FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa länder att stiga med 2,1 % i år och något dämpat med 1,8 % under 2007. I denna bedömning ligger en BNPtillväxt för USA:s del på 3,3 % respektive 2,8 %. Det är inte minst den tyska momshöjningen men också något högre räntor och en starkare euro som förväntas ha negativa effekter på EMU-ländernas tillväxt. ECB:s räntetopp ses vid 3,5 %, det vill säga 0,75 procentenhet högre än idag. Den tyska reformpolitiken under de kommande två åren ges en hastighet som motsvarar 5 på en skala från 1 till 10. För långsamt men reformpolitiken fortsätter. Sverige får det goda betyget 3,8 (skala 1-5) för de ekonomiska utsikterna under de kommande två åren. Bortom 2008 ser vår EMUpanel något mer försiktigt på den svenska ekonomiska utvecklingen (3,3). Prognoser för EMU-länderna 2006 / 2007 (juni 2006) 2006 2007 BNP-tillväxt 2,1 1,8 Inhemsk efterfrågan 2,1 1,8 KPI-ökning (HIKP) 2,2 2,2 Timlöneökning, 2,3 2,2 tillverkningsindustri 29 december 2006 ECB:s reporänta 3,17 USD per en euro 1,3078 29 juni 2007 ECB:s reporänta 3,29 USD per en euro 1,2974 Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Innehållsförteckning Sid Vad är EMU-panel 100? 2 a) EMU-länderna 2007 tysk inbromsning påverkar 4 b) ECB-räntan fortsatta höjningar väntas 6 c) Trenderna om ett år något dämpad aktivitet men bättre offentliga finanser 9 d) Tyskland special: Reformer på för låg växel 11 e) Panelens syn på olika EU/EMU-frågor 11 f) Panelens syn på Sverige 13 g) Avslutande kommentar 13 Vad är EMU-panel 100? Start och frekvens: Syfte: Deltagare: Svarsperiod: FöreningsSparbankens EMU-panel 100 startades i juni 1998. Den produceras vanligen två gånger per år. Det går i regel tre veckor mellan första utskick av frågeblanketten och publicering. Först och främst vill vi förmedla en snabb och aktuell bild av dagsläget i de för närvarande tolv EMU-länderna (Euroland) och återge prognoser, som kan vara intressanta för finansmarknadens aktörer och exportörer/importörer. I syfte att göra de enskilda landbedömningarna till ett användbart prognosunderlag även i företagens praktiska verklighet, består vissa delfrågor av kvalitativa utvärderingar såsom bättre eller något bättre. Samtliga EMU-länder är representerade, de största starkare än de mindre. Närmare hundra experter brukar svara. De flesta av dessa känner vi personligen. Deltagarna har en varierande hemvist. De kommer från banker, myndigheter, forskningsinstitut, arbetsgivar- och löntagarorganisationer samt viktigt nog från näringslivet (främst industrin). Denna gång under tiden 8 26 juni. Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
A. EMU-länderna 2007 tysk inbromsning påverkar För ett år sedan förutsåg vår EMU-panel en BNP-tillväxt på 1,8 % för 2006. Det var en hygglig träffsäkerhet, även om innevarande års tillväxt i EMU-länderna tycks kunna hamna en kvarts procentenhet högre. Den lätta konjunkturförbättringen fångades således in i förra sommarens EMU-panel. Men vad säger experterna denna gång om sina hemländers utveckling under de kommande 18 månaderna? En viss inbromsning förutses. BNP-ökningen bedöms avta från 2,1 till 1,8 %, mestadels beroende på den kommande tyska momshöjningen och i viss mån på högre ECB-räntor. Nästa års dämpning förväntas bli lindrig Den inhemska efterfrågan som fokuserar på konsumtion och investeringar och således på de svenska företagens makroekonomiska försäljningsmöjligheter förväntas växa i stort lika mycket som BNP under 2006/2007. Med tanke på framför allt Tysklands starka exportutveckling skulle man kanske tro att nettoexporten (export minus import) också skulle bidra till de närmaste kvartalens tillväxt i Euroland. Faktum är dock att några EMU-länder präglas av relativt svag export i dessa relativt goda globala tillväxttider (vilket tyder på problem med den pris- eller produktmässiga konkurrenskraften). Nämnas kan i detta sammanhang framför allt Italien och Spanien. Irland, Luxemburg, Grekland, Spanien och Finland kvarstår som snabbväxarna i EMU-området. Nederländerna tycks rycka upp sig efter flera års problem. Italien och Portugal har fortfarande mycket tillväxtförbättrande arbete framför sig. Tysklands förnyade neddykning beror främst på nästa års 3-procentiga momshöjning och är förhoppningsvis av tillfällig karaktär. Som framgår av tillväxttabellerna förutser vår EMU-konjunkturpanel en tämligen begränsad konjunkturdämpning under loppet av de kommande kvartalen. Som externa prognosförutsättningar har matats in: USA BNP-tillväxt 2006: 3,3 % (max 3,6 min 3,0 %) 2007: 2,8 % (max 3,0 min 2,3 %) Olja (USD, Brent,fat) 2006: 66 2007: 63 Som det största enskilda konjunkturhotet framför de olika landexperterna mycket entydigt (ännu) högre oljepriser, en ännu starkare euro och en svagare USA-/världskonjunktur. Höga priser på en del tillgångsmarknader ses däremot som ett mindre makroekonomiskt problem. 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
