UNDERLAG FÖR FORTSATT SAMRÅD

UNDERLAG FÖR FORTSATT SAMRÅD avseende förstärkning av 130 kv-nätet till Borensnäs (Motala kommun, Östergötlands län) Befintlig ledning till Borensnäs 2015-10-20

Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB 169 92 Stockholm Projektledare: Tillstånd och Rättighetsfrågor: Nätoptimering Niklas Kelvered Lars-Peter Henrysson Maud Schönberg ÅF Industry AB Box 585 201 25 Malmö Uppdragsledare: Teknik: Samråd, MKB: GIS, kartor: Henrik Schauman Henrik Schauman Anna Bengtsson, Mia Borgström Mia Borgström, Anna Bengtsson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av ÅF-Industry AB och Vattenfall Eldistribution AB, om inte annat anges.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Fortsatt samråd... 2 2 Tekniska förutsättningar... 2 2.1 Projektets syfte... 2 2.2 Ändrade tekniska förutsättningar... 3 2.3 Luftledning... 3 2.4 Markkabel... 6 3 Stråk för luftledning, samt intresseområden... 7 3.1 Nya förutsättningar... 7 3.2 Luftledningsstråk... 7 3.3 Intresseområden... 11 4 Stråk för markkabel, samt intresseområden... 11 4.1 Förutsättningar... 11 4.2 Markkabelstråk... 11 4.3 Intresseområden... 13 5 Övriga intressen... 14 5.1 Vattenförekomster... 14 5.2 Magnetfält... 14 5.3 Planer och bebyggelse... 16 5.4 Förorenade områden... 17 5.5 Övrigt... 17 6 Sträckningsutredning... 17 6.1 Framtagna ledningssträckningar, samt förordat alternativ... 17 6.2 Beskrivning av förordat alternativ... 18 6.3 Bedömningsgrunder... 19 Bilaga 1 Förordad ledningsträckning samt närliggande intresseområden 1

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I december 2013-maj 2014 genomförde Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) samråd avseende förstärkning av 130 kv nätet till Borensnäs, Motala kommun. Samrådet omfattade utredningsområde samt ett antal ledningsstråk för luftledning respektive markkabel. Inom samrådet inkom Försvarsmakten med en skrivelse som omöjliggör stolpar med en höjd över 20 m (av hänsyn till Malmens flottiljflygplats vilken är av riksintresse för totalförsvaret). Under samrådet framförde några instanser förslag på ytterligare stråk att utreda. Utifrån dessa nya förutsättningar har fortsatt utredningsarbete inom projektet genomförts, och fortsatt samråd genomförs nu avseende ledningsstråk samt de förslag på ledningssträckningar som arbetats fram. Ytterligare bakgrund etc till projektet ges i samrådsunderlag daterat 2013-12-09 1. 1.2 Fortsatt samråd Det fortsatta samråd som nu genomförs, sker i enlighet med miljöbalkens bestämmelser (6 kap. 4 ). Skriftligt samrådsmaterial skickas till länsstyrelsen, Motala kommun, ett urval av myndigheter och organisationer, ägare till fastigheter inom och utmed framtagna ledningsstråk samt närboende utmed ledningsstråken. För att nå övriga organisationer, allmänheten etc annonseras samrådsinformation i lokal dagspress. Ett öppet hus genomförs där fastighetsägare etc kan träffa representanter för projektet. Den lösning (teknik och sträckning) som Vattenfall förordar framgår av samrådsunderlaget. Den förordade lösningen utgörs av det alternativ som Vattenfall bedömer som mest lämpligt inom de stråk som presenterades i det tidigare samrådet. Sträckningsförslag har även tagits fram inom de nya stråk som samrådet nu avser. Samrådet avser samtliga de ledningsstråk och förslag på sträckningar som presenteras i föreliggande material. Först efter genomfört samråd har Vattenfall tillräcklig information för att kunna välja teknisk lösning och sträckning för ledningen. Bedömningen grundas bland annat på inkomna samrådssynpunkter och tekniska, ekonomiska samt driftsäkerhetsmässiga aspekter. Ledningssträckningen grovprojekteras därefter och Vattenfall ansöker om tillstånd att få bygga ledningen. 2 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Projektets syfte Befintlig samt ny matning till Borensnäs ingår i Vattenfalls maskade 130 kv regionnät. Ledningar i det maskade regionnätet är mycket viktiga för elförsörjningen och förser större områden med elektricitet. Den svenska lagstiftningen har skärpts på senare år, och oplanerade elavbrott får inte överstiga 24 timmar. För att erhålla den höga leveranssäkerhet som lagen numera kräver är det viktigt att avbrottstiden på ledningar i regionnätet hålls nere. Idag saknas tillräcklig matning till Borensnäs och därmed riskerar Vattenfall att inte klara det funktionskrav som ställs från myndighetshåll. Vid avbrott under låglast- 1 Finns att ladda ner på vattenfalleldistribution.se/samrad 2

