Nämnd för folkhälsa och primärvård i södra Lappland. Underlag inför budget 2015

Transkript

1 Nämnd för folkhälsa och primärvård Underlag inför budget 2015

2 Underlag inför budget (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 FOLKHÄLSA NATIONELLT OCH LOKALT Folkhälsans utveckling i Sverige Folkhälsans utveckling Folkhälsan i gruppen 0 19 år Folkhälsan i gruppen 40 år och uppåt 3 NÄMNDENS ARBETE Barns hälsa Salutarbetet Psykisk hälsa/ohälsa unga Unghästen 3.2 Hälsan hos ett antal utsatta grupper Missbruk Funktionshindrade Nyanlända Psykisk kronisk sjukdom Ekonomiskt marginaliserade 3.3 E-hälsa Tobak och drogförebyggande arbete Förekomst av övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet Mäns våld mot kvinnor och barn Sexuellt riskbeteende Medborgardialog angående primärvård 11 4 UPPFÖLJNING KVALITETSMÅTT Valfrihetssystem Första linjens vård Tillgänglighet 13 5 NÄMNDENS BEDÖMNING AV BEHOV AV 13 PRIMÄRVÅRD- OCH FOLKHÄLSOINSATSER Sammanfattning

3 Underlag inför budget (14) 1 INLEDNING Nämnden för folkhälsa och primärvård utgör den politiska ledningen för primärvård och folkhälsa inom sitt geografiska område. Huvuduppgiften för nämnden är att som företrädare för medborgarna bedöma hälsoläget bland befolkningen i det geografiska området och utifrån detta dels skatta behovet av primärvård och folkhälsoinsatser i området samt uppskatta vilka åtgärder som bedöms tillgodose dessa behov och dessutom är förenliga med gällande prioriteringsprinciper. Nämndens underlag lämnas till landstingsstyrelsens för beslut om fördelning av budgetmedel. Nämndens arbete utgår från landstingsfullmäktiges landstingsplan för I planen tydliggörs vilka områden som landstinget prioriterar under perioden: Psykisk ohälsa bland barn och unga Hälsa bland utsatta grupper Bruk av tobak, alkohol och droger Den ökande andelen med fetma och fysisk inaktivitet Mäns våld mot kvinnor och barn Sexuellt riskbeteende Under 2013 har nämnden inhämtat kunskap om södra Lapplands hälsoläge utifrån olika rapporter samt vid de träffar som genomförts med befolkning och med representanter från olika grupper av befolkning och i förväg valda fokusområden. Nämnden har även träffat representanter ur patient och pensionärsorganisationer och följt upp dessa träffar med enkäter. Nämndens samlade kunskap redovisas i en sammanfattad version i kapitel 3. 2 FOLKHÄLSA NATIONELLT OCH LOKALT Hälsa är individuellt och omfattar den enskilda människans faktiska och/ eller upplevda hälsa. Folkhälsa å andra sidan handlar om hälsan hos hela befolkningen eller grupper av befolkning. Hälsan ska inte bara vara så god som möjligt, den ska också vara jämlikt fördelad. Folkhälsoarbete innebär således att arbeta för att förbättra en hel eller del av en befolknings hälsa. Enligt rapporten Folkhälsan i Sverige 1 är medellivslängd och självskattad hälsa mått som ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen hos befolkningen. 2.1 Folkhälsans utveckling i Sverige Den svenska folkhälsan anses god i jämförelse med andra länders 2 och detta är en av anledningarna till att medellivslängden i Sverige fortsätter att öka. Det är också de äldre som står för den bästa hälsoutvecklingen. Skillnaden mellan kvinnors och mäns livslängd har minskat sedan 70-talet och numera är skillnad i livslängd mellan olika utbildningsgrupper större än skillnaden i livslängden mellan kvinnor och män. Andelen behöriga till gymnasiet har dessutom minskat samtidigt som andelen unga utan jobb ökat vilket i framtiden riskerar leda till ännu större skillnader i livslängd mellan hög- respektive lågutbildade. Utbildningsnivån har inte bara betydelse för individens egen livslängd utan även för deras barns livslängd och hälsa. Bland annat ses en ökad risk för lågutbildades barn att drabbas av sjukdom, dödlighet och psykiska ohälsa som missbruk, depressioner och ADHD. 1 Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Sverige Kommuner och Landsting, Öppna Jämförelser 2013, Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting

