VÅLDTÄKT I NÄRA RELATIONER:

VÅLDTÄKT I NÄRA RELATIONER: EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA SEXUELLA IDENTITETER ANNA HART Examensarbete i kriminologi Malmö högskola 30 hp, KA642A Hälsa och samhälle Master i kriminologi 205 06 Malmö 08-2014

VÅLDTÄKT I NÄRA RELATIONER: EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA SEXUELLA IDENTITETER ANNA HART Hart, A. Våldtäkt i nära relationer: En litteraturstudie som undersöker dess likheter och skillnader. Examensarbete på mastersnivå i Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Hälsa och Samhälle, 2014. Det finns ett generellt antagande i samhället att gärningsmannen i en våldtäkt är en man och att offret är en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhållande. Detta påverkar synen på våldtäkt som definitionsmässigt inte enbart innebär penetration, vilket tar sig uttryck i såväl heterosexuella relationer där förövaren är en kvinna, som homosexuella relationer där det sexuella våldet är svårt att fastställa då exempelvis både offer och förövare är kvinna. Tidigare forskare har fokuserat på och valt antingen män eller kvinnor, men inte jämfört våldtäkt i alla sexuella identiteter. Denna uppsats vill försöka förklara och analysera hur modern forskning problematiserar våldtäkt i olika nära relationer och om den tolkas olika beroende på vilken könsrelation den utspelar sig i. För att identifiera centrala aspekter för studiens syfte har tolv vetenskapliga studier valts ut, bearbetats och analyserats utifrån hegemonisk maskulinitet och radikal feministiskt perspektiv. Resultaten från dessa studier visar att när innehållet i våldtäkten analyseras fann jag liknande mekanismer i övergreppet, oavsett man eller kvinna, oavsett heterosexuell eller homosexuell relation. Hos individerna som utförde våldtäkten fann jag att maktupprätthållande var ett centralt element jämnt fördelat mellan könen. Men hos de homosexuella förhållanden ligger också andra faktorer inbäddade som hindrar individen för att söka hjälp eller anmäla, där stigmatisering och homofobi är en del av dessa faktorer. Teorierna hegemonisk maskulinitet samt radikal feminism fortsätter att se på våldtäkt som något könsbundet. Denna uppsats vill påvisa att våldtäkt sker i alla relationer och utmana den heteornormativa syn som fortfarande präglar tolkningen av offer och förövare. Nyckelord: Litteraturstudie, Heterosexualitet, Homosexualitet, Könsroller, Makt, Relation, Våldtäkt.

RAPE IN INTIMATE RELATIONS: A LITERATURE REVIEW EXPOLORING SIMILARITIES AND DIFFERENCES BETWEEN DIFFERENT SEXUAL IDENTITIES ANNA HART Hart, A. Rape in intimate relations: A literature review exploring similarities and differences between different sexual identities. Project for a two year master degree in Criminology 30 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2014 There is a general assumption that the perpetrator of a rape is male and the victim is a woman. The man and the woman are given different variables to fit masculine and feminine roles in a relationship. This is affecting the way rape are viewed, which by definition not only consist of penetration, and take place in heterosexual, as well as homosexual relations. The sexual violence is hard to establish when, for example both perpetrator and victim is a woman. Previous researchers has been focusing on and chosen to study either men or women, but not compared rape within all different sexual identities. The purpose of this assignment is firstly to explain and analyse how modern research problematize rape within different sexual relationships and if it gets interpreted differently, depending upon which gender relationship it takes place in. In order to identify central aspects for the purpose of this study, twelve empirical studies have been selected, processed and analysed to encompass central aspects in light of gender roles with support from hegemonic masculinity and radical feministic theories. The results confirm, that when the content of the sexual violence are analysed the individuals show similar characteristics, regardless of male or female, regardless of sexual orientation. The individuals who carried out the rape revealed how the power maintenance was a central element evenly distributed by the sexes. But, within the homosexual relationships there are other factors imbedded which are hindering the individuals from seeking help or to prosecute, whereby stigmatizing and homophobia play a part. The theories hegemonic masculinity and radical feminism continues to view rape as sex-linked. This assignment aims to acknowledge that rape can occurs in all relations and challenge the heteronormative view, which still characterizes the interpretation of victim and perpetrator. Keywords: Literature review, Heterosexuality, Homosexuality, Gender roles, Power, Relation, Rape.

Innehållsförteckning: 1. Inledning... 1 2. Syfte och frågeställning... 2 3. Bakgrund... 3 3.1 Våldtäkt... 3 3.2 Statistik... 5 3.3 Sexuellt våld... 6 3.4 Våld i nära relationer... 6 3.5 Genus... 7 3.6 Sexuella relationer... 8 3.7 Heteronormativiteten... 8 3.8 Heterosexualiteten ur ett historiskt perspektiv... 9 3.9 Homosexualitet... 10 4. Teoretiska utgångspunkter... 11 4.1 Femininismen... 12 4.2 Hegemonisk maskulinitet... 14 4.3 Normaliseringsprocessen... 15 4.4 Förövare för våldtäkt... 16 4.5 Offer för våldtäkt... 16 5. Våldtäkt i nära relationer... 17 5.1 Kvinnliga våldtäktsoffer i heterosexuella relationer... 17 5.2 Manliga våldtäktsoffer i heterosexuella förhållanden... 18 5.3 Kvinnliga våldtäktsoffer i lesbiska relationer... 18 5.4 Manliga våldtäktsoffer i homosexuella relationer... 18 6. Etiska Överväganden... 19 7. Metod och material... 19 7.1 Avgränsningar... 20 8. Resultat... 21 8.1 Tabell 1 Inkluderade studier i litteraturstudien... 22 9. Analys... 24 9.1 Hur våldtäkten mättes i de olika studierna... 25 9.2 Våldtäkt i heterosexuell relation... 27 9.3 Våldtäkt i kvinnlig homosexuell relation... 27 9.4 Våldtäkt i manlig homosexuell relation... 29 9.5 Våldtäkt i homosexuella relationer... 30 9.6 Summering... 30 10. Diskussion... 30 10.1 Våldtäktens karaktär... 30

10.2 Sociala konstruktioner... 32 10.3 Teoretisk reflektion... 32 10.4 Begränsningar och framtida Forskning... 35 11. Summering och slutsats... 36 12. Källförteckning... 38 13. Bilagor... 48 13.1 Mätinstrument som användes för att mäta sexuellt våld... 48

