EUROPEI. KOMMISSIONET

EUROPEI. KOMMISSIONET &r

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Edith Cressn, ledamt av kmmissinen, med ansvar för frskning, innvatin, utbildning, yrkesutbildning ch ungdmsfrågr GD XIII/D - Prgrammet Innvatin Kntaktpersn : Mr R. Miège EUFO 2274 Fax: +352 4301 34544 Eurpeiska Kmmissinen En str mängd övrig infrmatin m Eurpeiska uninen är tillgänglig på Internet via Eurpa-servern (http://eurpa.eu.int). Katalguppgifter finns i slutet av publikatinen. Luxemburg: Byrån för Eurpeiska gemenskapernas fficiella publikatiner, 1998 ISBN 92-828-2870-0 Eurpeiska gemenskaperna, 1998 Kpiering tillåten med angivande av källan. Printed in Italy

Innvatin i tillväxtens ch sysselsättningens tjänst I Genmförande av den första handlingsplanen för innvatin i Eurpe

Edith CRESSON. Ledamt av Kmmissinen, med ansvar för frskning, innvatin, utbildning, yrkesutbildning ch ungdmsfrågr OJ

Innvatin i tillväxtens ch ens tjänst Kmmissinens avsikt med denna rapprt, Mm har tillkmmit på mitt initiativ, är att kraftfullt markera att kmmissinen tillfull inder vikten av sambandet mellan innvatinsverksamhet, tillväxt ch sysselsättning. Kmmuninen stöder sig i âetta bandeende främst på slutsatsernafrån Eurpeiska rådets möten i Amsterdam ch Luxemburg. Att frtsätta att genmföra handlingsplanen för innvatin, sm antgs för ett år sedan, är en av kmmissinens pririterade uppgifter. Det qäller särskilt nm mrådena skyddande av immateriella rättigheter, tillgång till kapital, mindre administrativt krångel ch stimulerande av fre taga ra n dan. Men den eknmiska verkligheten ch innvalinsprcessens dynamiska karaktär innebär att det ckså är lämpligt att anpassa planen. Därför kmmer en särskild insats att göras för att öka handlingsplanens genmslag. Detta ska bl.a. ske genm att mbilisera EV-länderna, deras reginer samt berörda aktörer ch därigenm åstadkmma ett dynamiskt innvalinsklimat i Eurpa. Dessutm ska vi lägga tnvikten på insatser för att få fram en innvaiinskullur ch stimulera företagarandan i uninen, t.ex. genm att m frambringa nyetablering, utveckling ch tillväxt avföretag särskilt sådana sm baseras på ny teknik mfrämja nya frmer för prduktin ch marknadsföring M stödja prfessinaliseringen av de yrken sm ligger bakm innva t insverksamheten, främst genm utbildningsprgram m skapa bättre förutsättningar för samverkan inklusive event nella nätverk. m Om vi ska vinna slaget mt arbetslösheten får vi inte hänfalla ål eli deterministiskt synsätt eller traska vidare i gamla ftspår. Vägen lili framgång går isynnerhet via en pånytlfödd förmåga att alstra innvatiner i Eurpa. Vi måste göra en ttal kraftsamling på detta. ^J^ (Wr3S Edith Cressn

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Handlingsplanen i ett genmförandeskede I. Immaterialrättsligt skydd II. Finansiering av innvativ verksamhet III. Regelförenkling IV. Utbildning V. Innvatinsrienterad frskning VI. Bättre helhetsstyrning 11 12 14 16 18 20 23 3. Pririterade åtgärder 1998 25 4. Infrmatinsblad m åtgärder 28

1 Inledning Veil man besegra arbete Löd heten mådte man daga nej till uppgivenhet ch gamla bjulpår. Det gäller framför allt att dätta fart på EU:d innvativa förmåga. Prblematiken dträcker dig långt utanför ren ch dkär teknik. Samhälleklimat, eknmia ka förhållanden, dcial inramning damt rättd- ch underviàningdvädendetd uppbyggnad är nyckelfaktrer för nytänkande ch företagsamhet.

I grönbken m innvatin gav Eurpeiska kmmissinen för gtt ch väl två år sedan denna lägesbeskrivning. Bilden bekräftades i eknmiska ch plitiska kretsar. Framför allt åtg sig Eurpeiska rådet vid sina möten i Amsterdam ch Luxemburg att stimulera frskning ch innvatin för att få ner arbetslösheten i Eurpa. Med den första handlingsplanen för innvatin i Eurpa gick kmmissinen i bräschen ch föreslg att gemenskapsinstrumenten skulle utnyttjas till att främja innvatin. Särskilt nämndes ramprgrammet för frskning ch strukturfnderna. Vid extramötet m sysselsättningen i Luxemburg drev Eurpeiska rådet ansträngningarna vidare genm att stödja Eurpeiska investeringsbankens handlingsplan med inriktning på små ch medelstra företag, ny teknik, nya sektrer ch transeurpeiska nät. Eurpaparlamentet ch rådet har vidare enats m att inrätta en ny budgetpst (450 miljner ecu under de tre närmaste åren). Med hjälp av anslaget skall de små ch medelstra företagen få hjälp att skapa varaktiga arbeten ("Eurpa-initiativet för sysselsättningen"), särskilt genm innvatinsinvesteringar ch teknisk uppgradering. I handlingsplanen för ett år sedan åtg sig kmmissinen att "säkerställa fungerande samrdning mellan insatser på lika plitikmråden." samt "sträva efter ptimalt utbyte av samarbetet med andra medlemsstater" Kmmissinen avsåg vidare sammanställa regelbundna lägesrapprter sm skulle innehålla "förslag till ändringar sm kan bli nödvändiga berende på utvecklingen eller på det särskilda sammanhang i vilket handlingsplanen tillämpas" Detta meddelande är ett uttryck för kmmissinens åtaganden ch innehåller sådana justeringar av kursen sm förefaller nödvändiga mt bakgrund av lärdmarna efter den första genmförandefasen. I den första handlingsplanen uppmanades alla att lägga kraft ch vilja på att genmföra Mderna eknmier sm utsätts för en glbal knkurrens där kunskap ch knw-hw i allt högre grad avgör, uppvisar således ett för dem typiskt samband mellan innvatin, tillväxt ch sysselsättning. Ute på arbetsplatserna upplever man frtfarande fta ny teknik sm ett ht mt människan ch en rsak till att arbetstillfällen går förlrade, men i verkligheten skapas arbetstillfällen faktiskt i första hand i länder sm investerar i utbildning, frskning,innvatin ch nyteknik. planen ch på att bygga ett Eurpa med större förmåga att skapa nytt, knkurrera ch generera sysselsättning. Detta är frtfarande en pririterad målsättning för Eurpeiska uninen ch dess medbrgare.

Inledning l

10 À

Innvatin tjänst 2. Handlingsplanen i ett genmförandeskede På gemendkapdnivå har arbetet med att genmföra handlingdplanen inlettd. Framsteg kan nterad på mrådena immaterialrättdligt dkydd, finansiering av innvativ verkdambet, regelförenkling (målet "innvatindfrämjande dpelregur" (1) ), utbildning (målet "innvatindkultur"), innvatindrienterad frdkning (måut "kppling mellan frdkning ch innvatin"). (1) I den första handlingsplanen för innvatin i Eurpa är åtgärdsförslagen uppdelade på tre huvudmål, nämligen att främja en innvatinskultur. att lägga fast innvatinsfrämjande spelregler ch att åstadkmma bättre kppling mellan frskning ch innvatin.

