Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen



Relevanta dokument
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare. kare rvården rden i Åre. Riskbruk.se

Nationella Riktlinjer

1 Alkohol

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Äldre och alkoholberoende Uppsala

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Sven-Olov Lindahl

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Sveriges Kommuner och Landsting

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Per 43 år. Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Fredrik, 18 år. Madelene, 50 år. Vad är vad? Jörg Rosowski distriktsläkare 1. Riskbruk Vad är det?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Tidiga interventioner

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Tidiga interventioner

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Vad är nationella riktlinjer?

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

motiverande samtal (MI)

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

>60 medicinska?llstånd

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Att kritiskt granska forskningsresultat

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Kommunikationsavdelningen

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Linköpings Universitet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Transkript:

TRICONORBUT IKEN

Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning dricker mer än i snitt 2 glas per dag eller 14 glas per vecka Drygt 6000 dör årligen pga alkohol Drygt 13000 dör årligen pga rökning Drygt 12 liter ren sprit per år Jämtland i topp Statens skatteintäkter ca 25 miljarder Statens utgifter mellan 50-100 miljarder

Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Berusning Beroende Kroniska sjukdomar Olyckor/skador (akuta effekter) Akuta Sociala Problem Kroniska Sociala Problem

Alkoholkonsumtionen i Sverige 1996-2006 Liter 100% alkohol per capita (inklusive icke-registrerad konsumtion) 12 10 Litres per capita 8 6 4 total kons Privat införsel 2 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Fler riskkonsumenter Män andel högkonsumenter 1996-97 jmf med 2004-05 Kvinnor andel högkonsumenter 1996-97 jmf med 2004-05 25 25 20 15 10 5 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Alla 20-84 20 15 10 5 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Alla 20-84 0 1996-97 2004--05 0 1996-97 2004--05

Primärvårdens uppdrag Utifrån LIVSSTILSUPPDRAGET Identifiera riskfylld alkoholkonsumtion med ett antal enkla frågor Ge information om riskerna Med empati uppmana och ge råd men ffa motivera patienten att minska eller upphöra med alkoholkonsumtion Medicinsk bedömning av riskbruk

Riskkonsumtion Med riskkonsumtion menas alkoholkonsumtion som överstiger 14 standardglas per vecka för män, vilket motsvarar 168 g alkohol eller 53 cl starksprit, eller 9 standardglas per vecka för kvinnor, vilket motsvarar 108 g eller 34 cl starksprit. Hur mycket man kan dricka utan ta skada är dock väldigt individuellt och de här rekommendationer ska ses som generella. Som exempel räknas allt berusningsdrickande som riskabelt. Gränsen för berusningsdrickande går vid fyra glas vin eller öl, för kvinnor och vid fem glas för män, vid ett och samma tillfälle.

Vad är normalt drickande??????? Normalperson ca 85 kg man < 10 burkar folköl, 1,5 fl vin eller 28 cl starksprit per vecka - tämligen riskfritt = 10 burkar starköl, 2 fl vin eller 40cl starksprit/v - riskzon för skador > 15 burkar starköl, 3,0 fl vin eller 50 cl starksprit / v - hög risk med grava skador

Hjälpmedel Cage Bons Audit MI KBT ADDIS

Hur mycket kan man dricka utan risk? Riskbruk handlar om den alkoholkonsumtion som, om den fortsätter, riskerar att leda till ett missbruk och svåra medicinska skador men där problemen ännu inte är allvarliga. Här nedan följer en definition av som är ett skadligt alkoholbruk. Standardglas För att få ett gemensamt konsumtionsmått används begreppet standardglas. Ett standardglas alkohol innehåller 12 g alkohol, vilket återfinns i något av nedanstående: 15 cl bordsvin 33 cl starköl (5 procent) 8 cl dessertvin Knappt 4 cl sprit

Alkoholassocierade sjukdomar Magkatarr Högt blodtryck Ångest Sömnstörningar Depressioner Täta olycksfall Förvärrad psoriasis Veekendhjärta extraslag hjärtat Täta infektioner Svårinställd diabetes Värkproblematik

Skadligt bruk: 1 av 4 kriterier Uppfyller inte kriterierna för alkoholberoende Under den senaste 12-månadersperioden uppfyllt ett av följande: ej fullgjort sina skyldigheter (arbete, skola, hem) risk för fysisk skada tagen av polis för fylleri fortsatt drickande trots återkommande problem

Process: Identifiera och behandla riskfylld alkoholkonsumtion Patient på Besök Diagnoser som kan hänföras till hög Alkoholkonsumtion Ex högt blodtryck Oro/ångest sömnsvårigheter Kartlagda alkoholvanor Upptäcka påverkan på inre organ Pat motiverat att förändra alk vanor Återbesök bokad patientens medicinska status kontrollerad -Ingen förändring återbesök bokad Patientens förmåga till Förändring är bedömd Läkare Läkare Läkare Distriktssköterska Undersökning Alkoholscreening Lab prov Livsstilstest Enkel intervention Uppföljning/återbesök Motivationshöjande samtal Informerad om risker Patienten Länssjukvården mottagningar Ej beredd Utvecklad ambivalens Kartläggning/ Bedömning Osäker Får stöd för sitt beslut Farmakologisk behandling Psykosocialt stöd Behandling Beredd Ändrad livsstil/ Hälsovinst