EMU-ländernas största konjunkturrisker 2006/2007 Juni 2006 % Höga oljepriser 32 Starkare euro 26 Svagare USA-/världskonjunktur 22 Tysk momshöjning 12 Övrigt 8 Källa: Föreningssparbankens EMU-panel juni 2006 Panelens kvalitativa konjunkturbedömningar rätt hyggligt på investeringssidan Detta är ett avsnitt utan sifferexercis. EMU-ländernas konjunktur beskrivs istället verbalt och med hjälp av pilar (se sidorna 3 och 13). Hushållens konsumtion ser i genomsnitt någorlunda tillfredsställande ut även inför 2007; tyskarnas försiktiga inköpsbenägenhet förblir dock en negativ faktor även under andra delen av prognosperioden. EMU-länderna med den högsta tillväxten Spanien, Irland, Grekland och Finland är logiskt nog också bland de mest konsumtionsvilliga länderna. Investeringar i maskiner m m kännetecknas av en relativt positiv utveckling. Endast de belgiska med en bedömning precis mellan dåligt och tillfredsställande och de portugisiska ekonomerna verkar vara missnöjda med dagsläget. Enligt EMU-panelen befinner sig den europeiska investeringskonjunkturen (exklusive bygginvesteringar) på en rätt så stabil kortsiktig tillväxtbana. Situationen avseende EMU-ländernas bygginvesteringar ser dock mer blandad ut. I bland annat Spanien, Frankrike och på Irland förefaller byggkonjunkturen vara relativt stark just nu. I Tyskland däremot handlar det mer om en utplaning på en låg nivå. Totalt sett indikeras en lätt avmattning av byggkonjunkturen under 2007, troligen ett resultat av förväntade räntehöjningar. Sammantaget bekräftar de kvalitativa enkätsvaren bilden av en för närvarande någorlunda hygglig konjunktur i EMU-länderna med vissa indikationer på en lätt dämpning under nästa år. Investeringarna (exklusive bygginvesteringarna) bedöms härvidlag gå bättre än konsumtionen, troligen också ett resultat av den rådande goda världskonjunkturen som stimulerar exportföretagen. FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 5
B. ECB-räntan fortsatta höjningar väntas De senaste månaderna har visat att ett flertal viktiga centralbanker ser stigande inflationsrisker, vilka i hög grad kan hänföras till trycket från energi- och metallpriserna. Det gäller även ECB trots att tillväxten inom EMU-området alltjämt ligger nära potentialen. Det kan i detta sammanhang uppmärksammas att våra paneldeltagare för både 2006 och 2007 ser en KPI-inflation som lätt överstiger ECB:s givna tak på strax under 2 % (prognos 2,2 % för båda åren, vilket också motsvarar inflationen under 2005). Eftersom ECB under en längre tid haft vissa svårigheter med sitt prisstabilitetsåtagande, förvånar det föga att ECB inlett en (försiktig) räntehöjningsprocess. Detta trots att löneutvecklingen är och väntas förbli under kontroll inom EMU-området (prognos timlön tillverkningsindustrier 2006: +2,3; 2007: 2,2 %). Sedan EMU-panelen för ett år sedan har ECB höjt reporäntan från 2,0 till 2,75 % (senast den 16 juni i år). Genomsnittsprognosen för den 29 december i år ligger på 3,17 %, vilket indikerar ytterligare två 0,25-procentiga höjningar i år. För sista juni 2007 ligger repogenomsnittet på 3,29, vilket bör interpreteras som en lätt bias mot ytterligare en skärpning av ECB:s räntepolitik under det första halvåret 2007. Det högsta enskilda prognosvärdet för halvårsskiftet 2007 hamnar vid 3,75 %, vilket ungefärligen torde vara ECB:s neutrala ränta. Panelen förutser med andra ord att ECB:s penningpolitik förblir expansiv om än i avtagande grad. ECB:s penningpolitik beräknas förbli (lätt) expansiv trots en rad räntehöjningar under det kommande året ECB:s neutrala ränta ligger kring 3,75 % Vidare ställde vi en fråga om den kommande toppen i räntehöjningscykeln. Genomsnittsvaret har följande innehåll: Förväntad ECB-räntetopp: 3,50 % (min 3,0; max 4,50) Avseende utvecklingen av euron råder en hel del osäkerhet. Genomsnittsprognoserna för sista december 2006 och sista juni 2007 är försiktigt hållna. Det stora spannet åt det starkare eurohållet avslöjar dock en uppenbar bias och oro för EMU-området. Den förväntade räntetoppen förutses hamna på 3,50 % Genomsnittsvärden för euron (dagsvärde 1,2565) 29 december 2006: 1,3078 (min 1,25, max 1,50) 29 juni 2007: 1,2974 (min 1,26, max 1,70) 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