period krävs matning från flera andra regionnätsstationer, samt ofta även att vattenkraftstationen i Borensberg körs, för att elförsörjningen ska kunna upprätthållas. Vid perioder med högre last räcker inte dessa åtgärder, och Vattenfall ser därför att ytterligare en ledning till Borensnäs krävs för att klara de krav som ställs på leveranssäkerheten. 2.2 Ändrade tekniska förutsättningar Det samrådsunderlag som tidigare presenterats beskriver tre tekniska alternativ: markkabel, portalledning respektive dubbel stålledning med vertikal fasplacering. Med anledning av Försvarsmaktens restriktioner avseende uppförande av höga objekt är alternativet med höga dubbelledningsstolpar inte längre möjligt för projektet. Dubbelledningsstolpar med vertikal fasplacering kan endast användas i form av specialkonstruktioner på mycket korta sträckor. Skälet är att låga stolpar med vertikal fasplacering medför kort spannlängd och i princip kräver helt platt terräng, för att få tillräcklig linhöjd över marken. Projektet genomförs för att erhålla två stycken 130 kv ledningar till Borensnäs. I tidigare samrådsunderlag inkluderades möjligheten att bygga en ny dubbel 130 kv stålstolpsledning med vertikal fasplacering (se figur 2.1) i ny eller befintlig sträckning, och därmed kunna rasera befintlig ledning. Som anges ovan är det inte längre möjligt att nyttja sådana stolpar, annat än på mycket korta sträckor med kort spannlängd (se exempel i figur 2.2), och projektet renodlas därmed till en ny ledning till Borensnäs. Befintlig ledning kommer att bibehållas inom gällande koncession (tillstånd). Rivning av delar av befintlig ledning till Borensnäs är inte längre möjligt, med anledning av restriktionerna avseende stolphöjd. Figur 2.1. Exempel på dubbel stålstolpe med vertikal fasplacering (måttangivelser i [m]). Observera att detta alternativ inte längre är möjligt inom projektet. Figur 2.2. Exempel på lågbyggd 2x130 kv stolpe, som kan nyttjas på korta sträckor. Maximal tillåten stolphöjd är 20 m, vilket medför korta ledningsspann. 2.3 Luftledning Ett luftledningsutförande medför att befintlig ledning bibehålls och att en ny enkel luftledning byggs. Befintlig 130 kv ledning till Borensnäs är utförd som en enkel 3

portalledning i trä, se fotografi på framsidan av detta samrådsunderlag. Med anledning av den maximala höjd som råder för området (20 m), byggs sannolikt även den nya luftledningen som en portalkonstruktion, antingen som trä, komposit eller stål. Lagstiftningen anger att 130 kv ledningar ska byggas i trädsäkert utförande. Skogsgatan för en enkel 130 kv portalledning är ca 40 m bred. För sträckan utmed befintlig luftledning gäller att en ny portalledning byggs parallellt med den befintliga ledningen, se figur 2.3. Skogsgatan blir då ca 55 m bred, se figur 2.3. Utöver detta fälls eventuella höga träd som står utanför skogsgatan, om de vid fall riskerar att nå ledningen. Figur 2.3. Exempel på två parallella portalledningar, med skogsgata (avstånd i [m]). Ett fotografi av befintlig 130 kv träportalledning finns på framsidan av dokumentet. Om den nya ledningen parallellplaceras med SydVästlänken (400 kv ledning tillhörande Svenska kraftnät, SvK) gäller att Vattenfalls 130 kv ledning byggs på ca 30 m avstånd från SydVästlänken. Måttangivelsen syftar på avståndet mellan centrum på respektive ledning, vilket medför att SydVästlänkens skogsgata behöver breddas med 25-30 m, se figur 2.4. Relationen mellan en 400 kv stolpe och en 130 kv portalstolpe framgår av fotografi i figur 2.5. Figur 2.4. Exempel på skogsgata vid parallellplacering av ny 130 kv, till vänster i figuren, med SydVästlänken (400 kv), till höger i figuren (avstånd i [m]), 4

