Högskolan i Gävle Akademin för Hälsa och Arbetsliv Avd. för Hälso- och vårdvetenskap Slutrapport till AFA Diariernr 100062 Projekt Arbetsmiljö och hälsa bland personal i äldreomsorgen: en modell för validering och lärande med stöd av IKT hos personal som saknar formell kompetens Projektgrupp Annika Nilsson & Maria Engström 22 feb 2012 1
Sammanfattning Projektet har bedrivits med stöd från AFA från första april 2010 till första juni 2011 och utgått från ett projekt där elektronisk validering (E-validering) har skett av reell kompetens hos personal som arbetar inom äldreomsorgen i en kommun i Mellansverige. Syftet med detta projekt var att 1) över tid studera arbetsmiljö, psykosomatisk hälsa och kompetens hos personal som arbetar inom aktuell kommun, 2) att studera om en utbildningsinsats bland personal som saknar formell kompetens kan förbättra deltagarnas skattning av arbetsmiljö, psykosomatisk hälsa, tro på sin egen förmåga och i längden även personalens skattning av vårdkvalitet och 3) att beskriva hur personal som saknar formell kompetens och genomgått en utbildningsinsats upplevde modellens (E-valideringen och utbildningsinsatsen) styrkor och svagheter. Resultatet från enkätstudien 2008-2010 visar försämringar över tid gällande personalens skattning av arbetsmiljö, vårdkvalitet och psykosomatiskt hälsa. Resultatet för 2011 visade en signifikant förbättring i de flesta av utfallsmåtten jämfört med 2010. Åttiosju personer som saknade formell kompetens genomförde E-valideringen, 36 personer slutförde utbildningen (2011) som till stor del var IKT (Informations och Kommunikations Teknologi) baserad och individuellt upplagd utifrån de brister som identifierats i E-valideringen. Vid jämförelse över tid mellan de som validerat och de som deltog/inte deltog i utbildningen framkom statistiskt signifikanta skillnader i faktorn sömn, i totalskalan för psykologisk empowerment samt i faktorerna självbestämmande och impact (till utbildningsgruppens fördel). I intervjuerna med personer som genomfört både E-validering och utbildning framkom kategorierna Hinder, Möjliggörare och Att känna sig stärkt. Resultatet från dessa och enkät visar att personerna till stor del upplevt styrkor med modellen. Med en modell som denna kan det individuella kompetensbehovet identifieras och bristerna kan sedan åtgärdas med utbildningsinsatser. Bakgrund Föreliggande projektet har bedrivits med stöd från AFA från första april 2010 till första juni 2011 och utgått från ett projekt där E-validering har skett av reell kompetens hos personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg. Målsättningen med föreliggande projekt var att 1) över tid studera arbetsmiljö, psykosomatisk hälsa och kompetens hos personal som arbetar inom aktuell kommun. Därtill var syftet att 2) studera om en utbildningsinsats bland personal som saknar formell kompetens kan förbättra deltagarnas skattning av arbetsmiljö, psykosomatiska hälsa, tro på sin egen förmåga och i längden även personalens skattning av vårdkvalitet. Vidare var syftet att beskriva hur personal som saknar formell kompetens och genomgått en utbildningsinsats upplevde modellens (E-valideringen och utbildningsinsatsen) styrkor och svagheter. Uppnådda resultat Arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa över tid Under denna rubrik redovisas resultat från tre datainsamlingar som utfördes åren 2008, 2010 och 2011 bland personal som arbetade inom äldreomsorgen i aktuell kommun. Svarsfrekvensen var 2008 64 % (n=572 av 887), 2010 62 % (n= 473 av 758) och 2011 69 % (n=525 av 754). År 2008 fanns det 447 personer med formell kompetens (427 kvinnor, 16 män) och 125 personer (115 kvinnor, 9 män) med reell kompetens (för utförlig beskrivning av metod, se projektbeskrivning). Under perioden 2008-2010 identifierades av kommunen 204 personer med reell kompetens (några tillkom under åren) varav 87 personer (validander) 2