Vår kommentar: EMU-panelens förutsedda genomsnittliga ränteuppgångar är tveklöst av ganska mild karaktär, reflekterande ganska dämpade konjunkturförväntningar inför 2007. Det är alldeles uppenbart att risken för (något) större framtida ECB-räntehöjningar än hittills förväntat främst bedöms komma från råvarusidan och företagens härav pressade marginaler. Nästa steg är dock, i vad mån det ökade prisökningstrycket på producentsidan kommer att lotsas vidare till konsumenterna (KPI). Denna risk bör ej negligeras. Detta är för övrigt en fråga som berör alla centralbanker och det är därför den globala ränteuppgången för närvarande äger rum synkront (i vart fall tills Fed har kommit till sin topp). Riksbanken sitter för övrigt i samma båt (men tittar också allt tydligare på fastighets- och bostadsmarknaden). FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 7
C. Trenderna om ett år något dämpad aktivitet men bättre offentliga finanser Vår EMU-panel innehåller alltid en analys som syftar till trenderna i de olika länderna om ett år (ej under det kommande året). Den sammantagna bedömningen pekar på en lätt vikande tillväxttrend. BNP-trenden förväntas vara på en något långsammare bana om ett år. Endast i Portugal talas om en något gynnsammare utveckling. EMU-ländernas inhemska efterfrågan ser något stabilare ut. Trenden om ett år bedöms som stabil, med det expansiva Spanien som enda negativa undantag. Tyskland förutses implicit att under sommaren 2007 åter få en stabilare trend efter momshöjningen i början av året. Dessa panelsvar indikerar att den förväntade begränsade BNPdämpningen kanske snarare bör hänföras till en lätt nedkylning av dagens goda exportkonjunktur inom EMU-området än till en till en märkbar försvagning av konsumtion och investeringar i euroländerna. Inflationen (HIKP) förväntas om ett år ha en lätt vikande trend en utveckling som främst Frankrike och Spanien prognosticeras stå för. Enligt panelen är denna utveckling dock otillräcklig för att under 2007 reducera den genomsnittliga inflationen till den eftersträvade ribban strax under 2 %. Indirekt påtalas således risken för en något högre räntetopp än den av panelen förutsedda. Ränterisken verkar finnas på uppåtsidan Avseende timlönerna ges en entydig bild av trendstabilitet om ett år. Inga överraskningar att vänta på lönefronten, anser de tillfrågade ekonomerna. Som positivt ter sig att ekonomerna från EMU-länderna räknar med en något gynnsammare trend sommaren 2007 för både arbetsmarknaden och de offentliga finanserna. FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 9
D. Tyskland special: Reformer på för låg växel Tyskland fick i höstas sin stora koalitionsregering. Sedan dess har stämningen förbättrats. I vilken takt kommer Merkel-/Müntefering-regeringen att bedriva reformpolitik under de kommande två åren? (Skala 1-10, 10=mycket snabbt och målmedvetet) Svar: 5,0 Vår kommentar: 5,0 är ganska så exakt ett värde som man kunde förvänta sig. Inget speciellt anmärkningsvärt reformtempo men reformerna fortsätter. Tyskland bedöms följaktligen gradvis gå mot en lätt förbättring av sin potentiella tillväxt en uppfattning som vi delar. Reformerna sker på treans växel. Fjärde eller femte växeln vore givetvis bättre. De tyska reformerna sker på treans växel Hur länge kommer den stora regeringskoalitionen att hålla? 2007: 8 % 2008: 46 % 2009: 38 % (mandatperiodens slut) Vet ej: 8 % E. Panelens syn på olika EU/EMU-frågor Vi ställde också en del frågor av mer allmänt intresse, bland annat avseende olika problem och reformframsteg inom EU. Vilken EU15-/EMU-fråga ger mest anledning till oro? (Svar utan rangordning men ofta återkommande) Bristande strukturpolitik (generellt) Bristande konkurrens i vissa länder Bristande stadga i finanspolitiken Arbetslöshet För stark valuta Bristande hänsyn till de demografiska utmaningarna Otillräcklig innovationsförmåga Reformer av konstitutionen Avsaknad av genuina Europapolitiker Växande nationalism För snabb utvidgning Protektionism FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 11