Avståndsangivelser (skogsgatubredd, inbördes avstånd etc) har uppdaterats i detta dokument jämfört med tidigare samrådsunderlag. Avstånden kan variera något beroende på terrängförhållanden, typ av stolpe i intilliggande ledning etc. Måtten baseras på raklinjestolpar av standardtyp. 130 kv-stolpe 400 kv-stolpe 400 kv faslinor 130 kv faslinor Figur 2.5. SydVästlänken korsar över befintlig ledning till Borensnäs. En 130 kv-stolpe syns till vänster i det övre fotografiet. Vid parallellplacering av den nya ledningen med en befintlig ledning kan befintlig skogsgata nyttjas för den ena sidan av den nya ledningen. Behovet av nedtagning av träd minskar därmed, jämfört med om den nya ledningen byggs i skild sträckning. Vid anslutningen av ny luftledning till befintlig ledning BL8S7, Kimstad-Motala, krävs en stagad stolpkonstruktion. Beroende på anslutningspunkt för den nya ledningen, så kan eventuellt en del av befintlig ledning Kimstad-Motala raseras, se avsnitt 3.2. En portalledning byggs traditionellt av trä impregnerat med kreosot. Alternativt material, såsom komposit och stål har utvecklats och provats, och används nu också. Vilket material som blir aktuell i detta projekt kommer att beslutas först senare i projektet. 5

2.4 Markkabel Ett markkabelförband består av tre separata enfasledare som ofta placeras i triangelformation. För att erhålla tillräcklig överföringskapacitet krävs i detta projekt två kabelförband för den nya matningen till Borensnäs. För att erhålla acceptabel driftsäkerhet förläggs dessutom ytterligare ett förband som ska vara reserv vid fel på ordinarie kablar. Totalt blir det nio enfaskablar i ledningsschaktet (se figur 2.6). Figur 2.6. Schematisk skiss över kabelschakt för en 130 kv ledning (bestående av två kabelförband (till vänster), samt ett reservförband (till höger)). Cirklarna som grupperats i triangelformation är fasledare. Måttangivelserna avser mm och är ungefärliga. För anläggning av markkabelförbanden behöver träd och övrig vegetation avverkas med en bredd av ca 15-20 m längs kabelsträckningen. Tunga transporter krävs utmed hela ledningssträckningen. Om berg påträffas vid förläggningen krävs sprängning. För åtkomst till kablarna kan Vattenfall i driftskedet hålla en ca 7 m bred skogsgata ovanför kabelschaktet fri från vegetation. Vid markkabelförläggning är det ofta en fördel att förlägga kablarna utmed vägar för att dels underlätta anläggningsarbete och eventuellt framtida reparationsarbete och dels minimera intrånget i natur- och kulturmiljön samt åkermarkens dränering. Vid övergång från kabel till luftledning krävs en kabeländstolpe. Exempel på hur en sådan kan se ut för nio stycken 130 kv-förband, framgår av fotografier i figur 2.7-2.8. en kabeländstolpe för nio förband upptar en yta om ca 150-300 m 2. Figur 2.7. Fotografi över en kabeländstolpe för nio stycken enfaskablar för 130 kv. 6

Figur 2.8. Fotografi över en kabeländstolpe för nio stycken enfaskablar för 130 kv. 3 STRÅK FÖR LUFTLEDNING, SAMT INTRESSEOMRÅDEN 3.1 Nya förutsättningar Att rasera delar av befintlig ledning mot Borensnäs, vilket beskrevs som en möjlighet i tidigare samrådsunderlag, är inte längre ett alternativ, på grund av restriktioner i stolphöjd. Däremot kan en delsträcka av befintlig ledning Kimstad-Motala raseras om Borensnäsledningarna ges olika anslutningspunkt till BL8S7, se figur 3.1 3.2 Luftledningsstråk De luftledningsalternativ (stråk 1 och 2) som presenterades i det tidigare samrådsunderlaget följer befintlig 130 kv ledning och SydVästlänken, se figur 3.1. Stråk 1 medför parallellförläggning av ny ledning med befintlig på en sträcka av ca 3,6 km. Stråk 2 medför parallellförläggning av ny ledning med befintlig 130 kv ledning samt med SydVästlänken. Ledningssträckningen är ca 2,7 km. Där befintlig luftledning korsar väg 1077 (se figur 3.1) finns det bostadshus invid ledningen på båda sidor. I tidigare samrådsunderlag beskrevs möjligheten att på denna passage bygga en dubbelledningsstolpe i stål i befintlig ledningsgata. Då maximal höjd på objekt inom området är 20 m försvåras detta alternativ. Vattenfall har utrett möjligheten att specialkonstruera en låg kompakt stolpe för passagen, se figur 2.2. Jämfört med idag medför alternativet att stolptyp byts och att fler linor monteras, vilket ger ett något förändrat utseende. Markintrånget motsvarar det befintliga, men det kan inte uteslutas att skogsgatan måste utökas något. Vid byggnation av luftledning i något av dessa stråk (stråk 1 och stråk 2) avser Vattenfall att i stället markkabelförlägga ledningen på sträckan förbi bostadshusen (sträckan vid väg 1077). 7

