Nämnd för folkhälsa och primärvård i Skellefteå- och Norsjöområdet Underlag till landstingsstyrelsen inför budget 2015
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 2 (12) Underlag inför budget 2015 till landstingsstyrelsen 1 Inledning Nämnd för folkhälsa och primärvård s utgör den politiska ledningen för primärvård och folkhälsa inom sitt geografiska område. Nämnden har i uppdrag att som företrädare för befolkningen bedöma hälsoläget bland befolkningen i det geografiska området och till följd av det skatta behovet av primärvård och folkhälsoinsatser i området samt bedöma behovet av åtgärder för att förbättra denna. Med dessa bedömningar som utgångspunkt ska nämnden lämna underlag till landstingsstyrelsens beslut om fördelning av budgetmedel samt lämna underlag till landstingstyrelsen inför fullmäktiges beslut om landstingsplan och andra styrande dokument. 2 Folkhälsan nationellt och lokalt Landstingsfullmäktige har i sin landstingsplan 2012-2105 identifierat ett antal hälsorisker och riskgrupper som fortsatt måste uppmärksammas. Dit hör: Ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Generellt sämre hälsa bland utsatta grupper Bruk av tobak, alkohol och droger Förekomst av övervikt och fetma och fysisk inaktivitet Mäns våld mot kvinnor och barn Sexuellt riskbeteende Nämnden har i enlighet med landstingsfullmäktiges fokus på ovanstående grupper valt att under år 2013 fokusera på generellt sämre hälsa bland utsatta grupper, och valt att arbeta i grupper gällande etnisk tillhörighet, sexuell läggning samt psykiskt och fysiskt funktionshinder. Utöver detta har nämnden valt att fokusera på ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, utifrån nämndens specifika uppdrag i landstingsplan 2012-2015 med att följa upp första linjens vård av barn och unga med psykisk ohälsa ur ett medborgarperspektiv. 2.1 Befolkningsstatistik 2013 Område 0-24 år 25-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ Totalt Skellefteå- och Norsjöområdet 21 747 (29 %) Södra Lappland 9 838 Umeå med kranskommuner (27 %) 46 910 (32 %) 37 096 (49 %) 9 369 (12 %) 5 679 (7 %) 2 136 (3 %) 76 027 % av 76 027 17 163 4 891 3 157 1 383 36 432 (47 %) (13 %) (9 %) (4 %) % av 36 432 75 382 14 656 7 925 3 298 148 171 (51 %) (10 %) (5 %) (2 %) % av 148 171 Figur 1 Landstingets befolkningsregister Master hämtat 2014-01-20 2.2 Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2012, en undersökning där 20 000 personer i åldrarna 16-84 år tillfrågas varje år 1, visar att nästan var tionde ung svensk någon gång övervägt att ta sitt liv. 2 Självmorden minskar inte bland ungdomar i Sverige, vilket de gör för andra åldersgrupper. Symtom på 1 Resultatet viktas så det kan visas för hela befolkningen. Landsting/regioner erbjuds delta med ytterligare urval för respektive län/region. 2 Hälsa på lika villkor 2012 (www.folkhalsomyndigheten.se den 10 februari 2014)
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 3 (12) ett nedsatt psykiskt välbefinnande (ledsenhet, sömnsvårigheter, huvudvärk med mera) är vanligare bland svenska 15-åringar än i andra länder. Andelen barn som söker psykiatrisk öppenvård ökar, och det gäller för flera typer av besvär. Allra mest ökar andelen barn som söker för utredning av adhd. Fler pojkar än flickor har kontakt med den psykiatriska öppenvården. Långvariga kontakter förekommer vid ätstörningsproblematik, självskadebeteende eller trauman efter övergrepp. Barn och unga med adhd behöver också ofta ha kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin över en längre tid. Många föräldrar eller vårdnadshavare till barn och unga med tecken på psykisk ohälsa vet inte vart de kan vända sig för att få stöd. Det pågår flera initiativ för att åstadkomma en organisation där det blir tydligt vem som har ansvar för vad. En ambition hos huvudmännen har varit att öka tillgången till tidigt stöd från den så kallade första linjens vård, det vill säga primärvård, elevhälsa och ungdomsmottagningar och koncentrera barn- och ungdomspsykiatrins resurser på de barn och unga som har störst behov av specialiserade insatser. 