Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Relevanta dokument
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Ska vi verkligen fråga alla?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Definition av våld och utsatthet

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Flyktingbarnteamet Göteborg

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

A) I den första kolumnen (dvs., Hände detta dig?), ange ifall du har varit med om var och en av de 29 upplevelserna genom att ringa in JA eller NEJ.

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Ärende 30. Motion om förstärkning av psykolog till enheten för barn och unga

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Tvärprofessionella samverkansteam

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

B R I S - R A P P O R T E N

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn- och ungdomspsykiatri

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Våld i nära relationer

Våra forskningsrapporter. Bakgrund. Projektets tre delar. Uppdraget från SoS Doktorsavhandlingar

Barn som lever i våld

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Mäta effekten av genomförandeplanen

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Världskrigen. Talmanus

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Kvalitetsindex. Rapport Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Standard, handläggare

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Standard, handläggare

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

MI - Motiverande samtal

Har du svårt att sova?

Maria Ljunggren Jenny Lee

Nu är det jul igen...

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

En liten guide till kvinnohälsa

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Jämställdhet på KMH. Enkätresultat.

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Fråga, lyssna, var intresserad

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

Föräldrastödsprojektet 16-25

Flyktingsituation i världen

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Standard, handläggare

Övning: Dilemmafrågor

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Lagtext. Definitioner av kränkning, diskriminering. Kränkande behandling: Trakasserier: Annan kränkande behandling:

Välkommen till fritids

Transkript:

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) Gamlestaden, Göteborg 1

Studierna på BUP Gamlestaden Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade för risk-/skyddsbedömningar (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för vålds-utsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5). 2

Hur definierar vi våld? fysiskt våld psykiskt våld sexuella övergrepp barn som bevittnat våld mellan omsorgspersoner 3

Varför är det viktigt uppmärksamma barn inom vissa verksamheter som är utsatta för våld? är förhållandevis vanligt i befolkningen generellt är mycket vanligt i vissa verksamheter (BUP, Socialtjänst, Vuxenpsykiatri, Habilitering, Mödrahälsovård t.ex.) är en betydande riskfaktor för psykisk ohälsa och somatisk ohälsa på kort och lång sikt professionella har en viktig uppgift att upptäcka våldsutsatthet 4

Varför undviker man frågan om våld? skadar mer än gör nytta tidsbrist behandlaren gör patienten upprörd den yrkesverksamma uppfattar det inte som ett ansvarsområde inom professionen föreställning att problemet inte finns bland de patienter verksamheten möter (Todahl, 2009) 5

Start år 2006 Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5). 6

Läkartidningen År 2009 7

Partner Violence Screening (PVS) Ifylld av r Mammar Pappa r Annan: 1. Har Du blivit slagen, sparkad, knuffad eller skadad på annat sätt under barnets livstid? r Ja under de senaste 12 månaderna r Ja, 1-3 år sedan r Ja, längre än 3 år sedan r Nej Om du blivit skadad av någon under de senaste tre åren, vem var det som skadade dig? ren person som jag har ett förhållande med r ren person från ett tidigare förhållande r Någon annan 8

Siffror från BUP Gamlestaden - Partner Violence Screening (PVS) 38 % mammor rapporterar att de utsatts för våld i nära relation (240 tillfrågade) våldet rapporteras oftast ha förekommit längre tillbaka i tiden (mer än tre år sedan) opublicerade data 9

Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5). 10

Asking routinely about IPV in a child and adolescent psychiatric clinic: A qualitative study 14 behandlare intervjuades om erfarenheter av att fråga rutimässigt om våld med ett skriftligt frågeformulär 5 socionomer, 8 psykologer, 1 sjuksköterska 13 kvinnor, 1 man Behandlarna hade ingen formell utbildning om våld i nära relationer men hade uppmärksammat problematiken bland patienterna under flera år (Hultmann, O., Möller, J., Ormhaug, S., Broberg, A., J. Fam. Violence, 2014) 11

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 12

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 13

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 14

Ett hinder Man kan skada patienten Alltså jag har ju en händelse från ganska många år tillbaka när jag hade ett föräldrapar där det förekom våld, och det kom upp under besöket, och det var också en väldigt, väldigt aggressiv man, otäck, / / och då började de småbråka sådär under tiden. Den mamman hade fått stryk av honom sen, på grund av det som sades på samtalet, / / och det känns ju, sånt där sitter kvar i huvudet, var det jag som förorsakade detta ungefär, det är väl det man skulle kunna tänka sig i så fall, att en mamma skulle råka mer illa ut om det blev väldigt öppet, men jag vet inte det kanske är fantasier det också. 15

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 16

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 17

Ambivalens Jag måste göra det på mitt eget sätt Ja, jag ger ju inte dem det, jag intervjuar alltid, jag ger aldrig någon formulär, / / inte ens tonåringarna, för jag vill ha en relation och jag vill ha påfyllnad och kunna ställa extrafrågor och så, runt det. 18

Användbart Klargörande / / att vara säker på att man faktiskt frågar om det, så att det inte kommer bort i ett nybesök där de vill berätta jättemycket om allt möjligt, som kanske inte alls är relaterat, och de kommer för problem som man kanske tänker inte är traumareaktioner eller har med sånt att göra / / men nu betar man av det, så därför är det bra att ha det här formuläret, tänker jag. 19

Slutsatser Erfarna behandlare tyckte fortfarande efter en längre tids erfarenhet av rutinmässig kartläggning för våld, att det är ett svårt ämne att hantera Familjesamtalet (30 % av alla nybesök) måste kompletteras med individuella samtal med mamma, pappa och barn Vi rekommenderar användning av en kort skriftlig kartläggning för våld mellan föräldrar inom BUP Behandlare tillfrågar nu skriftligt om partnervåld vid merparten av nybesöken 20

Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5). 21

22

Frågor barnen besvarade om våld Har du sett föräldrar (annan vuxen) som slagit sönder saker eller skadat varandra? fått stryk, blivit slagen eller skadats av någon? blivit bunden eller instängd i trångt utrymme? tvingats göra sexuella handlingar? Följdfrågor 23

Följdfrågor hände det hemma eller utanför hemmet? hur många gånger? hur gammal var du (första gången)? hur upprörd eller omskakad blev du då? hur mycket besvärar den erfarenheten dig idag? 24

BUP Förekomst av våld i och utanför familjen Antal % inte utsatt för våld 100 33 våld utanför familjen 63 21 våld i familjen 59 19 både våld i och utanför familjen 83 27 Totalt 305 100 Hultmann & Broberg, submitted 25

Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5). 26

Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5). 27

28

Att tänka på när man frågar om våld skriftliga frågor rekommenderas vid rutinmässig kartläggning följ skyldighet anmäla till socialtjänst. ett genuint intresse för svaret måste finnas följ upp svaret med ytterligare samtal eller hänvisning frågor om våld bör inte ställas i familjesamtal 29

Att fråga på rutin i vissa verksamheter kan rekommenderas om det är vanligt förekommande det kan ha betydelse för barnets psykiska och somatiska hälsa det kan ha betydelse för de åtgärder man kan föreslå 30