Figur 3.1. Luftledningsstråk 1 respektive 2 (orange ytor), samt förordad sträckning (röd linje). Två möjliga anslutningspunkter finns för anslutning till befintlig ledning Motala-Kimstad (grön linje). Om en ny ledning anläggs i stråk 2 kan befintlig ledning Motala-Kimstad (grön linje) raseras på sträckan mellan A och ny anslutningspunkt vid B. 8

Av figur 3.2 framgår luftledningsstråk 2a, vilket föreslogs inom samrådet och således inte fanns med i tidigare samrådsunderlag. Stråk 2a medför att en ny luftledning byggs väster om befintlig vid bostäderna utmed väg 1077. Stråk 2a medför nybyggnation av ledning på en sträcka av ca 2,6 km, delvis i ny sträckning och delvis parallellt med befintliga ledningar. Inom detta nya stråk har även ett förslag på sträckning tagits fram (se figur 3.2). Såväl stråk som föreslagen sträckning är föremål för samråd. Figur 3.2. Luftledningsstråk 2a (orange yta), inklusive förslag på sträckning inom detta stråk (röd linje). Två möjliga anslutningspunkter finns för anslutning till befintlig ledning Motala- Kimstad (grön linje). 9

Av figur 3.3 framgår luftledningsstråk 2b, vilket även det är nytt och således inte fanns med i tidigare samrådsunderlag. En ledningssträckning enligt 2b har inom samrådet föreslagits som möjligt för markkabel (mer om det i avsnitt 4.2), men har av Vattenfall bedömts möjligt även för anläggande av luftledning. Stråk 2b medför nybyggnation av ledning på en sträcka av ca 2,2 km, mestadels i ny sträckning och medför att en ny skogsgata tas upp. Parallellbyggnation med befintlig ledning sker enbart första ca 600 m ut från Borensnässtationen. Inom stråk 2b har ett förslag på sträckning tagits fram (se figur 3.3), och såväl stråk som sträckning är föremål för samråd. Figur 3.3. Luftledningsstråk 2b (orange yta), inklusive förslag på sträckning inom detta stråk (röd linje) 10

3.3 Intresseområden De intresseområden avseende natur- och kulturmiljö mm som redovisas i myndigheternas register och som berörs av luftledningsstråken anges nedan, samt framgår av figur 3.1-3.3. 3.3.1 Stråk 1 Stråket berör tre fornminnesområden (RAÄ 2 nr Brunneby 89:1, Brunneby 87:1 och Brunneby 88:1). Samtliga är belägna utmed den södra delen av ledningssträckningen, utgörs av lämningstypen lägenhetsbebyggelse och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning 3. Inom stråket finns även ett fornminne (punktobjekt) som utgörs av lämningstypen fyndplats och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nr Brunneby 102:1). Ca 1,3 km av södra delen av stråket ligger inom ett större område som berörs av vattenskyddsområde (Ljungsjön). Stråket berör även område med naturvårdsprogram (Trädbärande hage, Örbäck) samt äng- och hagmarksinventering respektive äng- och betesmarksinventering. I den södra delen av stråket finns ett träd (björk) som har trädinventerats. 3.3.2 Stråk 2 Stråket berör två fornminnesområden (RAÄ nr Brunneby 101:1 respektive Brunneby 91:1) som båda är av lämningstypen lägenhetsbebyggelse och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning. Stråket berör även ett fornminne (punktobjekt) som utgörs av lämningstypen fyndplats och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nr Brunneby 102:1). 3.3.3 Stråk 2a Stråk 2a berör ett fornminnesområde (RAÄ nr Brunneby 101:1) som är av lämningstypen lägenhetsbebyggelse och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning. 3.3.4 Stråk 2b Stråk 2b berör ett fornminnesområde (RAÄ nr Brunneby 3:1) som är av lämningstypen område med fossil åkermark och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning. 4 STRÅK FÖR MARKKABEL, SAMT INTRESSEOMRÅDEN 4.1 Förutsättningar Markkabelförläggning medför att den nya ledningen markkabelförläggs medan befintlig luftledning bibehålls. För att erhålla tillräcklig överföringskapacitet samt driftsäkerhet krävs tre markkabelförband som placeras i ett gemensamt schakt (se figur 2.6). 4.2 Markkabelstråk Stråk 3 och stråk 4 (figur 4.1) är i enlighet med ursprungligt samrådsunderlag. Stråk 5 (figur 4.2) är nytt och framfördes inom samrådet som lämpligt för vidare utredning 2 RAÄ = Riksantikvarieämbetet 3 Den antikvariska bedömning som framgår på RAÄ:s hemsida. Samtliga antikvariska bedömningar som anges i detta underlag kan enligt RAÄ:s hemsida komma att ändras utifrån ny kulturmiljölagstiftning 11

av Motala kommun samt av markägare. Stråk 5 medför nyanläggning av markkabel på en sträcka av ca 2,4 km. Stråket följer inte infrastruktur och går över odlings- och ägogränser. De nackdelar som det medför gjorde att Vattenfall inte inkluderade detta stråkalternativ när ursprungligt samrådsunderlag togs fram. Stråket har nu inkluderats, men dock justerats något för att i viss mån följa fastighets- och odlingsgränser. Ett sträckningsförslag har tagits fram inom detta nya stråk, se figur 4.1). Såväl stråk som sträckning är föremål för samråd. Figur 4.1. Markkabelstråk 3 (svart skrafferad yta) och markkabelstråk 4 (blå yta), i enlighet med tidigare samrådsunderlag. 12