3 2.2.1 Lokal psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Besök hos kurator och psykolog i primärvården för åldersgruppen 0-19 år Hälsocentralerna har det primära ansvaret för bedömning och behandling av psykisk ohälsa för alla åldergrupper. Hälsocentralerna ska särskilt beakta barn och unga med psykisk ohälsa. 4 Under 2013 har 249 besök hos kurator eller psykolog för åldern 0-19 år registrerats vid hälsocentraler i Skellefteå och Norsjöområdet, vilket är en viss minskning i jämförelse med 281 besök år 2012. Under 2012 2013 har inget besök hos psykoterapeut för åldern 0-19 år i området registrerats. Elevhälsovården Skolsköterskornas hälsosamtal och vaccinationer är viktiga. De erbjuder enskilda kontakter med alla elever på en skola. De gör enklare sjukvårdsinsatser, fångar upp problem och arbetar med motiverande samtal för livsstilsförändringar. Skolkuratorer fångar även upp elevers ohälsa genom öppen mottagning. De arbetar med samtalskontakter men har en begränsning tidsmässigt i hur mycket de kan arbeta med behandlande kontakter. Det sker då på bekostnad av förebyggande insatser i klasser, grupper av elever osv. där risk för ohälsa är stor. Arbetet med elever som känner sig utanför, utsatts för mobbing, har en svår social situation hemma osv. är elever som prioriteras. Skolkuratorer samarbetar ofta med Socialtjänsten och elevers föräldrar. Ungdomshälsan i Skellefteå 514 nya ungdomar sökte hjälp hos Ungdomshälsan i Skellefteå under 2013 (varav 66 % kvinnor, 33 % män och 1 % anonym), vilket kan jämföras med 535 nya ungdomar under 2012. Totala kontakter under 2013 var 1 994 ungdomar, varav 67 % kvinnor, 32 % män och 1 % anonym. Ungdomshälsan i Skellefteå har under 2013 flyttat två gånger, men detta till trots har inte besöksstatistiken minskat märkbart. Av besöken under 2013 fördelade de sig åldersmässigt med 11 % som var mellan 12 15 år, 50 % mellan 16-19 år, 37 % mellan 20-25 år och 2 % som var 26 år eller äldre. Vid en fördelning av orsaker (där samma person kan ha sökt hjälp för flera anledningar) sökte 67 % av dessa på grund av psykisk anledning (oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter etc.) vilket samstämmer med 2012 då 67 % sökte av psykisk anledning. 51 % sökte av socialt skäl (relationer, social svårighet, arbete etc.) vilket kan jämföras med 49 % under 2012. 25 % sökte av fysisk anledning (rygg, leder, vikt/hälsa etc.) vilket kan jämföras med 30 % under 2012. 5 Väntetider vid barn- och ungdomspsykiatrin Antal väntande till nybesök vid barn- och ungdomspsykiatrin i Skellefteå har under 2013, exkluderat självvald patientväntan, haft ett månadssnitt på 33,8 st väntande, med som max 57 st väntande i juni och som minst 14 st i november. 3 Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 (Socialstyrelsen) 4 Hälsoval Västerbotten 5 Ungdomshälsan Skellefteå, e-mail 2014-01-28
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 4 (12) Ätstörningsproblematik Under år 2013 hade 48 patienter på BUP journalanteckningar om ätstörningar (355 kontakter för dessa patienter) vilket är en ökning sedan 2012 då 39 patienter på BUP hade journalanteckningar om ätstörningar (416 kontakter). Under år 2011 hade 36 patienter journalanteckningar om ätstörningar. En ökning av antal unga med ätstörningar som varit i kontakt med BUP kan därmed ses under perioden 2011 2013. 2.3 Förekomst av övervikt/fetma Övervikt har blivit vanligare i alla åldrar i Sverige, viktökningen var snabbast under 1990-talet. Statistik publicerad 2012 från statistiska centralbyråns undersökningar om svenskarnas levnadsvanor visar att ungefär fyra av tio kvinnor är överviktiga eller feta samt drygt hälften av männen. 6 Övervikt i unga år tenderar att bestå även i vuxen ålder, vilket år innebär en framtida risk för en sämre folkhälsa. Övervikt har ökat mest bland unga relativt sett. I åldern 16 24 år är övervikt nu dubbelt så vanligt, jämfört med för tjugo år sedan. Andelen unga med fetma (BMI 30 och däröver) har legat stabilt på 4 5 procent under perioden 2004 2011, och är lika vanlig bland kvinnor som bland män. Av arbetslösa ungdomar är andelen med fetma 10 procent, jämfört med 5 procent av arbetande och 3 procent av studerande. Data från barnhälsovården och skolhälsovården visar att 2 4 procent av fyraåringarna och 3 5 procent av tioåringarna har barnfetma. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) uppskattade 2002 att omkring 40 000 barn och ungdomar i ålder 7 18 år lider av fetma. 7 2.3.1 Lokalt kring övervikt/fetma Utvecklingen av 4-åringar med övervikt (BMI 25-29,9) som har mätts vid hälsocentralerna i Skellefteåoch Norsjöområdet under åren 2007-2012 visas i figur 2 nedan. Figur 2 Övervikt 4-åringar 2007-2012 FoP-S, Diverportal Överviktsutvecklingen för 4-åringar enligt figur 2 visar att flickor under perioden 2007-2012 i större andel är överviktiga än pojkar. År 2012 var 17,7 % av de 4-åriga flickorna och 12,8 % av pojkarna i området överviktiga. Sifforna kan jämföras år 2012 med ca 20,2 % av de 4-åriga flickorna i södra 6 SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 7 Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 (Socialstyrelsen)
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 5 (12) Lappland och 21,6 % av pojkarna. 18,4 % av de 4-åriga flickorna i Umeå-området och 11,3 % av pojkarna var överviktiga år 2012. Utvecklingen av 4-åringar med fetma (BMI mer än 30) 2007-2012 visas i figur 3. År 2012 led totalt 2,3 % av flickorna och pojkarna av fetma i området. 2.4 Bruk av tobak, alkohol och droger Figur 3 Andel 4-åringar med fetma i FoP-S område 2007-2012, Diver I nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2012 framkommer att var sjätte man och var tionde kvinna har riskabla alkoholvanor medan en av sex svenskar inte har druckit alls det senaste året. Andelen unga som inte har druckit alls har ökat sedan 2004. Två procent av befolkningen har använt cannabis det senaste året och andelen bland unga är betydligt högre. 8 Statistik från Hälsa på lika villkor visar även att andelen dagliga rökare har minskat från 16 procent till 11 procent mellan 2004 och 2013. För kvinnor har andelen dagliga rökare minskat från 19 till 11 procent och för män från 14 till 11 procent. Minskningen är mest påtaglig bland kvinnor i åldrarna 30 64 år, där minskningen är ungefär tio procentenheter. 9 2013 års nationella undersökning av CAN (Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning) bland elever i årskurs 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet visade på fortsatt minskning av andelen alkoholkonsumenter. 2013 var andelen 44 % bland pojkarna och 50 % bland flickorna i årskurs 9. Bland gymnasieeleverna uppgick andelen alkoholkonsumenter till ungefär 77 % bland både pojkar och flickor. En kraftig minskning av rökningen bland niondeklassare i CAN:s undersökningar syntes under perioden 2000 2013. I 2013 års undersökning svarade 12 % av pojkarna och 16 % av flickorna att de rökte. I gymnasiet har andelen rökare ökat (pojkar) eller legat på en i stort sett oförändrad nivå (flickor) under perioden 2004 2013. I gymnasiets år 2 uppgav 25 % av pojkarna och 31 % av flickorna att de rökte. 19,4 % bland pojkarna och 13,8 % bland flickorna i årskurs 2 gymnasiet uppgav att de använt narkotika någon gång. 10 Narkotikadödligheten har till 8 Hälsa på lika villkor 2012 9 www.folkhalsomyndigheten.se den 7 mars 2014 10 Skolelevers drogvanor 2013 Can rapport 139
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 6 (12) skillnad mot alkoholdödligheten ökat kraftigt sedan 1970-talet, och trots de senaste årens minskning bland män, är dödligheten på en betydligt högre nivå än på 1970-talet. När det gäller pågående bruk använt senaste månaden har andelen mellan 2006 2011 fördubblats bland pojkar i årskurs 2 i gymnasiet, från 3 procent till 6 procent. 11 2.4.1 Lokalt kring bruk av tobak, alkohol och droger Beroendeenheten i Skellefteå rapporterar om en ökning de senaste åren av unga som bl a röker spice eller tar andra nätdroger, samt en ökning av de medicinska konsekvenserna av detta. 12 ANDT undersökning Skellefteå 2013 ANDT undersökning (Alkohol, Narkotika, dopning, tobak) genomfördes 2013 i Skellefteå kommun för nittionde gången i grundskolan år 9 och gymnasieskolans årskurs 2. År 2013 visas försämrade siffror gällande rökning i grundskolans år 9. Rökningen har ökat bland flickorna och pojkarna med 4 % jämfört med 2012. Det är fler flickor än pojkar som röker. 