1. INLEDNING Att leva i en relation med någon som har rubbat allt vad förtroende, trygghet och kärlek står för är något som de flesta inte behöver uppleva, men för många är detta en del av vardagen. Att bli våldtagen av en människa i nära relation är något som ofta hålls privat och inte syns utåt. Detta har olika orsaker, något som den här uppsatsen ämnar belysa. Nedan följer några citat från personer som har utsatts för en våldtäkt av någon de har eller har haft en relation med. För att tydliggöra att både män och kvinnor oavsett sexuell identitet kan utsättas för våldtäkt har jag valt att göra dem könsneutrala. Detta är viktigt då samhället antar att våldtäkt per definition begås av en man, samt att offret är en kvinna (Knutagård, 2009; Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, 2009; Holmberg, 2010). För att neutralisera kön på förövare och offer i exemplen nedan, har jag använt pronomen hen, då exemplet är på svenska, vilket inte i de här exemplen skall förknippas mot ett tredje kön. När exemplen är på engelska har jag använt he/she eller him/ her. Exempel A 1 : Sedan när hen väl hade slagit mig, var jag så djävla rädd att jag inte vågade röra mig. Hur mycket jag än grät och sa att jag inte ville det, att jag inte ville, fortsatte hen. Alltså att prata till någon, som absolut har stängt av allt vad kommunikation handlar om. Du når inte en sådan människa. Det spelar ingen roll om jag var modig eller hur jag grät. Exempel B 2 : When you are intimidated by someone and they want to have sex no matter what the reason or what the situation, you do it, otherwise, you get the hell beat out of you to be quite honest you just let he/she do it. It is not he/she actually holding you down and forcing you but it is being forced because you can t say no. Exempel C 3 : He/she tries to force me to have sex with him/her, I say Get off me. An argument will ensue, every time. I ll have to push him/her away. No, I told you, I m not going to do this. And stuff like that. Then he/she gets very, very angry To me if they want it and you don t want to give it, and they keep pushing it, what are you gonna do? Ovanstående exempel består av såväl heterosexuella som homosexuella relationer. Det första exemplet är ett manligt offer i en homosexuell relation, det andra ett kvinnligt offer i en heterosexuell relation och det tredje exemplet är en kvinna i en lesbisk relation. Med dessa exempel blir det tydligt att offren utsätts för samma sorts övergrepp och känner detsamma, men samhället generaliserar och i vissa fall reducerar händelsen, beroende på kön, på offer samt förövare. 1 Knutagård (2009). 2 Basile (1999) 3 Girshick (2002) 1

En del män tror att det är deras rätt att våldta sina partner som en del av förhållandet (Kennedy Bergen et al. 2006). Det finns också kvinnor som samtycker till samlag för att de är så rädda för vad som skall hända med dem om de säger nej, eller att det är deras plikt som en del av relationen (Basile, 1999). I dessa relationer existerar makt och hierarki mellan könen där det tas för givet att kvinnan skall lyda mannen, eftersom det är hennes skyldighet gentemot honom (Messerschmidt, 1993). I homosexuella relationer återfinns också dessa variabler (Renzetti, 1992). Våldtäkt är vanligen en del av det sexuella våld som förekommer i nära relationer, oftast som en del av andra fysiska, psykiska och ekonomiska övergrepp eller hot om våld. Dessa variabler har man funnit i våldsamma relationer oavsett sexuell läggning (NCK, 2009; Knutagård, 2009; Waldner-Haugrud, 1998). Genom att använda teorier såsom hegemonisk maskulinitet och radikal feminism som ett ramverk ämnar jag synliggöra de maktstrukturer som förekommer i samtliga relationer, samt hur de påverkas av heteronormativitet. Detta är viktigt då empiriska studier påvisar generaliseringar om våldtäkt både inom vård och polismyndighet, vilket påverkar synen på både offer och förövare (Holmberg et al. 2010; Waldner- Haugrud, 1998), men även hos offren själva (exempelvis Knutagård, 2009; Holmberg et al. 2005). Detta kommer att fördjupas ytterligare i bakgrunden samt i diskussionen. Ämnet våldtäkt i nära relationer är något som ligger i tiden och är politiskt högaktuellt (Brottsoffermyndigheten, 2014). Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppskattar att det utförs nästan 100 våldtäktshändelser per dag i Sverige (Brottsförebyggande Rådet, 2014). Det är uppskattningar som bör tas på allvar då endast ett fåtal anmäls. Det är oroväckande att de faktiska anmälningarna av våldtäkterna skiljer sig så markant från uppskattningarna. Det faktum att forskningen prioriterar den klassiska våldtäkten 4, kan påverka samtliga offer i nära relationer. 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Som inledningen visat med exempel är våldtäkt i nära relationer både problematiskt och komplext. Det finns ett stort behov av jämförelsestudier där samtliga sexuella identiteter inkluderas, och det finns i min vetskap ingen undersökning där detta har gjorts. Denna uppsats ämnar att undersöka och belysa hur våldtäkten beskrivs och generaliseras till ett problem där heterosexuella relationer prioriteras per automatik. Detta blir normgivande för hur våldtäkten tolkas där samma problem i homosexuella relationer nonchaleras. För att illustrera detta har jag har valt att genomföra en systematisk litteraturstudie som inkluderar både heterosexuella och homosexuella relationer. Detta val har gjorts då majoriteten av forskning som berör våldtäkt i nära relationer väljer att begränsa sig till en sexuell identitet. 4 Den klassiska våldtäkten kan definieras som en våldtäkt av en okänd gärningsman och okänt offer som antingen är en ung eller svag kvinna. Våldtäkten sker oftast utomhus, till skydd av mörkret. I den klassiska våldtäkten skall även kvinnan göra fysiskt motstånd, så att det blir tydligt att gärningsmannen går mot offrets vilja, trots motstånd (Karmen, 2009). 2

Jag har som mål att jämföra dessa för att belysa dessa problem inom forskningen. För att utföra detta syfte har följande frågeställning utformats: Beskrivs våldtäkt olika beroende på offrets respektive förövarens kön? För studiens syfte och frågeställning har både svenska och engelska studier sökts mellan åren 1994-2014. Tolv har studier valts ut, vilka kommer att redovisas i Tabell 1. 3. BAKGRUND Eftersom våldtäkt kan vara och ofta är en del av våldet i nära relationer, samt är en central del av studiens syfte, kommer jag att börja med att försöka definiera och förklara fenomenet våldtäkt. Vidare kommer olika begrepp som berör sexuella relationer att belysas och förklaras. 3.1 Våldtäkt Rapere är latin och betyder tagen med våld (Karmen, 2009). Tills ganska nyligen existerade inte våldtäkt mellan make och hustru och våldtäkt ansågs endast kunna inträffa mellan, för varandra, okända män och kvinnor (Karmen, 2009). Våldtäkt var under 1200-talet en brottslig handling med dödligt straff, men inte för att våldtäkten ansågs vara ett sexualbrott, utan ett egendomsbrott (Wennstam, 2002). En våldtäkt kan kategoriseras som en klassisk våldtäkt där vissa element måste förekomma; Den utförs mot en oanade kvinna som är ung, gammal eller för svag eller oerfaren för att beskyllas för att dra till sig gärningsmannens uppmärksamhet och därmed väckt hans lust. Hon blir blixtsnabbt överfallen utomhus, i kvällens mörker, under hot av ett vapen av en helt okänd gärningsman. Kvinnan förväntas göra starkt motstånd mot gärningsmannen, till den grad att hon ådrar sig svåra skador. Hon skall även skrika och tilldra sig ögonvittnen som både ser och hör hennes rop på hjälp. Efter våldtäkten skall kvinnan anmäla brottet till polisen som även kan säkra bevis från brottsplatsen (Karmen, 2009). Här kan paralleller dras till det ideala offret (Christie, 1986), vilket har betydelse när man bedömer våldtäkter i nära relationer. Dagens definition av våldtäkt förbryllar många eftersom gränsen mellan sexuellt våld och våldtäkt är otydlig. Lagtexten innehåller dessutom ordet samlag som underhåller otydligheten och möjliggör ett brett spektrum av tolkningar, eftersom samlag inte klart beskriver vad som skall ingå och mellan vem, men ordet är traditionellt starkt förknippat med mannens penetration av kvinnan (NCK, 2010). Enligt svensk lag definieras våldtäkt, Brottsbalken 6 kap 1 som: Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, 3

sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd ( ). (Sveriges rikes lag, 2007, Lag 2005:90). Lagen om våldtäkt avgränsas till två typfall, som dels avser fall där gärningsmannen genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en individ till sexuellt umgänge dels annan sexuell handling (Lag 2005: 90). Här tydliggörs att det krävs att den utsatte tvingas till en viss typ av sexuell handling, exempelvis genom misshandel, våld eller att offret blir hotat om en brottslig handling. Våldet omfattar i princip all fysisk kraftutövning, såsom exempelvis, sparkar och slag, våld för att hindra en persons rörelsefrihet eller sära en individs ben, men även lindrigare varianter, såsom att dra eller slita i en annan persons kläder eller knuffa undan en person. Lagen om våldtäkt inbegriper även händelser där förövaren försätter offret i hjälplöst tillstånd, såsom att förövaren lurar i offret en mängd alkohol för att kunna ha sexuellt umgänge med denne (NCK, 2010). Vidare har våldtäkt blivit könsneutralt vilket innebär att även män kan utsättas för våldtäkt (Karmen, 2009). För att lagen skall döma för våldtäkt i nära relationer krävs att den sexuella handlingen eller kränkningen kan jämföras med ett samlag. Här ligger gamla antaganden på vad som kategoriseras som samlag kvar i rättspraxis, eftersom de tillskriver samlag såsom att manen och kvinnans könsdelar varit i kontakt med varandra. Följaktligen innebär detta att homosexuella personer utesluts ur begreppet samlag och faller inom begreppet jämförligt med samlag, vilket kan exemplifieras med anala och orala samlag, men även penetration med objekt, fingrar eller händer av offrets vagina (om det är en kvinna), och anus (män och kvinnor). Däremot faller tvångsmasturbering av en man inte i kategorin våldtäkt, då handlingen inte anses jämförlig med samlag eller likartade sexuella handlingar (NCK, 2010). På ett internationellt plan ser man att i Storbritannien blev våldtäkt inom äktenskapet en brottslig handling först år 1991 (Wykes et al. 2009). I deras allmänna lag 5 har våldtäkt mellan gifta personer varit omöjlig per definition, då hustrun som en del av de äktenskapliga förpliktelserna to love, honor and obey (Karmen, 2009, s. 324) skall gå till mötes sin makes sexuella behov (Karmen, 2009). I USA blev våldtäkt inom äktenskapet en brottslig handling år 1993 i alla 50 staterna (Karmen, 2009). Våldtäkt bland män erkändes under brittisk lag först år 1994 (Karmen, 2009). Att jämföra nationell och internationell benämning av definitioner av våldtäkt är av vikt, då benämningarna skiljer sig en del från varandra samt att forskningen om det valda ämnet är övervägande internationell. Catherine MacKinnon (2014) understryker hur dagens västerländska samhällen definierar våldtäkt som; samlag med tvång eller utan samtycke, eller både och. I Storbritannien definieras det endast utan samtycke, i Frankrike endast med tvång och våld och i merparten av USA så krävs båda kategorierna för att det skall definieras som en våldtäkt. MacKinnon (1983) anser att förövaren för en våldtäkt brukar tilldelas visa karaktärsdrag som gynnar den traditionellt maskulina könsrollen. Kroppsspråk 5 Allmän lag är översatt från English Common Law (Karmen, 2009). 4

som signalerar dominans associeras med förförelse, vilket blir en mer subtil form av våldtäkt (Jackson, 1978). MacKinnon (1983) belyser att när manligt initiativtagande och dominans är det styrande mönstren i det sexuella samspelet, blir begreppet medgivande problematiskt, eftersom merparten av kvinnans medgivande grundas på ojämlikhet där män är socialt betingande att inte veta eller förstå vad kvinnor vill ha. Detta har bidragit till att kvinnans motstånd inte ses som genuint och våldtäkten blir således samlag eftersom mannen uppfattar det så. Under dessa förhållanden kan kvinnan inte ge ett sanningsenligt samtycke. Dessutom blir kvinnans upplevelse tolkad och mätt utifrån ett manligt perspektiv av vad som anses vara våldtäkt. Följaktligen innebär våldtäkt av kvinnan att hon underordnas mannen (MacKinnon, 1989;1983). 3.2 Statistik Enligt Nationella trygghetsundersökningen (Brå, 2014) som gjordes med hjälp av telefonintervjuer av 13 000 personer i Sverige, antas det att varje dag sker omkring hundra våldtäktsliknande händelser i Sverige. I Sverige anmäldes 6000 våldtäkter till polisen under år 2013. Enligt polisens kartläggning om våldtäkter har det visat sig att när en våldtäkt fullbordas mot en person över 15 år så är förövarna till 99,5 % män (NCK, 2010) och oftast är offer och förövare i en relation med varandra (Brå, 2005). Detta överensstämmer även med en kartläggning som brottsförebyggande rådet gjorde mellan åren 1995-2000 där åtta av tio våldtäkter indikerade att offret kände förövaren (Brå, 2005). Figur 1. Anmälda våldtäkter 2013 av kvinnor och män över 18 år totalt, respektive inomhus i hela Sverige år 2013 3500 3000 2500 3224 2494 2000 1500 1000 500 0 Kvinnor 129 103 Män (Källa: Brottsförebyggande Rådet, 2014) Som diagrammet ovan visar anmälde kvinnor över arton år 2494 fullbordade våldtäkter inomhus och män anmälde 103 stycken sådana under år 2013 (Brå, 2014). Av ovanstående anmälningar framkommer det inte i vilken relation våldtäkten ägde rum, dels eftersom vi i Sverige inte behöver tillkännage sexuell läggning (Tiby, 1999), således vet vi inte hur många homosexuella som är offer. Skillnaden mellan de faktiska anmälningarna och antagandet tyder på att det finns många män och kvinnor i samhället som på någon, eller flera grunder inte anmäler 5