I. Immaterialrättsligt skydd Om innvativ verksamhet skall blmstra krävs ett effektivt immaterialrättsligt skyddssystem. Det bör garantera att uppfinnaren eller nytä n karen får ett rimligt utbyte av sin innvatin. Det skall ckså brga för att nyheter får största möjliga spridning ch mtverka att ny teknik hemlighålls. De åtgärder sm föreslås i handlingsplanen syftar både till att förbättra patentsystemet ch till att göra berörda parter medvetna m vad immaterialrättsligt skydd innebär. Grönbken m gemenskapspatentet ch det Eurpeiska patentsystemet Idag patenteras över 640.000 uppfinningar i världen varje år mt ungefär 220.000 per år under 60-talet. Det är i huvudsak Japan ch USA sm svarar för ökningen, medan Eurpa stagnerar på ett rväckande sätt. Av dessa sifferuppgifter, sm bekräftas av en allt sämre tekniköverföringsbalans, kan man sluta sig till att Eurpas innvativa förmåga försämras. De visar ckså på ett visst intresse från frskarnas ch företagens sida för det eurpeiska patentsystemet. Uppskattningsvis 2/3 av 170.000 innvatinsintensiva små ch medelstra företag i Eurpa tar inte patent på uppfinningar. I handlingsplanen för innvatin klarlades rsakerna: det eurpeiska patentsystemet lider av fundamentala svagheter. Det är å ena sidan kmplicerat ch dyrt (trts nyligen genmförda förändringar), men brister å andra sidan ändå i effektivitet på grund av uppdelningen på natinella marknader ch på Eurpapatent/natinellt patent. Detta är svagheter sm användarna med jämna mellanrum påtalar. Eurpeiska uninen måste se till att företagen i Eurpa har ett rättsligt ch administrativt regelverk sm ger minst lika gynnsamma förhållanden sm dem knkurrenternas företag åtnjuter. Den 24 juni 1997 antg kmmissinen grönbken m patent ch inledde därmed en bred debatt i ämnet. På grundval av de resultat sm denna rådfrågningsrunda förhppningsvis ger kmmer kmmissinen under 1998 att påbörja en mfattande nydaning av det eurpeiska patentsystemet med inriktning på att sänka kstnaderna, krta fristerna ch skapa ett knsekventare ch säkrare rättsligt regelverk. Infrmatin till deltagare i Ftu-ramprgrammet m immaterialrätt Kmmissinen arbetar på att inrätta en servicefunktin sm skall ge aktörerna på innvatinsmrådet råd ch stöd i frågr m immaterialrättsligt skydd. Denna servicefunktin (IPR Help Desk) kmmer att erbjuda tillgång till gällande lagstiftning ch infrmatin m teknikens ståndpunkt via Internet ch andra media (CD-ROM, vide, telefnsvar, kursverksamhet) när den startar kring mitten av 1998. Via IPR Help Desk kmmer man ckså att kunna sprida

2. Handlingsplanen i ett genmförandeskede 113 gda förebilder när det gäller immaterialrättsligt skydd. Det kmmer att bli lättare att göra nyhetssökningar på eventuellt patenterbara uppfinningar ch, för deltagarna i ramprgrammet, kmmer det att bli lättare att sätta lämpliga skyddsstrategier för uppfinningarna I verket. Lättåtkmliga patenthandlingar Det är ytterst viktigt att göra infrmatin spridas ch att eurpeiska patent skall utnyttjas. Kmmissinen har undersökt m det är möjligt att åstadkmma ett enhetligt gränssnitt för den typen av tillträde. EPO (det eurpeiska patentverket) har nyligen, på grundval av kmmissinens utredning, beslutat sig för att genmföra en sådan lösning. Skydd för bitekniska uppfinningar På vissa mråden, sm utvecklas mycket snabbt, t.ex. biteknik, krävs särskilda insatser. Kmmissinen har lagt fram ett marbetat förslag till direktiv m bitekniska uppfinningar. Förslaget mttgs psitivt av Eurpaparlamentet i juli 1997 ch rådet (inre marknaden) träffade en plitisk uppgörelse i nvember 1997. Immaterialrätt i infrmatinssamhället Den 10 december 1997 lade Eurpeiska kmmissinen fram ett förslag till direktiv m harmnisering av vissa aspekter av upphvsrätt ch närstående rättigheter i infrmatinssamhället. Förslaget syftar till att kmplettera ch anpassa gällande rättsregler, varvid särskild tnvikt läggs vid immaterialrättsliga aspekter på nya prdukter ch tjänster (avsett m de tillhandahålls n-line eller på ett fysiskt underlag såsm cd-skivr, cd-rm eller andra digitala nfrmatinsbä- rare). Målet är att dels skapa en gemensam marknad när det gäller upphvsrätt ch närstående rättigheter, dels värna ch stimulera uppfinnings- ch innvatinsförmågan i Eurpeiska uninen. Tekniska uppfinningar Efter rådslaget m grönbken m bruksmönster' 21 lade kmmissinen fram ett direktiv inriktat på tillnärmning av medlemsstaternas rättsregler på mrådet. (2) Bruksmönster är registrerade rättigheter sm ger innehavaren ensamrätt till tekniska uppfinningar.

II. Finansiering av innvativ verksamhet Ökad insikt m finansieringens betydelse Svårigheterna när det gäller finansiering anses allmänt sm ett av Eurpas centrala prblem. Insikten m detta växer både på natins- ch gemenskapsplanet: Eurpaparlamentets reslutin m handlingsplanen för innvatin 13 '; Eurpeiska rådets reslutin i juni 1997 m tillväxt ch sysselsättning, VARI EIB uppmanas att inrätta ett prgram för finansiering av spetsteknik riktat till små ch medelstra företag; Eurpeiska rådets slutsatser vid extramötet m sysselsättningen i Luxemburg. Med hänsyn till att nyskapande verksamhet är så viktig ch att vissa glbalt knkurrensutsatta ch neddragningsdrabbade sektrer i uninen behöver mderniseras, har kmmissinen föreslagit att innvatinsstöd, i en snäv tlkning" 1, skall kunna gdtas inm varvs- 151 ch bilindustrin 161. När det gäller finansiering av innvatin är förslagen i handlingsplanen inriktade på att stimulera privata kapitalägare (finansmarknad, riskvilligt kapital) att placera i unga snabbt växande företag ch i innvatinsprjekt sm befinner sig i startfasen. Eurpeiska kapitalmarknader Efter direktivet m finansiella tjänster tg privata kretsar, för att tillgdse företagens ch investerarnas behv, initiativ till nya eurpeiska kapitalmarknader för snabbt växande innvativa företag (Eur-Nuveau Marché, EASDA). Under 1997 arbetade kmmissinen med att skapa gynnsamma förhållanden samt skatte- ch rättsregler för dessa marknader, ch byggde upp stödfunktiner (särskilt utbildning ch infrmatin 171 ). På begäran av stats- ch regeringscheferna kmmer kmmissinen att sammanställa en rapprt m kvarstående hinder ch lämna den till Eurpeiska rådet i juni 1998. Riskvilligt kapital till nystartade innvatinsprjekt I Innvatinsprgrammet ingår en försöksverksamhet sm heter l-tec (Innvatin and Equity Capital Kapitalinvesteringar i innvatin). Den inleddes i juli 1997 i samarbete med Eurpeiska investeringsfnden (EIF) ch syftar till att rientera privat riskkapital mt innvativa spetsteknikprjekt i startfasen. De sm förvaltar ch placerar riskvilligt kapital kan få hjälp via l-tec med att tillägna sig kunskap m hur sådana prjekt skall värderas ch förvaltas. För att få stöd av kmmissinen skall riskkapitalfnderna placera minst 25 % av sitt nya placeringskapital i nystartad teknisk innvatinsverksamhet i små eller medelstra företag. Placeringarna skall göras i prjekt sm uppfyller minst ett av följande två krav: prjektet skall, utifrån FTU-verksamhet inm ramen för ett EU-frskningsprgram eller ett statligt frskningsprgram, sannlikt leda till en praktisk tillämpning för marknaden; prjektet skall gälla en prdukt, en tjänst eller ett förfarande sm tyder på teknisk innvatin på en hög nivå.i nvember 1997 valdes 9 fnder sm inledningsvis kmmer att ingå i försöksverksamheten l-tec. Dessa fnder har tillsammans en investeringskapacitet på 380 miljner ecu. De planerar att investera minst 1,5 miljner ecu i vart ch ett av de cirka 150 små eller medelstra innvatinsföretag sm de har i sina respektive prtföljer. En andra grupp fnder kmmer att utses i början av 1998. Enligt kmmissinens beslut av den 5 nvember 1997 har insatser inriktade på stöd till