genomförde E-valideringen. Samtliga validander (av de som var kvar i kommunen) erbjöds utbildning. Trettiosju påbörjade och 36 validander slutförde efterföljande kompetensutbildning. Resultat 2008 2010 Resultatet är en beskrivning av arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa över tid bland personal i den aktuella kommunen och baseras på 363 personer som besvarade enkäterna både 2008 och 2010. Det var 347 kvinnor och 15 män med en medelålder på 45 (SD 10,7; range 22-64), yrkesverksamma år inom äldreomsorgen var m=17,5 (SD 9,4), 187 personer arbetade heltid. Flera av de 363 deltagarna hade tankar om att byta arbete 2010 (36 %) jämfört med 2008 (30 %). För att samla in data användes frågeformulären Satisfaction with Work Questionnaire (SWQ) (1), Spreitzers empowerment skala (2) och Conditions of Work Effectiveness Questionnaire- II (CWEQ II) (3). Resultatet av enkätstudien visade att deltagarna skattade statistiskt signifikant lägre d.v.s. en generell försämring i de flesta av utfallsmåtten (arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa) 2010 jämfört med 2008. Statistiskt signifikanta försämringar framkom i totalskalan för arbetstillfredsställelse och i faktorerna personlig utveckling, arbetsbelastning, samarbete, inre drivkraft, yttre drivkraft samt position i gruppen. För psykosomatisk hälsa framkom statistisk signifikanta försämringar i totalskalan och i faktorerna sömn och stressymtom. För vårdkvalitet framkom statistiskt signifikanta försämringar i totalskalan och i faktorn omvårdnads- och medicinska aspekter. För psykologisk empowerment visade resultatet i totalskalan en statistiskt signifikant försämring och i faktorerna självbestämmande/autonomi i arbetet och i inverkan/i vilken grad individen kan påverka utfallet av sitt arbete. För strukturella förutsättningar framkom statistiskt signifikanta försämringar i totalskalan och i faktorerna stöd, resurser och informell makt. Vid jämförelse mellan personal som genomgått E-valideringen d.v.s. validering men inte kompetensutbildning och övriga fanns inga statistiska signifikanta skillnader över tid 2008-2010. Resultat 2010-2011 Resultatet baseras på 316 personer som besvarade enkäterna vid båda tillfällena 2010 och 2011. Det var 299 kvinnor och 15 män, medelåldern var m= 48 (SD 9,9; range 24-66), yrkesverksamma år var m= 20 (SD 9,3), heltid 204. Två personer var sjukskriven på heltid och 4 på deltid. Antal personer som hade tankar om att byta arbete 2011 var 33 %. Resultatet av enkätstudien visade att studiedeltagarna skattade statistiskt signifikant högre d.v.s. en generell förbättring i de flesta av utfallsmåtten 2011 jämfört med 2010. Statistiskt signifikanta förbättringar framkom i totalskalan för arbetstillfredsställelse och i faktorerna förväntningar och krav, samarbete, yttre drivkraft samt position i gruppen. För vårdkvalitet framkom statistiskt signifikanta förbättringar i totalskalan och i faktorerna omvårdnads- och medicinska aspekter samt i faktorn dokumentation. För psykosomatisk hälsa framkom signifikanta förbättringar i faktorn stressymtom. För psykologisk empowerment visade resultatet en statistiskt signifikant förbättring i faktorn kompetens. För strukturella förutsättningar framkom statistiskt signifikanta förbättringar i totalskalan och i faktorerna information, stöd, resurser, formell och informell makt. 3
Resultat efter genomförd kompetensutbildning Under denna rubrik redovisas resultat för intervjuer, enkäten E-validering och Kompetensutbildning samt för arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa över tid för personer som genomfört E-validering och efterföljande kompetensutbildning (n=36) och för de personer som enbart genomfört valideringen och besvarat enkäterna vid båda tillfällena (2010-2011; n=12). Intervjuer: Deltagarnas upplevelse av modellens styrkor och svagheter Av de 36 studiedeltagare som genomfört både E-validering och efterföljande kompetensutbildning har 15 intervjuats på respektive deltagares arbetsplats (en intervju utfördes i en deltagares hem). Urvalet har skett utifrån ålder, kön, resultat i E-valideringen mm. Intervjufrågorna berörde både E-validering (praktisk och teoretisk) samt