3,5 % av eleverna uppger att de röker dagligen. 85,7 % av eleverna uppger att de är rökfria. Andelen elever som uppgett att de använder alkohol är 19 %, vilket är 3 % högre än 2012. Flickorna dricker alkohol i större utsträckning än pojkarna. 13,4 % av dem som konsumerar alkohol uppger att de fått det via föräldrar, vilket är 3 % mer än 2012. 4,2 % av eleverna uppger att de använt narkotika. Det är en ökning med 2,6 % jämfört med 2012. Andelen elever som erbjudits narkotika har ökat med 3,4 % till 13,4 %, även lusten att prova narkotika har ökat från 4,8 % 2012 till 8,6 % 2013. För gymnasiet årskurs 2 är den totala andelen som röker någon gång eller dagligen drygt 22 %, vilket är en minskning sedan 2012 bland både flickor och pojkar. Fortfarande är det flest flickor som röker. Det är dock fler killar procentuellt sett som rökar dagligen. Andelen elever som uppgett att de dricker alkohol är 51 % (jämför 77 % nationellt) vilket är en minskning med 6 % jämfört med 2012. Det är både pojkarna och flickorna som står för minskningen. Andelen elever som uppger att de får tag på sin alkohol genom föräldrar har ökat något till ca 10 %. 18,7 % av eleverna i årskurs 2 uppger att de blivit erbjuden narkotika och 7 % uppger att de använt narkotika, vilket är 1 % lägre än 2012. ANDT undersökning Norsjö 2013 ANDT undersökning har genomförts 2013 i Norsjö (för elfte året) och Malå kommun i en gemensam undersökning, för att ge större anonymitet till deltagande elever. På grund av för litet elevantal i årskurs 2 på gymnasiet, för att kunna säkerställa anonymitet, presenterades bara resultat från grundskolans år 9. År 2012 slogs inte resultatet ihop med Malås år 9, så en jämförelse kan inte göras, 2,9 % av eleverna i årskurs 9 uppgav i undersökningen 2013 att de röker dagligen, 85,7 % uppger att de är rökfria. Enligt undersökningen 2013 dricker 24 % av eleverna i år 9 i Norsjö och Malå alkohol, vilket innebär en kraftig minskning. Totalt har andelen som dricker alkohol i Norsjö i årskurs 9 minskat över tid (2003-2013) med 37 %. Sammanräknat för Norsjö och Malå kommun så har 12,9 % av eleverna i år 9 uppgett att de blivit erbjudna narkotika. 2.5 Sexuellt riskbeteende Den mest förekommande sexuellt överförda infektionen i Sverige, klamydia, är vanligast i åldersgruppen 15 19 år. Andelen smittade ökade kraftigt från början av 1990-talet fram till för några år sedan. Att inte använda kondom blev allt vanligare under 1990-talet fram till 2007. Kondomanvändningen har under de senaste åren legat på oförändrad nivå. Att föda barn i tonåren är ovanligt i Sverige och flertalet som blir gravida under tonåren väljer att genomgå abort. Aborter bland tonåringar är vanligare i Sverige än i Norge, Danmark och Finland. 13 År 2013 var det 35 886 fall av klamydia i Sverige, varav Västerbotten stod för 928 av dem, och Skellefteå- och Norsjöområdet för 11 Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 (Socialstyrelsen) 12 Lars Hellgren, avdelningschef Beroendeenheten Skellefteå, e-mail 2014-01-30 13 Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 (Socialstyrelsen)
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 7 (12) 296 fall. År 2012 var det 37 723 fall av klamydia i Sverige varav 1003 i Västerbotten och 246 i Skellefteå- och Norsjöområdet. 14 2.5.1 Lokalt kring sexuellt riskbeteende Klamydiafallen minskade i Västerbotten med 8 procent 2013 jämfört med 2012. Tydligast är minskningen för unga kvinnor 15-19 år men fallen minskar även för killar i de åldrarna. 15 Under 2013 stod Skellefteå- och Norsjöområdet för 235 fall av totalt 928 fall i länet, dvs. 25,3 % av klamydiafallen i länet. Detta kan jämföras med att under 2012 stod Skellefteå- och Norsjöområdet för 246 fall av 1003 klamydiafall i länet, dvs. 24,5 %. Med andra ord har antal fall i området minskat något medan andelen av fallen i länet ökat något under 2013. Sedan 2009 har antal fall av klamydia i länet ökat från 660 fall år 2009, 844 fall år 2010, 910 fall år 2011, 1003 fall år 2012 följt av en minskning till 928 fall år 2013. 