15 nybildning av gränsöverskridande samföretag (JEV-prgrammet) inletts. Prgrammet har till att börja med fått ett anslag på 5 miljner ecu ch kmmer att skötas via ett nät av finansiella intermediärer. Det riktar sig främst till sådana små ch medelstra företag sm deltagit i gemenskapsfinansierad frskning ch nu planerar att dra kmmersiell nytta av frskningsresultaten. Mt bakgrund av tillväxt- ch sysselsättningsinitiativet planerar kmmissinen att föreslå ett större budgetanslag för att befästa det nya prgrammet. Förutm de insatser sm nämns van bör det, mt bakgrund av den vikt Eurpeiska rådet vid mötena i Amsterdam ch Luxemburg lade vid finansiering av innvatinsverksamhet,gå att i samförstånd med Eurpaparlamentet anslå stra summr 1998-99 till att i Eurpa ytterligare stärka kapitalinvesteringarna innvatinsintensiva spetsteknikföretag. Det skulle kunna ske genm EIB:s ch EIF:s finansieringsrdning ETF (Eurpeisk finansieringsrdning för teknlgi) ch ASAP (Särskilt handlingsprgram från Amsterdam). Åtgärder för att främja kntakter mellan investerare ch företagare Åtgärden LIFT (Links t Innvatin Financing fr Technlgy), sm är en försöksverksamhet inm Innvatinsprgrammet, har sm målsättning att gynna kntakter mellan inves i terare ch persner med tekniska affärsidéer, främst affärsidéer till följd av gemenskapsfrskning. När LIFT når mplementerlngsstadlet (andra halvåret 1998) kmmer det att ge användarna tillgång till en central stödfunktin (Help Desk) ch ett decentraliserat infrmatinsnät via befintliga instanser. Avsikten är att nå frskare, företagare ch investerare. Under 1997 har möten mellan investerare ch företagare likaså arrangerats via ett antal investeringsfrum inm ramen för prgrammen Innvatin, Brite-Euram ch andra prgram med anknytning till infrmatins- ch kmmunikatinsteknik (Esprit, ACTS, Telematik). Ptentiella investerare har vid dessa tillfällen kunnat bekanta sig med lvande teknikprjekt, sm valts på grundval av innvatinshöjd ch eknmisk bärkraft. För övrigt har möten mellan frskare, företagare ch investerare ägt rum främst inm ramen för Biteknikprgrammet (wrkshp m företagsamhet ch biteknik i Amsterdam i juni 1997). Kmmissinen ch den eurpeiska fndmäklarföreningen (EASD, Eurpean Assciatin f Securities Dealers) har nyligen meddelat att de tillsammans skapat en newsgrup sm heter "Biteknik ch finans" Det är meningen att den skall ge upphv till kntakter mellan frskar- ch industrikretsar ch finansvärlden samt därmed främja den bitekniska EU-industrins utveckling. (3) Eurpaparlamentets reslutin PE 26,1-.934/3. (4) Innvatinsstöd innebär vissa prblem i förhållande till statligt stöd eftersm innvatinsverksamheten mycket väl kan ligga nära marknaden. (5) Kmmissinens förslag till rådets förrdning m ändring av förrdning 3094/95 ch m förlängning av relevanta bestämmelser.i rådets sjunde direktiv m varvsstöd (KOM(97) 469). (6) Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till bilindustrin (EGT C 279, 15/9/1997). (7) I en undersökning genmfärd av Eurpeisk innvatinsbevakning leims) (Making markets wrk av G. Bannck. 1997) beskrivs lämpliga stödfunktiner. Viktiga berörda aktörer deltg den 25 juni 1997 i en rådgivande grupp under ledning av Edith Cressn ch kunde peka ut lämpliga åtgärder.

III. Regelföi Erfarenhetsbyte ch gda förebilder vid innvatinsfinansiering Sm kmplement till dessa insatser sörjer kmmissinen för att det sker ett utbyte av erfarenheter ch att bra metder sprids. Detta sker via seminarier sm antingen har en bestämd sektrsinriktning (biteknik, infrmatinsteknik, materialteknik) eller en allmän inriktning (Innvatinsprgrammet, Rundabrdsknferensen i Paris m innvatin, företagsnybildning ch sysselsättning - december 97). Det sker ckså med hjälp av nätverk på natinell nivå (t.ex. nätverk för teknikbedömning technlgy rating sm mfattar innvatinsinstanser ch investerare i 4 länder, nätverk för startkapital till verksamhet inriktad på mikrsystem). Sm en del av insatserna för att främja benchmarking i EU, har kmmissinen dessutm inlett ett försök med benchmarking när det gäller finansiering av innvatin. Eurpeiska rådets möte i Luxemburg underströk att sysselsättningen i EU är starkt berende av att företagsamheten utvecklas. Mt denna bakgrund förefaller det nödvändigt att göra de administrativa förfarandena enklare ch skapa blagsfrmer sm passar företagen i EU. Arbetsgrupp m regelförenkling För företagen i EU innebär kmplicerade administrativa förfaranden en kstnad på mellan 180 ch 230 miljarder ecu varje år. Deras knkurrenskraft blir lidande. Vid Eurpeiska rådets möte i Amsterdam uppmanades kmmissinen att bilda en regelförenklingsgrupp, vilket ckså skett (Arbetsgruppen för enklare företagsvillkr, BEST-gruppen). Gruppen har sm uppgift att ta fram knkreta förslag till hur regelverket kan förbättras ch hur sådana administrativa besvärligheter sm brmsar nybildning ch utveckling av företag i EU kan begränsas. Förslagen från arbetsgruppen kmmer att sammanställas i en rapprt till Eurpeiska rådet vid mötet i Cardiff i juni 1998. Kmmissinen frtsätter dessutm att driva SLIM-prjektet (Enklare lagstiftning på den inre marknaden) sm startade 1996 18 '. SLIM-arbetsgruppernas rekmmendatiner finns i en rapprt till rådsmötet m den inre marknaden i nvember 1997. Sektrsvis genmförda knsekvensutredningar ch seminarier för erfarenhetsbyte är andra metder sm kmmissinen använder för att bättre beakta innvatin när ny lagstiftning utarbetas.