efterföljande utbildning och handlade om hur deltagarna upplevde modellens styrkor och svagheter. Deltagarnas reflektioner runt E-valideringen och efterföljande kompetensutbildning utmynnade i tre kategorier: Hinder, Möjliggörare och Att känna sig stärkt. Kategorierna samt tillhörande sub-kategorier presenteras kort i texten nedan och illustreras med citat. Hinder Kategorin Hinder beskrevs som att vara nervös, att inte ha tilltro till sin egen förmåga och att uppleva brist på information, i synnerhet före E-valideringen och utbildningen. Flertalet av deltagare uttryckte att de var nervösa innan de satte igång med den praktiska E-valideringen. Framförallt innan de kom in i lägenheten eftersom de inte visste vad som väntade samt att det fanns kameror i varje rum som observerade dem vid morgon, lunch och kvällsinsats. I och med kamerorna och att morgoninsatsen bestod i att utföra morgonhygien på en docka upplevde flertalet av deltagarna situationen som konstlad. Flera utryckte att: Det är ju på ett annat sätt det är just det här vad ska jag göra vad ska jag säga och prata om det blev ju svårare att prata på ett riktigt sätt. Vid övriga insatser medverkade statister vilket innebar att deltagarna upplevde situationerna som mer realistiska och vardagsnära. Då glömdes också kamerorna bort. Flera av deltagarna uttryckte att det var bra att kunna testa sina praktiska färdigheter i en lägenhet och att det fanns statister. Det gjorde att deltagarna upplevde det som att: det inte alls kändes konstigt då eller nej det var faktiskt bra,ja det va det. Den teoretiska valideringen upplevdes av några deltagare som ett hinder i och med att de inte hade tilltro till sin egen förmåga d.v.s. de kände sig osäkra på att klara proven och upplevde frågorna som svåra. De tyckte också att teorin inte stämde överens med hur de arbetade i sin vardag: Jag tyckte att det var svåra frågor på datorn, jo men det tyckte jag, man jobbar ju på ett sätt inte går man ju in på alla anmälningar och Lex Sara Lex Maria och lyft och, ja det var lite svårt. Under E-valideringen framkom också upplevelse av tidspress vid den teoretiska valideringen(det fanns ett stoppdatum), brist på information och stöd. Även inför den efterföljande utbildningen upplevde några deltagare ovanstående hinder samt yttre och inre krav: ska jag klara av det här, jag som inte har något läshuvud, man tror ju inte att man ska klara av saker och ting men det är ju så där, man fixar mer än vad man tror liksom. Möjliggörare Kategorin Möjliggörare beskrevs som att kunna få testa sina färdigheter och kunskaper på ett lättillgängligt sätt, att uppleva inre och yttre drivkraft d.v.s. känna sig motiverad att få betyg och att se möjligheter. När flertalet deltagare hörde talas om E-valideringen och efterföljande utbildning var deras första tankar positiva i och med att de såg det som en möjlighet att få kompetenshöja sig: Jättebra, dom lade fram det på ett jättebra sätt, ja så vi 4
var ju många som tyckte äntligen för dom var mån om att vi skulle göra det. Då kändes det ju lite roligare också. Flertalet av deltagarna var motiverade att få genomföra utbildningen och att få testa sina färdigheter och kunskaper. Att också få genomföra den teoretiska valideringen och efterföljande kompetensutbildning med hjälp av dator upplevde de flesta som positivt. När det gällde E-valideringen utryckte flera av deltagarna att det var positivt att: man fick svar direkt och att man fick veta vilka fel man gjorde. Gällande utbildningen framkom att de via IKT upplevde snabbt/direkt återkoppling från läraren och att de kunde utföra utbildningen i lugn och ro samt få göra proven i sin egen takt. Flera av deltagarna utförde utbildningen hemifrån: Fördelen är att man får plugga hemifrån så att man slipper skolbänken. Några av deltagarna uttryckte dock en känsla av tidspress och att de upplevde både yttre och inre krav: Det går inte in så mycket i mitt huvud, jag har så mycket annat skit i huvudet, jag får inte plats med nåt mer och det spelar ingen roll hur mycket jag än läser