400 350 300 250 Klamydia VLL mottagning/klinik Fall 200 150 100 50 0 STI Umeå Ungdoms mott umeå Ungdoms mott skeå Ungdoms mott Lse HC Södra lappland HC Skellefteå region HC Umeå region Sjukhus Umeå Sjukhus Skellefteå Sjukhus Lycksele 2009 322 140 68 26 39 25 18 1 2 1 18 2010 347 206 175 33 49 6 11 2 4 6 5 2011 369 203 230 45 38 4 4 1 12 2 2 2012 378 258 219 25 68 15 16 3 12 3 6 2013 373 244 183 19 42 18 7 1 34 1 6 Figur 4 Klamydia 2009-2013, Smittskyddsenheten 2014-01-24 3 Antal inkomna och besvarade samtal primärvården 2011-2013 Totalt sett har primärvården i landstinget haft en ökning av inkommande samtal under 2011-2013 med nästan 62 000 samtal, vilket visas i figur 5 nedan. Andelen besvarade samtal har under samma period minskat från 87 % till 84 %. Okänt Totalt primärvård 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Inkomna samtal Inkomna samtal Inkomna samtal % andel besvarade % andel besvarade % andel besvarade 602 140 640 074 663 944 87 % 85 % 84 % Figur 5 Samtal primärvården 2011-2013 14 www.folkhalsomyndigheten.se den 6 februari 2014 samt Smittskyddsenheten, VLL 2014-01-24 15 Pressmeddelande landstinget 2014-02-06
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 8 (12) Totalt sett i nämndens område har primärvården haft en ökning av inkommande samtal under 2011-2013 med drygt 19 400 samtal, vilket visas i figur 6 nedan. Andelen besvarade samtal har under samma period minskat från 88,9 % till 81,9 %. Totalt FoP-S område 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Inkomna Inkomna Inkomna % andel % andel % andel samtal samtal samtal besvarade besvarade besvarade 188 473 197 526 207 896 88,9 & 87 % 81,9 % Figur 6 Samtal primärvården FoP-S område 2011-2013 4 Medborgardialog 4.1 Medborgardialog via dialogträffar med intresseföreningar Skriftlig inbjudan till träffar har gått ut till 35 patientföreningar, tio pensionärsföreningar (utsedda som pensionärsrepresentanter) samt till Roma Center i Skellefteå, till totalt sju dialogträffar med arbetsutskottet under 2013. Föreningarna har i inbjudan uppmanats att föra dialog med sina medlemmar om frågorna, vilket de flesta utfört väl. Vissa föreningar gjorde skriftliga utskick för att få frågorna besvarade. En del föreningar som inte hade möjlighet att närvara vid träffen skickade in skriftliga svar till nämnden istället. Vid träffarna framfördes bland annat att tillgängligheten, kontinuiteten till läkare, remisshanteringen, besked om provsvar samt väntetiden för en diagnos behöver förbättras. Mer e-hälsa efterlystes även. Vissa föreningar gav uttryck för att deras medlemmar får ett bättre bemötande i vården än tidigare. Vidare uppskattades möjligheten till vård och samtal genom videokonferens istället för att behöva åka till Umeå. 5 Nämndens analyser och bedömningar Ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, etnisk tillhörighet, psykiskt och fysiskt funktionshinder samt sexuell läggning har varit i fokus för nämndens arbete under 2013 vilket redovisas nedan. 5.1 Generella iakttagelser Nämnden ser ett problem med att många människor inte svarar när sjukvården ringer på grund av det står hemligt nummer. Det borde istället visas ett nummer så att människor vågar svara. Nämnden ser positivt på att det skett en minskning av antalet klamydiafall med ca 4,5 % i området och tror att det beror på de medvetna satsningar som nämnden har gjort under 2013 samt tidigare år. Satsningarna har bestått av inköp av kondomer som delats ut på gymnasieskolor i samarbete med elevhälsovården. Samarbete har även skett med skolan, Unghästen och ungdomsmottagningen när det gäller teaterföreställningar om sex och samlevnad för årskurs 8 i Skellefteå och Norsjö kommuner. Nämnd för folkhälsa och primärvård för Skellefteå och Norsjöområdet föreslår följande åtgärder för att förbättra folkhälsan: Ett telefonnummer ska visas när man ringer från landstinget. Det ska inte vara hemligt nummer. Fortsatt samverkan med andra aktörer när det gäller förebyggande arbete för sexuellt överförbara sjukdomar.