2. Handlingsplanen i ett genmförandeskede l7 enkling Uninsenhetliga blagsfrmer När Davignn-rapprten m arbetardelaktighet i det framtida Eurpablaget antgs i april 1997 gavs en ny möjlighet att anta denna blagsfrm. Rådets rdförandeskap arbetar på att nå en plitisk uppgörelse så att detta för gemenskapens företag undgängliga prjekt kan föras i hamn snarast ch m möjligt redan 1998. På basis av vad sm står i artikel 130n i EU-fördraget arbetar kmmissinen ckså med att skapa någn slags samföretag för frskning ch teknisk utveckling (SFTU) sm i ännu högre grad än vad sm är fallet med EEIG är tänkt att gynna gränsöverskridande samarbete inm frskning ch teknisk utveckling. Samtidigt försöker kmmissinen främja Eurpeisk eknmisk intressegruppering (EEIG)" 1, den enda assciatinsrättsliga frm sm finns dag för gränsöverskridande gemenskapssamarbete. Således har kmmissinen skapat en databas med en förteckning över intressegrupperingarna i gemenskapen. Genm den kan de sm är intresserade av detta slags samarbete hålla sig à jur. Kmmissinen har nyligen antagit ett meddelande" 01, vari man framhåller fördelarna med intressegrupperingar vid ffentlig upphandling ch vid ffentligt finansierad prgramverksamhet. Initiativet REGIE (Eurpeiskt nätverk för Eurpeiska eknmiska intressegrupperingar) sm inleddes 1995 har gynnat en internatinalisering av de små ch medelstra företagens verksamhet med hjälp av rganisatinsfrmen EEIG. Vad detta gett i frm av resultat ch lärdmar kmmer att redvisas i "Handbken m EEIG" sm riktar sig till de små ch medelstra företagen. (8) SLIM innebär en ny regelförenklingsmetdik genm att man samlar små grupper med representanter för medlemsstaterna ch för dem sm använder regelverket. I inledningsfasen 1996 granskade arbetsgrupperna lagstiftningen på följande mråden: prydnadsväxter, byggmaterial. Intrastat ch erkännande av examensbevis. I en andra fas har följande ämnen granskats: gödningsmedel, kmbinerade nmenklaturen för utrikeshandel, bankreglering ch mms. (9) Rådets förrdning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985. EGT L 199. 31/7/1985. (10) EGT C 285. 20/9/1997.

IV. Utbildning Fundamentet i en kultur sm genererar innvatin ch företagsamhet utgörs av investeringar i kunskap, tvärvetenskapligt tänkande, kreativitet, initiativrikedm samt rörlighet, både scial, gegrafisk ch yrkesmässig. Därför har satsningarna på utbildning fått hög priritet. Detta framgår bl.a.av insatserna för att gynna varvad utbildning ch lärlingsutbildning. Dessa insatser för utbildning ch rörlighet bör mfatta även frskare, privatanställda tjänstemän ch företagare. De bör användas till att stärka innvatinskulturen ch sättas in parallellt med prduktutvecklingsprjekt efter frskning. Nya insatser för rörlighet över gränserna Prgrammet "Erasmus för lärlingar" ger en Eurpadimensin åt lärlingsutbildningen. Prgrammet inleddes för ett år sedan ch går ut på att placera 70.000 lärlingar transnatinellt före årsskiftet 1998. I nvember 1997 gdkände kmmissinen initiativet EURO- PASS-utbildning, sm särskilt skall uppmuntra högsklrna att starta varvade utbildningslinjer med yrkesinriktning. Inlärningsmdeller för infrmatinssamhället Initiativet "Lära i infrmatinssamhället" är ett försök att använda infrmatinstekniken bättre till att framställa lärmedel, förmedla kunskap ch dela infrmatin. Hittills har det främst handlat m att sätta sklr i förbindelse med varandra med hjälp av framför allt Internet (t.ex.arrangemanget Netdays Eurpe i ktber 1997). Innehållsindustrin, sm ännu befinner sig i sin linda, har fått stöd ch förväntas prducera berikande infrmatinsmaterial (jfr. Eurpakampen i utbildningsmultimedia sm gick av stapeln andra halvåret 1997). I juni kmpletterades insatserna genm att en multimedieplattfrm inrättades på Internet (Servern Campus-Vice). Den tillåter spridning av avancerade tilläggstjänster när det gäller utbildning, arbetsförmedling samt yrkesvägledning.tjänsten riktar sig främst till de 12 miljner studenter sm går i EU:s högsklr. Den tillåter ckså kntakter mellan studenterna, lärarna ch andra sm står i förbindelse med högsklrna, t.ex. teknikeller tjänsteföretag med multimedieinriktning. Genm tjänsten Campus-Vice har ett partnernät vuxit fram sm idag mfattar studentföreningar,stra eurpeiska tidningar ch fler än 70 eurpeiska universitet.

2. Handlingsplanen i ett genmförandeskedel]9 Undervisning m innvatinsprcessen riktad till nyckelgrupper Kmmissinen inser att det är viktigt att undervisa m hur knkreta innvatiner växer fram ch att förmedla teknisk rådgivning till företagen. Den stödjer därför initiativet Frm-lnn-Tech (Undervisning m innvatinsprcessen riktad till tekniska rådgivare i företagen). Via detta initiativ försöker man bygga upp ett eurpeiskt nätverk av centraler för tekniskt stöd. De skall ha både regin- ch branschkmpetens. I Tyskland, Frankrike ch Italien har verksamheten redan börjat ch det är meningen att den efter hand skall byggas ut till att mfatta de andra medlemsstaterna. Verksamheten inm prgrammen "Stimulans av utbildning ch rörlighet för frskare" ch "Lenard da Vinci" har lett till att frskare i större utsträckning flyttar mellan frskningsinstitut, högskla ch näringsliv. "Stärka den mänskliga ptentialen" skall särskilt användas till att skapa nätverk för utbildning via frskning ch till att ge tillträde till de stra frskningsanläggningarna. Innvatinsfaktrn, särskilt undervisning i att tänka ch tillämpa nytt, bör inlemmas med kmmande utbildningsprgram enligt den inriktning kmmissinen förespråkar i meddelandet "För ett kunskapens Eurpa"' 1 ". I nära samarbete med medlemsstaterna bedriver kmmissinen vidare försöksverksamhet med benchmarking på mrådena mänskliga resurser ch kmpetensutveckling. Resultaten av verksamheten kmmer att läggas fram vid rådsmötet (industri) i nvember 1998. Genm att dra nytta av synergieffekter mellan de två prgrammen bidrar initiativet Train-Re- Tech (Utbildning för frskning ch tekniköverföring till företagen) till att förbereda unga eurpeiska frskare inför kmpetenskraven på arbetsmarknaden. Det ger ckså stöd till utbildning av kursledare när det gäller lärmedel ch ny teknik. Det är en frtsättning på tidigare insatser: 24 prjekt från Lenard-prgrammet har således lett till 300 utbyten, ungefär 1000 frskare har kmmit i kntakt med näringslivet via kntrakt enligt prgrammet "Stimulans av utbildning ch rörlighet för frskare" ch nära 300 stipendier har delats ut till frskare sm går kurser med industrianknytning. Denna verksamhet kmmer att drivas vidare under det femte ramprgrammet ch kmmande gemenskapsprgram m utbildning. Det nya övergripande prgrammet (11)KOM(97)563.

