Kulturgeografiska institutionen Uppsala universitet Politisk geografi med samhällsplanering David Jansson HT2012 ATT SKRIVA PM

Kulturgeografiska institutionen Uppsala universitet Politisk geografi med samhällsplanering David Jansson HT2012 ATT SKRIVA PM

Som avslutande moment på kursen Politisk geografi med samhällsplanering ska ni skriva en kortare uppsats, en PM. Tanken med detta PM är att ni ska få möjlighet att fördjupa er i någon del av kursen som ni funnit särskilt intressant. Ämnet väljer ni fritt men det är givetvis viktigt att det knyter an till det som behandlats i kursen, och att ni i hög grad kan använda er av kurslitteraturen i ert arbete. PM:et är examinerande och har större tyngd än era enskilda seminarieuppgifter. Det sammanlagda betyget är dock en sammanvägning av era totala resul PM är ett vetenskapligt arbete i det lilla formatet. Ett vetenskapligt angreppssätt kräver noggrannhet, tydlighet i tankegångar, ärlighet och god språkbehandling. Påstår man något i texten är det viktigt att ange varifrån man har fått det och på vilka grunder påståendet vilar. På så vis bygger varje vetenskapligt arbete i någon mån vidare på tidigare arbeten genom hänvisningar till, eller invändningar mot, tidigare uttalade teorier och resonemang. Syftet med att introducera ett vetenskapligt tankesätt är att underlätta framtida studier vid universitetet, men också att ge en god grund för framtida arbeten inom någon del av näringslivet eller vid kommunala och statliga myndigheter. Även utanför universitetsvärlden är skrivandet en viktig del av arbetet. Det kan kallas rapporter, analyser eller underlag men dessa produkter liknar ofta promemorian till sin struktur. PM:ets struktur: Inledning Avhandling Avslutning En PM är till sin disposition indelad i tre huvuddelar; inledning, själva ämnestexten, och en avslutning. I inledningen ska man återfinna syftet med arbetet, det vill säga den fråga som ska besvaras, liksom en diskussion av hur frågan ska besvaras (val av litteratur etc.). Det kan vara lämpligt att i inledningen motivera varför frågan (syftet) är intressant. Inledningen besvarar alltså de tre frågorna; varför, vad och hur. I avslutningen är det viktigt att koppla tillbaka till inledningen och besvara de frågor man satte upp i början. RIKTLINJER FÖR PM SYFTE Syftet med PM- uppgiften är att ni ska fördjupa er i ett ämne som kopplar till det vi har berört under kursens gång, och konkretisera, diskutera och utveckla teorier och begrepp i kurslitteraturen. Ämnet för er PM ska därmed ha en teoretisk koppling till kursen. På nästa sida finns förslag på ämnen. OMFATTNING Den färdiga promemorian ska omfatta cirka 4 000-6 000 ord. I Word kan du enkelt se hur många ord som texten innehåller. Detta är ett generöst spann, för att underlätta för er i ert arbete. Kom ihåg att betyget inte på något sätt är kopplat till längden på ert pm. Det viktiga är innehållet. Ofta blir texten bättre om man arbetar på att korta ner den och försöka begränsa antalet utsvävningar.