Figur 4.2. Nytt markkabelstråk 5 (blå yta), samt förslag på sträckning inom stråket (turkos linje). 4.3 Intresseområden De intresseområden avseende natur- och kulturmiljö mm som redovisas i myndigheternas register och som berörs av markkabelstråken anges nedan, samt framgår av figur 4.1-4.2. 13

4.3.1 Stråk 3 Ca 1,3 km av södra delen av stråket ligger inom ett större område som utgör vattenskyddsområde (Ljungsjön). Tre fornminnesområden berörs (RAÄ-nr Brunneby 94:1, Brunneby 89:1 och Klockrike 80:1). Stråket berör även ett fornminne (punktobjekt) som utgörs av lämningstypen fyndplats och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nr Brunneby 102:1). I den södra delen av stråket finns fem träd som har trädinventerats (asp och ek). Stråket berör även område med naturvårdsprogram (Trädbärande hage, Örbäck) samt inom äng- och betesmarkinventering respektive äng- och hagmarksinventering. 4.3.2 Stråk 4 Stråket berör fyra fornminnesområden (RAÄ nr Brunneby 94:1, Brunneby 89:1, Brunneby 87:1 och Brunneby 88:1) som alla utgörs av lämningstypen lägenhetsbebyggelse och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning. Stråket ligger inom ett större område som utgör vattenskyddsområde (Ljungsjön). Stråket berör även område med naturvårdsprogram (Trädbärande hage, Örbäck) samt äng- och hagmarksinventering respektive äng- och betesmarksinventering. 4.3.3 Stråk 5 Stråket berör ett fornminnesområde (RAÄ nr Brunneby 3:1) som är av lämningstypen område med fossil åkermark och klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning. I utkant av stråket finns ett träd (ek) som är markerat i trädinventeringen. 5 ÖVRIGA INTRESSEN 5.1 Vattenförekomster Information avseende vattenförekomster har inhämtats från VISS (Vatteninformationssystem Sverige 4 ). En vattenförekomst finns i området för ledningsprojektet; grundvattenförekomsten Motala-Klockrike (SE648851-146082). Vattenförekomsten har god kemisk status och god kvantitativ status (fastställd statusbedömning 2009 samt arbetsmaterial 2015 5 ). Kvalitetskraven är god kemisk respektive kvantitativ status till år 2015. 5.2 Magnetfält En beräkning av magnetfältet har gjorts för de olika tekniska alternativen, se figur 5.1-5.4. Beräkningarna baseras på ett förväntat årsmedelvärde på lasten i respektive ledning. Notera att skalan på x- och y-axeln skiljer mellan de olika diagrammen. 4 http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 5 Arbetsmaterial 2015-09-24 14

Figur 5.1. Beräknat magnetfält (µt) för 1x130 kv ny luftledning i portalkonstruktion. Figur 5.2. Beräknat magnetfält (µt) för 2x130 kv luftledning, byggd som två parallella portaler, med centrum på x-axeln mellan de två ledningarna. Positiva avstånd på x-axeln är till höger sett i riktningen mot Borensnäs, då ny ledning byggs väster om befintlig. 15

Figur 5.3. Beräknat magnetfält (µt) då en ny 130 kv portalledning placeras norr om och parallellt med SydVästlänken (400 kv). X=0 motsvarar centrum på 130 kv-ledningen. Den höga toppen motsvarar centrum för SydVästlänken. Positiva avstånd på x-axeln är till höger då man står utmed SydVästlänken och tittar österut. Figur 5.4. Beräknat magnetfält (µt) för 1x130 kv i markkabelutförande (tre kabelförband, vilket avser en ledning). Vattenfall kommer vid detaljprojekteringen att säkerställa att ledningarna placeras i enlighet med den av myndigheterna formulerade försiktighetsprincipen. 5.3 Planer och bebyggelse Ett fåtal bostadshus finns i närhet av ledningsstråken. Den nya ledningen kommer att placeras i enlighet med myndigheternas försiktighetsprincip och myndigheternas rekommendationer avseende utformning och placering av nya kraftledningar med avseende på elektromagnetiska fält. Projektet bedöms förenligt med kommunens översiktsplan 6. Norra delen av befintlig kraftledning ingår i område som omfattas av Fördjupad översiktsplan för 6 ÖP 06. Motala Möter framtiden. Antagen 2006-05-22 16