V. Innvatinsrienterad frskning Innvatin bygger ckså på frskning ch teknisk utveckling. I det sammanhanget kännetecknas EU av fyra svagheter: tillräckliga investeringar i frskning, splittrade insatser, svårighet att upptäcka behven i samhället ch framväxande marknader samt tillräcklig samrdning mellan frskningen ch dess tilllämpning. Därför har kmmissinen, i förslagen till det femte ramprgrammet m frskning ch teknisk utveckling, särskilt strävat efter sammanhållna insatser, fkuserade på tydligt definierade mål ch behv. Innvatin ch de små ch medelstra företagens särskilda villkr är två mråden sm beaktas särskilt i förslaget sm innehåller tvärfackliga nyckelåtgärder med inriktning på fkuserade tillämpningar ch även mfattar standardförberedande frskning. Kmmissinen har vidtagit åtgärder sm förhppningsvis leder till att frskningsresultaten från såväl gemenskapsprgrammen sm gemenskapens frskningsinstitut utnyttjas bättre i näringslivet. Det rör sig t.ex. m PROSOMA sm är ett sätt att bättre föra ut Esprit-prgrammet till näringslivet. Ett sammanhållet ramprgram För att fkusera gemenskapens insatser inm frskning bättre föreslår kmmissinen att det femte ramprgrammet läggs upp kring 7 stra prgram: 4 tematiska prgram ch 3 övergripande prgram, vartill kmmer ett prgram m åtgärder riktade direkt till kmmissinens gemensamma frskningscenter. De tematiska ch övergripande prgrammen hänger ihp ch kmpletterar varandra på samma gång. För att vinna i effektivitet, särskilt när det gäller praktisk tillämpning av resultaten ch innvatin, föreslås att målsättningarna för de övergripande prgrammen även i största möjliga utsträckning skall gälla för de tematiska prgrammen. Därmed blir innvatinsmålsättningen grundläggande i de tematiska prgrammen. De kmmer att mfatta "innvatinsgrupper" med uppgift att främja innvatin i varje enskilt tematiskt prgram. Innvatinsgrupperna kmmer att stå i förbindelse med prgrammet "Förnyelse ch integratin av små ch medelstra företag" (se nedan) ch använda sig av dess stödfunktiner, nätverk ch infrmatinstjänster. Förnyelse ch integratin av små ch medelstra företag Det övergripande prgrammet "Förnyelse ch integratin av små ch medelstra företag" i det femte ramprgrammet är i första hand inriktat på att främja innvatin ch samrdna den målsättningen i de tematiska prgrammen samt att invlvera små ch medelstra företag i växande utsträckning. Genm det prgrammet säkerställs således samrdningen av sådana åtgärder ch metder inm de tematiska prgrammen sm syftar till att främja innvatin. De små ch medelstra företagen skall stimuleras att delta med hjälp av incitament såsm "nestp-shp för små ch medelstra företag" prjekteringsbidrag för att underlätta ansökningsförfarandet ch samfrskningsprjekt tillsammans med utmstående. I andra hand skall prgrammet inriktas på att analysera, utvärdera ch utpröva bra metder när det gäller innvatin ch tekniköverföring samt

2. Handlingsplanen i ett genmförandeskede 21 på att underlätta nätverksbildning i anslutning till verksamhet på natinell eller lkal nivå. Vid sidan m ramprgrammet arrangerar kmmissinen kursdagar ch branschinriktade nätverk i avsikt att göra små ch medelstra företag medvetna m vilken betydelse innvatin har i industrisamhället. Nyckelåtgärdernas rll inm Ftuverksamheten Nyckelåtgärderna utgör en viktig del av förslaget till det femte ramprgrammet. De knyter an till övergripande eknmiska ch sciala målsättningar för uninen under överblickbar framtid. Nyckelåtgärderna är utfrmade med hänsyn till prblem sm skall lösas samt till tydligt frmulerade eknmiska ch sciala mål. Syftet med dem är att invlvera bred kmpetens vetenskap, teknik, praktiska erfarenheter sv. i ett övergripande prblemlösningsarbete. De bör gripa över hela det fält av verksamhet sm

leder fram mt målet, hela vägen från grundfrskning via utveckling till demnstratin. En av deras viktigaste målsättningar är att få ffentliga ch privata insatser i EU att samverka på det egna ämnesmrådet. De kmmer att förberedas ch genmföras i nära samarbete med vetenskapskllektivet ch företagen, dvs. mera allmänt uttryckt med alla sm bedriver eller använder frskning. Denna uppläggning leder till större flexibilitet både vid partnerskapsbildning, finansiering ch genmförande. En ny generatin demnstratinsprjekt Enligt föresatserna i handlingsplanen kmmer betydande demnstratinsprjekt (i förening med såväl teknikprducenter ch teknikanvändare sm en bredare publik) att genmföras, särskilt i anknytning till nyckelåtgärderna.tack vare att valideringsfasen ligger långt från marknaden kmmer de att vara avgörande för tekniköverföring ch upptagning av ny teknik. Driftskmpatibilitet ch knkurrenskraft med hjälp av standardisering Kmmissinen har antagit ett arbetsdkument sm syftar till att utveckla den standardförberedande frskningen för att en kmmande standardisering skall finnas med i beräkningen i ett tillräckligt tidigt skede ch för att nya prdukter ch tjänster skall bli driftskmpatibla ch knkurrenskraftiga. Därför har kmmissinen lagt fast riktlinjer, sm överensstämmer med EU:s plitik att främja kvaliteten, vilken det råder strt samförstånd m. Detta sätt att förfara bör leda till att innvatiner sprids ch accepteras snabbare. Det rör sig därmed m ett kmplement till det standardiseringsarbete sm bedrivs på infrmatins- ch kmmunikatinsteknikens mråde. Tekniköverföringen vid gemensamma frskningscentret Kmmissinen ville tillämpa rekmmendatinerna i handlingsplanen på sin egen frskningsanläggning ch bestämde sig för att mbesörja mer tekniköverföring ch samfrskning vid Gemensamma frskningscentret (GFC). På grundval av en genmförbarhetsstudie från 1997 föreslås följande åtgärder för att göra det enklare att använda anläggningarna ch sakkunskapen vid GFC: Att göra det lättare för företag ch externa rganisatiner att använda GFCs anläggningar i syfte att stimulera samfrskning, Att inrätta en privat kapitalinvesteringsfnd inriktad på tekniköverföring ch på att stödja företag i startfasen, eller små eller medelstra företag sm utnyttjar frskningsresultat från GFC, Att skapa en utställningshall för virtuell teknik ch därvid använda telekmmunikatin ptimalt samt ge experter från natinella frskningsinstitut tillträde, Att starta en företagsby för nya företag baserade på ny teknik (NTBF = New Technlgy Based Firms), där även frskarlag sm samarbetar med GFC skulle kunna vistas under krtare tidsperider, Att erbjuda kmpetensutveckling åt tjänstemän i industrin på mråden där GFC har erkänd kmpetens. Åtgärderna kmmer att genmföras successivt med utvärdering av resultaten efter varje etapp. Om det behövs kmmer försöksverksamhet att bedrivas innan planen sätts i verket i str skala.