FORMER Arbetet ska genomföras enskilt. Det står er givetvis fritt att samarbeta genom att diskutera på olika sätt samt att läsa varandras texter och kommentera dessa. Ofta stärks samtligas texter av ett sådant arbetssätt. MATERIAL Huvudsakligen bör ni använda kurslitteraturen, men komplettera den gärna med exempelvis vetenskapliga artiklar, artiklar från dagspress, andra böcker, statistiskt material eller information från kommun eller myndigheter. Information om hur ni hittar artiklar och material i databaser får ni på biblioteket. Ert PM stärks om ni utöver kurslitteraturen genomför någon mindre undersökning såsom intervjuer, observationer eller annat. EXAMINATION Er färdiga PM kommer att behandlas i seminarieform och ni kommer även att ges i uppgift att förbereda en opponering på en annan PM i gruppen. Att genomföra en opponering är en del av det obligatoriska PM- momentet på kursen. Er PM kommer slutligen att bedömas som antingen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. TIDSPLAN Börja så snart som möjligt att fundera på lämpligt syfte och material till er PM. Vid det första handledningstillfället bör ni kunna redogöra för er övergripande frågeställning och vilket material ni kommer att använda/har börjat använda. Ni har möjlighet till enskild handledning, utnyttja detta för att få hjälp och ställa frågor. När ert PM är klart, laddar ni upp den i två olika mappar på Studentportalen. Den ena heter PM Plagiatkontroll och den andra PM lämna in och ladda ner. I den första mappen skickas era texter på plagiatkontroll, i den andra kan era kursare ladda ner era texter till seminariet. När ni lämnat in kommer ni även att få en PM att opponera på samt ett opponeringsschema inför slutseminariet. Detta distribueras via Studentportalen. Moment Datum Information FÖRSLAG PÅ ÄMNEN Välj ut en historisk period av politisk geografisk betydelse som t.ex. kalla kriget eller den brittiska imperialismen och fördjupa er kunskap kring den. Formulera en fråga som leder er genom arbetet. På vilket sätt ser vi spår av den moderna geopolitiska föreställningen idag? Välj ut ett antal artiklar från dagspressen (det kan t.ex. vara beskrivningar av ett specifikt land eller världsekonomin) och analysera dem med hjälp av Agnew. Är en europeisk identitet möjlig? Använd dig av kurslitteraturens analyser kring sambandet mellan identitet och territorium och diskutera den möjliga framväxten av en europeisk identitet utifrån det. Många av författarna på kursen menar att staterna förlorar allt mer av sin makt medan andra geografiska nivåer, såsom städer och regioner, ökar i betydelse. Ser vi spår av detta inom svensk regionalpolitik? Studera regionala planeringsdokument eller en SOU (Statens offentliga utredningar) och gör en analys.

Väl ut en pågående markkonflikt i Sverige eller i världen (t.ex. kring vatten, olja, naturgas, skog) och analysera den utifrån teorier om sociala rättigheter och maktanvändning som du finner i litteraturen. Välj ut en planeringsteori eller ideologi som verkar intressant och fördjupa er kunskap kring den. Formulera en fråga som leder er genom arbetet. Analysera ett pågående eller nyligen avslutat stadsbyggnadsprojekt. Vad är de grundläggande tankarna bakom området och kan du finna spår av några ideologier i arkitekturen eller sättet som det planerats på? Välj ut en kommun och undersök hur de förhåller sig till deltagande planering, utöver den vanliga samrådsprocessen. Du kan också göra en teoretisk genomgång av olika tillvägagångssätt att bedriva deltagande planering. På vilket sätt hanteras frågan om jämställdhet i planeringsdokument? Välj ut ett antal dokument kring regional utveckling eller kommunal planering och studera hur de förhåller sig till frågan om jämställdhet. Vad innebär det att planera utifrån ett vardagslivsperspektiv? Fördjupa dig i begreppet och försök finna spår av dessa tillvägagångssätt i planeringsdokument på regional eller kommunal nivå. Gör den fysiska planeringen idag att vi blir mer eller mindre beroende av bilar? Undersök hur miljöfrågan hanteras inom kommunal trafikplanering. Frågan kan varieras med andra frågor än bilism. Den kommunala planeringen influeras allt mer av privata intressen. Hur märks detta konkret i planering av exempelvis trafik och boende i Uppsala (eller någon annan kommun)? Fördjupa dig i framväxten av folkhemmet och hur det har påverkat framväxten av välfärdssamhället. Fördjupa dig i fenomenet miljonprogrammet. Varför byggdes det, vilka tankar låg till grund och hur uppfattas områdena idag? Regional planering blir allt viktigare. Välj ut en regionplan och fördjupa dig i dess innehåll, och vilken betydelse den har för de inblandade kommunerna. Vilken typ av frågor behandlas och hur förhåller de sig till de kommunala frågorna? eller formulera självständigt ett ämne med frågeställningar. Ämnet måste anknyta till kursen. Hör av dig till David för att kolla att ämnet är godkänt. FORMALIA Disposition och formalia i din PM ska i stort följa den mall som presenteras här, men upplägget varierar självfallet något beroende på materialets karaktär och författarens eget tycke. En PM (och annat akademiskt skrivande) följer oftast följande struktur: På framsidan ska framgå vad rapportens titel är och vem som är författare, samt att rapporten är skriven på Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet och vilken kurs. Det ska också framgå under vilken termin och år som arbetet genomförts. Om ni vill kan ni ha ett förord, det ska då ligga som första sida efter omslaget. I ett förord kan man sätta in PM:et i ett perspektiv och tacka om det är någon som ni vill tacka. I ett uppsatsarbete av de här mindre slaget är det egentligen inte nödvändigt att ha ett förord.