sin partner till polisen. Det är större sannolikhet att en våldtäkt som sker på offentlig plats anmäls till polisen, än om den sker i privat miljö, exempelvis i hemmet (NCK, 2010). Statistiken i Storbritannien styrker de svenska siffrorna i den mening att mannen till majoritet är förövaren för våldtäkt i nära relationer och siffror pekar på att 92 % av offren är kvinnor (Wykes et al. 2009). Enligt National Intimate Partner and Sexual Violence Survey våldtas 1.3 miljoner kvinnor per år i USA (Centers for Disease Control and Prevention, 2010). Man beräknar att 214 000 lesbiska kvinnor någon gång utsatts för våldtäkt i nära relation. Bland de homosexuella männen hade totalt 1.1 miljon utsatt för våldtäkt (Centers for Disease Control and Prevention, 2010). Girshick (2002) poängterar hur våldtäkt inom äktenskap står för 25 % av alla våldtäkter i USA, men statistiken inkluderar inte kvinnor i samkönat äktenskap. Både viktimologer och kriminologer påpekar att den officiella statistik som visar siffror på våldtäkter inte är korrekt eftersom det finns ett stort mörkertal i anmälningar till polisen och inte heller ger till känna offrets smärtsamma upplevelse i de intervjuer som utförs (Karmen, 2009). Att svara på känsliga frågor när man har partnern bredvid sig kan påverka hur respondenten svarar. Anmälningssituationen kan också bli känslig om intervjuaren är av samma kön som förövaren. 3.3 Sexuellt våld Sexualiteten i dagens västvärld kan ses som något väldigt individuellt, där var och en använder sexualiteten som en förlängning av eller som ett verktyg för sin lust eller kärlek, men för vissa handlar det även om makt. Denna makt kan uttryckas fysiskt genom aggression, våld eller tvång. Sexuellt våld utgör vanligen en del av det fysiska våldet i ett förhållande. Det sexuella våldet kan innebära oönskade smekningar, tvång att masturbera sin partner, tvång att titta på pornografiskt material, men det innebär även penetration vaginalt, analt eller oralt med fingrar eller objekt. Det sexuella våldet förekommer såväl i heterosexuella som i samkönade relationer (Karmen, 2009; Knutagård, 2009; Burke et al.1999; Renzetti, 1992). Forskaren Lori Girshick (2002) använder följande definition för sexuellt våld i lesbiska relationer: Touching parts of the body, kissing, vaginal penetration by objects, vaginal penetration by fingers, oral sex, anal sex, rubbing, and being forced to do things to yourself. Noncontact sexual activities include, forced viewing of pornography or other sexually explicit material, and being forced to watch sexual activity of others (s. 105). 3.4 Våld i nära relationer Ordet våld förklaras med att en individ använder sig av psykisk kraft eller fysisk styrka som påtryckning eller bestraffning mot en annan människa. Våldet kan vara fysiskt, psykologiskt eller emotionellt, samt jämställs med aggression. (Nationalencyklopedin, 2014). Det fysiska våldet kan uttryckas genom knytnävsslag, sparkar, eller till exempel att man bränner personen med exempelvis en cigarett på kroppen eller på könsorganen (Karmen, 2009; Wykes et al. 2009; Burke et al. 1999, men våldet kan även variera i styrka (Lundgren et al, 2001; Renzetti, 1992). 6

Det psykologiska våldet är mångfacetterat och kan vara allt från en upplevd känsla av rädsla hos offret till att förövaren kontrollerar och bryter ner offret (Brå, 2014; NCK, 2009; 2010). I emotionellt våld kan man se hur känslomässiga hot och kontroll används av förövaren. Här finner förövaren sårbara punkter hos sin partner och utnyttjar dem för att skapa kontroll (Karmen, 2009; Renzetti, 1992). Våldet mot kvinnor är brett och ett stort problem. Socialstyrelsen uppskattar att 75 000 kvinnor årligen utsätts för partnervåld i Sverige (Socialstyrelsen, 2006). Det finns traditionella och kulturella antaganden att våld i nära relationer är något som mannen utför mot kvinnan, där mäns fysiska ageranden blir uttryck för vad som anses manligt (Connell, 2008). Även om vi nu vet att våldet förekommer i alla relationer så är exempelvis antalet manliga offer för partnervåld inte känt, men i cirka vart tionde fall som anmäls är offret en man (Belfrage & Strand, 2002; 2003). Sveriges regering vill att alla oavsett ursprung och sexuell läggning skall ha samma rättsliga skydd mot våld i relationen (Regeringen, 2007). Det råder dock stor okunskap när det gäller samkönat våld (NCK, 2010; 2009), där forskningen fortfarande är begränsad eftersom den inte har mött samma politiska prioritet som det heterosexuella våldet och har i jämförelse minst 20 år att ta igen. Detta påverkar hur man söker hjälp, samt hur man får hjälp (NCK, 2010; 2009; Karmen, 2009; Wykes et al. 2009; Burke et al. 1999). Orsaker till detta kan vara samhällets föreställningar om att våldet där är privat eller trivialt, samt heteronormativa antaganden om att kvinnor inte slåss utan samtalar (NCK, 2009; Renzetti, 1992). Vidare appliceras sociala roller på den lesbiska gärningsmannen, som anses bete sig maskulint när hon slår sin partner som genom att vara ett offer bedöms bete sig feminint (Eaton, 1994). När kvinnan är förövaren i nära heterosexuella relationer, finner man i Dobash et als. studie (2004) att mannen tenderar att undervärdera våldets karaktär. Män känner sig även förolämpade, då det inte är kvinnans uppgift att bete sig våldsamt och dominera i hemmet (Dobash et al. 2004), vilket upprätthåller vad som anses manligt och kvinnligt och hur detta integreras med maktens roll. Men våldets variabler, såsom de fysiska, materiella, ekonomiska, psykiska och sexuella skiljer sig inte mellan de samkönade och det heterosexuella relationerna (Renzetti, 1994). Psykologen Paula Poorman (2001), betonar hur forskning inom relationsvåld mestadels visar resultat av empirin som påvisar att det existerar samkönat partnervåld, men missar att undersöka hur våldet i sig kan förklaras och har inte heller ställt adekvata frågor angående våldets karaktär. Exempelvis blir våldet allmängiltigt, istället för att adressera problem bland homosexuella såsom exempelvis rädslan för att söka hjälp på grund av stigmatisering (NCK, 2010; Knutagård, 2009; Burke et al. 1999; Renzetti, 1992). 3.5 Genus Genus kommer från latinets sort eller släkte och är ett begrepp som ersatt och utvecklat termen könsroll (NE, 2014). Genus är en benämning på det sociala föreställningar i samhället som bestämmer vad som är kvinnligt och manligt. Det 7