23 VI. Bättre helhetsstyrning Innvatin är en ödesfråga för gemenskapen sm griper in på alla mråden. Det är därför ytterst viktigt att stimulera till debatt ch samrdna berörda plitikmråden. Metder för att samrdna genmförandet Genmförandet av handlingsplanen för innvatin har inneburit bättre samrdning av alla gemenskapsplitik med anknytning till innvatin under ledning av Edith Cressn ch under överinseende av en grupp med tillsyn över innvatin sm har till uppgift att planera insatserna ch säkerställa att de bildaren helhet. Samrdning mellan Ftu- ch innvatinsplitiken ch den eknmiska ch sciala sammanhållningsplitiken Kmmissinen håller på att färdigställa ett meddelande sm handlar m sammanhållning, knkurrens, FTU ch innvatin. Meddelandet behandlar en integrerad strategi för FTU ch innvatin i EU:s mindre gynnade reginer. Frtlöpande lägesrapprter för bättre samarbete med medlemsstaterna Slutligen har kmmissinen, sm planerat, börjat lägga fast en gemensam referensram tillsammans med medlemsstaterna på mrådet innvatinsplitik (lägesrapprter över EU:s resultat på innvatinsmrådet). För att leda arbetet har en grupp med högt uppsatta natinella ämbetsmän bildats. Lägesrapprterna kmmer att tjäna sm analysinstrument för innvatinsplitiken. De gör det möjligt att effektivt utvärdera plitiken samt klarlägga pririterade frågr ch lämpliga mråden för samarbete med medlemsstaterna.

24 LU I

ens tjänst ririt åtgärder 1998 Vid extra/nötet /n dydd eld ät t ning e n den 20 ch 21 nvember 1997 bekräftade dtatd- ch regeringscheferna högtidligt bedömningen att frdkning, innvatin ch företagsamhet måste stimuleras för att man skall få ned ar b e td löd heten i Eurpa.

För kmmissinen kvarstår alltså arbetet med att genmföra den för ett år sedan antagna handlingsplanen för innvatin sm en pririterad uppgift, särskilt följande mråden: Immaterialrättsligt skydd; Finansiering (åtgärder för att främja investering av riskvilligt kapital ch nybildning av spetsteknikföretag med hjälp av EIB ch EIF, åtgärder för en klare ti llgång til I startkapital" 2 '); Regelförenkling; Förstärkt företagsamhet (Kmmissinärs gruppen m små ch medelstra företag). planerade budgetramar); Att gynna nya frmer för prduktin ch försäljning (virtuella företag eller nätverksföretag,"klasar"av företag, elektrnisk handel); Att stödja yrkesmannaskap i nya yrken till stöd för innvatin, bl.a. genm utbildning, på sådana mråden sm teknikförmedling, tekniköverföring ch börsanalys av teknikföretag; Att bana väg för inbördes kntakter, eller m nödvändigt, bygga upp privata eller ffentliga nätverk sm kan erbjuda stöd ch tjänster till företag på mrådena teknik, marknadsföring, infrmatins- ch finansbevakning. Vidare kmmer gruppen med tillsyn över innvatin att övervaka genmförandet av de övriga åtgärder sm aviseras i handlingsplanen enligt en planering sm deras respektive enheter upprättar. Dessa åtgärder är nödvändiga för det innvatinsfrämjande arbetet i Eurpa liksm det ckså är nödvändigt att integrera målen för Agenda 2000, särskilt utvidgningen ch hållbar utveckling. Innevarande år kmmer ckså att användas till att anpassa innvatinsplitiken till den sciala, eknmiska ch tekniska utvecklingen. Särskilt med den målsättningen kmmer tnvikten att läggas på följande: Att invlvera medlemsstaterna ch berörda aktörer, särskilt genm det arbete med att utarbeta lägesrapprter m innvatin sm de deltar i; Att åstadkmma nybildning, utveckling ch tillväxt inm privat företagsamhet, särskilt på grundval av ny teknik (här kan det röra sig m spridning av bra metder, nätverksbildning eller försöksverksamhet, inm befintliga eller (12) Efter försöksverksamheten "startkapital" i det tredje fleråriga prgrammet för små ch medelstra företag, sm ledde till att det bildades 280 innvatinsföretag, planerar kmmissinen att inleda en ny åtgärd under 1998 sm skall stödja de nystartade företagen under utvecklingsfasen.

3: Pririterade åtgärder 1998 27

innvatin tjänst rmatinsblad m åtgärder 1.Immaterialrättsligt skydd 1.1. Grönbk m patent 1.2."IPR Helpdesk" (immateriell äganderätt) 2.Finansiering av innvativ verksamhet 2.1. Försöksverksamheten l-tec (kapitalinvesteringar i innvatin) 2.2. LIFT-prjektet 2.3. Företagaranda ch tillgång till finansiering av avancerad teknik 3.Regelförenkling 3.1. Meddelande m Eurpeisk eknmisk intressegrupperings (EEIG) deltagande i ffentlig upphandling ch i ffentligfinansierade prgram 3.2. REGIE-åtgärden.Utbildning 4.1. Campus Vice 4.2. Frm-lnn-Tech (utbildning i innvatinsförfarande ch av företags tekniska rådgivare 4.3.Train-Re-Tech (utbildning för frskning ch tekniköverföring till företag) 5.Innvatinsrienterad frskning 5.1. Nyckelåtgärder vid frskning ch teknisk utveckling 5.2. Integratin av små ch medelstra företag i EU:s prgram för teknisk frskning ch utveckling 5.3. Förbättrad kppling mellan frskning ch standardisering 5.4. PROSOMA Esprit 5.5. Initiativ till tekniköverföring GFC 6.Förstärkt samrdning 6.1. Lägesrapprt för innvatin i Eurpa 6.2."Bench-marking" av ramvillkren för den eurpeiska industrins knkurrensförmåga

30

Innvatin i tillväxtens ch sysselsättningens tjänst 31 1. IMMATERIALRÄTTSLIGT SKYDD Grönbk m patent "Att främja innvatin genm patent" Kmmissinens grönbk m gemenskapspatent ch det eurpeiska patentsystemet (KOM(97) 314 slutlig). Mål / Målgrupp / Förväntad effekt c LU CE :< O Mål: att samråda med intressenter ch gemenskapens institutiner m behvet av en ny åtgärd från gemenskapens sida när det gäller gemenskapspatent såväl sm m nödvändigheten av att på gemenskapsnivå ytterligare < harmnisera vissa delar av patenträtten (datrprgram, anställdas uppfinningar, tillgång till patentmbud...) Målgrupp : strindustri (samt små ch medelstra företag), patentmbud, jurister, patentverk ch myndigheter under medlemsstaternas överinsyn. < Förväntad effekt : tydligt uttryck för behvet av ett gemenskapssystem på a. patentmrådet för att på en ch samma gång uppnå ett skydd inm hela u_ gemenskapen. Innehållets huvuddrag / Det innvativa inslaget Σ m z Innehållets huvuddrag : förslag att mvandla Luxemburg överenskmmelsen av år 1975 m gemenskapspatent (sm aldrig trädde i kraft) till en gemenskapsförrdning. För övriga delar av patenträtten föreslås ett eller flera direktiv m harmnisering av natinell lagstiftning, när det gäller datrprgram, anställdas uppfinningar, tillgång till patentmbud. Det innvativa inslaget : patentet är tvetydigt det bästa medlet för en uppfinning att under en begränsad perid uppnå ensamrätt på marknaden; det åligger uppfinnaren att ge fullständig spridning åt relevant teknisk infrmatin.