4 Underlag inför budget (14) På nationell nivå gäller vidare att: - Antalet fall av antibiotikaresistens ökar. - Fetma har blivit vanligare. - Alkoholkonsumtionen har minskat likaså rökningen men att bruket av cannabis ligger på en oförändrad nivå sedan Enligt rapporten Barns och ungas hälsa, vård och omsorg hör Sverige till de länder som har lägst spädbarnsdödlighet i världen. Det är också allt fler barn som överlever tack vare en allt bättre sjukvård detta gäller dock inte för ungdomar mellan år. Sveriges barn och unga påvisar dock en oroande utveckling vad gäller psykisk ohälsa, framför allt hos flickor. Noteras kan att andelen kvinnor och män mellan år som uppger sig lida av psykisk ohälsa ökat markant de senaste åren. För åldersgruppen gäller vidare att det är lika vanlig eller vanligare att avlida till följd av självmord än till följd av olycksfall. Värt att notera är också att andelen självmord har minskat i alla åldersgrupper utom för dem mellan och att det fortsättningsvis är allt fler unga som vårdas i psykiatrisk slutenvård för ångest och depression. En ytterligare oroande utveckling är att Sverige tillsammans med Finland ligger i topp för antalet barn och unga som insjuknar i typ 1 diabetes, anledningen till detta är ännu okänd. Positivt är dock att tandhälsan fortsätter att förbättras och att allt fler barn och unga är kariesfria. 2.2 Folkhälsans utveckling Följer man förändringarna över tid kan man se att medellivslängden 4, både för kvinnor och män, var lägre än rikets genomsnitt fram till år 2008 men att så inte längre är fallet. Numera lever kvinnorna 83,2 år vilket också är snittet i landet medan männen med sina 79,2 år till och med lever något längre än snittet. 5 Kvinnor lever fortsättningsvis alltså något längre än männen. Befolkningsstrukturen belyses i tabell 1. Kommun < < Tot. Dorotea 403 (14.6%) 270 (9.7%) 493 (17.85) 759 (27.5%) 832 (30.1%) 2757 Lycksele 2069 (16.8%) 1404 (11.4%) 2596 (21.1%) 3260 (26.5%) 2941 (23.95) Malå 507 (16 %) 354 (11.2%) 574 (18.1%) 924 (29.2) 796 (25.2%) 3155 Sorsele 398 (15.3%) 278 (10.7%) 496 (19.1%) 728 (28 %) 695 (26.7%) 2595 Storuman 859 (14.4%) 601 (10 %) 1101 (18.4%) 1741 (29.2%) 1652 (27.7%) 5954 Vilhelmina 1192 (17.3%) 797 (11.5%) 1336 (19.3%) 1916 (27.8%) 1646 (23.9%) 6887 Åsele 413 (14.3%) 319 (11 %) 470 (16.3%) 790 (27.4%) 883 (30.7%) 2875 Tabell 1. Folkmängd efter kommun och ålder 6 I tabell 1 framkommer bland annat att Vilhelmina är den kommun som har störst andel unga innevånare, upp till 24 år (28.8%), och att Åsele är den kommun som har störst andel äldre innevånare över 45 år (58.4%) Medellivslängd i Sveriges landsting och Västerbottens kommuner Baserad på dödlighetsstatistik Urban Janlert

5 Underlag inför budget (14) Folkhälsan i gruppen 0 till 19 år En samlad bedömning 7 av hälsoläget för barn och unga i Västerbottens län visar på både styrkor och utmaningar. Barnhälsoindexet för Västerbotten är något högre än barnhälsoindexet för riket men skillnaden är liten. Skillnader i hälsoläge mellan olika kommuner och grupper i samhället innebär skiftande utmaningar. I en samlad bedömning är det viktigt att belysa skillnader mellan flickor och pojkar och mellan människor med olika bakgrund. Figur 1. Barnhälsoindex för Västerbotten Indikatorerna är andelar och målvärdet är yttersta cirkeln i diagrammet. I figur 1 kan utläsas att Västerbotten, svart streck, har bättre värden än riket, blått fält, för många indikatorer men att flera indikatorer har långt kvar till målvärdet. Barnhälsoindex varierar dock för ingående kommuner, Storuman placerar sig i topp för Västerbotten (81 av 100) och Vilhelmina i botten (74 av 100). Det är ingen av kommunerna som har genomgående höga värden på alla indikatorer. I undersökningar visar det sig att den fysiska aktiviteten bland barn och unga (5-17 år) i södra Lappland minskar. Det är också färre och färre barn som äter frukt och grönt och som får i sig tillräckligt fiberrik mat. Kosten och det ökande intaget av socker får även konsekvenser i form av karies. Statistik visar att 20 till 27 % av alla 6-åringar uppvisar karies Folkhälsan i gruppen 40 år och uppåt En ytterligare del i underlaget till bedömningen av hälsoläget är den självskattningsenkät Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) som landets 40-, 50-, respektive 60-åringar fyller i vid sina hälsoundersökningar. I södra Lappland är det i genomsnitt 67 % deltagande. I de hälsoundersökningar som genomförts under kan utläsas vilka områden som uppvisat förbättringar och försämringar. Förbättrings- respektive försämringsområden åskådliggörs i tabell 2. 7 Region Västerbotten, Barnhälsorapport 2012 Kartläggning av barns och ungas hälsa i Västerbotten