Efter förordet lägger ni en innehållsförteckning. Det första kapitlet i rapporten ska vara ett inledningskapitel med olika underrubriker. Dessa är syfte, metod, avgränsningar och eventuellt centrala begrepp. Innan syftet kan ni skriva en kort intresseväckande inledning som beskriver varför ämnet är intressant och leder in läsaren i texten. Syftet ska bestå av en så konkret och direkt formulering som möjligt. Försök att använda problematiserade ord. Skriv alltså hellre: Syftet är att analysera betydelsen av fenomenet X i staden Y än att ni vill belysa eller beskriva något. Som hjälp för att svara på syftet är det brukligt (men inte nödvändigt) att man att man har underlydande frågeställningar. Dessa är oftast tre stycken. Det är genom att besvara frågeställningarna som ni besvarar syftet. Metodavsnittet ska innehålla en beskrivning av ert angreppssätt. För er kommer det i hög grad att handla om litteraturstudier men det stärker ert PM om ni också kan inkludera andra metoder såsom intervjuer, observationer, analyser av dokument eller planer, och andra metoder som ni kan komma på. Det är viktigt att ni också aktivt reflekterar över de metoder ni valt. Varför valde ni just dessa metoder? Vad är för- och nackdelen med metoderna? Hur gick det när ni arbetade? Blev till exempel någon intervju ni gjorde lite misslyckad? Varför? Finns det några etiska reflektioner att göra? Att kunna visa att man aktivt reflekterat kring sitt tillvägagångssätt och hur det påverkat PM:ets resultat är en styrka! En aspekt att fundera över är exempelvis ur vilket perspektiv den ni intervjuar talar. Om det är en tjänsteman ni intervjuar är det deras jobb att svara på era frågor utifrån vad kommunen tycker, men ibland kan man märka att de personligen har andra åsikter. Vad får det för konsekvenser för intervjun och hur hanterar man det? Även om ni bara gör en litteraturstudie är det viktigt att ni reflekterar kring litteraturen, hur trovärdig är den, vilken typ av litteratur är det, osv. Det är alltid bra att ta en eller flera metodböcker till hjälp när man skriver metodkapitlet för att just kunna reflektera över olika metoders styrka och svagheter. Det är också en bra övning att läsa metodlitteratur eftersom det är obligatoriskt när ni senare skriver uppsats. Avgränsningar talar om för läsaren vad rapporten ska handla om, men också vad den inte handlar om. Avgränsningen kan vara rent geografisk, ämnesmässig eller helst både och. Ibland kan man hamna i situationen att det finns flera intressanta och närrelaterade frågor kring det man skriver om. Eftersom både tiden och utrymmet är begränsad så måste man ofta välja bort en del frågor. Då skriver vad man valt att fokusera på respektive välja bort i avsnittet avgränsningar. Detta är bra eftersom man då talar om för läsaren att man är medveten om frågans komplexitet, men att man i just den här rapporten fokuserar på en specifik aspekt av problemet. Centrala begrepp är inte nödvändigt att ha med, men om ni använder många komplicerade termer, särskilt facktermer eller speciella förkortningar som är svåra för en utomstående att förstå så kan det vara en bra hjälp för läsaren att ni klargör vad dessa betyder i ett särskilt avsnitt. Generellt gäller att man alltid skriver ut en förkortning första gången man använder den. Försök att i så hög mån som möjligt undvika förkortningar av vanliga uttryck som dvs och t ex.