de kanske inte fastnar så mycket. Även fast några av deltagarna kände inre och yttre krav, både före och under utbildningen, genomförde flertalet den. Att känna sig stärkt Kategorin Att känna sig stärkt beskrevs som att känna stolthet och att lita på sin egen förmåga och att uppleva stöd av både lärare och IKT. Efter genomförd E- validering och efterföljande utbildning uttryckte flertalet av deltagarna stolthet och glädje: Ja, då var jag ju väldigt glad och det var väldigt positivt för mig. Självkänslan och hela den där biten åkte ju upp. Att man klarade det. Flertalet av deltagarna tyckte att utbildningen var bra upplagd och att ha en lärare som var lättillgänglig samt gav snabb/direkt återkoppling upplevdes som en trygghet vilket innebar att deltagarna vågade utsätta sig för det som kunde upplevas som svårt: Hon har ställt upp jättemycket jag nämnde att jag inte hade något läshuvud, jag kan ingenting sa jag och då sa hon att du kan komma hit till mig så hjälper jag dig med det Jag är nöjd med mig själv nu!. Flera av deltagarna upplevde också en ökad medvetenhet om vad de gör, framför allt varför de gör det de gör. De nya kunskaperna omsätts i det dagliga arbetet eftersom de vet och tänker på ett annat sätt än innan E-valideringen och efterföljande utbildning. De är också mer uppmärksamma på arbetskamraters arbetssätt: vad man gör lite mer hur andra, hur jobbarkompisarna är inrutade i sina mönster också kan man ju, har man ju mer färska liksom informationer. Flertalet uttryckte också en vilja om att fortsätta studera: det känns som om jag vill göra det För att nu känner jag mig verkligen peppad. Enkäten E-validering och Kompetensutbildning Av 37 validander som påbörjade kompetensutbildningen genomförde 36 utbildningen och blev godkända på efterföljande tester (E-validering) i de områden där brister identifierats. Av dessa besvarade 31 enkäten, 29 kvinnor och 2 män med en medelålder på 42 år (24-60 år). Deltagarnas yrkesverksamma år inom äldreomsorgen varierade mellan 4,5 till 28 år (m = 10,5). Resultatet visade att deltagarna upplevde mest styrkor med modellen d.v.s. E- valideringen och utbildningsinsatsen (se tabell 1 och 2). Några upplevde dock svagheter med att validera den praktiska delen i en lägenhet. På frågan om att fortsätta testa kunskaper, färdigheter och förmåga genom E-validering var flertalet positivt inställda. När det gällde tidigare vana med IT-verktyg var erfarenheterna skiftande. Dock instämde flertalet helt eller delvis i påståendet om att deras förmåga att hantera den IT-baserade delen var mycket god. Om ytterligare utbildning skulle erbjudas/finnas tillgänglig på samma sätt skulle flertalet välja den jämfört med traditionellt sätt att läsa. 5
Tabell 1. Deltagarnas uppfattning av E-valideringen Frågor om valideringen Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Varken instämmer eller tar avstånd Instämmer delvis Instämmer helt 1. Det var bra att validera den praktiska delen i en valideringslägenhet. 3 2 1 7 17 2. Det var bra att genomföra den teoretiska valideringen via ITverktyget. 5 25 3. Jag skulle rekommendera detta sätt att testa sina kunskaper på till mina kollegor 4 26 4. Jag vill om möjligt fortsätta att testa mina kunskaper, färdigheter och förmåga på detta sätt 2 3 5 20 * IT= Informations teknologi; = En person har ej besvarat frågorna 11, 12, 13, 14. Tabell 2. Deltagarnas uppfattning om kompetensutbildningen Frågor om utbildningen Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Varken instämmer eller tar avstånd Instämmer delvis Instämmer helt 5. Jag uppfattar att utbildningens innehåll var bra dvs.anpassat utifrån mina behov. 1 15 15 6. Jag uppfattar att utbildningens genomförande var bra. 1 2 7 21 7. Kommunikationen mellan mig och läraren har varit bra. 4 27 8. Jag bedömer att min förmåga att hantera den IT*-baserade delen i utbildningen (dator) har varit mycket god. 1 9 21 9. Jag upplever att den IT-baserade utbildningen gjort mig mer självständig, i och med att jag har kunnat sköta mig själv. 1 1 6 23 10. Jag tycker att IT-verktyget varit ett bra hjälpmedel att använda. 2 3 26 11. Jag behövde hjälp av en annan person varje gång jag använde ITverktyget. 23 7 1 12. Jag är van att använda ITverktyg. 1 4 13 13 13. Jag skulle rekommendera detta sätt att studera på till mina kollegor. 1 4 26 14. Om ytterligare utbildning skulle erbjudas/finnas tillgänglig på detta sätt så skulle jag välja det jämfört med traditionellt sätt att läsa kurser. 3 4 24 * IT= Informations teknologi. 6