uppkommer genom en dynamik mellan det biologiska könet och individens kulturella och sociala miljö och är föränderligt (Mattson, 2010). Biologiskt föds vi till pojke eller flicka, men redan som barn socialiseras vi in i våra könsroller, där det exempelvis, redan på förlossningssalarna finns rosa eller blåa ballonger beroende på kön. Dessa symboliska färger blir sedan en docka för flickan eller bil för pojken (Butler, 1993). Med denna tankegång kan man säga att maskulinitet och femininitet är socialt inlärda roller (Butler, 1993; Smart, 1977). Haslanger (2012) påpekar hur dessa roller blir till normer och ideal, vilka bidrar till hur vi som individer uppfattas i samhället utifrån våra kön. 3.6 Sexuella relationer Att bilda en intim relation med någon man tycker om och är förälskad i är en viktig del av den psykosociala utvecklingen i människans livsförlopp (Feldman, 2014). Att skapa en relation är väldigt individuellt och kan innebära allt från en puss till ett samlag eller det kan starta som ett vänskapsförhållande och utvecklas till ett kärleksförhållande (RFSU, 2014). Det finns ingen specifik tidsåtgång innan förbindelsen blir en relation, utan bestäms av ömsesidiga löften, uttalade eller outtalade, om vad relationen skall innebära (Riksförbundet för sexuell upplysning, 2014). I nära och intima relationer brukar sexualitet inkluderas vilket enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras som: En integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (NE, 2014). Forskaren Anna Westerståhl förklarar sexualitet som en blandning av biologi, sociologi och psykologi, där behov och energi spelar en central roll och där identitet och personlighet är vitala delar, samt handling som innefattar beteende och relationer (Vetenskapsrådet, 2007). Relationer kan vara mellan en man och en kvinna, men de kan även vara samkönade, således mellan en kvinna och kvinna, man och man, eller mellan transpersoner 6. Det antas fortfarande att nära relationer är monogama och heterosexuella (Westerståhl, 2004). 3.7 Heteronormativiteten Heteronormativitet innebär att heterosexualitet ses som den enda, rätta sexualiteten. (Kulick, 2004). Detta synsätt påverkas av inflytelserika sociala strukturer och inrättningar såsom skola, familj, kyrka, ekonomi etc. som menar att människosläktets fortsatta existens baseras på heterosexualitet (Kulick, 2004). 6 Ordet transperson kommer från engelskans transgender. Det kan definieras som en person vars självidentitet inte överensstämmer otvetydigt till konventionella begrepp av manligt och kvinnligt kön (Oxford Dictionary Online, 2014). 8

Med en heteronormativ syn på sexualitet, förbises mycket, exempelvis heterosexuella män som säljer sex till kvinnor, äldre heterosexuella kvinnor som har en relation med en yngre man (Kulick, 2004). Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (2006) understryker att heteronormativitet är ett viktigt begrepp för att förstå hur osynliga normer får heterosexualiteten att framträda som självklart. 3.8 Heterosexualiteten ur ett historiskt perspektiv Under 1800-talet var sexualiteten motsägelsefull, dels genom medelklassens familjeideal som utgjordes av den ansvarstagande fadern och den oskuldsfulla, icke-sexuella, förstående och goda modern, dels genom en helt annan baksida där inslag av dubbelmoral, prostitution, frustration, förtryck, aggressivitet och våld var något som tydligt existerade i äktenskapen, men som man inte talade om (Bergenheim, 2005). De sociala maktrelationerna såg till att hustrun fick en passiv roll, där manligt och kvinnligt i samhället tydliggjordes utifrån patriarkatets synvinkel (Haslanger, 2012). Detta ledde till att kvinnan internaliserade underordning och undergivenhet. Michael Foucault (1978) menar att samhället, exempelvis kyrkan, utövade makt på människors sexualitet genom att kontrollera deras drift till att endast leda till fortplantning. Kvinnans sexualitet eller könsdrift passade inte in i dessa ideal, utan kvinnor som bejakade sin sexuella lust, förpassades antingen till samhällets lägre klasser såsom spinnhus och slum eller till sjukhus. Kvinnorna delades således upp i de dygdiga och de fallna (Bergenheim, 2005). Men även de gifta kvinnorna ansågs av dåtidens samhälle ha en mörk inneboende sida, då det antogs att det fanns en prostituerad inneboende i kvinnan och det var makens plikt att tygla sin frus eventuella drift, vilket kunde ske genom fysiskt våld eller våldtäkt. Mannens sexualitet var däremot ansedd som naturlig och könsdriften betraktades som något biologiskt betingat där sexuell avhållsamhet kunde vara psykiskt, fysiskt och socialt skadligt för hans hälsa och välbefinnande (Bergenheim, 2005). Mannen kunde även stilla sin sexuella drift utanför hemmet, till exempel hos en prostituerad kvinna (Bergenheim, 2005). Men inte bara religionen kontrollerade kvinnans sexualitet. Även inom medicinen utnyttjades denna i arrangerade tillställningar där den framställdes som ett patologiskt tillstånd, exempelvis hysteri eller depression (Westerståhl, 2004). Det blir tydligt hur samhället värderar sexualiteten olika, där kvinnors åtrå skall minimeras för att passa in i de feminina karaktärsdragen såsom passivitet, från mannens aggressiva sexuella karaktärsdrag som anses vara mer accepterad i samhället (Chesney-Lind, 2006; Shoemaker, 2010). Våldtäkten är enligt Weis & Burges (1973) en logisk förlängning av det traditionella heterosexuella samlaget. Kvinnan skall ödmjukt respektera mannens begär för att bibehålla ett meningsfullt förhållande. Mannen har uppfostrats för att förföra kvinnor som inledningsvis kan vara motvilliga till sexuellt umgänge. Kvinnan har i sin tur uppfostrats till att vara blygsam och försiktig och samtidigt gå mannen till viljes (Weis et al. 1973). Våldtäkten inträffar endast om kvinnans potentiella motvillighet övergår till ett motstånd bortom vad som förväntas av kvinnor som normalt skulle vilja ha samlag, men vill bibehålla ett moraliskt anseende (Weis et al. 1973). 9