Behandlingstrappan Partner, familj Institut omsorg Farmakol behandling Screening, kort rådgivnr Motiv.höj behandl KBT 12-steg CRA

MOTIVERANDE INTERVJU (Motivational Interview - MI) * Motiverande Intervju (Motivational Interview - MI) är både ett förhållningssätt och en samtalsmetod. Den är klient/patientcentrerad och har utvecklats för att hjälpa klienter/patienter utforska och lösa ambivalens i förhållande till en förändring. Ambivalens betraktas som början till en förändring. * MI har utvecklats inom missbruksvården men används i dag inom en rad olika områden där förändring är önskvärd eller nödvändig, t ex diabetesvård, rökavvänjning mm. De flesta åkommor handlar om att ändra beteende!!!

Kort alkoholrådgivning i ett nötskal Bestäm hur screening ska läggas upp. Exempel: Nybesök Hälsokontroller Alla pat under vissa perioder Vissa diagnoser Bestäm screeningmetod AUDIT-formuläret AUDIT-3 Livsstilstest Vem är riskkonsument? Konsumtionen beräknas genom att multiplicera antalet glas med antalet dagar per vecka. Män: 14 glas/vecka För kvinnor: 9 glas/vecka. Berusningsdrickande (mer än 5 glas på en gång 2 ggr per månad eller oftare) Kort rådgivning Om möjligt ges kort rådgivning (5-10 minuter) till riskkonsumenter direkt. Annars bokas pat in på snabbt återbesök. Börja med bedömning av beredskap till förändring Pos med status quo Motivationskorset Pos med förändring Använd motivationskorset som samtalsupplägg. Okomplicerad högkonsument: ingen ytterligare åtgärd, förutom uppföljning Pat med tyngre alk problem: hänvisa till kurator på vårdcentralen om sådan finns, alternativt till beroendemottagning Mindre bra status quo Mindre bra med förändring Dokumentera / följ upp Telefonuppföljning efter 2-3 veckor

Att ta upp frågan??? Distriktsköterskor +++++ Barnmorskor +++++ Läkare +?

Kort rådgivning minskar alkoholkonsumtionen 28 kontrollerade studier 7000 patienter Enkel intervention ett till fyra tillfällen Allmänläkare, sköterskor eller psykolog Minskning med 41 gram/vecka I sjutton studier med ettårsuppföljning kvarstod en minskningen Källa: Kaner EFS m fl Effectiveness of brief alcohol interventions in primary care populations. Cochrane database of systematic reviews 2007, nr 2.

Biologiska alkoholmarkörer Sensitivitet Högkons GGT 35% ASAT 17% ALAT 33% MCV 22% CDT 29% Sensitivitet Alk ber 65% 57% 47% 47% 79% Specificitet Högkons ~50% <50% <50% <50% 93%

Behandling riskbruk/ skadligt bruk Enkel screening Testaren Labprover Motiverande samtal Tel kontakt alt åb Uppföljande prover Tel kontakt alt åb

Farmakologisk behandling för alkoholberoende Campral eller Revia i ett år Leverprover 1 gång/mg ng/månad nad (hap) Motivationshöjande behandling 4 samtal Sköterskesamtal Läkarbesök

Läkemedel ANTABUS - disulfiram - skall minska risken för återfall genom att ge kraftiga besvär obehag om man dricker CAMPRAL- Akamprostat lik GABA minskar suget efter alkohol och kan då minska risken för återfall REVIA - naltrexon morfinantagonist minskar lustkänslan av alkoholintag och gör det lättare att sluta vid ev återfall Glöm inte B-vitaminer ffa B1 och B12

Campral Enterotabletter 333 mg 2x3 Används endast vid helnyktert mål Tas även under ett ev återfall Kan kombineras med Antabus och Revia Används ej vid nedsatt njurfunktion Bör kombineras med annan psykosocial hjälp tex KBT, 12 stegsbehandling eller motiverande samtal

Revia Tabl 50 mg 1x1 Biverkan ffa magsmärtor Används inte vid allvarlig lever eller njursjukdom eller missbruk av opiater,heroin opiatanaloger tex citodon, dextropropoxifen Cocillan-etyfin Sederande HV, illamående yrsel sömnbesvär nedstämdhet ångest Kostnad ca 300/mån

Problembedömning Biokemiska test Alkohol Urin: 5-HTOL EtG EtS Blod: leverprover, MCV, CDT Narkotika Urin: screening/verifikation Psykologiska test AUDIT AVI-R2 SADD DUDIT E

Prioriterat arbete i primärvården Riskkonsumtion Sekundärprevention Gravida Föräldrar med små barn Körkortsintyg Nykterhets intyg

Utifrån den forskning som finns på området kan det sägas att det är oförenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att rekommendera alkohol som medicin. Det finns å andra sidan ingen anledning att avråda folk med måttlig drickande att sluta med det förutsatt att den enskilde personen inte har ett alkoholberoende, leversjukdom, är gravid eller använder medicin som samverkar ogynnsamt med alkohol

TACK FÖR VISAT INTRESSE