6 Underlag inför budget (14) Variabelområde Förbättringar Försämringar Hälsobeteende Rökning Snusning Vårdutnyttjande Avstått tandläkare Motion Frukt Alkohol Avstått tandläkare Motion Grönsaker Grönsaker Tabell 2. Sammanställda variabler VHU södra Lappland I tabell 2 framgår bland annat att kvinnorna motionerar i lägre utsträckning än tidigare och att männen motionerar mera än tidigare. I tabellen utläses även att innevånarna röker och snusar i mindre utsträckning än tidigare men att detsamma inte gäller för alkoholkonsumtionen som istället ökat. Utifrån de i hälsoundersökningens ingående variabler utarbetades vidare en rangordningsmodell fram för varje enskild kommun. I modellen framgår på vilka områden kommunernas innevånare presterar sämre respektive bättre än sina förutsättningar. Rangordningsmodellen åskådliggörs i tabell 3. Hälsomått Presterar sämre Presterar bättre Självskattad hälsa Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Lycksele, Åsele Vilhelmina Sjuka dagar Lycksele, Storuman Malå, Sorsele, Åsele, Dorotea Övervikt Malå, Sorsele Lycksele, Storuman, Vilhelmina Fetma Malå Fysisk aktivitet Lycksele Dorotea, Sorsele, Storuman, Vilhelmina Frukt och grönt Lycksele, Sorsele Dorotea, Storuman, Vilhelmina Tobak Malå, Lycksele, Sorsele Åsele, Vilhelmina Stress Lycksele, Sorsele, Vilhelmina Dorotea, Struman, Åsele Psykisk hälsa Lycksele, Sorsele, Vilhelmina Dorotea, Åsele Tabell 3. Rangordningsmodell VHU NÄMNDENS ARBETE I nämndens uppdrag ingår att inhämta kunskap om befolkningens hälsa och deras behov av primärvård- och folkhälsoinsatser och att följa upp och analysera förändringar i deras behov. I uppdraget ingår vidare att samverka med kommuner, samhällsorgan, frivilligorganisationer och andra intressenter. För att fullfölja uppdraget har nämnden inbjudit till öppna möten med befolkningen samt genomfört ett antal träffar med verksamhetsföreträdare från kommuner och landsting. Under 2013 införde nämnden även tre fokusgrupper vars arbete riktade in sig på att synliggöra: elevhälsa, psykisk hälsa samt hälsan hos utsatta grupper. Detta arbete fortgår under 2014.