1. IMMATERIALRÄTTSLIGT SKYDD Grönbk m patent er O < -I m en < 5»>»3> Tidsplan ch metder för verkställande Kmmissinens antagande av grönbken: den 24 juni 1997 - Samråd med intressenter i Luxemburg: den 25 ch 26 nvember 1997 - Debatter i Eurpaparlamentet: under september-nvember 1997 - Kmmissinens beslut m det frtsatta förfarandet väntas: i början av år 1998. Mervärde för gemenskapen, eller fördelar av att åtgärden genmförs sm en integrerad del Handlingsplan för Innvatin Förväntade resultat kan endast uppnås genm lagstiftningsåtgärder på gemenskapsnivå. De brde göra patentsystemet i Eurpa lättare att använda, billigare samt stärka företagens rättssäkerhet. Uppnådda resultat / Slutresultat Samrådet m grönbken avslutades i slutet av nvember 1997. Refrmförslagen kmmer att framläggas i början av år 1998.

Innvatin i tillväxtens ch sysselsättningens tjänst I 33 1. IMMATERIALRÄTTSLIGT SKYDD. Stöd- ch infrmatinstjänst inm IPR (immateriell äganderätt) CO Stöd ch infrmatinstjänst för immaterœll äganderätt (IPR) V Mal / Målgrupp / Förväntad effekt jj er «I Verksamheten vid stöd ch infrmatinstjänsten (Help Desk) IPR har följande ω mål: < Att i Eurpa stärka medvetenheten m användning av patentsystemet ch ÌF m det immaterialrättsliga skyddet i innvatinsförlppet; Att underlätta tillträdet till skilda infrmatinskällr m immaterialrättsliga skydd ch att främja frskningen m tekniska data ch m patenten för att avgöra läget inm tekniken innan någn FTU verksamhet företas; Att erbjuda användbara verktyg för tekniköverföring ch teknikanvändning i synnerhet för deltagarna i EU:s FTU prjekt. Tjänstens mttagare kmmer att utgöras av deltagarna i EU:s FTU prjekt, innvativa små ch medelstra företag, nygrundade teknikföretag ch nyetableringar. CC < te Den förväntade effekten av "Help desk" IPR brde bli en mycket större medvetenhet m ch en förbättrad användning av patentsystemet genm en underlättad tillgång till lika infrmatinskällr m den immateriella äganderätten. En undersökning av det eurpeiska patentverket har visat, att två tredjedelar av de företag, sm frambringar uppfinningar, ej alls använder patentsystemet.amerikanska ch japanska initiativ inm patentinfrmatin har nyligen satts igång eller håller på att verkställas, ch de använder i lika hög grad Internet sm nytt medium. Prjektet har sm mål att förse det eurpeiska frskarsamhället med ett eurpeiskt alternativ.

já 1. IMMATERIALRÄTTSLIGT SKYDD Stöd ch infrmatinstjänst inm IPR (immateriell äganderätt) «t 5»s»:s 34 < c σι O Innehållets huvuddrag / Det innvativa inslaget Verksamheten vid "Help Desk" IPR syftar till att ge fullständig infrmatin m sättet att skydda ch använda gemenskapsfrskningen. Den kmmer att kmbinera en Internet adress ch infrmatinstjänster via en "help desk" funktin.en mera persnlig hjälp rörande synpunkter på IPR kmmer att tillhandahållas avtalsparteri alla gemenskapsprgram m FTU. Direkt tillgång till vissa databaser m patent skulle kunna ingå. Tjänsterna kmmer väsentligen att vara upplysande ch ej rådgivande. Det kmmer alltid att vara tillrådligt att i sista hand begära hjälp hs branschflk, ch tjänsterna kmmer ej att ersätta den hjälp, sm kan erhållas hs patentbyråer, patentmbud ch jurister, sm specialiserat sig på patent. Tidsplan ch metder för verkställande Till följd av rekmmendatinerna i en undersökning trde en anbudsinfrdran kmma att utgå i början av år 1998. Den kmmer att gälla leverans av yttre tjänster, sm är nödvändiga för att genmföra verksamheten vid "Help Desk" IPR. Denna trde kunna tas i bruk i juli 1998. Mervärde för gemenskapen Det finns för närvarande ingen fullständig infrmatinstjänst på eurpeisk nivå m frågr rörande immateriell äganderätt under innvatinsförlppet. För att kunna mtsvara de språkliga behven hs innvatinsföretag i hela Eurpa kmmer de grundläggande stadierna i infrmatinsverksamheten att vara företrädda inm en flerspråkig ram genm att infrmatinen utvecklas via ett linjenät. Användningen av systemet för patent ch av infrmatinsdatabaserna m patent trde kmma att harmniseras I Eurpa. Uppnådda resultat En anbudsinfrdran kmmer att ffentliggöras i början av år 1998.

Innvatin i tillväxtens ch sysselsättningens tjänst 35 2. FINANSIERING AV INNOVATIV VERKSAMHET. Försöksprjektet l-tec (kapitalinvesteringar i innvatin) Försöksprjektet l TEC (Innvatin and Technlgy Equity Capital) bedrivet i samarbete med Eurpeiska investeringsfnden (EIE) Mål / Målgrupp / Förväntad effekt Åtgärden har sm mål att uppmuntra privat riskkapital att investera under innvativa, högteknlgiska prjekts igångsättningsfaser ch i företag med : stark tillväxtptential. Denna åtgärd riktar sig till tekniskt innvativa, små ch medelstra företag bl. < a. till sådana, sm deltar i gemenskapsprgrammen för frskning ch teknisk utveckling (FTU) såväl sm till riskkapitalfnder. Innehållets huvuddrag / Det innvativa inslaget l TEC prjektet deltar i finansieringen av kstnader för inledande utvärdering ch aktiv förvaltning, sm skall stödja riskkapitalinvesterarna på ett sätt, sm underlättar investeringar under ett tidigt stadium i tekniskt innvativa, små ch medelstra företag. Det är öppet för eurpeiska riskkapitalfnder, sm utvalts med hjälp av Eurpeiska investeringsfnden (EIF), ch sm gdkänner att minst 25% av deras nyligen samlade kapital avsätts för investeringar under ett tidigt stadium i tekniskt innvativa, små ch medelstra företag. l TEC prjektet står för högst 50% av de kstnader för inledande utvärdering ch aktiv förvaltning, sm sådana investeringar ger upphv till. Dess största bidrag genm riskkapitalfnder utgörs av 5% av förverkligade investeringar med ett tak på 500.000 ecu. Prjektet syftar till att bekämpa de tillräckliga investeringar av privat kapital i tekniskt innvativa, små ch medelstra företag, sm är ett av de främsta hindren för innvatin i Eurpa. Tidsplan ch metder för verkställande Försöksprjektet l TEC igångsattes fficiellt av E. Cressn den 1/7/1997. En första utvärdering av resultaten eventuellt följd av krrigerande åtgärder förutses under år 1998. Reglerna för försöksprjektets förlpp har fastlagts i det samarbetsavtal, sm slutits mellan kmmissinen ch EIF. Kmmissinen upprättar dessutm en utvärderingsmetd, sm medger kntrll ch spridning av de resultat, sm uppnått genm försöksprjektet. er m Σ < CO LO