Borensberg 7. Längs med befintlig kraftledning till Borensnäs markeras ett område som "kraftledningsområde. Befintlig ledning, samt de stråk för ny ledning som beskrivs i detta samrådsunderlag, bedöms vara förenliga med den fördjupade översiktsplanen. 5.4 Förorenade områden Länsstyrelsen och Motala kommun påtalade i samrådet att det kan finnas föroreningar i den gamla banvallen (exempelvis PAH och arsenik från impregnerad slipers, men även metaller, olja mm). På länsstyrelsens hemsida finns information om områden med misstänkt eller konstaterad förorening 8. Inget sådant område finns inom det område som utreds för projektet. 5.5 Övrigt Hela projektområdet ligger inom ett område som är av riksintresse för totalförsvaret (Malmens flottiljflygplats). Området utgör stoppområde för höga objekt, med en begränsning i höjd på 20 meter 9. Enligt Brunnsarkivet 10 på SGU finns en brunn benämnd övrig brunn, fel i läge <250 m markerad väster om den plats där befintlig 130 kv ledning korsar väg 1077. Länsstyrelsen och Motala kommun framförde i samrådet att vissa ytterligare inventeringar kan komma att krävas (naturvärde, arkeologi). Om inventeringar krävs kommer dessa att initieras senare i projektet, när möjlig/a sträckning/ar har avgränsats ytterligare. 6 STRÄCKNINGSUTREDNING 6.1 Framtagna ledningssträckningar, samt förordat alternativ Sedan det inledande samrådet genomfördes har Vattenfall genomfört ytterligare utredningar och utvärderat de stråk som samrådet avsåg, samt de nya förslag som framkom under samrådet. Genomförda utredningar har resulterat i att det sträckningsförslag som bedöms som mest lämpligt har tagits fram, inom den kombination av ledningsstråk som tidigare varit föremål för samråd. Utifrån nu tillgänglig information bedömer Vattenfall det som mest lämpligt att anlägga en ny luftledning i stråk 2 kombinerat med markkabelförläggning förbi bostadshusen vid väg 1077 (se figur 3.1, 6.1 samt bilaga 1). Kabelförläggning sker i enlighet med markkabelstråk 3, dvs utmed befintlig 130 kv ledning. Detta alternativ är tills vidare det som Vattenfall förordar. Förordat alternativ beskrivs i avsnitt 6.2 och den utvärdering som gjorts beskrivs i avsnitt 6.3. Sträckningsförslag har även tagits fram inom de tillkommande stråken (se figur 3.2, 3.3 samt 4.2). Innan det fortsatta samrådet har genomförts kan dock Vattenfall inte göra en fullständig utvärdering av sträckningarna inom dessa nya ledningsstråk. Viktigt att notera är att samrådet avser såväl stråk som samtliga sträckningar, och först efter genomfört samråd finns ett fullvärdigt beslutsunderlag för val av sträckning och teknisk lösning. 7 Borensberg, Motala kommun. Fördjupning av översiktsplanen, antagen 2013-11-25. 8 http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/fororenadeomraden/pages/index.aspx 9 Försvarsmakten, 2015. Redovisning av riksintressen och områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap 9 Miljöbalken i Östergötlands län. 10 http://www.sgu.se/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/brunnsarkivet/ 17

6.2 Beskrivning av förordat alternativ Förslag på ledningssträckning inom den stråkkombination som bedöms som mest lämplig har tagits fram, se figur 3.1 och 6.1, samt bilaga 1. Viktigt att notera är att någon detaljerad projektering av ledningssträckningen ännu inte har gjorts, vilket medför att längd på kabelsträcka, anslutningspunkt etc inte har studerats i detalj. Stolpplacering har inte studerats än, dock är det ofta fördelaktigt för intrånget att följa befintlig stolpplacering. När samrådet har slutförts kommer inkomna samrådssynpunkter att beaktas (avser samtliga presenterade alternativ) och vidare utredningar att genomföras innan val av alternativ görs samt slutgiltig utformning sker. Den totala ledningslängden för det förordade alternativet är ca 2,7 km (beroende på val av anslutningspunkt till befintlig luftledning BL8S7, Motala-Kimstad), varav avsikten är att markkabelförlägga ca 0,2-0,6 km vid väg 1077. väg 1077 väg 1077 Figur 6.1. Sträckningsförslag (röd linje samt rosa yta) inom den stråkkombination som bedöms som mest lämplig, med fastighetskartan som bakgrund (till vänster) respektive ortofoto som bakgrund (till höger). Två anslutningspunkter redovisas avseende anslutning till befintlig ledning Motala-Kimstad (grön linje). Det alternativ som framgår av kartorna ovan följer befintlig luftledning från stationen i Borensnäs till väg 1077. Den nya ledningen föreslås placeras väster om befintlig ledning, för att få ökat avstånd till bostäder. Placeringen gör att den nya ledningen främst placeras i åkermark, medan en placering på östra sidan hade medfört placering i skog. Ledningen markkabelförläggs förbi bostadshusen vid väg 1077. Söder om väg 1077 går ledningen upp i luften igen, och förslaget innebär att den nya ledningen placeras väster om befintlig 130 kv ledning samt norr om SydVästlänken. Sidval har gjorts för att det tekniskt är en fördel att inte korsa under SydVästlänken. Två alternativa anslutningspunkter till befintlig luftledning BL8S7 Motala-Kimstad har identifierats. Det södra alternativet kräver minst nedtagning av skog, medan det norra alternativet gör att en något längre sträcka av befintlig luftledning kan raseras (se figur 3.1) 18

