merKommittédirektiv. Vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Dir.
Kommittédirektiv Vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet Dir. 2011:55 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2011 Sammanfattning
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merUtbyte av läkemedel på apotek - regler och samband
Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband Modul 1 Maj 2010 Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler - Utbyte av läkemedel på apotek de olika aktörernas roller - Utbyte av läkemedel
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merREMISSYTTRANDE 1 (12) Datum Avdelningen Nyanlända och arbetssökande 2016-01-29 Dnr 052394-2015
REMISSYTTRANDE 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm SOU 2015:76 Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets delredovisning Uppdrag att säkerställa
Läs merPiratpartistisk tidning
Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade
Läs merYttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387
Beslutsförslag H Kommunstyrelseförvaltningen Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk Dnr 2012-387 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta
Läs merSKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1574
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1574 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14-03- 0 4 0 0 0 1 6 * Yttrande över Naturvårdsverkets rapport Producentansvar
Läs merStatskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden
Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel
Läs merLOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)
Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet
Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar
Läs merKommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag
Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla
Läs merStockholm den 19 september 2012
R-2012/1147 Stockholm den 19 september 2012 Till Socialdepartementet S2012/3890/VS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 juni 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Gör
Läs merMånadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)
REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 2011-11-03 2011-115 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) (diarienummer Fi2011/2588/S3) Sammanfattning Inspektionen
Läs merOmreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008
PM 2008: RI (Dnr 001-94/2008) Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som
Läs merStatskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar
Bilaga 8 Bilaga 8 1 (8) Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar 1 Uppgifter om Er organisation 1. Namnet på Er organisation: 2.
Läs merRiktlinjer från 2013. Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län
Riktlinjer från 2013 Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Dessa riktlinjer vänder sig till sjukvården i öppen- och slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merEtt tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges
Läs merJobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.
Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merBetänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)
samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (7) Ert datum Er referens 2015-04-30 Avdelningen för verksamhetsstöd Rättsenheten Anna Trulsson 010-240 53 81 anna.trulsson@msb.se Regeringskansliet Justitiedepartementet
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merKanta-tjänster för stora och små, gamla och unga
Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga Elektroniska recept Patientdataarkivet Du kan använda Kanta-tjänsterna oberoende av var i Finland du bor. Inom både den offentliga och den privata hälso-
Läs merVår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna
Vårt apoteksuppdrag 2 Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vi reglerar apoteksmarknaden Vi styr apoteksmarknaden bland annat genom reglerna för det generiska utbytet. Vi är en av flera myndigheter
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merI vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35)
LANTMÄ T ERIET 1 (11) YTTRANDE 2014-10-06 Dnr 102-2014/3134 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35) Regeringskansliets dm M2014/1451/Nm
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som
Läs merLika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009
Lika eller olika? Hur och ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 9 Lika eller Olika? 1 Sammanfattning Lika eller olika? Ganska lika faktiskt. Unga kan inte bara tänka sig lägre ingångslön,
Läs merUtvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter
Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet
Läs merRemissyttrande över promemorian Skydd för enskilds identitet i domar och beslut
R1C, 2009-02, DV info.avd. YTTRANDE 1 (5) Juridiska avdelningen Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över promemorian Skydd för enskilds identitet i domar och beslut Ert
Läs merYTTRANDE Nils Fjelkegård Datum Dnr 010-574 91 56 2012-12-12 131-773215-12/112 nils.fjelkegard@elegnamnden.se
1(11) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm E-legitimationsnämndens yttrande över regeringens Promemoria 2012/5484/ITP - Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering 1 BAKGRUND Området
Läs merMÄKLARHUSETS MÄKLAR- BAROMETER
MÄKLARHUSETS MÄKLAR- BAROMETER 1 Mäklarhusets Mäklarbarometer tar tempen på: Bostadsmarknaden inför amorteringskravet Ett kommande amorteringskrav har länge överskuggat bostadsmarknaden. Det första förslaget
Läs merRemissyttrande - För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning, SOU 2013:15
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Claes Hammarlund Staben för regionala frågor +46155245742 2015-08-20 LS-LED15-0679-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merLandstingsfullmäktiges arbetsordning. Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 134
Landstingsfullmäktiges arbetsordning Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 134 2014-10-29--30 14LS2977 2(14) ARBETSORDNING FÖR LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND Utöver
Läs merYttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS)
Socialdepartement Yttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS) Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar och andra sjukdomar i rörelseorganen,
Läs merAvvikelser/brister på apotek. Anna Beckman Gyllenstrand Hessam Hassani
Avvikelser/brister på apotek Anna Beckman Gyllenstrand Hessam Hassani Innehåll Utreda en avvikelse 2 exempel Anmälda avvikelser 2013 och 2014 Temainspektioner receptexpedition Utreda en avvikelse Vad hände?
Läs merRemiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)
1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merAvdelning I Inledande bestämmelser
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den
Läs merRemissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2016-02-12 1 (5) Dnr 2015/1313 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628)
Läs merRemissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23
Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal
Läs merAdvokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund.
R-2006/0420 Stockholm den 26 september 2006 Till Justitiedepartementet Ju 2006/1926/IM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 24 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merStockholm den 30 november 2015
R-2015/1260 Stockholm den 30 november 2015 Till Socialdepartementet S2015/4694/FST Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Barns
Läs merVAD ÄR KÄRLEK? I mitt arbete med par har jag märkt att många får konflikter. för att de uppfattar kärlek på olika sätt. Det är vanligt att tro att
VAD ÄR KÄRLEK? I mitt arbete med par har jag märkt att många får konflikter för att de uppfattar kärlek på olika sätt. Det är vanligt att tro att kärlek är lika med beroende eller satus tänkande. Vad är
Läs merVarje år föreslår FIP ett nytt tema med syfte att visa upp farmaceutens positiva inverkan på folkhälsoarbetet.
Tal vid Årets Farmaceut 2013 Thony Björk, Ordförande Sveriges Farmaceuter 25 September - WORLD PHARMACISTS DAY! Vid fullmäktigemöte 2009 vid FIP-kongressen i Istanbul, Turkiet, föreslog det turkiska farmaceutförbundet
Läs merUtredning av förutsättningar för utvidgat utbyte respektive utbyte vid nyinsättning. Läkemedelsverket 2011-09-26
Utredning av förutsättningar för utvidgat utbyte respektive utbyte vid nyinsättning Läkemedelsverket 2011-09-26 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Läs merSocialdepartementet. Förbundet FöR Delaktighet och Jämlikhet lämnar här sina synpunkter på rubricerad remiss.
Lund den 30 september 2015 Socialdepartementet YTTRANDE Remiss Socialdepartementet, 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Rapport 2014:38 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Boverket december
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merRemissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier
2014-04-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Svenska Läkaresällskapet ställer sig
Läs merYttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43
Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning
Läs merPROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN
PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: 2010-11-17, Klockan 10.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY110 samt via Skype Kallade: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Sara Elebro, Hannes Johansson, Linus Knutsen, Wilaiwan
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merSlutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport
Läs merBanklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)
Finansdepartementet Bankenheten 103 33 STOCKHOLM Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen är inte odelat positiv
Läs merKonsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010
1 Konsumentvägledning Nöjd kund-undersökning 2010 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se www.radron.se 2 3 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 driver KonsumentCentrum
Läs merFrågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär
1 (6) 100701 Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Om TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär 1. Vilka läkemedel har TLV granskat? TLV
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs mer