3.9 Homosexualitet Homosexualitet kommer från grekiskans homo, som betyder samma vilket innebär att en individ känner attraktion till, eller blir förälskad i en annan av samma kön (NE, 2014; RFSL, 2014). Homosexualiteten innefattar både kvinnlig homosexualitet- lesbiska kvinnor och manlig homosexualitet- gay män och bögar (RFSL, 2014). Homosexualiteten definieras utifrån personens identitet vilken innefattar individens självbild, och inte vilka sexuella handlingar de utför, (NE, 2014). Man kan historiskt konstatera att, när heterosexualiteten blev tilldelad den normala sexualiteten i början på 1900-talet, blev homosexualiteten förpassad till den avvikande eller dåliga sexualiteten (Kulick, 2004). Det har pågått en kamp för de homosexuellas rättigheter såväl internationellt som nationellt, vilket fortfarande pågår. I Sverige avkriminaliserades homosexualitet år 1945 och homosexualitet som sjukdom avskrevs år 1979 (Rydström, 2003). Som tidigare nämnts antas det i dagens heteronormativa samhälle att alla är heterosexuella. Anna-Clara Olsson (2004) menar att detta även gjort att man inte tänker på det som en sexuell identitet liksom andra, vilket gjort den osynlig. Detta har fått sin följd att homosexuella bemöts utifrån sin sexuella identitet. Exempelvis kan homosexuella kvinnor reduceras till manhaftiga eller maskulina och homosexuella män till fjollor och feminina (RFSL, 2014), alltså tvärtemot sitt biologiska kön. Följaktligen får homosexuella personer sociala attribut av samhället. I samhället står den heterosexuelle mannen som den idealiska mansbilden. Detta bildar till generaliseringar såsom att homosexuella män inte anses vara tillräckliga män (Connell, 2008). Rättsliga rättigheter som heterosexuella par har i västerländerna är inte alltid lika självklara för homosexuella (Rydström, 2003), även om vi i Sverige idag har kommit långt. Det kan fortfarande ligga stigmatiseringar som internaliseras i den homosexuella relationen, vilken speglar samhällets syn på samkönat äktenskap. Som en del av de tre sexuella identiteterna definieras kvinnors samkönade relation som homosexuell eller lesbisk (RFSL, 2014). Historiskt kan man notera att synen på kvinnlig homosexualitet har färgats av ett samhälle styrt av män. Den framställdes som något hotfullt sprunget ur den kvinnliga frigörelsen samt som en form av självförsvar mot den traditionellt manliga dominansen (Rydström, 2003). Litteraturen före år 1960 var heterosexistisk och homosexualiteten baserades på den medicinska modellen, där den lesbiska kvinnan var sjuklig och det ansågs att lesbianism var ett samhällsproblem som behövde behandlas (Renzetti, 1992). Detta synsätt innefattade även manlig homosexualitet där männen ansågs vara patologiskt promiskiuösa och tvångsterilisering, samt ECT-behandlingar 7 var vanlig företeelse för att bota sjukdomen, samt se till att inte sprida den vidare (Rydström, 2003). 7 ECT-Therapy är en förkortning av electro convulcive therapy och är en behandlingsmetod inom psykiatrin, som används för djup depression (Semple och Smyth, 2009). 10

Smart (1989), menar att den manliga omättliga sexdriften förstärker mannens makt, formar kvinnan till objekt för hans sexuella lust och avgränsar lesbianismen till något mystiskt och obegripligt. Även om dagens västerländska samhälle präglas av öppenhet så döljer sig många lesbiska kvinnor bakom en heterosexuell fasad. Detta kan ha sin grund i rädslan för omgivningens reaktioner (NE, 2014). Att vara bisexuell innebär att individen kan bli förälskad eller attraherad av en annan person oavsett man eller kvinna (RFSL, 2014). Det är en sexuell identitet som är väldigt individuell, således är känslorna dynamiska, och individen är inte heterosexuell eller homosexuell i förhållande till val av kön på sin partner, vilket är ett vanligt utomstående antagande (RFSL, 2014). Det finns även fördomar som gör att bisexuella personer kan känna sig otrygga, då de förvisso tillhör en minoritet, men där de dock kan diskrimineras av homosexuella som inte accepterar bisexuella som äkta. Det kan även vara så att en bisexuell individ lever i ett heterosexuellt förhållande för att passa in i heteronormen (RFSL, 2014). Detta kan skapa otrygghet hos individen och ett slags ytterligare utanförskap (RFSL, 2014). Att vara i en sexuell relation innebär således inte per automatik att man är i en heterosexuell relation, utan relationen kan också vara homosexuell. Detta heteronormativa synsätt genomsyrar t.ex. hur man bemöter sexuellt våld i nära relationer, specifikt våldtäkt som avhandlas här. 4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Ovanstående bakgrund och begrepp behöver vila på teorier vilket inom kriminologin används som ett ramverk för att förklara ett fenomen utifrån de givna fakta och information man har (Bernard et al. 2010). Stor vikt kommer att läggas vid radikalfeminismen och hegemonisk maskulinitet, för att belysa hur dessa teorier kan bidra till att förklara våldtäkt från kriminologiskt och viktimologiskt perspektiv. Det antas att våra sociala könsroller, som modernt benämns som genus, påverkar hur vi agerar i samhället och i våra relationer. Det påverkar även brottstatistiken, då män har en större benägenhet att begå brott än kvinnor (Bernard et al. 2010). Eftersom detta synsätt tar för givet heteronormativitet, påverkas synen på förövare och offer i våldtäkt. Jag kommer därför nämna tidiga kriminologiska teorier eftersom det är tydligt att de påverkat vilka brott som tilldelats man respektive kvinna utifrån biologiska tankegångar. Detta synsätt har sedermera levt kvar i teorierna radikalfeminism och hegemonisk maskulinitet. Men dessa teorier är viktiga att belysa eftersom de även pekar på maktstrukturen i nära relationer, från vilken våldtäkten utvecklas. Tidiga kriminologiska teorier menade att det är den biologiska, sexuella och aggressiva instinkten som får mannen att begå brottsliga handlingar där Cesare Lombroso använde sig av Darwins evolutionära teori (Bernard et al. 2010). Dessa tidiga rasbiologiska studier klassificerade prototypen för brottsling genom en viss typ av skalle, näsa och längd. Forskarna under 1800-talet trodde även att man föddes till kriminell, det vill säga att brottslighet var något genetiskt (Bernard et 11