Ledningen placeras i öppen mark/åkermark på en sträcka av ca 1300 m, och i skog i ca 1400 m. Ledningssträckningen berör mycket få intresseområden i myndigheternas register. En fornlämning med Riksantikvarieämbetets benämning Brunneby 101:1 är det enda objekt som berörs av den nya ledningen. Objektet utgör lägenhetsbebyggelse och anges ha antikvarisk bedömning övrig kulturhistorisk lämning 11. 6.3 Bedömningsgrunder 6.3.1 Leveranssäkerhet och ekonomi Den nya ledningen till Borensnäs är mycket viktig för att klara de krav som ställs på leveranssäkerheten i regionnätet. För att klara lagkraven är det mycket viktigt att avbrottstiden på ledningar i regionnätet hålls nere (se avsnitt 2.1). Markkabelförläggning i regionnätet medför en något högre risk för att felsituationer uppstår, vilket beror på att ytterligare komponenter som skarvar, ändavslut mm tillförs elsystemet. Det stora skälet till att markkabel bedöms vara mindre driftsäkert än luftledningar är dock den längre återställningstiden vid ett fel på ledningen (ca 34 timmar för ett kabelfel jämfört med ca 10 timmar för ett luftledningsfel). Under den tid som felsökning och reparation pågår är elsystemet extra utsatt för ytterligare störning. När ett kabelfel väl är åtgärdat har nya komponenter tillkommit som i sin tur utgör potentiella felkällor, vilket ytterligare ökar risken för fortsatta felsituationer. För att ett kabelalternativ ska vara jämbördigt med ett luftledningsalternativ gällande matningen till Borensnäs krävs därmed att ett reservförband förläggs, dvs tre markkabelförband i stället för två. Kabelförläggning kräver dessutom utökning av utrustningen i Borensnässtationen. Detta medför att det är avsevärt mycket dyrare att anlägga ledningen som markkabel än som luftledning. En grov uppskattning av kostnaderna för projektet har gjorts. Markkabelförläggning av den nya matningen till Borensnäs kostnadsberäknas till ca 15-19 MSEK, för de stråk som beskrivs ovan (markkabelstråk 3-5). Kostnad för eventuell sprängning, sanering etc tillkommer. Ett renodlat luftledningsalternativ kostnadsberäknas till ca 5-7 MSEK, medan förordat alternativ (kombination av luftledning och markkabel) kostnadsberäknas till ca 6-8 MSEK. I kostnadsuppskattningarna ingår inte byggnation av byggvägar etc. Kalkylerna ska ses som översiktliga, eftersom någon detaljprojektering ännu inte har gjorts. 6.3.2 Utvärdering av luftledningsalternativ Av de luftledningsstråk som utvärderats bedöms stråk 2 vara mer lämpligt än stråk 2. Skälen är att det medför en kortare ledningssträcka, att den känsliga naturmiljön (naturvårdsprogram, ängs- och betesmarksinventering, ängs- och hagmarksinventering, inventerade träd) vid Sandstorp (Örbäck) undviks, samt att placering av nya stolpar inom vattenskyddsområde (yttre skyddszon) undviks. Luftledningsstråk 2 är lokaliserat parallellt med befintlig 130 kv luftledning respektive SydVästlänken, viket innebär att det redan finns en påverkan på landskapet. I alternativet samlas, och därmed även begränsas, intrånget från infrastrukturen i området. Parallellgång med befintlig luftledning innebär att breddning kan ske av befintlig ledningsgata istället för att ta upp en helt ny ledningsgata för den nya ledningen. 11 Bedömningen anges på RAÄ:s hemsida kunna vara inaktuell sedan den nya Kulturmiljölagen tillkom. 19