à 2. FINANSIERING AV INNOVATIV VERKSAMHET. Försöksverksamheten l TEC :< O 2 < _l c c EIF verkar: genm att ta reda på kmpetenta riskkapitalsfndförvaltare, specialister på teknikinvesteringar under ett tidigt stadium; genm att utvärdera den kmmersiella livskraften hs dessa fnder. Försöksprjektet l TEC bidrar i gengäld till att förstärka de riskkapitalmarknader, på vilka EIF verkar: genm att ytterligare stödja dem, sm förvaltar små riskkapitalfnder, ch sm stärker nya ch viktigare fnder genm att inge förtrende hs privata ch institutinella investerare, sm för första gången investerar i dessa fnder. Varje gång så är möjligt investerar EIF direkt i de fnder, sm förvaltas av l TEC. Mervärde för gemenskapen, eller fördelar av att åtgärden genmförs sm en integrerad del av Handlingsplan för Innvatin Försöksprjektet l TEC kan bidra till ett bättre utnyttjande av gemenskapsfrskningens resultat. Det stöder sig på erfarenheter från den privata sektrn utan att knkurrera med denna. Det bidrar slutligen till att förstärka EIF:s inriktning på investeringar under ett tidigt stadium av innvatin ch teknik. Uppnådda resultat / Slutresultat l TEC prjektet möjliggör att hjälpa riskkapitalfnderna att förse sig med en långvarig förmåga att utvärdera ch förvalta prjekt. Ett inledande belpp av 7,5 miljner ecu har över Innvatinsprgrammet avsatts till l TEC prjektet. Vid slutet av år 1997 hadede ni första riskkapitalfnderna med en ttal investeringskapacitet av 380 milj. ecu (varav hälften under de tre närmaste åren kmmer att investeras under innvatinsprjektens inledande faser) utvalts för ett gemenskapsstöd. Dessa riskkapitalfnder har en ttal aktieprtfölj, sm mfattar mer än 150 högteknlgiska, små ch medelstra företag, sm är specialiserade inm ett av följande mråden: infrmatinsteknik, hälsvård/biteknik, materialteknik, mät ch prvningsteknik ch kemi.ytterligare en mttagargrupp trde kmma att utväljas i början av år 1998. Ett nätverk av utvalda riskkapitalfnder kmmer att upprättas för att underlätta kntakterna med deltagarna i gemenskapens frskningsprgram, vilka söker extern finansiering.

Innvatin i tillväxtens ch sysselsättningens tjänst 3 7 2.FINANSIERING AV INNOVATIV VERKSAMHET. LI FT-prjektet "Help Desk" för finansiering av innvativ verksamhet Omfattningen av försöksprjektet LIFT, sm igångsatts inm fjärde ramprgrammet Mål / Målgrupp / Förväntad effekt Åtgärdens mål Åtgä rdens målgrupp Att för tekniskt innvativa, små ch medelstra företag i Eurpa i synner het för dem, sm deltar i de av gemenskapen finansierade FTU prgrammen underlätta tillträdet till de instrument,sm finansierar innvatin ch under.< stöder skapandet av innvativa företag (finansknsultverksamhet, riskkapital) 2 genm att minska kstnaderna för infrmatin ch överföring; Att öka effektiviteten hs deltagarna i gemenskapens FTU prgram vid < utnyttjandet av frskningsresultaten (i synnerhet genm att identifiera finansi CO eringskällr ch tillträdet till dem), att förstärka de metder, sm utfrmats för att säkerställa det fördelaktigaste utnyttjandet av prgramresultaten ch att på gemenskapsnivå ratinalisera ch samrdna funktinen hs de nätverk, sm säkerställer infrmatin ch stöd bl. a. när det gäller innvatinsfinansiering; Att förstärka infrastrukturen i innvatinsstöden ch förefintliga gemenskapsinitiativ, att bidra till att genmföra en innvatinsplitik i gemenskapen, bl. a. genm att anlägga en eurpeisk dimensin på de natinella innvatinsfinansieringssystemen. Den direkta målgruppen kmmer att utgöras av tekniskt innvativa,små ch medelstra företag ch i synnerhet deltagarna i gemenskapens FTU prgram tack vare förbättringar i infrmatin ch stödinfrastruktur, när det gäller innvatinsfinansiering i Eurpa. De finansiärer, sm är intresserade av gemenskapens FTU prgram ch av finansieringen av deras tekniska återverkningar. Innehållets huvuddrag ch det innvativa inslaget Huvudsaklig funktin: "Help Desk"kmmer att underlätta kntakterna mellan finansiärer ch de på fältet verksamma, t. ex. deltagarna i gemenskapens FTU prgram. "Help Desk" kmmer att skötas av en central enhet, till vilken deltagarna (små ch medelstra företag) ch kmmissinens avdelningar kmmer att få œ * - ω ce CO ζ er

2. FINANSIERING AV INNOVATIV VERKSAMHET. LIFT prjektet c cu CC «t O < m c direkt tillträde liksm efter urval finansiärer ch natinella mtsvarigheter (t.ex. Innvatinsutbytescentra). LIFT kmmer att säkerställa utbyte av de instrument/initiativ, sm utvecklats av kmmissinens övriga avdelningar (t. ex. Eur Management, Eurtech Data), såväl sm med deras förefintliga nätverk (t. ex. Eurtech Capital, ESCFN) ch kmmer att utnyttja samverkanseffekter med dessa. Identifikatin (genm infrdran av intresseanmälan) från: finansiärer ch nätverk av finansiärer, sm önskar delta i "Help Desk" ch få tillträde till de FTU prjekt, sm finansieras av gemenskapen, natinella mtsvarigheter till "Help Desk" för att upprätta förbindelser med natinella ch reginala initiativ ch/eller nätverk av finansiärer (identifierade/utvalda genm infrdran av intresseanmälan). Spridning av infrmatin ch tjänster, bl. a. genm användande av Internets särskilda funktiner. Tidsplan ch metder för verkställande Uppnådda resultat "Help Desk"skall kunna tas i bruk vid mitten av år 1998. Mervärde för gemenskapen Subsidiaritet: prjektet förbättrar finansieringsstrukturen för innvatiner genm att stödja sig på ch säkerställa förbindelser med det sm står tillbuds ch genm att tillföra ytterligare sakkunskap. Transeurpeisk dimensin (sammankppling av natinella initiativ). Deltagare i gemenskapsfinansierade FTU prgram förekmmer bland målgrupperna. Prgrammet bidrar till erfarenhetsutbyte ch till gd affärssed. Offentliggörande av en anbudsinfrdran för den eller de utmstående medverkande förutses i januari 1998. Idén har framlagts för de finansiärer ch de av kmmissinens berörda avdelningar, sm visat sig intresserade. Flera försöksverksamheter har igångsatts, ch de har medfört, att "Help Desks"genmförbarhet har bekräftats. De har gällt: invested ngsknferenser, utbildning av prjektansvariga (till dags dat har 150 prjekt deltagit i utbildning), förberedandet av en särskild Web sida m innvatinsfinansiering, sm kmmer att spridas via CORDIS.