Efter inledningskapitlet kommer era ämneskapitel. Vanligtvis inleder man med ett eller flera teoretiska kapitel där ni sätter ert PM i ett större sammanhang. Här gör ni en litteraturöversikt och går ni in på de centrala teoretiska begrepp, perspektiv och resonemang som ni använder som verktyg för er analys. Om ni har gjort någon mindre undersökning presenterar ni den därefter. Var noga med att koppla det specifika och den plats ni skriver om till ett större samhälleligt sammanhang. Hur många kapitel ni väljer att ha beror på ert ämne och hur ni vill presentera ert material och er analys. Tänk dock på att det blir lättare för er att strukturera texten och er analys om ni delar upp den i rubriker, samtidigt som det blir tydligare för läsaren. PM:et ska avslutas med ett slutkapitel, som ofta benämns slutdiskussion som så att säga ska knyta ihop säcken. Här ska er analys summeras och era slutsatser presenteras och diskuteras. Det är mycket viktigt att ni i detta kapitel svarar på ert syfte och era frågeställningar. Kontrollera detta noga. Ni ska inte lägga in ny information i slutdiskussionen, men däremot ska ni föra fram era egna analyser och reflektioner kring det ni har studerat. På vilka olika sätt kan man tänka kring det ni funnit? Vad får det för konsekvenser? Kom gärna med förslag på tänkbara praktiska lösningar på det problem ni studerat. Försök att i så hög grad som möjligt binda samman er litteratur med er undersökning: Andersson menade i sin bok Blaha blaha (2002) att det är viktigt att samhällsplaneringen utförs med hänsyn tagen till maktfördelningen i samhället. Min studie i staden Y tyder dock inte alls på att det ser ut så i praktiken. Snarare är min uppfattning att Ni ska också skriva en kort sammanfattning av ert PM. Denna kan man lägga sist eller först, förslagsvis lägger ni den direkt efter förordet. Sammanfattningen ska vara kort, helst en halv sida, och innehålla ert syfte, metod, huvudsakliga resultat och slutsatser. Språket ska vara precist och konkret. Avsluta rapporten med en referenslista, se längre bak i häftet för instruktioner kring hur denna ska se ut. ATT HÄNVISA TILL LITTERATUR I TEXTEN För att belägga fakta och påståenden använder man sig av referenser. Man kan uttrycka det som att man använder referenser för att ange vem som anser vad. Ofta är det svårt att säga exakt när det krävs en referens eller när det inte behövs. När man hänvisar till litteratur i texten är det viktigt att man gör det på ett tydligt och konsekvent sätt. En enkel grundregel är att referenser behövs vid följande tillfällen: Då det andra sagt eller skrivit ska återges (citat och referat). Agnew menar att (Agnew 1999) Faktapåståenden. 74 % av svenskarna medger att de (SOU 97:201).

Då resonemanget i texten får stöd av eller är bygger på andra källor. Det globala flödet av information är (Johansson 2007; Peters 1989) Att vara noga med sina referenser är ett av de viktigaste inslagen i det akademiska skrivandet. Var därför noga med att använda litteraturen på ett korrekt sätt, att tolka författare rätt och att inte plagiera. Det är lättare än man tror att hamna i plagiatfällan så var noga med att skriva om texten med era egna ord. Nedan finner ni en särskild text som behandlar plagiat. Det finns två huvudsakliga sätt att ange källor. Ni får välja vilket system ni använder när ni hänvisar men det är mycket viktigt att ni är konsekventa! Man kan antingen skriva sina hänvisningar så här: (efternamn, år) - alltså inom parenteser och löpande i texten. Det kallas för Harvardsystemet. Ett annat exempel är att använda fotnoter, 1 det kallas för Oxfordsystemet. Då skriver man hänvisningen längst ner på sidan. Ibland ser man att man skriver en mer utförlig referens med bokens titel längst ner i fotnoten, det är helt okej. Om ni hänvisar allmänt till en bok skriver ni (efternamn, år), hänvisar ni till ett specifikt resonemang i en bok kan ni skriva (efternamn, år: sid- sid) det vill säga ni hänvisar mer specifikt till det resonemang ni avser, sidspannet kan vara på flera sidor. Om ni citerar, alltså skriver av ordagrant, skriver ni: (efternamn, år: sid). Citatets längd påverkar hur ni ska skriva de i texten. Citat som är kortare än tre rader kan man skriva löpande i texten i kursiv stil (Cele 2010: 5). Längre citat skriver man för sig, tydligt urskiljda från den andra texten exempelvis genom en mindre storlek på texten och att markera den via indrag. Glöm inte att väva in era citat i den löpande texten gärna både före och efter själva citatet. Låt alltså inte citaten tala för sig själva utan ni måste hjälpa läsaren att förstå det speciella med just det här citatet. Försök att undvika alldeles för långa citat. Plocka hellre ut en del av ett citat och skriv om resten med egna ord. (Cele 2010: 3) Att referera texter är något som är vanligt förekommande inom det akademiska skrivandet. Det betyder att man återger med egna ord vad någon annan sagt eller skrivit. Exempelvis: N N menar alltså, utifrån sin omfattande undersökning i X län, att det är bostadsområdenas fysiska utformning som gör att individer med såväl svårare som lättare handikapp skyr dessa områden. 2 En svaghet i undersökningen är dock att den enbart är baserad på statistiskt material. Den skulle behöva kompletteras med en intervjuundersökning för att verkligen 1 Efternamn, år. 2 N N 1998, s 2-5 och 2002.