Vid nybyggnation av ledning i stråk 1 (dvs parallellt med befintlig 130 kv ledning) är den nya ledningen i huvudsak hänvisad till en placering på samma sida om befintlig ledning utmed hela sträckan, eftersom det på grund av restriktionen i stolphöjd är tekniskt komplicerat att låta en ny luftledning korsa befintlig. Norr om korsningen med SydVästlänken bör en ny ledning byggas väster om befintlig på grund av närhet till bebyggelse. I södra delen av ledningssträckan (vid Örbäck/Sandstorp) bör en ny ledning däremot byggas på östra sidan om befintlig, med hänsyn till skog och naturmiljöintressen (vilket även påtalades från myndigheter inom samrådet). Fornminnen berörs såväl vid anläggning i stråk 1 som stråk 2, men vid byggnation av luftledning kan hänsyn ofta tas vid stolpplaceringen för att i möjlig mån kunna undvika markarbeten vid fornlämning. Det objekt som berörs av stråk 2 är en övrig kulturhistorisk lämning. Inför en eventuell projektering av ledning genom objektet kommer särskilt samråd i frågan att genomföras med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Byggnation av luftledning i stråk 2a (nytt stråk) medför att en ny ledningsgata tas upp mellan bostadshusen utmed väg 1077. Vattenfall utvärderade detta alternativ inledningsvis i projektet och valde att exkludera alternativet då det medför att ett av bostadshusen får 130 kv luftledningar på tre sidor om fastigheten. Eftersom alternativet föreslogs inom samrådet har det ändock inkluderats i detta samråd. Vattenfalls bedömning är dock att lösningen är sämre än den som förordas och presenteras ovan. Innan samrådsinstanserna gett sin syn på luftledningsstråk 2a kan dock en fullständig bedömning av alternativet inte göras. Byggnation av luftledning i stråk 2b (nytt stråk) medför nyanläggning av luftledning i ny sträckning, delvis över öppen mark och delvis i skogsmark. Vattenfalls bedömning i detta skede är att anläggande av en luftledning i helt ny sträckning ger en större påverkan på markanvändning (brukning av åker- och skogsmark), landskapsbild etc, än vad parallellplacering med befintlig ledning gör. Alternativ 2b medför den kortaste ledningssträckan och bedöms kunna byggas enbart i luftledningsutförande, vilket har tekniska och ekonomiska fördelar. Innan samrådsinstanserna gett sin syn på alternativet kan en fullständig bedömning av det inte göras. 6.3.3 Utvärdering av markkabelalternativ Samtliga markkabelalternativ medför att en ca 7 m bred gata i driftskedet kan hållas öppen på skogsbevuxna delar av ledningssträckningen. Markkabelstråk 3 och 4 medför anläggande av ledning inom vattenskyddsområde, naturvårdsprogram, ängs- och betesmarksinventering, ängs- och hagmarksinventering samt områden med fornminnen. Kabelförläggning utmed banvallen medför en risk för att föroreningar påträffas. Av de stråk som inkluderades i tidigare samråd, förordar Vattenfall den lösning som presenteras ovan. Markkabelstråk 5 medför kabelförläggning i ny sträckning, delvis över brukad mark och delvis genom skogsmark. Kabelförläggning över brukad mark riskerar att skada dränering, orsaka packningsskador mm. Innan samrådsinstanserna gett sin syn på markkabelstråk 5 kan en fullständig utvärdering av ett renodlat markkabelalternativ inte göras. 20

Förstärkning av 130 kv nätet till Borensnäs Bilaga 1. Förordad sträckning, samt närliggande intresseområden Borensnäs BRUNNEBY-NÄS " BRUNNEBY- KÅRGÅRDEN KÄRR SJÖVIK SJÖVIK KÅRGÅRDEN KUNGS NORRBY KUNGS NORRBY KUNGS NORRBY LAGGARHEM HYTTAN LAGGARHEM ÖRSTORP Väg 1077 OLOFSTORP SNABBAN SNABBAN SNABBAN ÖRSTORP KRYSSHEM KRYSSHEM " Station Borensnäs C C CRiksintressen naturvård H H H Förordad sträckning, med två anslutningsalternativc C C Riksintressen friluftsliv Befintlig 130 kv BL8S7 - Borensnäs Befintlig 130 kv BL8S7 Motala - Kimstad Sydvästlänken (Svenska Kraftnät) A A A Riksintressen Natura2000 A A A H H H Fornminne (punkt) Fornminne (linje) Fornminne (område) Förorenade områden!( Ängs- och hagmarksinv. Eklandskapsinventering Markavvattningsföretag yta! Trädinventering 1997-2008 Ersättningsträd till grova ekar Naturreservat Naturvårdsprogram Ängs- och betesmarksinventering Skala Kartblad A4 1:12 500 Sign Datum Ref sys 2015-10-16 Uppdrag nr 228839 0 500 1 000 m