7 Underlag inför budget (14) 3.1 Barns hälsa Under året 2013 har nämndens ledamöter träffat företrädare för elevhälsa. Hit räknas, skolsköterska, kurator, specialpedagog, läkare och psykolog. Nämndens samlade kunskap om barns hälsa har delats in i två huvudområden; Salutarbete, samt Psykisk hälsa/ohälsa unga Salutarbetet Arbetet med Salut 8 fortsätter och för de två första åldersmodulerna pågår utvecklingsarbete. Forskning visar att Salut har påverkat samverkan och arbetssättet inom mödrahälsovård, barnhälsovård, folktandvård och öppen förskola i en positiv riktning, men att det fortfarande finns potential till förbättring inom mödrahälsovården och barnhälsovården när det gäller att göra pappor/partners mer delaktiga. En pilottest av screening för treåringars socioemotionella beteende har genomförts vid BVC och visar på positiva erfarenheter från såväl föräldrar som personal. Folktandvården rapporterar en ökning av föräldrar som deltagit vid hälsosamtal. För åldersmodulerna som har förskola och grundskola som arena introduceras Salut successivt i kommunerna. I Lycksele har spridningen till hela kommunen just avslutats och så även pilottesten vid gymnasieskolan. I Storuman har salutarbetet i skolorna påbörjats under 2013 medan vid de övriga kommunerna har Salutarbetet ännu inte kommit igång. Samtliga skolsköterskor har utbildats i Hälsosamtal enligt Västernorrlandsmodellen en hälsoenkät som skolsköterskan använder vid samtalen i förskoleklass, åk 4, åk 7 och gymnasiet år 1. Enkätsvaren är tänkta att matas in i en databas som tillhandahålls av landstinget. När programmet används fullt ut kommer det att ge viktig information om barn och ungas hälsa i Västerbotten. Informationen kommer även att kunna sättas i ett större sammanhang i jämförelse med andra kommuner i norrland. Arbetet att genomföra och dokumentera hälsosamtalen anses viktigt av de inblandade aktörer men arbetet har kantats av diverse motgångar och genomförs ännu inte i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig Psykisk hälsa/ohälsa unga För barn mellan 0-6 år finns en bra struktur med BVC som grund. Få barn i den här åldern har psykisk ohälsa, det är snarare ohälsa hos förälder som utgör problem för barnen. SALUT framhålls som ett mycket bra verktyg som förbättrat verksamheten. BVC samarbetar även med socialtjänst och förskola. På orter med familjecentral blir detta samarbete är än mer tydligt. För barn mellan 7-15 år gäller att det framför allt är skolan som upptäcker barns psykiska ohälsa och påbörjar utredningar etc. Vid något av fokusgruppernas möten har det framkommit att primärvården anser sig ha rätt lite att göra med barns psykiska ohälsa att göra men att det inte ställer till något problem då skolan sköter första linjens vård på ett mycket bra sätt. För närvarande råder det en relativt god möjlighet för eleverna att uppsöka elevhälsan och elevhälsan anses därför ha hög tillgänglighet. Elevhälsans arbete fungerar också enligt uppgift väl och de inblandade menar att de bland annat är duktiga på att identifiera barn med behov av utredningar, att de har ett bra föräldrastöd och att det som benämns teamarbete fungerar bättre än tidigare. Återkoppling mellan skola och landsting kunde vara bättre. BUP upplevs inte fungera eftersom det är så svårt att få komma dit, alla BUP-ärenden går inte heller via skolan. De som nämnden träffat ställer sig frågan vart konsultationerna mellan kommunen och landstinget tagit vägen. Första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa har införts i primärvården. Målet med införandet är att barn och unga som upplever sig ha en psykisk ohälsa, men som inte 8 Hälsofrämjande salutogent perspektiv vars mål är att främja: trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet och goda matvanor hos länets barn och unga.

8 Underlag inför budget (14) anses behöva stöd och hjälp från BUP, nu ska få hjälp via primärvården. Huruvida detta kommer att innebära en minskad kö till BUP är dock svårt att förutse var det 100 personer i åldersgruppen 0-19 år som besökte primärvården med anledning av psykisk ohälsa. Ett upplevt problem som identifierats är gränsdragningarna mellan primärvård och psykiatri och att det kan vara svårt att samarbeta vårdinstanserna emellan. De individer som hamnar i kläm är de som är för friska för psykiatrin men för sjuka för primärvården. Problemet skapar en frustration över att unga måste utstå ett antal onödiga steg inom primärvården innan de erbjuds hjälp av specialister, trots att det tidigt i förloppet framkommit att primärvården inte är rätt instans. Alla är överens om att det finns mycket som kan och ska skötas i primärvården som inte fungerat optimalt tidigare. Likafullt efterfrågas ett mindre fyrkantigt system där gränserna inte är absoluta utan där det erbjuds större utrymme för individuella bedömningar. Nämnden hoppas att de nya reglerna, som träder i kraft 1 april 2014 som ger vissa professionella möjligheten att remittera unga till specialistvård, kommer att vara ett steg i rätt riktning. Personalen på primärvården känner också att de saknar stöd på jourtider när ingen jourläkare finns på plats. En åtgärd som de tror både skulle medge bättre vård och en tryggare arbetssituation är om det inrättades en psykiatri och socialtjänstjour för rådfrågning Unghästen Nämnden tog under 2012 kontakt med teatergruppen Unghästen med förfrågan om de kunde arbeta fram en föreställning med temat ungas psykiska hälsa. Den föreställning som sedermera visades kom att kallas Ibland är livet besvärligt och föreställningen är framställd och genomförd i samarbete med BRIS. Under 2013 och 2014 har pjäsen visats för, i princip alla, åk 9:or och ett antal av deras lärare. Efter genomförd spelning har 166 eleverna svarat på en enkät. Av de svarande var 49 % killar och 51 % tjejer. Resultatet av enkätsvaren redovisas i tabell 4. Efter varje föreställning har BRIS också genomfört föreläsningar på ämnet, ungas psykiska hälsa, med berörda och/eller intresserade vuxna. De vuxna som valde att delta på de efterföljande föreläsningarna var, enligt en uppföljningsenkät, mycket nöjda med innehållet. JA Kanske. NEJ Tyckte du att föreställningen tog upp viktiga frågor? 62 % 30 % 8 % Nu, efter att ha sett föreställningen, tror du att det blir lättare att berätta för andra hur du mår? Nu, efter att ha sett föreställningen, tror du att det blir lättare att fråga andra hur de mår? 14 % 45 % 42 % 18 % 57 % 25 % Kände du i förväg till vad föreställningen skulle handla om? 51 % - 49 % Har du pratat med någon vuxen om föreställningen? 27 % - 73 % Vet du var du kan vända dig om du eller någon du känner mår dåligt? 86 % - 14 % Kan du tänka dig att ringa till BRIS om du behöver prata med 42 % - 58 % någon? Tabell 4. Uppföljning av enkätfrågor föreställningen Ibland är livet besvärligt 2013