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 9 (12) 5.2 Ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Nämnden ser med oro på att den psykiska ohälsan ökar och fortsättningsvis kommer att öka. Första linjens vård när det gäller psykisk ohälsa måste fungera både när det gäller primärvård och kommunens ansvarsområden. Antal besök i primärvården gällande kurator och psykolog i primärvården för åldersgruppen 0-19 år bör därför årligen öka för att man ska se att första linjens vård fungerar. Nämnden vill påpeka att det är positivt att ungdomar har hittat till Ungdomshälsan trots flytt av lokaler två gånger under 2013, men samtidigt hade ännu fler ungdomar hittat dit om byte av lokaler inte skett. Nämnd för folkhälsa och primärvård för Skellefteå och Norsjöområdet föreslår följande åtgärder för att förbättra folkhälsan: Nämnderna för folkhälsa och primärvård får fortsatt uppdrag att följa utvecklingen av första linjens vård av barn och unga. 5.3 Etnisk tillhörighet Skellefteå och Norsjö har ett stort antal nysvenskar och asylsökande i sina kommuner, Skellefteå kommun tar emot ca 77 % av länets asylsökande. Skellefteå har ett avtal med migrationsverket om 1 100 platser. Båda kommunerna har lång erfarenhet när det gäller ensamkommande flyktingbarn. I januari 2014 fanns 67 olika modersmål registrerade. I Skellefteå kommun finns ofta lägenheterna till asylsökande ute i serviceorterna. 74,3% av de asylsökande har boendet med mer än tre mils avstånd till stadskärnan. Det skapar ibland problem, både när man är beroende av behandling, i kontakt med migrationsverket, myndigheter osv. De problem som skapas är av ekonomisk karaktär, hela dagersättningen (71 kr) går åt till bussbiljetten. Migrationsverket borde ta ett större ansvar för detta, genom att bl a vara på plats i serviceorterna i större utsträckning. Man bör också ha lika ekonomiska förutsättningar att ta del av samhällsservice oavsett om man är asylsökande i en stad eller i en serviceort utanför stadskärnan. Enligt förordningen om vårdavgifter ska de asylsökande betala högst 40 kr för sjukresor, den överstigande kostnaden ska de få tillbaka. Så sker också, via bank. Problemet är att när de inte har de fyra sista siffrorna i personnumret så betalar inte banken ut pengarna. Många asylsökande är somatiskt relativt friska, sjukdomar hos asylsökande återspeglar det sjukdomspanorama som finns i de länder som de kommer ifrån. De kan därför variera över tid, beroende på vilka länder som är aktuella. Nationella siffror visar att antalet självmord bland utrikesfödda ökade med 10,3 procent under 2012, medan motsvarande ökning bland födda i Sverige var 2,8 procent. 16 Landstinget ska erbjuda samtliga asylsökande en hälsoundersökning. Avsikten med en sådan undersökning är att tidigt upptäcka akuta sjukdomar för att inte riskera den asylsökandes hälsa. Undersökningen är även viktig för att kunna fastställa vårdbehovet i övrigt och den är också av betydelse ur smittskyddssynpunkt. Det är av vikt att snabbt upptäcka sjukdomar som faller under smittskyddslagen. Av särskild betydelse är det att även tidigt uppmärksamma barns och andra gruppers hälsa. Bland de undersökningar som genomförs hittar man fall av HIV, Hepatit, Tbc och tarmsmittor. Det har gjorts en studie rörande hälsoundersökningarnas innehåll vid undersökningar av barn 0-18 år under 2011. Den visade på brister i vaccinationsplaneringen. 17 Riktlinjer för detta kom 2013 och det pågår nu en uppdatering som börjar användas under 2014. Tyvärr så är det en andel av 16 Läkartidningen. 2014;111:CMWI 17 Migranthälsoundersökningar, Jan-Eric Eriksson, överläkare, Barn- och ungdomscentrum Västerbotten, Skellefteå
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 10 (12) hälsoundersökningarna som hälsocentralerna inte får ersättning för. Migrationsverkets policy är att endast betala ersättning för genomförd hälsoundersökning till en vårdgivare. Skulle hälsoundersökningen vara genomförd av flera vårdgivare, t ex. pga. att migranten flyttas till olika flyktingförläggningar i landet, får den vårdgivare som först ansöker till migrationsverket hela ersättningen. Migrationsverket har inga synpunkter eller krav på vad hälsoundersökningen ska innehålla. En önskan vore att Migrationsverket även beviljar ekonomisk ersättning för hälsoundersökning vid anhöriginvandring. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är vanligt förekommande. Många har ju flytt från våld, krig och utsatthet. Flykten i sig själv kan också innehålla smärtsamma upplevelser. PTSD kan uppkomma bl a efter trauman. En del har lindrigare symtom och en del har allvarligare symtom. Där är det många verksamheter som stöttar och behandlar dessa människor bl a hälsocentralerna, Öppenvårdsteam inom psykiatrin, psykiatrin och Röda Korsets traumacenter. De ensamkommande barnen har också en press på sig att ekonomiskt kunna stötta familjen som är kvar i hemlandet, självskadebeteende bland pojkarna är vanligt. Tandvården är viktig, många kommer från länder där munhygien inte fungerar tillfredsställande. I Lövånger finns ingen stationär tandvårdsklinik i landstingets regi. De som är i behov av tandvård måste vända sig till Robertsfors eller Bureå. Från skolan upplevs det att eleverna förlorar mycket skoltid pga. resande till dessa orter. Önskemålet är uppsökande verksamhet från Folktandvården. Det finns en tendens till att barn med funktionsnedsättning ökar, samt att tortyrskadade har en ökning. Bland flyktingar med tortyrupplevelse har man också noterat en signifikant förhöjd risk för suicidalt beteende och självmord. Nämnd för folkhälsa och primärvård för Skellefteå och Norsjöområdet föreslår följande åtgärder för att förbättra folkhälsan: undersöka möjligheten till ambulerande Folktandvård i Lövånger ur smittskyddssynpunkt bör en hälsoundersökning för anhöriginvandring genomföras 5.4 Psykiskt och fysiskt funktionshinder Nämnden har under 2013 träffat företrädare för ett antal föreningar samt yrkesverksamma inom området psykisk och fysisk funktionsnedsättning för att med ledning av den information som framkommit identifiera behov för målgruppen, personer med fysiska och psykiska funktionshinder, och undersöka hur dessa behov tillgodoses. För gruppen med psykiska och fysiska funktionshinder är ett välfungerande samarbete nödvändigt mellan primärvård, psykiatri, skola, socialtjänst, arbetsförmedling och patientorganisationer. Tillgängligheten till primärvården i vid bemärkelse försvåras för delar av målgruppen på grund av de funktionshinder de har. Funktionshindren kan medföra svårighet att passa tider, att kommunicera genom telefonkontakter, att komma fram per telefon och att ta till sig och förstå den information som ges. Lokalernas utformning gör det av integritetsskäl ibland svårt för gruppen att uttrycka sig fritt. Gruppen med psykiska funktionshinder behöver därutöver stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda. Personer med förvärvade hjärnskador får inte alltid önskvärd rehabilitering i tid. Det framkommer att det saknas ett samlat grepp avseende det totala rehabiliteringsbehovet. Det har framkommit att kvalitén på utredningar av neuropsykatriska sjukdomar behöver förbättras. Den upplevs idag ojämn och i vissa fall bristfällig. Följden kan bli behandlingar och insatser som inte är optimala. Vårdplaner inom psykiatrin är ett lagkrav och måste fungera bra. Samordnad individplanering (SIP) är nödvändigt om mer än en huvudman är inkopplad. Det måste också bli
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 11 (12) lättare att få läkarintyg för att påskynda processen att få en legal ställföreträdare. Närstående upplever också att man inte får tillräcklig information och förhindras därför att vara delaktiga i denna process. Gruppen unga med suicidtankar ökar. Det finns behov av ett ökat stöd och insatser till närstående och anhöriga till denna grupp. Det finns även behov av ökat stöd till anhöriga och andra efterlevande vid suicid. Tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin är fortsatt otillräcklig. Det är därför av största vikt för nämnden att man följer upp så att inte flaskhalsar uppstår från primärvård till BUP eller psykiatrin. Barn och ungdomars rätt till en diagnos är avgörande för deras fortsatta livssituation. Om tidiga insatser inte sätts in kan risken för negativa följder som bland annat missbruksproblematik uppstå. Nämnd för folkhälsa och primärvård för Skellefteå och Norsjöområdet föreslår följande åtgärder för att förbättra folkhälsan: Se över stödet som ges till anhöriga i samband med suicid Utredningar av neuropsykiatriska sjukdomar behöver kvalitetssäkras Vårdplaner ska upprättas inom i förväg uppsatta