al. 2010; Akers et al. 2009). Det fanns en medvetenhet om att kvinnan genom sina reproduktiva system hade de modersinstinkter som gav henne passiva karaktärsdrag, oförmögen att begå brott (Wykes et al. 2009). När kvinnan begick brottsliga handlingar så ansågs hon biologiskt avvikande till det extrema (Bernard et al. 2010). Det var helt enkelt inte tänkbart att kvinnan kunde vara kriminell såsom mannen. Istället blev hon diagnostiserad som psykisk sjuk men inte dömd som kriminell (Appignanesi, 2009). Det som sedermera lades till den biologiska teorin var externa faktorer. Exempelvis väcktes ett intresse för den miljön som barnet växte upp i, hur hemförhållandena såg ut och så vidare (Bernard et al. 2010). Således kan man se att det inte enbart går att säga att man föds till en brottsling utan att även externa faktorer påverkar individens benägenhet att bli kriminell. Socialiseringen under barndomstiden, präglar barnet oerhört till vilken person man växer upp till. Det finns kritiska tidpunkter i ett barns liv som avgör vilka sociala färdigheter man utrustas med. Det är inte en, utan flera faktorer som samverkar. Den biopsykosociala modellen inkluderar biologi, psykologi och socialisering och ser hela livet som en ständig rörelse där individen ständigt är föränderlig (Feldman, 2014). Det som skiljer mannen och kvinnan åt enligt denna modell är de sociala omständigheterna som inverkar på hur flickor och pojkar uppfostras. 4.1 Femininismen Den feministiska ansatsen vill kritisera den social struktur som placerar kvinnan till det andra könet, eller ett objekt till mannen. Utifrån denna lära har det uppmärksammats hur kvinnan tilldelas sociala roller som hon skall anpassa sig till enligt samhället och hemmet har varit platsen där hustrun skall vara till stöd för sin hårt arbetande make (Beauvoir, 1949). Länge ansågs det vara kvinnan som skulle vara hemmafru och ta hand om barnen. Det fanns inte utrymme för att kvinnan skulle säga ifrån, tvärtom skulle hon vara den tysta, trygga och undergivna inom hemmets fyra väggar (Friedan, 1963). Det fanns således sociala antaganden av vad som ansågs kvinnligt och det innebar bland annat att hon var omyndigförklarad. Kvinnan fick inte rösträtt i Sverige förrän år 1920. Rätten till sin egen kropp och sexualitet fick hon genom fri aborträtt som trädde i kraft i Sverige år 1975 (Bergenheim, 2005) och i den fria sexualiteten inkluderades även bisexualitet och lesbianism, men till största delen hade feminismen andra mål, såsom kamp mot pornografi. Man kan säga att feminismen belyser hur samhället har och fortfarande förtycker, utesluter, diskriminerar och trakasserar kvinnor. Inom kriminologin är feminismen en relativt ny förgrening, vilken öppnar möjligheten till att se på kvinnliga förövare på samma sätt som på manliga och undvika diskriminerande stämplingar av vissa brottstyper, exempelvis moraliska förbrytelser eller brott (Chesney-Lind, 1989). Carol Smart (1977) poängterar hur den kriminelle, den avvikande alltid är en man och utifrån detta är det alltid hans rationalitet, hans motivation eller hans offer. Detta, menar Smart förintar existensen av kvinnor och bildar en halv verklighet. Daly et al. (1988) belyser fem faktorer som bör tas i beaktande a) könet bör ses som ett sammansatt holistiskt alster istället för ett biologiskt element, b) könsrelationernas hierarki i umgängesliv och sociala inrättningar, c) könsanknytningar och tankemönster av maskulinitet och femininet är inte symmetriska, utan baserade på en fundamental princip av patriarkatet, d) kunskapen är reflektioner av männens synsätt på den biologiska och sociala världen e) kvinnan borde vara huvudsakligt fokus i akademisk forskning, istället för att vara i utkanten, osynlig eller som en 12

komplettering till mannen (Daly et al. 1988). Feminismen försöker alltså förklara hur könsroller är betydelsefulla i samhället, hur könen är socialt framställda processer som har sin grund i patriarkatet (Harding, 1987). Detta kan vara en förklaring till hur frigörelsen av den traditionella kvinnorollen skapade otydlighet i vad som traditionellt var maskulint och feminint (Shoemaker, 2010). Inom viktimologin kan man se att feminismen inverkade genom att radikalfeminismen i slutet på 1970-talet kom att sätta mäns våld mot kvinnor som en central punkt där heterosexualitet och manlighet blev kärnan i patriarkatet. Women s sexuality is, socially, a thing to be stolen, sold, bought, bartered, or exchanged by others. But, women never own or possess it and men never treat it, in law or in life, with the solicitude with which they treat property (MacKinnon, 1989. s. 172). Anti-våldtäktsrörelsen uppmärksammades av feministerna under 1970-talet som såg våldtäkt som ett socialt problem där ansträngningar mot sexuellt våld och våldtäkt var en del av den sociala rörelsen. De menade att allt sexuellt umgänge som skedde under tvång skulle kriminaliseras (Karmen, 2009). Här menade feminismen att hustrun har rätt att säga nej till sin makes sexuella behov. Således blev våldtäkt inom äktenskapet återupptäckt och rörelsen drev fram sina ståndpunkter för förändring av kvinnans rättigheter och ändringar i lagen, men det tog tid. Radikalfeminismen, var den första som fokuserade på maktens karaktär inom könsrollerna. Målet var att försöka förstå den maskulina dominansen för att kunna utveckla strategier för att kunna avlägsna den (Burges-Proctor, 2006; Messerschmidt, 1993). Heterosexualitet blir radikalt förknippat med tvång, styrka och våld för att kontrollera kvinnan där alla män är förövare och alla kvinnor är offer (Messerschmidt, 1993). MacKinnon (1989) drar det till en extrem och menar att sexualiteten är den primära formen av kvinnoförtryck. What is called sexuality is the dynamic of control by which male dominance- in forms that range from intimate to institutional, from a look to rape- eroticizes and thus defines man and woman, gender identity and sexual pleasure. It is also that which maintains and defines male supremacy as a political system (s. 137). Brownmiller påpekar även att våldtäkten är en medveten handling, som mannen använder för att kontrollera kvinnan till den lägre platsen i hierarkin, (Brownmiller, 1975). Men feministerna såg endast en grupp av offer för våld i nära relationer (Burges-Proctor, 2006) vilken bestod av vita heterosexuella medelklasskvinnor (Freedman, 2004). Detta har lett till att andra grupper har marginaliserats, såsom etniska minoriteter och homosexuella. Lesbiskt sexuellt partnervåld blir ett tydligt exempel på denna marginalisering (NCK, 2009; Renzetti, 1992). I USA särbehandlas offer och förövare i en våldtäkt på grund av hudfärg. Där döms en svart man som utfört en våldtäkt på en vit kvinna betydligt hårdare, än om en vit man förgripit sig på en svart kvinna (Roberts, 1997). Utifrån ovanstående särbehandling utvecklades en ny förgrening inom feminismen, nämligen intersektionell feminism, där fokus läggs på ras, klass, sexuell identitet och ålder (Burges-Proctor, 2006), vilket är användbart på både individ-och samhällsnivå (Andersen, et, al, 2004; Weber et al. 2003).Våldtäkt i homosexuella relationer indikerar på att det finns utöver sexuella förtryck även 13