9 Underlag inför budget (14) I princip alla tjejer som lämnat egna synpunkter är mycket positiva bra och viktigt budskap och tycker föreställningen var bra, man börjar tänka på ett annat sätt. Killarnas synpunkter är både positiva och negativa, allt ifrån långtråkigt till två timmars terapi och jätte bra ni kommer hit och pratar om såna saker. Både tjejer och killar var dock överens om att föreställningen var allt för lång 3.2 Hälsan hos ett antal utsatta grupper Under året 2013 har nämndens ledamöter träffat företrädare för Polis, Socialtjänst, Integration, Arbetsmarknad samt Svenska för Invandrare m.fl. men även de olika verksamheternas deltagare, brukare och/eller elever Missbruk Droganvändningen ökar, så även. Vissa kommuner ser också en ökad inflyttning av personer med drogmissbruk. Kommunerna arbetar ständigt med att kartlägga missbruk och behov av insatser och samverkar också i varierad grad med polis, socialtjänst och psykiatrin däremot saknar de samverkan med primärvården. Kommunerna har heller inga egna behandlingshem utan köper tjänsten när behov uppstår och detta är en dyr lösning. Polisen har en droggrupp som är aktiv i inlandet detta med stöd från polisen i umeå. Nattvandrare och skola arbetar förebyggande. I en kommun framkommer det att personer kan söka öppenvård fem gånger utan att bli registrerade på socialtjänsten. Vad gäller barn och unga vuxna förekommer, enligt akuten, en del förgiftningsfall. Några individer kommer enstaka gånger medan andra har upprepade vårdkontakter. En skillnad från tidigare år är att det numera även under vardagar och på dagtid kan komma intoxikationsfall, upplevelsen är dock inte att antalet fall ökar i antal eller att det är fler individer som kommer vid upprepade tillfällen. Antalet fall av självskadebeteenden uppvisar dock, enligt primärvårdspersonalens mening, en ökning Funktionshindrade Förbättringar görs i den fysiska miljön för att personer med funktionshinder ska få en ökad tillgänglighet. Olika grupper/råd har bildats för att ta fram tillgänglighetsplaner och lyfta funktionshindersfrågor. Hemsidor har anpassats för att underlätta vid olika funktionshinder. Anpassningsstödet verkar fungera bra. Vid mycket omfattande ombyggnationsbehov i det egna hemmet kan dock redan anpassat boende istället komma att erbjudas det är då arbetsterapeut vid primärvården som skriver ut intyg. Nytt avtal avseende kostnader av hjälpmedel har upprättats till följd av överföringen av hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Medborgarna är mer medvetna om sina rättigheter idag än de var tidigare. Vissa kommuner menar att ansökningarna har ökat i omfattning och därmed också kostnaderna medan andra har minskade ansökningar Nyanlända Handlingsprogram är planerade att tas fram och det finns ett kommunövergripande samarbete när det gäller kvotflyktingar. Kommunerna lägger stor vikt vid att lära de nyanlända svenska, detta för att möjliggöra en snabb ingång till den reguljära arbetsmarknaden. Nyanlända med längre akademisk utbildning försvinner ofta från de mindre kommunerna vilket kan bero på att utbudet av kvalificerade arbeten är begränsat sregionen. I dialog med integrationssamordnare framkommer att samverkan mellan kommuner och migrationsverk är i behov av en översyn. Kommunerna upplever att de nyanlända utsätts för allt för stora prövningar då det förväntas att boende i ex. Sorsele som saknar kunskaper i svenska själva ska kunna ta sig till Umeå (27 mil enkel väg) med lokaltrafik för att delta vid olika träffar och detta dessutom med mycket begränsade ekonomiska resurser. En övrig synpunkt är att ensamkommande flyktingbarnen i många fall måste verka både som tolkar,