tidsramar Primärvårdens lokaler behöver utformas så att patienternas integritet skyddas Rehabilitering av förvärvade hjärnskador behöver ett tidigare och ett mer aktivt omhändertagande 5.5 HBT - hälsa Undersökningar från Folkhälsomyndigheten, bland annat Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer, visar att hälsan bland homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer) generellt är bra, men att det finns tydliga skillnader mellan HBT-personer och heterosexuella när det gäller självrapporterad hälsa. Ungdomsstyrelsens rapport Hon Hen Han visar att det finns en markant skillnad i upplevd psykiska hälsan hos HBT-personer jämfört med heterosexuella personer och största andelen finns bland bisexuella kvinnor och transpersoner. Bland annat är ängslan, oro och ångest mycket vanligare. Särskilt utsatta är unga transpersoner, vars psykiska hälsa är betydligt sämre än andra ungdomars. Till exempel har 65 procent av transpersonerna i åldersgruppen 16-29 år övervägt att ta sitt liv. I samma åldersgrupp är det 27 procent som försökt ta sitt liv. Denna utsatthet hos transpersoner bekräftas av samtal som nämnden har haft med RFSL-Umeå, vilket vittnar om behovet av ett HBTperspektiv inom det suicidförebyggande arbetet. I en rapport till regeringen, unga HBT-personers utsatthet, lyfter Ungdomsstyrelsen fram att det som påverkar HBT-personers hälsa negativt är upplevelse av osynliggörande, diskriminering, mobbning, hot om våld och våld. Det är betydligt vanligare för HBT-personer att bli utsatta för hot om våld och fysiskt våld än för heterosexuella. RFSL vittnar även om en omfattande hederskultur mot HBT-personer. Hederskultur i detta sammanhang avser projektet HBTQ&Heders definition som säger att en persons privatliv kontrolleras av andra familjemedlemmar. Det sträcker sig från utfrysning och avståndstagande till utövat våld. RFSL påtalar också att det saknas ett skyddsnät för socialt- och våldsutsatta HBTpersoner. Till exempel så kan inte en våldsutsatt homosexuell man vända sig till en kvinnojour. Nämnden anser därför att det bör väckas diskussion med berörda aktörer för att komma till rätta med den problematiken. Folkhälsomyndigheten pekar på att HBT-personer i större utsträckning blir utsatta för kränkande, diskriminerande och/eller exkluderande bemötande jämfört med bland heterosexuella personer. Vidare konstaterar nämnden efter dialog med RFSL-Umeå att det finns bemötandeproblematik mot HBT-personer inom hälso- och sjukvården i nämndens område. Detta beror sällan på ett medvetet
UNDERLAG INFÖR BUDGET 2015 12 (12) beteende utan på att det finns en heteronormativ föreställning i samhället. Genom utbildningsinsatser, i grundutbildning och vidareutbildning, och medvetandegörande av heteronormen hos hälso- och sjukvårdspersonalen skapas förutsättningar för ett öppet och likvärdigt bemötande. Ett mer omfattande sätt att arbeta med attityder och bemötandefrågor är att HBT-certifiera verksamheter. En verksamhet som är HBT-certifierad arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett normkritiskt HBT-perspektiv. Företrädare för Porsöns hälsocentral i Luleå, som är en HBT-certifierad hälsocentral, har i samtal med nämnden beskrivit de positiva följderna av att genomgå en HBTcertifieringsprocess. Personalen är idag mer medveten av den heteronorm som råder och har ett mer öppet bemötande. Att förändra attityder och föreställningar kring HBT-frågor är en bredare samhällsfråga som sträcker sig utanför landstingets eget ansvar. I detta måste alla samhällsaktörer vara delaktiga, även landstinget. Att i samverkan med olika aktörer stötta kampanjinsatser och intresseorganisationer kan bidra till att förändra attityder kring HBT-frågor. Nämnd för folkhälsa och primärvård för Skellefteå och Norsjöområdet föreslår följande åtgärder för att förbättra folkhälsan: Utifrån ett HBT-perspektiv genomföra utbildningsinsatser av landstings personal i bemötandefrågor samt inom ramen för detta informera om möjligheten och uppmuntra till HBT-certifiering. Synliggöra HBT-personer som riskgrupp i det suicidförebyggande arbetet. Initiera en diskussion med kommunen och andra samhällsaktörer för att i samverkan skapa ett skyddsnät för socialt- och våldsutsatta HBT-personer. Stötta kampanjinsatser och intresseorganisationer som bidrar till att förändra attityder kring HBT-frågor.