VAD ÄR PLAGIAT? Plagiat innebär att man presenterar andra personers och författares texter, idéer, resultat och prestationer som om de vore ens egna. Plagiat kan vara av skriven text, illustrationer och visuellt material inklusive muntliga presentationer. Plagiat är när källan inte är korrekt refererad. Exempel på plagiat omfattar: Att kopiera meningar eller längre texter ord- för- ord från en eller flera källor, oavsett om dessa är publicerade eller opublicerade. Detta kan omfatta men är inte begränsade till böcker, tidskrifter, rapporter, studentuppsatser, webbsidor, konferensuppsatser, PM, föreläsningar och andra muntliga presentationer, etc. utan korrekt referering. Att klippa ihop texter från en eller flera källor och endast ändra fåtal ord eller lägga till enstaka meningar utan korrekt referering. Att översätta meningar eller stycken utan korrekt referering. Att kopiera design, illustrationer, bilder, konstverk etc och framställa dem som ditt eget arbete Att presentera muntligt eller lämna in ett skriftligt arbete som någon annan har förberett/ genomfört/skrivit åt dig. Plagiat tas på stort allvar och är inte tillåtet. Var noga med att sköta er litteraturhänvisning på ett korrekt sätt. Fråga om hjälp om ni känner er osäkra! REFERENSLISTA (EXEMPEL PÅ HUR MAN SKRIVER) SKRIFTLIGA KÄLLOR Att hänvisa till en bok: Efternamn, förnamn (årtal) Bokens titel i kursiv stil, tryckort: förlag. En hel antologi: Redaktörens efternamn, förnamn (red) (årtal) titel i kursiv stil, tryckort: förlag. Kapitel ur en antologi: Kapitelförfattarens efternamn, förnamn (årtal) Kapitlets titel ur Redaktörens efternamn, förnamn (red) Bokens titel i kursiv stil, tryckort: förlag. Akademisk artikel: Efternamn, förnamn (år) artikelns titel, tidskriftens namn kursiv, vol (nr): sid- sid. Hemsida: Uppsala kommuns hemsida www.uppsala.se 2010-05- 04 Skriv in adressen till precis det stället som ni tagit informationen ifrån. Blir adressen väldigt lång (flera rader med siffror och konstiga tecken) är det bättre att skriva huvudadressen och sen vad man klickat vidare på. När ni hänvisar till pdf- filer så försök i största möjliga mån hänvisa till dem som tryckta källor, de

flesta är nämligen det (det brukar framgå) men skriv sedan att den är möjlig att ladda ner via hemsidan och ange adressen. Plandokument: Uppsala kommun (år) namnet på dokumentet. Ev förlag och ort. För icke publicerade dokument som arbetsdokument o dyl. ange ev diarienummer och annan info som gör att det är möjligt att hitta det. Finns det ingen författare kan man ange kommunen som författare. MUNTLIGA KÄLLOR Anders Andersson. Planeringschef i kommunen X. Intervju 2010-05- 04 Eva Eriksson. Kommunalråd i kommunen X. Telefonintervju 2010-05- 04 När det gäller personer ni intervjuar i deras roll som tjänstemän eller i sin yrkesroll kan man gott skriva ut deras för- och efternamn. Men var noga med att om ni skriver information som kan vara känslig, om de till exempel kritiserar sin arbetsgivare så kan det vara lämpligt att anonymisera dem! Observera att det inte är så bra att skriva en anonym planeringschef i kommunen X om det bara finns en planeringschef i kommunen X Om ni intervjuar privatpersoner är det inte nödvändigt att skriva ut deras fulla namn. Fråga dem gärna om de vill vara anonyma! Man kan alltid skriva Anders, 54 år, boende i X. Anders kan då vara antingen hans riktiga namn eller ett namn ni har hittat på. Man också skriva Man, 54 år, boende i X. ÖVRIGA TIPS Rubriker Rubriker bör vara talande och tydliga. Det ofta bättre att rubriken sammanfattar innehållet i texten. Skriv alltså hellre Neokolonialismen istället för Teori. Rubrikerna ska underlätta för läsaren att kunna förstå och följa ett resonemang. EXEMPEL 1: MED VERSALER OCH GEMENA (STORA OCH SMÅ BOKSTÄVER) VERSALER I FETSTIL VERSALER Gemena i fetstil Gemena i kursiv FOSSILA ÅKRAR OLIKA TYPER AV FOSSILA ÅKRAR Stensträngssystem Stensträngar i Uppland EXEMPEL 2: MED DECIMALER 1 Introduktion 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte

1.3 Material och metod 2 Forskningshistorik 2.1 Den amerikanska traditionen 2.1.1 P F Boyle med efterföljare 2.1.2 Problem 2.2 Den engelska skolan 3 Sammanfattning OPPOSITION Karaktäriserande för vetenskaplig produktion är granskning. Målsättningen med opponeringen är att få till stånd en väl genomtänkt och strukturerad diskussion av PM- arbetets kvaliteter och brister. En opponering är lärorik för såväl opponent som respondent. Börja med att ge en kort presentation av arbetet; den bör inte vara längre än cirka fem minuter. 1) Presentation Kommentera/diskutera: Arbetets syfte och avgränsning. Arbetets upplägg Studiens huvudresultat Värderande slutomdöme; uppfylls syftet? 2) Opposition Välj därefter ut en eller två huvudfråga för diskussion och var förberedd på att ha ett par följdfrågor. Frågestunden där även övriga än opponentgruppen kan få komma in och kommentera ska vara cirka 15 minuter. Tänk på att inte kommentera stavfel och liknade småfel. Fokusera exempelvis istället på: Författarnas sätt att angripa sin uppgift. Metodfel Kunde de ha gjort annorlunda? Studiens slutsatser. Resultatfel Finns det brister i argumentationen? Oklarheter gällande uppgifter i promemorian. Faktafel eller bristande källmaterial? Andra frågor som är relevanta för ämnet men som inte dryftats i promemorian. Framtida studier?

LÄS MER OM SKRIVANDE OCH SKRIVPROCESSEN Erikson, Martin G (2009) Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Studentlitteratur. Lund. Jarrick, Arne, Josephsson, O (1988), Från tanke till text. En språkbok för uppsatsskrivande studenter. Lund. Närvänen, Anna- Liisa (1999), Det kvalitativa skrivandets villkor. Lund. Strömquist, Siv (1994), Konsten att tala och skriva. Gleerup. Strömquist, Siv (1995), Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Gleerup. Strömqvist, Siv (1988), Skrivprocessen. Lund. Åberg, Gösta, (2001), Handbok i svenska. Stockholm. UPPSATS- OCH RAPPORTSKRIVANDE Backman, J. (1985), Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund. Ekengren, Ann- Marie, Hinnfors, Jonas (2006), Uppsatshandbok. Lund. Engelbertsson, Bob, Karlsson, Lynn (1998), Seminarieuppsatsen. En genomgång av formella krav. Uppsala Papers in Economic History. Basic Reading No 5. Uppsala universitet, Ekonomiskhistoriska institutionen Hartmann Mattias (1999), Så funkar det att skriva uppsats eller examensarbete. Uppsala universitet. Larsson, Hans Albin, Norborg, Lars- Arne (1997), Att lyckas med seminarieuppsatsen. Stockholm. Lindblad, Inga- Britt (1998), Uppsatsarbete. En kreativ process. Lund. Mattsson Pia och Örtenblad Anders (2008) Smått och Gott. Om vetenskapliga rapporter och referensteknik. Studentlitteratur, Lund. Strömquist, Siv (1998), Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala: Hallgren och Fallgren. Trost, Jan (1998), Att skriva uppsats med akribi. Lund. Widerberg, Karin (1995), Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund. FORSKNINGSPROCESSEN Andersen, Heine (red.), (1994), Vetenskapsteori och metodlära. En introduktion. Lund. Bell Judith (1995), Introduktion till forskningsmetodik. Lund

Bjereld, Ulf, m.fl. (1999), Varför vetenskap? Lund. Hartman, Jan(1998), Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund. Nyberg, Klas, (1998), Att formulera och lösa vetenskapliga problem. En introduktion till uppsatsskrivande i ekonomisk historia. Uppsala Papers in Economic History. Basic Reading No 10. Uppsala universitet, Ekonomisk- historiska institutionen. Rydbeck, K. (1997), Att författa och diskutera en vetenskaplig uppsats. Institutionen för kultur och biblioteksstudier. Biblioteksprogrammet. Uppsala universitet.