10 Underlag inför budget (14) psykologer, assistenter och familjeöverhuvud i de fall deras övriga familj kommit till Sverige och att detta är en tung börda för dem att bära Psykisk kronisk sjukdom Kommunerna uppvisar en variation av åtgärder för personer med kronisk psykisk sjukdom, bland annat tillhandahålls olika varianter av mötesplatser för denna grupp. Arbetet med att identifiera personer med behov av stöd sköts av boendestödjare och psykteam. Den största svårigheten som kommunerna ställs inför är att hitta meningsfull sysselsättning till de individer som ingår i gruppen Ekonomiskt marginaliserade 9 Alla som lever med ett ekonomiskt bistånd är marginaliserade. Inom gruppen ekonomiskt marginaliserade återfinns; flyktingar, arbetslösa utan ersättning (varav många ensamstående), de som utförsäkrats från försäkringskassan, människor med psykisk ohälsa eller olika sorters missbruk samt familjer med låga inkomster och många barn. Antalet individer som ingår i gruppen har ökat under åren. Barnfattigdom är dock inte särskilt utbredd men de som har levt på försörjningsstöd i många år har en minimal budget. Särskilda bidrag utbetalas till jul. Behov av stödinsatser har ökat. Personal utbildas kontinuerligt både av verksamheten samt i samverkan med brukarorganisationer för att kunna ge ett gott bemötande. Vissa påtalar dock att nyanlända och missbrukare riskerar att få ett sämre bemötande samt att det uppstått oklarheter när tolk har nyttjats. 3.3 E-hälsa Arbetet med E-hälsa fortskrider bl. a. genom att patienter informeras om Mina Vårdkontakter och Patienter har även tillgång till Kognitiv Beteende Terapi (KBT), logoped och vårdplanering via videouppkoppling. En nyhet för 2014 är att ett projekt med doktor på distans startas. Projektet går ut på att patienter erbjuds konsultation via video. 3.4 Tobak och drogförebyggande arbete Tobaksfri Duo pågår fortsättningsvis med god uppslutning. År 2011 skrev 83 % av ungdomarna ett kontrakt med en vuxen om att vara tobaksfri och år % och år %. Även om länets vuxna totalt sett uppvisar en något minskad användning av tobaksprodukter bör förbättringar vad gäller engagemang för tobaksfrihet stimuleras ytterligare, bland annat bland ungdomar i Lycksele. Dessutom växer ständigt nya ungdomar upp och arbetet med att även uppmuntra dessa ungdomar att välja tobaksfrihet bör fortgå. Erbjudande om tobaksavvänjning till patienter som uppsöker vården och är brukare av tobak är fortfarande lågt i landstinget som helhet och så även. Folktandvården arbetar aktivt med tobaksförebyggande arbete dels som ansvariga för den operativa verksamheten vad gäller tobaksfriduo men även med övrig tobaks-prevention Förekomst av övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet Övervikt och fetma är en riskfaktor för andra sjukdomar och anses delvis bero av en låg andelen fysik aktivitet samt av dåliga kostvanor. I undersökningar som Västerbottens läns landsting genomfört visar det sig att nästan två av tio västerbottniska fyraåringar lider av övervikt. För södra Lappland gäller att Vilhelmina, Dorotea, Storuman och Lycksele uppvisar högre andel 4-åringar med övervikt än genomsnittet i Västerbotten medan Åsele, Sorsele och 9 Att vara marginaliserad innebär att individen inte på egen hand kan förändra sin livssituation till det bättre 10 Enligt ansvarig tjänsteman, tobaksprevention (2014)