andra former av förtryck exempelvis, homofobi, etnicitet och heterosexism påverkar våldtäkt i nära relationer. Intersektionell feminism möjliggör både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder (Burges-Proctor, 2006). Därför kan intersektionellt perspektiv ha metodologisk relevans för studier av våldtäkt i nära relationer. 4.2 Hegemonisk maskulinitet Inom kriminologin har den hegemoniska maskuliniteten bidragit till att utveckla sambandet mellan maskulinitet och olika brottstyper, exempelvis våldtäkt (Connell et al. 2005; Messerschmidt, 1993). Den har även använts bland forskare för att förklara hur män upprätthåller hierarkin genom dominans och makt över kvinnor (Donaldson, 1993), men även över andra könsroller som enligt teorin anses feminina, exempelvis homosexualitet bland män (Connell, 2008). Connell poängterar att maskuliniteten endast är hegemonisk bland män och existerar enligt denna teori inte bland kvinnor. Hegemonisk maskulinitet har sitt ursprung i den kulturella hegemoniska teorin av Antonio Gramsci, en marxistisk teoretiker. Han använde termen hegemoni för att referera till hur en klass överordnade ställning över andra klasser, erhölls primärt genom tillåtelse till skillnad från genom tvång (Messerschmidt, 1993). Enligt sociologen Robert Connell (1995) utgörs maskulinitet av kroppsliga och sociala symboliska beteenden, vilket han definierar som:...simultaneously a place in gender relations, the practices through which men and women engage that place in gender, and the effects of these practices on bodily experience, personality and culture (s. 71). Dessa beteenden får en hierarkisk överordnad och dominerar sociala sammanhang. Att ha övertaget över kvinnan i en relation ger mannen en position av makt, vilket blir en del av den manliga könsrollen (Connell, 2008; Messerschmidt, 1993). Det kan vara svårt att urskilja dessa ibland subtila ageranden eftersom vissa sociala handlingar är tagna för givna, så inbäddade i strukturen av ett förhållande, så att beslut inte behöver tas, utan de beslutas per automatik och blir sällan ifrågasatta (Renzetti, 1992). Detta kallas inom mansforskningen sociala konstruktioner, vilket i sin tur bildar en norm. Det är svårt att upptäcka något som är socialt konstruerat och konsekvensen blir att den dominerande maskuliniteten tas för given av såväl samhällsinstitutioner, exempelvis skola och rättsväsende, som män, kvinnor, pojkar och flickor (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, 2011). För att förstå hegemonisk maskulinitet kan man jämföra den med hur män agerar i krig. Här handlar det om att skapa avstånd mellan sig själv och fienden för att kunna döda den, eller med andra ord hur man med makt skapar ett beteende som möjliggör att man kan ta till våld mot någon annan, som anses mindre värd. (Hacking, 1986; Messerschmidt, 1993). Det här beteendet kan ses i civilsamhället, i relationer, där mannen rättfärdigar sitt våld mot kvinnan eftersom hennes sociala kön anses ha lägre värde. I detta ligger en accepterad social tradition, eller en sorts myt att mansdominansen är ett naturligt givet fenomen, där det manliga dominerar över kvinnan (Connell, 2008; Messerschmidt, 1993). Connell (1995) definierar hegemonisk maskulinitet som: the configuration of gender practice which embodies the currently 14

accepted answer to the problem of the legitimacy of patriarchy, which guarantees (or is taken to guarantee) the dominant position of men and the subordination of women (s. 77). Utifrån detta tankesätt kan mannen helt oreflekterat visa sitt missnöje genom att uppträda hotfullt, eller ta ut aggressivitet på någon underordnad närstående (Bergenheim, 2005), i motsats till kvinnor, vars vrede måste vara återhållen (Eliasson, 2000). Man antar att denna acceptans bidrar till att kvinnan inte uppfattar det accelererande våldet som våldtäkt, eftersom skillnaderna i mannens aggressivitet blir subtila. Det påvisas även en ömsesidig acceptans i relationen när mannen utövar fysiskt våld mot sin partner. Det blir tillåtet, både av kvinnan som underordnat tar emot slagen och av mannen som med sin makt och dominans rättfärdigar sina slag mot kvinnan (Messerschmidt, 1993). Aggressivitet anses vara ett positivt karaktärsdrag hos mannen och alla andra karaktärsdrag anses vara feminina, exempelvis sorgsenhet och sårbarhet (Sharkin, 1993) eller underordnade (Jefferson, 2007), vilket innebär att homosexuella män får tillhöra den senare gruppen. Men de flesta heterosexuella män har också dessa karaktärsdrag (Connell, 2008). Sociala omständigheter kan inverka på vissa mäns maskulinitet i samhället där de känner att de inte har kontroll eller makt, till exempel när de upplever att deras makt i hemmet hotas. Våldtäkten blir då ett verktyg för honom att etablera hegemonisk maskulinitet och återta sin kontroll (Messerschmidt, 1993). Connnell menar att den maskulina självbilden utmanas av ett liberalare samhälle där kvinnor ställer högre krav på exempelvis sexuell njutning och rätt till sin egen sexualitet (Connell, 2008). Man kan urskilja att grundstenen i hegemonisk maskulinitet är heterosexualitet och homofobi (Connell, 2008 ). Det finns tre huvudorsaker till att manlig homosexualitet anses som icke-hegemonisk a) homofobi anses fundamental tillika med manlig heterosexualitet, b) homosexualitet associeras med ett feminint sätt c) formen av sexuell njutning anses som motbjudande (Carrigan et al. 1987). Maskuliniteten kan ses som en socialt tilldelad roll inom heteronormativiteten. Resonemanget som framställer mannen osårbar med kontroll och makt frånser möjligheten att en man kan utsättas för våldtäkt (Andersen, 2008). Haslanger menar att maskuliniteten ses som rationell och blir det mänskliga idealet. Den maskulina normen är suverän och ger mannen föreställningar om självet och världen som rättfärdigar honom en plats. Mannens aktiviteter framläggs som lämpliga, goda, naturliga eller oundvikliga (Haslanger, 2012). 4.3 Normaliseringsprocessen Denna teori har en del likheter med den hegemoniska maskuliniteten. Det är en process inom fysiskt partnervåld där mannen genom våld utvecklar makt mot kvinnan. Detta bidrar till att tolkningar och gränser om våldet förskjuts och accepteras. Offret anpassar sig och är till lags för sin partner, som varierar mellan att vara den kärleksfulle och omtänksamme till den våldsamma mannen där våldet blir en del av vardagen. Det normaliseras i relationen av både förövare och offer (Lundgren, 2004; 2001). Även om teorin berör det fysiska våldet ser jag den användbar som en del av förklaringen till de studier jag kommer att analysera och diskutera, då liknande dynamik beskrivs vid våldtäkt. 15