Vår kommentar: Påfallande är inte minst enligt panelen att EU för närvarande saknar sammanhållning och bättre förutsättningar för att gemensamt tackla de växande globala utmaningarna. Det kan man lätt hålla med om. Vilka EU 15-länder (gamla EU-länder) har bedrivit den bästa reformpolitiken under de gångna fem åren? % 1) Irland 21 2) Finland 15 3) Spanien 14 3) Sverige 14 5) Danmark 9 6) Storbritannien 8 7) Nederländerna 6 8) Tyskland 5 9) Österrike 4 10) Belgien 3 11) Frankrike 1 Vår kommentar: Sveriges placering är positiv men kanske först och främst ett uttryck för resultatet av de senaste 10-12 årens strukturförändringar än för ekonomisk-politiska framsteg endast under detta årtionde. Viktigt är dock att vi här hemma inser att det finns också andra länder som får global uppskattning. Det betyder i sin tur att det krävs kontinuerliga strukturella framsteg här hemma. Andra länder går också vidare. Hade till exempel tysk reformpolitik bedömts för endast de senaste tre åren, hade det nog blivit en bättre placering. Observeras bör också att Italien, Grekland och Portugal inte alls dyker upp på panelens reformlista. Sveriges position är bra men andra länder jobbar på Vilka EU8-länder (nya EU-länder) har bedrivit den bästa reformpolitiken under de gångna fem åren % 1) Slovenien 30 2) Slovakien 17 3) Estland 15 4) Tjeckien 13 5) Litauen 8 6) Lettland 8 7) Ungern 7 8) Polen 2 Vår kommentar: Det är numera ett vanligt inslag att Sloveniens och Slovakiens reformpolitik röner mest uppskattning bland analytiker. Eftersom vår EMU-panel domineras av kontinentala ekonomer, bör bedömningen av de baltiska ekonomierna ges en positiv värdering. Med all respekt för Polens stora framsteg under 1990-talet: Så här långt under 2000-talet har polsk ekonomisk politik inte framstått som speciellt reformvänlig. Nuvarande regering verkar till och vara den reformsvagaste sedan kommunistregimens fall för snart 17 år sedan. 12 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
F. Panelens syn på Sverige Vi tog också tillfället i akt att fråga panelekonomerna eller deras institutioners Sverigeexperter om synen på den svenska ekonomin. Det är uppenbart att EMU-ekonomerna har en positiv syn på Sveriges ekonomi, vilket också framgår av avsnitt F. Följande två frågor besvarades: Det svenska dagsläget bedöms positivt Hur ser du på den svenska ekonomin under de närmaste två åren? (5=mycket bra, 1=mycket dåligt) Svar: 3,8 Hur ser du på utvecklingen av den svenska ekonomin bortom 2008? (5=mycket bra, 1=mycket dåligt) Svar: 3,3 Vår kommentar: Det är tydligt att det råder en något mer dämpad bedömning av den svenska ekonomin, när det gäller det längre perspektivet. Dels har det inte varit så mycket strategiskt ekonomiskt-politiskt framtidsarbete under innevarande mandatperiod, dels är det längre perspektivet förknippat med större osäkerhet. Panelsvaren avseende Sverige kan möjligen tas som en signal att dagens meriter inte kommer att vara hur länge som helst eller som en uppmaning att strukturarbete måste ske kontinuerligt. G. Avslutande kommentar Vår nya Eurolandenkät präglas inte av pessimism inför de kommande sex kvartalen men förutser likväl en lätt dämpning av konjunkturen i EMU-länderna under prognosperioden 2006/2007. Det bör svenska exportföretag med orientering till kontinenten vara medvetna om, även om det enskilda företaget givetvis konfronteras med sina egna konkurrens- och marknadsvillkor. Det bör också kommas ihåg att den globala konjunkturen för närvarande i hög grad är synkroniserad. USA-konjunkturen, dollarns färdriktning, Kina, råvarupriser m m är faktorer som påverkar allt fler länder i allt högre grad. Det gäller givetvis också hela EU och EMU-länderna. Därför finns det all anledning att varna för överdriven konjunkturoptimism. För den sakens skull behöver man inte förvandlas till pessimist. Det kan dock vara bra att komma ihåg hur en ekonomi fungerar, när ett land/region styrs av en mer neutral eller rentav restriktiv penningpolitik. Det senare håller redan på att visa sig på andra sidan Atlanten. Hubert Fromlet FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 13