11 Underlag inför budget (14) Malå har lägre andel. Malå har för övrigt lägst andel överviktiga 4-åringar av alla kommuner i Västerbotten. Vid en jämförelse av 30-åringars vikt framkom att kvinnors BMI 11 är högre i inlandet än i kustkommunerna (2,5 enheters skillnad) men att detsamma inte gäller för män (endast 0,3 enheters skillnad). För både kvinnliga och manliga 30-åringar gäller dock att de som bor i inlandet väger mer än de som bor vid kusten. Liknande tendenser finns även för kvinnor och män över 40 år. 3.6 Mäns våld mot kvinnor och barn Under 2013 uppgick enligt Brottsförebyggande rådet antalet misshandelsbrott mot kvinna 18 år eller äldre till brott, vilket motsvarar en minskning med 5 % jämfört med året innan. År 2013 anmäldes misshandelsbrott mot barn i åldern 0 17 år. Det motsvarar 22 procent av alla anmälda misshandelsbrott. Totalt sett minskade antalet anmälda misshandelsbrott mot barn med 4 % jämfört med året innan men det är svårt att ta reda på den egentliga omfattningen av barnmisshandel eftersom våld mot små barn ofta inte polisanmäls. Våld och övergrepp mot barn är en allvarlig riskfaktor för fysisk och psykisk ohälsa. Hälsooch sjukvården har en viktig roll för att förebygga våld, upptäcka våld och ge vård åt de barn som drabbats. I Barnombudsmannens årsrapport beskriver barn som utsatts för våld sina möten med hälso- och sjukvården. De har haft kontakt med vården på grund av en mängd olika besvär som varit relaterade till det våld de upplevt. Det kan handla om fysiska skador som blåmärken, huvudvärk eller frakturer, eller självdestruktivt beteende, sömnsvårigheter och ätstörningar. Få av dem har fått frågan om det förekommer våld i hemmet vilket i sin tur innebär risk för felbehandling. Nämnden kommer under inledningen av 2014 ta del av en undersökning som fokuserat på våldsutsatthet och dess koppling till hälsa samt träffa representanter för ett antal kvinno-/tjej jourer för att skapa sig en mera lokalt förankrad bild av situationen. 3.7 Sexuellt riskbeteende När det kommer till sexuellt riskbeteende har nämnden fått uppfattningen att det framför allt handlar om klamydia. Under 2012 registrerades fall av könssjukdomen i Västerbotten 13. Det är en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Ökningen i Västerbotten är också markant större än i riket som helhet. Den största ökningen har skett bland kvinnor mellan 15 och 19 år. Den övergripande orsaken till ökningen anses vara att ungdomar och unga vuxna har oskyddat sex och många tillfälliga sexuella kontakter. Nämnden har uppmärksammats att registreringen av antalet fall ökat även, från att tidigare legat relativt konstant. Nämnden har därför, i ett samarbete med gymnasieskolorna i södra Lappland, köpt kondomer för utdelning via skolhälsovård. Detta samarbete avser nämnden att fortsätta med under Medborgardialog angående Primärvård För att kunna återkoppla till medborgarna om vad som händer i hälso- och sjukvården krävs en fungerande dialog. Medborgardialogen ska vara aktiv, ske på bred front och på många nivåer med allmänhet, kommuner, intresseorganisationer samt andra samhällsaktörer 11 Body Mass Index, <25 normalvikt, övervikt, >30 fetma 12 Barnombudsmannen (2012) Signaler - Våld i nära relationer Barn och ungdomar berättar 13

12 Underlag inför budget (14) regionalt och lokalt. Under 2014 har nämnden en förhoppning om att utöka sin medborgardialog ytterligare detta genom införandet av en medborgarpanel. I dialogen med medborgarna har det framkommit en mängd synpunkter. Till de positiva hör att medborgarna uppskattar att de får provsvar men att detta inte alltid sker. Vidare har nämnts att medborgarna önskar bättre samordning mellan bokade besök och bussarnas turlistor. En ytterligare förbättringsåtgärd som lyfts fram är att patienternas situation skulle förbättras om anmälning till besök kunde ske i en mera avskild miljö än vad som för närvarande är möjligt på vissa platser. De flesta i befolkningen som tillfrågats upplever vidare att de inte har en behandlings- /vårdplan, utom när det gäller cancervård. Personalen inom primärvården menar att även om vårdtagarna inte alltid kommer ihåg att de har en vårdplan så informeras de om den av sin behandlare. Riktlinjer och vårdprogram finns för olika diagnosgrupper och dessa åtföljs. Andra synpunkter som framkommit är att medicinlistorna bör kontrolleras oftare och att överlämnande läkare emellan måste förbättras. Vissa påtalar även att bemötandet måste förbättras medan andra anser att bemötandet fungerar bra. Till det positiva hör att de tillfrågade menar att det är relativt enkelt att få kontakt med primärvården och att det oftast går snabbt att få en tid hos läkare. 4 UPPFÖLJNING AV KVALITETSMÅTT 4.1 Valfrihetssystem Införandet av hälsoval 14 har ännu inte uppvisat någon större förändring avseende, antalet genomförda läkarbesök, 1.15 besök per invånare 2009 respektive 1.16 besök per invånare Inte heller antalet sjukvårdande behandlingar uppvisar någon egentlig förändring, 2,65 behandlingar per invånare 2009 respektive 2.64 behandlingar per invånare Även möjligheten att lista sig hos valfri vårdgivare infördes i och med hälsoval men de flesta västerbottningar väljer allt jämt den hälsocentral som ligger närmast hemmet. Den enda vårdgivare som ökat antalet aktivt listade, är den privata vårdgivaren Medicin Konsulten i Lycksele. Lycksele är också den enda av kommunerna i södra Lappland som erbjuder fler än ett valbart alternativ. I södra Lappland minskar ständigt antalet medborgare som aktivt väljer att lista sig, från personer 2012 till personer Första linjens vård Primärvården ska vara första linjens sjukvård och den ska finnas och ges så nära medborgaren som möjligt. I förfrågningsunderlag Uppdrag och regler framgår vad som ingår i uppdraget för primärvård samt hur hälsocentralerna ersätts. Ersättningen ses över och uppdateras årligen. Landstingstyrelsen följer hur hälsocentralerna uppfyller sitt uppdrag. Möjligheten att nå målen i landstingets uppföljning av kvalitetsmått och därmed få ersättning kopplas delvis till läkartillgång. I primärvården är ett av de största hoten just svårigheten att rekrytera läkare. På ett fåtal av hälsocentralerna råder full bemanning medan övriga har stora svårigheter att tillsätta tjänsterna. Bristen på läkare kompenseras med vikarier som i vissa fall återkommer med regelbundenhet. Detta innebär svårigheter för primärvården att erbjuda patienter som önskar eller som har behov av det en varaktig läkarkontakt. På det förekommande kvalitetsmåttet, Kontinuitet till läkare för patienter med 3 14 Landstingsfullmäktige i Västerbotten beslutade 2009 att ett valfrihetssystem skulle införas inom primärvården från den 1 januari 2010.