En summering av resultatet från intervjuerna och enkäten visar att deltagarna till stor del upplevt styrkor med modellen (E-validering och efterföljande utbildning). Med hjälp av modellen har brister hos personer med reell kompetens identifieras för att sedan åtgärdats genom individuell utbildning. Modellen ansågs vara användarvärd och att läraren var lättillgänglig med stöd av IKT. Även om några av deltagarna i början upplevde olika hinder, där också tekniken ingick, vändes det till något positivt. Flertalet av de intervjuade uttryckte att modellen har möjliggjort att de vågat utsätta sig för det de tidigare upplevt som svårt. För många av deltagarna har självkänslan stärkts som gör att de känner stolthet och glädje. Flera känner sig också motiverade att studera vidare. Arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa över tid för de som genomfört E-valideringen samt kompetensutbildning och för de som enbart genomfört E-valideringen År 2010 kvarstod 65 validander som ej genomfört efterföljande kompetensutbildning. Av olika anledningar föll 6 validander bort 2010 och 18 2011 d.v.s. besvarade ej enkäten. Totalt återstod 41 validander; 29 som genomfört både E-validering och efterföljande kompetensutbildning samt besvarat enkäterna vid båda tillfällena (2010-2011) nedan benämnd interventionsgrupp och 12 validander som ej genomfört kompetensutbildning samt vid båda tillfällena besvarat enkäterna (benämnd jämförelsegrupp). Resultatet nedan baseras på de 29 personerna i interventionsgruppen: 25 kvinnor, 4 män, m= 42 år (SD 10,6; range 22-54), yrkesverksamma år inom äldreomsorgen m= 10 (SD 8,1; 4-32), 24 personer arbetade heltid och på de 12 validanderna i jämförelsegruppen: 11 kvinnor, 1 man, m= 48 år (SD 10,4; range 25-57), yrkesverksamma år inom äldreomsorgen m= 14 (SD 8,1; 7-34). För interventionsgruppen visade resultatet för arbetstillfredsställelse en statistiskt signifikant förbättring i faktorerna personlig utveckling och position i gruppen. Statistiskt signifikanta förbättringar framkom också i totalskalorna för vårdkvalitet och psykosomatisk hälsa och i faktorn sömn. För jämförelsegruppen visade resultatet en statistiskt signifikant försämring i faktorn sömn. För interventionsgruppen visade resultatet för psykologisk empowerment statistisk signifikanta förbättringar i totalskalan och i faktorn impact samt i totalskalan för strukturella förutsättningar samt i faktorerna formell och informell makt. När båda grupperna jämförs över tid framkommer statistiskt signifikanta skillnader till fördel för interventionsgruppen (för psykosomatisk hälsa i faktorn sömn, för totalskalan psykologisk empowerment samt i faktorerna självbestämmande/autonomi och impact). Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivning Under projektets inledande del rådde osäkerhet om när i tid kompetensutbildningen kunde starta. Detta berodde på att det samtidigt inom kommunen skedde en ändring gällande upphandling av tjänster. Därtill byte av projektledare (2 st.) i genomförandeprojektet samt att det byttes lärare i kompetensutbildningen (2 byten, d.v.s. totalt 3 lärare som har deltagit). Beskrivna omständigheter medförde att datainsamlingen inte påbörjades förrän i slutet av november 2011 och avlsutades i januari 2012. En annan förändring var att de som erbjudits kompetensutveckling på arbetstid fick göra det på sin fritid, istället fick de tre extra semesterdagar. Från början var det 87 personer (validander) som genomgick E-valideringen men i och med att det blev längre tid mellan E- validering och efterföljande kompetensutbildning var det 5 validander som påbörjade annan 7