13 Underlag inför budget (14) eller fler besök; gäller ett målvärde på 60 %. Under 2013 uppvisade södra Lappland i snitt 67,6 %. Under året var det dock tre av södra Lapplands nio hälsocentraler som inte nådde upp till landstingets kvalitetsmål. 4.3 Tillgänglighet Tillgång till Familjecentraler och Ungdomsmottagningar ser olika ut och finns ett behov av att utöka etableringen av dessa eftersom familjer med barn bosatta i södra Lappland har sämre tillgång till stöd jämfört med övriga familjer i Västerbotten. Landstinget beslutade under 2012 att i samverkan med Vilhelmina kommun starta en familjecentral. Målet med familjecentralen är att öka tillgängligheten för allmänheten men även att respektive verksamhets arbete att möta medborgarnas behov underlättas. Förhoppningen är att familjecentralen tas i bruk under NÄMNDENS BEDÖMNING AV BEHOV AV PRIMÄRVÅRD- OCH FOLKHÄLSOINSATSER Primärvård I medborgardialogen har det framkommit att patienter inte alltid nås av provsvar och vårdplaner. Nämnden anser att länsgemensamma rutiner för provsvar utarbetas och att det säkerställs att patienter känner till sin vårdplan. Befolkningen har påtalat att bokade besök ibland medför att de drabbads av onödiga väntetider. Nämnden anser att alla bokade besök bör samordnas. Ett önskemål som framkommit i medborgardialog är en önskan om att kunna anmäla sig till vårdbesöket i en ostörd miljö. Nämnden anser att anmälan till besök vid primärvård alltid bör kunna ske i en avskild miljö. Vid folkhälsoråden har det visat sig att primärvården/tandvården inte alltid är representerade. Nämnden anser att en primärvårdsrepresentant alltid bör delta i kommunernas folkhälsoråd. Satsningen på införande av öppna rum för egen provtagning av blodtryck och blodprover är mycket positivt. Nämnden anser att införandet av öppna rum bör få genomslag i hela primärvården. I dialog med primärvården har det framkommit att resurser ibland saknas vad gäller den psykiska ohälsan och att primärvårdspersonalen önskar ett bättre stöd under tider när ingen jourläkare finns på plats. Nämnden anser att primärvården ska säkerställa att resurser alltid finns för att fullfölja första linjens vård för personer med psykisk ohälsa och att det inrättas en psykiatri och socialtjänstjour för rådfrågning. Nämnden anser att ytterligare familjecentraler inrättas.

14 Underlag inför budget (14) Folkhälsoinsatser Det är svårt att bilda sig en uppfattning av hälsoläget för befolkningsgruppen mellan 6 40 år då det i princip saknas hälsodata för dessa åldersgrupper. Nämnden anser att det är viktigt att landstinget säkerställer att relevanta hälsodata även finns tillgängliga för gruppen mellan 6-40 år. Salutarbetet fortskrider men inte i den takt som vore önskvärt. Nämnden anser landstinget säkerställer att alla kommuner har ett funktionellt salutarbete innan utgången av Våld mot barn och vuxna är en riskfaktor för fysisk och psykisk ohälsa. Rapporter visar dessutom att potentiella våldsoffer riskerar att felbehandlas på grund av att hälso- och sjukvård inte i tillräcklig utsträckning söker orsaken till deras psykiska och fysiska symtom. Nämnden anser att detta problem behöver synliggöras och förbättras. Individer som inräknas i gruppen utsatta löper ökad risk att bemötas på ett sämre sätt än vad som gäller för övriga grupper dessutom har andelen utsatta blivit allt fler och behovet av stödinsatser större. Nämnden anser att detta är något som behöver uppmärksammas ytterligare. Nämnden anser att landstingsstyrelsen bör uppmärksamma att befolkningen generellt sett uppvisar större ohälsa än befolkningen i resterande delar av västerbotten.