utbildning, 6 validander slutade att arbeta inom kommunen, 21 uppgav att de ej hade tid, 2 tog tjänstledigt, 1 gick i pension, 1 avled och resterande validander var ej anträffbara. Projektgruppen har vid upprepade tillfällen försökt nå dessa, några har hört av sig men inte alla. Insatser som har skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet Insatser som har skett Målgruppen i föreliggande projekt har varit vårdpersonal anställda inom aktuell kommuns äldreomsorg med inriktning på särskilda insatser för vårdpersonal som inte har formell kompetens. Med stöd från AFA har följande insatser skett: - utskick av enkäter till all vårdpersonal som arbetade inom kommunens äldreomsorg våren 2010 och i november 2011, - bearbetning av data under hösten 2010 (inmatning av data, analyser), - bearbetning av data i januari och halva februari 2012 (inmatning av data, analyser) - sammanställning av beskrivande resultat samt muntlig och skriftlig redovisning av resultatet för chefer inom aktuell kommuns äldreomsorg, viss del av resultat har också delgivits socialchefen, cheferna inom äldreomsorgen har i sin tur presenterat resultatet för personalen på respektive arbetsplats (nov 2010), - intervjuer med 15 studiedeltagare som genomfört både E-validering och efterföljande kompetensutbildning, intervjuerna utfördes på respektive deltagares arbetsplats, - transkribering och analys av intervjuer - utskick av enkäter till de studiedeltagare som var klar med kompetensutbildningen, - projektgruppen har var tredje vecka haft möten med styrgruppen i genomförandeprojektet, - ett manus som beskriver E-valideringsmodellen är bearbetat samt inskickat till en internationell tidskrift, Nurse Education Today. Insatser som planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet Resultatet kommer att delges socialchefen samt chefer och anställda inom äldreomsorgen och andra verksamma inom vård och omsorg. Detta kommer att ske genom att projektgruppen medverkar vid bl.a. avdelningsmöten, utbildningsdagar och seminarier. Vilket har skett efter varje mätning 2008, 2010 och kommer också så att ske under våren 2012. Resultatet kommer också att delges i artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt genom presentationer på konferenser. Resultatet delges även studenter vid Högskolan i Gävle. Ytterligare två publikationer i vetenskapliga tidskrifter planeras utifrån erhållna resultat samt deltagande vid internationella konferenser. Centrum för vuxnas lärande (CVL) i aktuell kommun använder modellen idag för att validera personers kunskaper och färdigheter inom vård och omsorg. På så sätt kan också utbildningstiden förkortas. Projektets modell har också visat att man på kortare tid, 8 timmar jämfört med flera veckor, kan genomföra validering. En avknoppning av föreliggande projekt har också skett d.v.s. ett projekt baserat på modellen har startat inom äldreomsorgen i en närliggande kommun. Genom att delta på olika event och konferenser både nationellt och internationellt, som också redan skett när det gäller utveckling av modellen (E-valideringen), kan projektet också vidareföra kunskap och resultat i syfte att få fler aktörer aktiva inom kompetensutveckling. 8
Inom svensk äldreomsorg idag finns en hög andel vårdpersonal anställda med icke formell kompetens. Projektet visar att med en modell som denna kan det individuella kompetensbehovet identifieras och bristerna kan sedan åtgärdas med olika utbildningsinsatser. 9
Referenser 1. Engström M, Ljunggren B, Lindqvist R, Carlsson M. Staff satisfaction with work, perceived quality of care and stress in elderly care: psychometric assessments and associations. J Nurs Manag 2006 May;14(4):318-28. 2. Spreitzer G. Psychological empowerment in the workplace: dimensions, measurement and validation. Acad Manage J 1995;38:1442-65. 3. Laschinger HK FJ, Shamian J, and Wilk P. Impact of structural and psychological empowerment on job strain in nursing work settings: expanding Kanter's model.. J Nurs Adm 2001;31(5):260-72. 8